fredag 30 januari 2015

EMS - IR - FÅNG - PPID (PPID=Cushing)

METABOLISKA SJUKDOMAR HOS HÄST

 
Foto: Kostdoktorn.se. Även hästar blir feta av "junkfood"

EMS-EQUINE METABOLIC SYNDROME
Vad är Eqiuine Metabolic Syndrome (EMS)?  Jo det är egentligen en veterinärterm som används för att beskriva hästens tillstånd vid onormal fetma, övervikt samt Insulin Resistens, PPID och återkommande laminitis (fång). Den vanligaste gruppen denna metaboliska sjukdom drabbar är unga till medelålders hästar och är vanligast bland ponnyraserna.

EMS (Ekvint Metabolt Syndrom) är ett sjukdomskomplex som används för att beskriva hästar med endokrina och metabola avvikelser, vilka medför en ökad risk för att utveckla fång. PPID (Hypofysär Pars Intermedia Dysfunktion), tidigare kallat ”Equine cushing” är en endokrin sjukdom som framförallt drabbar äldre hästar (över 15 år). De mest utmärkande kliniska symptom man ser hos hästar med PPID är en försenad och/eller en ofullständig fällning av vinterpälsen i kombination med en lång och raggig hårrem (hypertrikos/hirsutism)

En EMS häst är väldigt ”lättfödd” alltså har mycket lätt för att bli fet trots att man ger den mycket små givor foder. Fettdepåerna ser man vanligast i bröst och nackområdet men också runt skulderbladen och vid svansroten. Hos ston och valackarna ser man fettdepåer runt bröstkörtlarna och hos stona ser man en förstorad slidöppning.

Varför är det då så vanligt att ponnyraserna drabbas av EMS?

Shetlandsponny

Ponnyn, framförallt de inhemska raserna som utvecklades för att överleva i karga förhållanden och att kunna överleva långa tider på mycket sparsamt bete. Deras mycket effektiva metaboliska system var designat så att de sparade fett från vår och sommarmånaderna så dom kunde använda reserverna för att överleva vintermånaderna. Dagens ponnyhästar har tillgång till mer kalorier än de är designade att klara av på de rika betesvallar som de nu betar på samt hö/hösilage och utfodring med kraftfoder.

IR – INSULINRESISTENS

OBS-VIKTIGT!

Vet du hur din hästs smärtansikte ser ut ?

Den här hästen har ett tydligt smärtuttryck i sitt ansikte. Studera rynkan över ögat, öronens position, den spända huden kring ganaschen och näsborrar samt mulens form. Teckning: Andrea Klintbjer

Läs mer


Vad betyder då insulinresistens? Jo, det innebär att cellerna har en nedsatt insulinkänslighet, att insulinets funktion är bristfällig och inte stimulerar glukosupptaget på rätt sätt*.

Insulin produceras i bukspottkörteln och är ett hormon med flera roller. Den kanske viktigaste funktionen är att sörja för att blodsockret tas upp av kroppens celler och bli använda som energi, eller lagrat som glykogen i muskler och lever, eller som fett i fettcellerna, för att användas vid senare tillfällen.

När blodsockret stiger efter utfodringen ökas utsöndringen av insulin i blodet. Insulinet ser till att blodsockret tas upp av cellerna och försvinner ur blodet. Normalt klarar kroppen av att hålla blodsockernivån relativt stabilt under dygnet. En stadigt förhöjd insulinproduktion leder till att kroppen reagerar felaktigt på kolhydratintag (kolhydrat allergi). Kroppens celler kan inte ta upp insulinet, det blir kvar i blodet och tillståndet kallas "insulinresistens".

Felaktig utfodring med så kallade ”snabba kolhydrater” ger felaktiga reaktioner på kolhydrater vilket leder till gradvis högre insulinnivåer och ofta också ökad kroppsvikt. En del hästar, liksom människor, utvecklar ”kolhydrat allergi” genom att de utfodras med för arten felaktigt foder.

Mycket troligt är att det finns genetiska orsaker till förhöjd insulinproduktion, dvs. disponerade individer är mycket känsliga för intag av kolhydrater.

*Faktorer som påverkar insulinkänsligheten

Smärta och stress leder till frisättning av kortisol-, noradrenalin- och adrenalin, vilket i sin tur leder till minskad vävnadskänslighet för insulin och därmed förhöjda insulinkoncentrationer i blodet1.


På grund av detta är provtagningsförhållandena mycket viktiga vid diagnostik av insulinkänslighet.

Provtagning av en häst med pågående fång kan till följd av detta leda till överdiagnostik av IR.


Hästar som provtas med avseende på nedsatt insulinkänslighet ska därför alltid vara smärtfria, de ska ej stå på någon behandling och ska ej lida av annan sjukdom som kan leda till sjukdomsstress, då detta kan påverka provresultatet.


Läs mer

LAMINITIS

Fångposition

Laminitis eller fång är inte någon ny sjukdom. Den drabbade hästar även på Aristoteles tid och beskrevs då som kornets sjukdom, troligen därför att den drabbade hästar som åt mycket korn. Den finns beskriven i tidiga skrifter om hästsjukdomar som en plågsam och kostsam sjukdom både för den drabbade hästen och för de som skulle ta hand om den. Sjukdomen drabbar hästar av olika raser, storlek och ålder (Moore, 2010).

Banbrytande resultat vid utförda studier i Australien indikerar att insulinets betydelse vid laminitis kan vara mycket större än man tidigare trott. I många år har forskare ansett att insulinresistens är en trolig orsak till skador som uppstår när vävnaden (laminae) som sammanbinder hovbenet med hovväggen ger efter. ”Vi visste sedan tidigare att hovarna behöver stora mängder glukos” säger Professor Pollit och Dr. Ove Wattle.

Fokusering på insulinets roll
En studie gjordes på fem friska ponnyn utan tidigare sjukdomsbild av laminitis. Man injicerade insulin direkt i halsvenen och samtidigt injicerades glukos för att hålla den nivån normal. Fyra kontrollponnyn injicerades med saltlösning.

Efter cirka 32 timmar hade alla ponnyer som injicerats med insulin utvecklat grad–1 laminitis. Symptomen de uppvisade var att skifta vikten från hov till hov och puls i hovarna. Alla hade efter 55 timmar utvecklat grad-2 laminitis, stel gång och bakbenen ställda under sig.

Genombrottet i den här studien var upptäckten av att de olika beståndsdelarna i den ursprungliga teorin stämde nästan helt, men dessa beståndsdelar kom i fel ordning. I stället för ett dåligt upptag av glukos i hoven orsakade hög insulinnivå i blodet laminitis. Ett dåligt glukosupptag i andra delar av kroppsvävnaden orsakar hög insulinnivå och hög insulinnivå orsakar laminitis.

Vetemjöl kan ge fång

Vete klibbar lite, en egenskap som vi utnyttjar för att hålla ihop pellets säger Malin Hildegård på Krafft. Från SLU säger man; Vetefodermjöl är mycket finfördelat och kan bidra med störningar i mag- och tarmkanalen.

Veterinär Ove Wattle berättar i en artikel i Hippson (se länk) att även om man inte exakt vet mekanismerna bakom fång så går det att framkalla det på konstgjord väg, vilket man också har gjort i försök.
Ger man en häst fem kilo vetemjöl så kan den få fång. Slangar man i den stora mängder socker så får den också fång. Fång är relaterat till mängden kolhydrater som kommer ut i grovtarmen, säger han.

De första symptomen på fång uppträder inom 24 till 48 timmar. De brukar vara ökad (starkare och därigenom lättare att känna) puls i digitalpulsen – den puls man kan mäta vid kotan, temperaturhöjning i hovarna och att hästen skiftar vikt mellan benen. Därefter går det ganska fort.

Eftergiften i kronranden, som orsakas av att hovbenet ändrar läge, kan uppträda inom 24 timmar. Det är också då hästen får sin fångrand även om den inte syns i väggen förrän efter den vuxit ner under fem till sex veckor.

Fångränder ska inte förväxlas med foderränder, där hoven har samma vinkel och höjd i jämförelse med kronranden både före och efter själva randen. De orsakas i stället ofta av ämnen som påverkar blodkärl. Som exempel kan nämnas en aminosyra som förekommer i tidigt bete, histidin, som också ofta ger hästen tjocka ben och svullna spottkörtlar. Histidin kan av vissa tarmbakterier omvandlas till histamin i grovtarmen, men det behöver inte vara något farligt för hästen. 

Alla hästar på bete får av och till lite puls, det är inget man behöver oroa sig för. Men man ska inte ignorera detta på en häst som haft fång, säger Ove.


PPID Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (Cushing)

PPID orsakas oftast av sjukdomar i hypofysens vilket i sin tur leder till förändringar i hormonsyntesen. Förändringarna består i att ett eller flera hormoner produceras i onormal mängd.  

Tidigare benämning på PPID på häst var Cushings syndrom eftersom symtomen som ses vid sjukdomen ansågs orsakas av förhöjda kortisolvärden.
Flera av de symtom som ses hos hästar med PPID kan också ses hos hästar med så kallat Equine Metaboliskt Syndrom (EMS). Exempel på sådana symtom är fettansamling längs nacke och skap, nedsatt fruktsamhet, fång, hyperinsulinemi och förhöjda glukosvärden. EMS drabbar också ofta samma typ av hästar som drabbas av PPID, något äldre ponnys och Morganhästar. En intressant teori, som ännu inte bevisats, är att oxidativ stress på grund av en förändrad metabolism vid EMS i förlängningen kan orsaka PPID. På grund av att symtomen är så lika är det viktigt att försöka hitta diagnostiska metoder för att differentiera mellan PPID och EMS.

Många hästar med PPID utvecklar kroniska fångtillstånd.
Med stöd av olika undersökningar har men sett att förhöjda glukokortikoidkoncentrationer i blodet under en längre tid, till exempel vid Cushing hos häst, orsakar sådana strukturella förändringar i hoven att lamellförankringen försvagas.  Denna försvagning kan bidra till att andra mer traditionella orsaker leder till fång, till exempel hög belastning av hoven och livmoderinflammation. 
Ytterligare en teori är att kortisolet orsakar insulinresistens som leder till förhöjda glukosnivåer i blodet. Hästar som behandlats med kortison löper risk att utveckla PPID.


Mineralbrist orsakar insulinresistes (IR) hos Häst
Publicerad den 11 september 2017 av Dr. Kellon


Minesyl kg och Vitosyl-E+Se   kg

"Mineraler har direkt och indirekt medverkan i praktiskt taget allt som händer i kroppen, och har viktiga effekter på insulinresistens (IR) eller dess konsekvenser. IR är annorlunda hos hästen än hos människan, men det är samma grundläggande principer som gäller. Det finns bevis på aktiverat antioxidantskydd i vävnaderna hos IR-hästar.

Att hästen kan bygga sitt egna antioxidantbaserade försvar är mest effektivt. Detta inkluderar SOD- (superoxiddismutas ett enzym som neutraliserar fria radikaler som bildats från stress, gifter och sjukdom), katalas- (enzymet ingår i skyddet mot fria radikaler) och glutationperoxidasenzymsystemen (glutationperoxidas är nödvändigt för att förhindra att fettet i kroppen härsknar) såväl som antioxidanterna glutation (kroppens mest kraftfulla antioxidant), Coenzym Q10 (antioxidat som skyddar hjärta och kärl).

De här antioxidanterna bildar kroppen själv, så kallade endogena antioxidater, med hjälp av karotenoider och A-vitamin, flavanoider och E- och C-vitaminer.
SOD kräver absolut mineralera koppar och zink för att fungera. Katalas kräver järn vilket inte är ett problem eftersom det i den typiska hästdieten finns mycket järn.

Glutationaktiviteten är beroende av Selen vilket är en mycket vanlig mineralbrist. Selen är också nödvändigt för att generera den aktiva formen av sköldkörtelhormonet T3 från T4. Selenoproteinerna (selenprotein är liksom E-vitamin en antioxidant fast cirka tusen gånger mer aktivt än E-vitamin, det förhindrar effektivt oönskade jäsningsprocesser och är därför viktigt för cellernas syreförsörjning är viktiga för immunförsvaret och man har precis börjat se på djupet av den funktionen. Både IR- och PPID-hästar är benägna att utveckla inflammatoriska och allergiska immunreaktioner snarare än att använda immunsystemets mer avancerade funktioner.

Zinkbrist är vanligt och lågt serumzink är associerat med IR- och typ 2-diabetes hos människor och råttor. Tillskott av Zink har visat sig vara ett bra skydd mot att utveckla typ 2-diabetes i råttstudier. Exakt varför har inte klargjorts. Det är känt att zink är viktigt på flera nivåer, involverad i insulinfrisättning samt att vara en viktig antioxidant för bildning av SOD.
Liksom zink är koppar avgörande för SOD-funktionen. Kopparbrist orsakar IR och fettlever hos råttor. Lågt leverkopparvärde finns hos människor med fettlever. Kopparbrist är också kopplad till förhöjt leverjärn hos insulinresistenta (IR), vilket är ett känt problem hos IR-hästar också.

Magnesium har förknippats med IR i fyrtio år och hundratals studier på människor har gjorts som finns dokumenterade. Magnesiumtillskott är inte en behandling, men genom att korrigera en brist blir sjukdomen lättare att kontrollera. Magnesiumtillskott  och magnesiumstatusen i kroppen är båda starkt förknippade som skydd mot IR. Upptag och värde försämras när man utvecklar IR. Tillskott och magnesiumstatusen blir en ständig cykel för att tillståndet skall hålls under kontroll.

En studie som gjordes 2013 omfattade nästan 2000 människor som inte hade diabetes och  följde dem  i 15,6 år. Magnesiumintag var en "signifikant skyddande faktor" mot typ 2-diabetes, inklusive att utveckla IR till diabetes. Forskare kan förutse vilka som sannolikt blir IR genom att titta på deras magnesiumnivåer.
Magnesium ökar insulinreceptorernas känslighet, det har man sett i en experimentell IR studie på gnagare. Magnesiumbrist påverkar insulinsignaleringen. Brist har också kopplats till aktivering av allergiska och inflammatoriska reaktioner.

Jod är väsentlig för produktion av sköldkörtelhormon. Låg jodstatus har identifierats hos människor med typ 2-diabetes. Normal sköldkörtelfunktion krävs för insulinkänslighet och
IR-hästar kan också ha låga sköldkörtelhormonnivåer i vissa fall. Detta är förmodligen ett euthyroid syndrom (ett samlingsnamn på onormala sköldkörtelvärden där orsaken finns någnannanstans än i sköldkörteln), vilket betyder att det är en effekt snarare än en orsak. Hos de flesta av dessa hästar, med korrekta nivåer av Selen och Jod, och kontroll av IR, kommer sköldkörtelvärdena att stiga igen. Låg sköldkörtelfunktion är inte en primär del av syndromet, men kan göra vissa hästar mycket deprimerade och trötta. Sköldkörteltillskott kan användas, men genom att ta itu med den verkliga orsaken, näringsbrist, blir sköldkörtelns värden normala igen.

Krom har varit viktigt för människor men förmodligen på grund av att bearbetade livsmedel,där många viktiga mineraler avlägsnas, så uppstår birster. Krom krävs för ett normalt cellulärt svar på insulin men det exakta kostbehovet är okänt.
Kromillskott till IR-hästar har i de flesta fall inte hjälpt. Gräs absorberar krom mycket effektivt och marknivåerna är rikliga i de flesta områden. Vi har endast observerat ett problem och det är när hästar äter hö som odlats på alkaliska jordar, där växterna kanske inte absorberar krom lika lätt.

Det bästa man kan göra för att stödja en IR-häst är att fodra med grovfoder som är lågt på socker- och stärkelse och med balanserat intag av viktiga nyckelmineraler".
Eleanor Kellon, VMD

FINNS DET NÅGON HJÄLP?

Endofor  kg, MSM  kg, PälsoHov  kg och Gentifor  kg

Det finn många olika medel att understödja hästen som drabbats. I första hand är det naturligtvis viktigt att begränsa intaget av så kallade ”snabba kolhydrater” alltså utfodra med bra kvalitet på grovfoder och om man anser att hästen skall ha kraftfoder att enbart använda hel havre (havre rekommenderas av den Holländske foderrådgivaren Vincent Hinnen). Havre innehåller betaglukan, en sorts fibrer som är bildar geler i vattenlösning, det gör näringsupptagent långsammare och förhindrar snabb stegring av blodsockret. 

Fodertillskott som MSM som kan verka antiinflammatoriskt, MSM har även en uppmjukande effekt på de insulinresistenta cellerna och gör dem mottagliga för insulin. PälsoHov understödjer en frisk hov kan vara till stor hjälp åt de hästar som har anlag för Laminitis. För att understödja ett friskt hormonellt system kan man också ge hästen Endofor för henne och Gentifor för honom.

OBS
Om hästen redan har utvecklat fång rekommenderas Colofor, MSM och Cirkulafor för att understödja i det akuta skedet.Det är också viktigt att tänka på den mikrobiella populationen av tarmbakterier som i de flesta fall i samband med ovanstående besvär är i kraftig obalans. Vi rekommenderar Equifilier för att understödja den balansen.

TILL WEBBSHOP

HÄR KAN DU HITTA INFORMATION OM DE ENSKILDA PRODUKTERNA


DET VERKAR HOPPFULLT FÖR EMS - HÄSTARNA

Det händer allt oftare att veterinärer ordinerar grovfoder med en viss profil till hästar med speciella behov. En av dem som hästägarna då kontaktar är grovfoderproducenten Fredrik Larsson i Västmanland och hans företag GreenFeed. En annan är veterinären Jesper Ordell från Uppsala, som har tagit steget till att själv bli grovfoderproducent för att kunna leverera nischat grovfoder till hästägare. Hans företag heter Vetfoder.

Båda producerar lågsockerfoder som ordineras särskilt till hästar som har ekvint metabolt syndrom, är insulinresistenta och har eller riskerar fång kopplat till insulinresistens. Hästar med anlag för korsförlamning av typen PSSM (polysaccharide storage myopathy) är en annan grupp som gynnas av låg sockerhalt.

Många hästar som har problem med insulinresistens och fång skulle må mycket bättre av att stå på grovfoder med låg sockerhalt. Det bekräftar Johan Bröjer, docent vid SLU, som forskar just på insulinresistens och fång i relation till utfodring.
– Gör man inget åt deras utfodring så blir de inte bättre, för det finns ingen annan behandling att tillgå, säger Johan Bröjer.


Källa
Hippson, SLU, Veterinär Magazinet

Länk till Dr. Kellons artikel

söndag 25 januari 2015

HÄSTENS ENDOKRINA KÖRTLAR

HÄSTENS ENDOKRINA KÖRTELSYSTEM




Varje häst, även om den är av samma ras, har sin personlighet vilket är styrt bland annat av de endokrina körtlarna. De är omkopplare, transformatorer, för att förmedla hästens personliga särart, dess känslor och intelligens. Det endokrina körtelsystemet reglerar, tillsammans med hypotalamus, impulser och drifter.

Med det endokrina körtelsystemet menar man de körtlar som insöndrar hormoner till nerver och blod för att nå ett målorgan där det har en mycket specifik effekt. De endokrina körtlarna fungerar i samverkan med varandra och fel hormonsammansättning kan skapa många oförklarliga symptom hos hästen.
En häst är en häst, den skall behandlas som en häst och den känner instinktivt igen en annan häst vilken ras den än har.

De endokrina körtlarna jag kommer att beröra är Gl. Suprarenales, Gonaderna, Pancreas, Thymus, Gl. Thyroidea,  Gl. Parathyroidea och Hypofysen.


Glandula suprarenales / Binjurarna



Hos hästen är binjurarna väl utvecklade för här ligger dess överlevnadsenergi och den psykiska stabiliteten som har sitt ursprung i hästens flockidentitet. Väl fungerande binjurar skärper hästens sinnen och stärker dess självbevarelsedrift.

Binjurarna består av bark och märg. Binjurebarken är ett livsviktigt organ och barkhormonet cortisol har till uppgift att vidmakthålla den biokemiska jämnvikten i organismen.
I binjurebarken bildas även det manlig könshormonet  androgen.
Organismens förmåga att utstå stress beror i avgörande grad på cortisolinsöndringen. Barkens hormoner är också av betydelse för ett normalt blodtryck och en normal cirkulation.
Binjuremärgen producerar adrenalin, noradrenalin och dopamin. Ökad insöndring av hormonerna åstadkoms av psykiska och fysiska faktorer som fruktan, stress, kroppsarbete, värme och kyla.
Magnesium, askorbinsyra och järn är viktiga för binjurarnas funktion


Gonaderna / Könskörtlarna
Ovarier, testiklar och binjurar har en nära samverkan med varandra för att stärka hästens förmåga till uthållighet, livskraft och det viktigaste;  artens överlevnad  genom fortplantning.


Stoets hormonella könskörtlar är ovarierna vilka producerar östrogen och progesteron. Livmodern producerar även prostaglandiner vilka deltar i livmoderns sammandragningar vid fölning.
Könskaraktären, muskeluppbyggnaden och skelettet är beroende av att ovarierna producerar sina hormoner
Väl fungerande ovarier ger stoet god fertilitet och en utmärkt förmåga att ta hand om sitt föl.




Hingstens hormonella könskörtlar är testiklarna vilka producerar det manliga hormonet testosteron. Testiklarna bildar spermier och prostatan producerar prostaglandiner som finns med i sädesvätskan.
Könskaraktären och  muskeluppbyggnaden  hos hingsten är beroende av testosteron.
Väl fungerande testiklar ger hingsten god fertilitet och starka ledaregenskaper.


Stuteri Leal-Lealpre

Pancreas endokrina funktion


kentaurmagasin.se

Binjurarnas funktion präglar flockidentiteten medan pancreas är kopplat till hästens personlighet, fysiska styrka och  prestationsförmåga.
En väl fungerande pancreas ger hästen stark vilja och mycket bra energiupplagring i musklerna.

Pancreas har två funktioner, dels att producera enzymer, dels att insöndra hormonerna insulin och glukagon. De båda hormonerna medverkar till att reglera blodsockret.
Glukagon får blodsockret att stiga genom att stimulera levern att bryta ner stärkelse till socker som går ut i blodet.
Insulin får blodsockret att sjunka genom att befrämja upptag av glukos i vävnaderna.
Alltså: Pancreas hormoner omvandlar, tillsammans med levern, kolhydrater till glukos.

Glukos är den viktigaste transportformen av kolhydrater i blodet och cellernas centrala energikälla. Adinosin-Tri-Phosphat (ATP) fungerar som cellernas energilager.
Glukos lagras i levern och i musklerna tillsammans med syre och det som inte förbränns omvandlas ytterligare och lagras i form av fetter i fettvävnaden

Hästens energilager utnyttjas olika beroende på hur hårt och länge musklerna får arbeta samt hur vältränad hästen är. Vid en kortvarig (mindre än 2 minuter) prestation erhåller kroppen energi genom anaerob (utan syre) spjälkning av glukos.
Vid prestation längre än 2 minuter är det de aeroba (med syre) processerna i kroppen som dominerar energiomsättningen.
Glukos- och syrelagrens storlek i musklerna kan vara avgörande för prestationsresultatet.
När hästen är i vila och vid måttligt tungt muskelarbete används fett som bränsle.

Vid prestationer som tar mer än 1 1/2 - 2  timmar, och när glukosförrådet är slut, övergår kroppen till fettförbränning.  Tempot måste då sänkas eftersom fett kräver mer syre än kolhydrater  för sin förbränning.
När glukosförrådet tar slut sjunker blodsockerhalten vilket försämrar hjärnans och nervsystemets funktioner.

Thymus / Brässen


salstasponnystuteri.se
Thymus funktioner är kopplad  till hästens immunförsvar och "pubertet".

Före "puberteten" hämmar den könsutveckling, reglerar mognadsprocessen hos immunförsvaret och specialutbildar T-lymfocyterna. Det krävs även järn för produktion av T-lymfocyter. Efter "puberteten" befrämjar den, tillsammans med könskörtlarna; könskaraktär-, muskeluppbyggnad- och fettinlagring


Glandula Thyroidea / Sköldkörtel

Internetbild

Thyroidea  präglar en psykiskt stark, orädd och självständig individ som är trygg i flocken och känner förtroende för ledaren (om inte övertar den ledarrollen).
En väl fungerande thyroidea gör  hästen social samt ger den förmågan att fatta snabba beslut, i vilt tillstånd är det livsavgörande.

Thyroidea insöndrar främst Thyroxin (T4) och Trijodotyronin (T3) och dessa hormoner styr ämnesomsättningen på cellnivå.
Thyriodea bildar större delen av kroppens jod-, järn-, fosfor- och arsenikföreningar.
Körteln har även en speciell jodpump och av alla kroppens organ förbrukar levern mest. Jod har bland annat till uppgift att reglera cellandningen och energi-omsättningen.

Binjurarna får sin kraft från thyroedeas järn och dess samverkan bör fungera om självständighet och självbevarelsedrift skall fungera normalt.
Fosforbalansen är viktig för hjärnan, nervsystemet och svarar för en del av näringstransporten till cellerna .
Arsenik, vilket räknas till de livsnödvändiga spårämnena, är viktig för en frisk hud, hudens pigmentering och för att binjurarna skall fungera normalt.


Gl. parathyroidea / Bisköldkörtlarna




Hästens kropp innehåller samma grundämnen som den via födan fått ur jordskorpan.

Grundämnena i kroppen är i andra proportioner än i jorden och olika organ sköter mineralbalansen. Ett sådant organ är parathyroidea, det är fyra små kötrlar som insöndrar parathormon vilket reglerar kalcium och fosfatjonernas transport genom cellernas olika membranstrukturer.
Skelettet utgör det huvudsakliga kalcium- och fosfatförrådet. Hos stoet samverkar ovarierna med parathyroidea för att befrämja ett starkt skelett.


Hypofysen


Internetbild

Hypofys, hypotalamus och epifys är centrala körtlar för hela det endokrina systemet och får signaler via hjärnans nerver. Ett samstämmigt fungerande av hjärnan och dessa körtlar gör hästen vaken, uppmärksam och intelligent.

Hypofysen består av en framlob och en baklob och stimuleras av hormoner från hypotalamus och nervsystemet. Hypofysen är den dominerande inresekretoriska körteln som insöndrar ett tiotal hormoner som i sin tur styr de andra hormonella körtlarnas insöndring.
Hypofysens framlob insöndrar hormoner som befrämjar andra målorgans utveckling och tillväxt. Musklernas utveckling befrämjas av könskörtlarnas och hypofysens samverkan.
Hypofysens baklob insöndrar hormoner vilka samverkar med binjurarna och njurarna för att reglera vätskebalansen och törstförnimmelserna.

Symptom vid belastning i det endokrina systemet

Alla körtlar i det endokrina systemet samverkar med varandra i ett komplicerat  signalsystem.
Men kommer det "grus i maskineriet" så påverkas alla körtlarna samtidigt och det finns många faktorer som kan orsaka symptom.

En vanlig orsak till "grus i maskineriet" är belastning på matsmältningsorganen som oftast orsakas av de sockerrika fabriksproducerade foder.
Hormonbehandling av hästen skapar obalans i hela det hormonella körtelsystemet!


Hästen är aggressiv


Hippson
Rädsla, stress och aggressivitet  är oftast knyten till binjurarna, gonaderna och pancreas. Det kan bero på förgiftning, medicinsk behandling med hormoner, näringsbrist och/eller felfodring. Hästen får en hormonell obalans vid pälssättning och/eller pälsfällning eftersom det förloppen styrs av ljus och hormoner; den snällaste hästen förvandlas till ett argsint odjur. Endofor eller Gentifor i kombination med R-Droppar kan understödja en obalans.
Ibland kan den lugnaste häst bli som förbytt vid pälssättning och pälsfällning, då kombineras Endofor eller Gentifor med PälsoHov.

Hingsten har låg fertilitet
Låg fertilitet hos hingsten är oftast knuten till binjurarna, gonaderna och thymus.
Det kan röra sig om ett nedsatt immunförsvar på grund av allergi (oftast foderrelaterad), näringsbrist, förgiftning, medicinering med cortison och/eller andra steroidhormoner (östrogener-testosteroner). 
                                           
Stoet har låg fertilitet och/eller kastar
Låg fertilitet hos stoet är oftast knuten till gonaderna, uterus, thymus och thyroidea.
Det kan röra sig om ett nedsatt immunförsvar på grund av allergi (oftast foderrelaterad), näringsbrist, förgiftning (mögelförgiftning), medicinering med cortison och/eller andra steroidhormoner. Magstörningar kan också påverka fertiliteten hos stoet. 
En kombination med Gastrofor och Endofor fungerar bra för att understödja hennes hormonella system.

För både hingst och sto kan Gentifor eller Endofor kombineras med Kiseldioxid i betäckningstider.

Valacken
Enligt den traditionella akupunkturen står njurarna i förbindelse med binjurar och bisköldkörtlar och det finns ett nära samband med njurarna och den sexuella viriliteten. Alla livsprocesser påverkas av njurarnas energi. Av den lagrade energin framställs reproduktiv energi som tar form av sperma eller ägg.
Njurarna tar också emot energi från andra organ och är den främsta lagringsplatsen för energi och den frigörs tillbaka till andra organsystemen efter behov.
Det mest troliga är att det har uppstått en viss obalans/störning i samband med kastreringen eftersom det i sig är ett stort ingrepp i det hormonella systemet. När testiklarna är borta blir det binjurarna som producerar de manliga hormoner som är av vital betydelse för hästens lagring av energi i muskler samt att utveckla ett starkt skelett.

Det här behöver inte betyda att det syns på prover som att det skulle röra sig om en hormonell sjukdom, en obalans syns inte på prov. 

Men man har ju genom nyare forskning sett att könskörtlarna påverkar tillväxtzonerna hos unga hästar. En annan mycket intressant sak som man iakttagit vid kastrering är minskning av myelinet kring nervtrådarna. Det innebär att testosteronet deltar i att reaktionstiden hos hingstens nerver är snabbare på grund av tjockare myelin. Minskar testosteronhalten och myelinlagret blir tunnare kring nerverna kan även det vara en bidragande orsak till att valacken får ett lugnare beteende än hingsten.

Renefor och Gentifor innehåller vitalämnen som dels understödjer hormonernas funktion, njurarnas balans och mineralämnen som är viktig för nervsystemet. 


Hästen kan inte utnyttja hela sin kapacitet


sverigesradio.se

Binjurar och pancreas är oftast knuten till prestationsresultaten.                                      
Pancreas och levern omvandlar kolhydrater till glukos. Glukos är kroppens bränsle och för att bränslet skall kunna lagras och utnyttjas när prestationsresultat skall uppnås måste det finnas lagrat i musklerna tillsammans med syre.

Det är viktigt att hästen har "tankats" med rätt bränsle. Om hästen matas med för den olämpliga kolhydrater som t ex upphettad/mikroniserad/hydroliserad säd, ris och majs ger det för hög insulinfrisättning och blodsockret sjunker. Det innebär att det lagras för mycket ”oförbrända” kolhydrater i musklerna. 1 gram oförbrända kolhydrater binder 3 gram vatten. Det innebär att muskeln blir vattenfylld och tung och det kan vara en anledningen till att hästen inte orkar prestera något.
Förutsättningen för att hästen skall göra en bra prestation är först och främst ett för hästen naturligt foder.
Om muskeln inte har lagrat syre till förbränningen  orkar heller inte hästen prestera något.
Om kolhydraterna (glukosen) inte räcker  till ger det också prestationssvaghet.
Kombinera Endofor eller Gentifor med Ferrum och Vitosyl E+Selen.

Störningar på thyroidea
Hästen är trög och trött  eller väldigt stirrig och orolig. Den blir fet eller väldigt mager. Detta kan vara symptom på en funktionsstörning på  thyroidea. Detta kan bero på jodbrist på grund av leverbelastning, foderallergi eller att hästen har stressats onormalt mycket. Endofor och Gentifor understödjer thyroidea och kan kombineras med Gastrofor för att ytterligare stärka sköldkörtelns funktion. Om hästen har inflammation i sköldkörteln ger man Immufor i kombination med Endofor eller Gentifor.
.
Muskelkramper
Binjurarna, gonaderna och parathyroidea har en samverkan när det gäller kalciumbalansen i kroppen. Om blodets kalciumnivå sjunker påverkas magnesiumbalansen och hästen får spänningar och kramper "sendrag" i olika muskelgrupper vilket kan visa sig över korset, ljumskarna och i bakbenen.
Kombinera Endofor eller Gentifor med Magnesiumfosfat och Kalciumfosfat till den växande unghästen eller om hästen visar muskelkramper. 

Equine Metabolic Syndrom
På senare år har hästen fått "vällevnadssjukdomar", diabetes, fång, glutenallergi och många fler som har sitt ursprung i det hormonella systemet.

ENDOFOR och GENTIFOR

Endofor för Henne och Gentifor för Honom















lördag 24 januari 2015

VARFÖR FÅR HÄSTAR KOLIK

FRÅGA: VARFÖR FÅR HÄSTAR KOLIK?
SVAR: DOM FÅR INTE KOLIK, VI GER DOM KOLIK!!

Joe Pagan, som är expert på hästens näringsfysiologi och som bland annat har varit officiell foderkonsult på flera OS, talade om hur vi kan förebygga kolik hos våra hästar.


Kolik är ett stort problem världen över, men det är en sjukdom skapad av oss människor. I det vilda får inte hästarna kolik, menar han. Som de flesta vet är den vilda hästen ett stäpplevande djur som betar mellan 14 och 20 timmar per dygn, och som dessutom rör sig konstant medan den äter. När vi domesticerade hästen förändrade vi dess diet radikalt, utifrån vad som passade oss människor.
Hästens matsmältningsapparat är perfekt för att ta hand om gräs, som har mycket fibrer och inte så mycket näring. Men utfodrar vi den på annat sätt kan det bli problem, den har till exempel en liten magsäck gjord för att äta lite grann hela tiden. Väldigt stora portioner snabbätet kraftfoder kan magen inte ta emot, säger Joe.
 

Tillräckligt med vätska
www.lantbutiken.se

Viktigast i hästens foderstat är något vi sällan tänker på, nämligen vatten. Får hästen i sig för lite vatten ökar risken för kolik, eftersom det blir större risk för förstoppning. När det gäller näringsintaget är grovfodret absolut viktigast.

(Kommentar från HH: Hästen är anpassad till att dricka stora mängder vatten på kort tid. Detta kan man härleda tillbaka till när hästen levde i vilt tillstånd då de var väldigt sårbara för rovdjur när de kom till vattenhålet för att dricka. Det här beteendet finns fortfarande kvar i de tama hästarna idag. Även när hästen har fri tillgång till vatten så dricker den på samma sätt som vildhästarna gjorde.
En häst kan dricka åtminstone 12 liter vatten per minut och mer än 40 liter per dygn. Det är viktigt att det finns mycket vatten tillgängligt så att hästen kan dricka så snabbt som den vill. Försök i Sverige har visat att hästar föredrar att dricka vatten ur hink i stället för ur vattenkopp och att de dricker upp till 40 % mera vatten från hink. När flödet från vattenkoppen är för lågt (mindre än 8 liter per minut) kommer hästen att dricka för lite)).

Vikten av bra grovfoder



Skandinavien är bra på många sätt, men tyvärr har ni inte optimala förutsättningar för att odla hö. Det händer att skördar regnar sönder och att det blir mögel i fodret. Vilket också ökar risken för kolik, säger Joe.  Det är livsnödvändigt för hästen att få i sig tillräckligt med grovfoder. Ett absolut minimum är en procent av kroppsvikten i torrsubstans (ts) per dag, men den rekommenderade miniminivån är 1,5 procent. Och kan hästen äta mer än så utan att bli överviktig är det bara bra.
Glöm inte att det är mycket vatten i hösilage, som många av er här i Sverige fodrar med. Ju blötare foder desto fler kilon måste du ge.
Att ge för mycket kraftfoder är som sagt inte bra, hästen kan då få svårt att hinna bryta ner all stärkelse från spannmålen i tunntarmen. Och i tjocktarmen kan stärkelsen ställa till bekymmer.
Joe får en publikfråga om sandkolik, och tycker att loppfrön är ett bra tillskott om man har hästar som går på sandig mark. Men det allra bästa sättet att förebygga sandkolik är att ständigt låta hästarna ha rejält med hö i hagen, så att de inte behöver ner och pilla och leta strån i sanden.



 
Internetbild: När jag är i Florida med mina hästar slösar jag med hö i hagarna, berättar han. 

Åtta riskfaktorer kartlagda
I en stor studie på 2000 hästar, varav 1000 hade kommit in till klinik med kolik och 1000 hade kommit in för andra åkommor, undersöktes vad riskfaktorerna för kolik är. Man kom fram till följande:

  • Att hästens diet ändrats under de senaste två veckorna ökade risken för kolik med 6,6 gånger.
  • Att hästen bytt hö under de senaste två veckorna ökade risken med hela 29,5 gånger (!). Alltså är hastiga byten av grovfoder något man verkligen ska passa sig för.
  • Att hästen hade en historik där bukkirurgi förekommit ökade risken med 5,8 gånger.
  • Risken för kolik ökade med 3,1 gånger om det hade varit en plötslig förändring av vädret de senaste tre dagarna. Det kan till exempel handla om att det blivit kallt, vilket gjort att hästen har druckit mindre. Många hästar gillar inte att dricka väldigt kallt vatten.
  • Arabhästar löpte 1,7 gånger större risk att drabbas av kolik än andra raser.
  • Avmaskning de senaste sju dagarna ökade risken med 1,8 gånger. Å andra sidan minskade kolikrisken generellt hos de hästar som avmaskats regelbundet.
  • Hästar som står inne i stallet mer än 50 procent av tiden löpte 1,2 gånger större risk för kolik än de som går ute mer än 50 procent av tiden
  • Förändring i hästens aktivitet/motion under de senaste två veckorna fördubblade kolikrisken.

Joe D. Pagan avslutar med några ord som sammanfattar hur man bäst förebygger kolik: Behandla hästen som en häst i så stor utsträckning det bara går. Kolik är som sagt, i grunden, en sjukdom framkallad av oss människor.

”Den amerikanske forskaren Joe D. Pagan från Kentucky Equine Resarch är en av världens främsta experter på utfodring av hästar.

Publicerad i Hippson: 2013-07-09 Text & foto: Anki Yngve
(Källa: Cohen ND, et al. Dietary and other management factors associated with colic in horses. J Am Vet Med Assoc 1999;215:53-60.)

OPERATION AV KOLIK HOS HÄST


VAD ÄR KOLIK?
Kolik är ett samlingsnamn för ont i magen hos häst. Det kan handla om förstoppning, gaskolik eller tarmvred bland annat.

Hästar har ett speciellt mag- tarmsystem med liten magsäck och väldigt långa tarmar. En stor häst kan ha upp till 30 meter tarmar i magen. Det här gör dem extra känsliga för störningar.

En av de vanligaste orsakerna är brist på vatten som orsakar förstoppning.

Vanliga symptom är att hästen är orolig och skrapar med hoven.  Den kan också vara loj och vill varken äta eller dricka. Det är vanligt att kolikhästar vill lägga sig ner.
  • Gör dig en klar bild av symptomen. Iaktta hästen en stund, så att du kan ge en klar och konkret redogörelse för hästens beteende. Hur yttrar sig anfallet? Matvägrar hästen? Står den bara och skrapar – eller lägger den sig ned så fort den släpps? Reser den sig igen. Och i så fall hur snart? Tittar den mot buken? Kastar den sig hejdlöst i boxen? Har den slagit sönder sig själv eller boxinredningen?
  • Ta puls och temperatur på hästen. Vid kontakt med veterinär kommer denne ofta att fråga direkt om puls och temperatur. Du bör kunna ge svar direkt.
  • Lyssna efter tarmljud. Lägg örat mot bukväggen vid hästens flank och lyssna efter ”kurrande” eller andra ljud som tyder på aktivitet i tarmsystemet. Sådana ljud tyder på bibehållen matsmältningsfunktion, vilket är positivt.
  • Kontrollera slemhinnorna. Har slemhinnan i ögon och mun normal färg? Jämför med en frisk häst.
  • Kontrollera avföringen. Du bör konstatera om hästen över huvud taget haft någon avföring och om den i mängd, färg, konsistens och lukt skiljer sig från det normala.
Vad gör jag med hästen?
Det är viktigt att du verkligen studerar hästen enligt ovanstående schema – och att du inte utelämnar någon punkt. Veterinären får då ett bra underlag för att gradera symptomen – och därmed för att avgöra om och hur snabbt veterinärbehandling ska sättas in. Ofta kan veterinären efter en klar symptombeskrivning per telefon ge hästägaren instruktioner om hur hästen ska hanteras tills veterinären är på plats.
Om hästen visar lättare koliksmärtor, kan det ofta vara lämpligt att flytta den till en större box. Allt foder ska vara borttaget. Hästen kan också släppas ut i till exempel en ridhusmanege eller på en loge – eller på annat sätt ges tillfälle att röra sig fritt under fortlöpande tillsyn. Det är olämpligt att köra, rida, longera eller på annat sätt utsätta hästen för krävande motion. Detta kan öka riskerna för hjärtpåverkan och andra komplikationer.

När ska jag tillkalla veterinär?
Om hästen visar tecken på kraftig smärta eller stark oro tillkallas alltid veterinär. Detta gäller även när hästen kastar sig omkull, rullar över rygg, svettas eller har en puls som överstiger 70 slag per minut.
I de flesta fall då en häst visar koliktecken är det klokt att ta en telefonkontakt med veterinär och låta denne bedöma symptomen. Om hästens tillstånd hastigt skulle förvärras, har veterinären då en god bild av det inledande förloppet.
De flesta av landets större hästkliniker kan utföra de operativa ingrepp i bukhålan som kan bli aktuella vid ett kolikanfall med ett häftigt förlopp. Om ingreppet utförs i tid, är prognosen för tillfrisknande oftast god.

Källa: SLU

KOLIKUM
Kolikum 500 g

Om hästen har en känslig mage och ofta får lättare känningar av kolik är Kolikum bra att ha i stallapoteket för att snabbt kunna sätta in vid behov. De verksamma substanserna fungerar kramplösande, gasfördelande, lite laxerande och kan förhindra tarmvred. Kolikum är bra att sätta in på ett tidigt stadium när hästen börjar visa symptom.

För att undvika kolik i den mån det är möjligt är det viktigt att tänka på att understödja matsmältningen. Gastrosyl, Colofor och Equifilier är bra att stärka matsmältningen med.
Inför foderbyten eller om du fodrar med industriellt tillverkade produkter och ensilage/hösilage är det extra viktigt att tänka på mag- och tarmhälsan hos hästen.

WEBBSHOP