lördag 29 december 2012

DJURFODER ELLER AVFALL



DJURFODER ELLER AVFALL



Visst förtjänar dom det bästa...


Nästa gång du köper hundmat och kattmat i din affär, ta ett steg tillbaka och titta! Vad du ser är en oerhört stor marknad där konkurrensen är stenhårt mellan de olika tillverkarna. I den hårda kampen om marknadsandelar får kvalitet och riktig näring ofta stå tillbaka för ekonomiska vinster eftersom man hela tiden letar efter billiga råvaror och efter kemiska tillsatser som gör fodret tilltalande i färg, smak och konsistens. Tillverkare är mycket uppfinningsrika på att "koka ihop" recept med billiga råvaror från utdömda delar av djur som inte får användas till människoföda.

Djurfodren består av animaliska biprodukter som behandlas till "framställda produkter". Vanligtvis kommer biprodukterna högt upp på listen, vilket innebär att dom utgör en stor del av proteininnehållet i produkten. Den här typen av köttbiprodukter hydroliseras för att göra det mer lättsmält. Sedan gör man en produkt som luktar och smakar bra samt ser bra ut, lukt och smak för djuren, lukt och utseendet för ägaren. Tekniken att göra om avfall är mycket avancerad  Slutligen skriver reklamfolk etiketter och broschyrer som döljer mer än de informerar.

Animaliska biprodukter enligt SJV
Animaliska biprodukter är sådant från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till framställda produkter. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda som livsmedel, samt naturgödsel. Av animaliska biprodukter kan utvinnas till exempel kött- och benmjöl, fett och gelatin avsett för foder eller tekniskt bruk. Sällskapsdjursfoder och organiska gödningsmedel tillverkas ofta av animaliska biprodukter, och kosmetika och medicintekniska produkter innehåller också ofta produkter av detta slag.

Framställda produkter
Framställda produkter är produkter som tillverkats genom en eller flera behandlingar, omvandlingar eller steg i bearbetningen av animaliska biprodukter. *Exempel på framställda produkter är bearbetat sällskapsdjursfoder, olika typer av organiska gödningsmedel och garvade hudar.

Anläggning för lagring av framställda produkter
En lagringsanläggning för framställda produkter är en anläggning där till exempel fiskmjöl, köttmjöl eller bearbetad naturgödsel lagras i väntan på slutanvändning. Framställda produkter är produkter som framställts genom en eller flera behandlingar, omvandlingar eller steg i bearbetningen av animaliska biprodukter. Anläggningar som redan är godkända som tillverkare av foder behöver inte något ytterligare godkännande om inte lagret ligger på en helt annan plats än fodertillverkningen.

Anläggning som tillverkar sällskapsdjursfoder 
En anläggning som tillverkar sällskapsdjursfoder av obearbetade animaliska biprodukter som till exempel slaktbiprodukter eller fiskrens. Det finns fem olika typer av anläggningar:
  • tillverkning av bearbetat sällskapsdjursfoder
  • tillverkning av tuggartiklar
  • tillverkning av obearbetat sällskapsdjursfoder
  • tillverkning av konserver
  • tillverkning av aromatiska inälvsprodukter
ETT KEMISKT KALAS
*Några axplock på framställda produkter som används i sällskapsdjursfoder
Ris, majs, vegetabiliskt protein, betmassa, cellulosa, torkad kyckling i form av mjöl, köttmjöl, torkat fjäderfäprotein, kalkon, torkad lax - i form av köttmjöl, fjäderfäolja, fjäderfäsås, laxolja, torkade hela ägg, animaliskt fett, fiskolja, torkat griskött, grevar (torkade) proteinhaltiga rester av nedsmält djurfett, animaliskt protein (hydroliserat), kycklinglever sillprotein, torkad fågel, animaliskt fett, torkat fläskköttsprotein, hydrolyserat animaliskt protein, fiskolja, äggpulver, skaldjurshydrolysat (innehåller glukosamin), taurin, hydrolysat från brosk, fågelmjöl, hydrolyserat fågelprotein, fågelfett, digestive (inälvor), kycklingdigestiv (inälvor), laxolja, fjäderfähydrolysat, jäst, fröoljor, FOS, MOS, alger, citronsyra, äpplen, potatis i olika former, örter, annan frukt, vetegluten, näbbar, klövar, horn och sjuda delar mm.

Hydroliserat protein
Att något är hydrolyserat betyder att det är sönderdelat med hjälp av vatten. Hydrolys är en kemisk process där man använder enzymer, saltsyra, kokning eller jäsning för att på så sätt bryta ner proteinet, som kan vara vad som helst, till mindre beståndsdelar. Proteinet är totalt nedbrutet och man kan säga att det inte innehåller något protein från källan men det är ändå protein; ett billigt sätt att höja proteinvärdet på fodret.

Ägg
I de flesta husdjursfoder finns äggpulver. Man har konstaterat att ägg där ruvning påbörjats (kycklingembryon, bakterier, rester av äggskal och hönsgödsel), samt rester av cancermisstänkta meciciner, nämligen sådana som tillhör gruppen Furacolidon (mot coccidios - en hönstarmsjukdom) och Nikarbacingruppen (mot fjäderfäpest), som i massuppfödningen hällts i hönsens foder kan hittas i den slutliga produkten.

*Utvalda, lättsmälta proteiner med högt biologiskt värde i en naturlig och organisk form gör dem mer biologiskt tillgängliga säger fabrikenterna.

Vitamin- och mineralmix.

Tekniska tillsatser:
Antioxidanter, EG-tillsatser, konserveringsmedel, BHA, BHT, Etoxyquin, mm.
Idag behöver fodertillverkare inte ange de kemikalier som råvaruleverantören använt sig av. På förpackningen står det ofta bara om de själva har tillsatt någon substans. Det är tillåtet att tillsätta konserveringsmedel i hund och kattmat som enbart får finnas i ytterst små mängder i människoföda på grund av mycket stora hälsorisker.

Födoämnesallergi
Födoämnesallergi drabbar inte bara oss människor utan även våra husdjur; hästar, hundar och katter. Vi påverkas av marknadsföringen när det gäller djurfoder och djuren blir bara sjukare och sjukare. Om det pelleterade foder vi köper till våra husdjur vore så bra som reklamen säger så kan man undra varför medellivslängden på husdjuren blir kortare och kortare. De drabbas av allehanda välfärdssjukdomar precis som människan.

I dagens högt utvecklade och moderna samhälle borde kunskapen om vad människor och djur skall äta också vara högt utvecklad, i stället låter vi oss lura att köpa produkter som utlovas innehålla ”allt i rätta proportioner”. Man kan ju undra hur vi och våra djur överlevt innan den fabrikstillverkade kokkonsten uppfanns.

Allergihitlistan
  • Nötköttbiprodukter och bearbetat nötköttprotein.         
  • Mjölk och mejeriprodukter.
  • Jäst, foder med jästinnehåll.                                         
  • Majs och majsoljor.                                 
  • Fläsk i varje form.
  • Kyckling och kalkon fodrade med en kemisk mix
  • Ägg - hela eller torkade.
  • Fiskmjöl, fiskolja.
  • Vetegluten, vetebiprodukter, vetegroddsolja.
"Nötkött"
Kött förekommer i många skepnader och former, och det är den värsta av alla produkter, med bred marginal, som ger allergier. Kött är ju kött tror man! Stekar och rostbiff, vad menas med skepnad och former? Förmodligen serverar inte många sina djur prima utskuren biff. Det är mer troligt att du ger dem komersiella skapelser, som innehåller utdömda delar från djuret och biprodukter.  Det är de typiska formerna av kött som används vid tillverkning av torrfoder, halvtorra foder och burkmat, men även belöningsgodis och tuggben i olika former, även köttmjöl och benmjöl kommer från samma källa.  Om din hund är allerigsk mot bearbetat koprotein, är diabetiker och står på insulin som kommer från kor kan det innebära att hunden får en allergisk reaktion från insulinet och samma sak om hunden får sköldkörtelhormon som kommer från kor. Man får även se upp med pälsförbättringsmedel som innehåller produkter från kor.

Några Symptom
  • Klåda, eksem, svamp mellan tårna
  • Hotspots med rött kött
  • Tappar den päls
  • Beteendestörningar
  • Epilepsi
  • Kroniska luftvägsinfektioner
  • Förstoppning, diarré, analsäcksinflammation
  • Kronisk hepatit, kronisk pankreatit
  • Nedsatt leverfunktion
  • Diabetes
  • Sköldkörtelsjukdomar
  • Njur och blåslidande, njursvikt
  • Kräks hunden
  • Magrar hunden
  • Enzymbrist (trypzin) som visar sig i form av att djuret äter sin egen avföring
  • Vitamin och mineralbrist
  • Sjukdomar i gentialierna
  • Ögonsjukdomar
  • Ökad risk för parasitangrepp
  • Har tiken besvärliga löpningar
  • Har hanhunden fertilitetsproblem
Är då svenska hel hund- och kattfoder riskfria?
Ja det vet enbart fodertillverkarna själva. På grund av sekretessen kring djurfoder, (för deras ekonomiska intressen) kan man ju inte få en riktig innehållsförteckning.  Otaliga rapporter angående hundfoder kommer årligen, men ingen verkar bry sig. Man köper oftast det som marknadsförs bäst och är lämpligast att utfodrar med, sedan funderar man på vad det är för fel på djuren som får den ena sjukdomen efter den andra, eller ligger och slickar tassarna oavbrutet. De flesta människor vill ge sina husdjur foder som är lätt att servera. Att ge husdjuren den här typen av foder kan kosta mer i längden i form av dyra veterinärräkningar än att ta det besväret och laga djurens mat själv från tjänliga råvaror.

Studier
Hundar som enbart får fabrikstillverkat foder dör i regel 5 år tidigare än hundar som får hemlagat foder. Det har den australiensiske veterinären Ian Billinghurst konstaterat efter att genom studier kunnat notera en en ökning av sjukdomar hos hundar. Den ökning av svåra sjukdomar som Billinghurst konstaterade är cancer, reumatisk, lever och njussvikt och det hos relativt unga djur. När han rådde hundägaren att överge det fabriikstillverkade fodret och ge hemlagat foder förbättrades deras hälsa dramatiskt.


Missa inte att se studiern om Pottengers Katter, mycket sevärd.

Pottengers Katter  

En mycket sevärd studie om hur flera generationer katter förändrades på grund av dåligt foder. I en studie var det en grupp katter som utfodrades med två tredjedelar rått kött, en tredjedel av opastöriserad mjölk och torskleverolja,

Den andra gruppen fodrades med en diet på två tredjedelar kokt kött, en tredjedel opastöriserad mjölk och torskleverolja.

Katterna som matas en rå köttdiet var friska medan katterna matades den kokta köttdiet utvecklat olika hälsoproblem.

I slutet av den första generationen började katterna att utveckla degenerativa sjukdomar och blev ganska lat. I slutet av den andra generationen hade katterna utvecklat degenerativa sjukdomar i mitten av livet och började förlora sin samordning.

I slutet av den tredje generationen katterna hade utvecklat degenerativa sjukdomar mycket tidigt i livet och en del är födda blinda och svag och hade en mycket kortare livslängd. Många av de tredje generationens katter kunde inte ens producera avkomma.

Det fanns ett överflöd av parasiter och ohyra medan hudsjukdomar och allergier ökat från en förekomst av fem procent i normala katter till över 90 procent i den tredje generationen av bristfälliga katter.


Kattungar i den tredje generationen överlevde till sex månader. Skelettet blev mjuk och följsamt och katterna led av negativa personlighetsförändringar. Hanar blev foglig medan honorna blev mer aggressiv. Katterna led från de flesta degenerativa sjukdomar som uppstått inom humanmedicinen och dog ut helt av den fjärde generationen. 

VET DU HUR MYCKET SOCKER DITT FÄRDIGFODER INNEHÅLLER??


Här får du en ide om sockerinnehåll i de färdiga industritillverkade hundfodren och hur du själv kan räkna ut innehåll av socker i det färdigfoder du använder.



lördag 8 december 2012

ENZYMER

ENZYMER ÄR SUBSTANSER SOM GÖR LIV MÖJLIGT FÖR ALLA LEVANDE VARELSER



Födoämnesenzymer - Matsmältningsenzymer
De flesta människor vet egentligen inte vad enzymer är för något. En del vet endast att det är något som omvandlar socker till stärkelse och alkohol i maten som vi fryser.

I förpackad fryst mat förstörs enzymerna genom att den doppas i kokhett vatten, inte så att den kokar, men tillräckligt for att inaktivera enzymerna.

Enzymer är oberoende molekyler som har en speciell roll att fylla. Enzymer är substanser som gör liv möjligt. De är nödvändiga för alla kemiska reaktioner som händer i den mänskliga kroppen. Inget vitamin, mineral eller hormon kan göra något arbete utan enzymer. De är grovarbetare som bygger upp våra kroppar från proteiner, kolhydrater och fett.

Det finns tre sorters basenzymer; de metaboliska-, matsmältnings- och födoämnesenzymer

1.   De metaboliska enzymerna driver kroppens alla funktioner.                            
De metaboliska enzymerna är ingenjörerna som verkar i kroppen, våra lungor kan till exempel inte transportera bort koldioxiden utan hjälp av enzymer. En kvinna kan inte bli gravid utan hjälp av en serie enzymreaktioner. 80 % av vår DNA kod är knyten till enzymer.

2.   Matsmältningsenzymer produceras av pankreas.
Matsmältningsenzymerna spjälkar maten vi äter. Matsmältningen är en systematisk nedmontering av vävnad ända ner till grundbyggstenarna som finns i allt levande. Detta fulländas av enzymerna som binder sig vid matpartiklarna med en exakt placering och öppnar matpartiklarna så de separeras till två delar (man kan likna det vid en nyckel och ett lås). Enzymerna förstörs inte utan kan upprepa detta förfarande om och om igen. Den här processen understödjs av andra enzymer tills processen är fullständig.

Alltså, enzymerna omvandlar maten vi äter till kemiska strukturer som kan passera genom cellens membran i tarmarna och ut i blodet.

Matsmältningsprocessen omfattar engagemang av flera hundra olika enzymer för att kunna slutföra spjälkningen av ett födoämne.

3.   Födoämnesenzymerna finns i rå mat och startar matsmältningen.
Födoämnesenzymer är designade att demontera förstörda celler. Vi kan se hur det fungerar genom att titta på hur en bit äpple blir brunt. Några tusen enzymer har blivit identifierade så här långt.

De spjälkade partiklarna av mat är små nog att kunna passera genom tarmens väggar ut i blodsystemet där kroppen använder de olika ämnena som bränsle, reparationsdelar och för tillväxt.

Enzymerna förstörs vid upphettning vid en så låg temperatur som 40° C (118° F). När vi hela tiden kokar vår mat så berövar vi kroppen på de enzymer från maten som skall delta i spjälkningen av densamma.

Rå Föda
Enzymaktiviteten av rå mat börjar redan i munnen där spjälkning av protein, kolhydrater och fett sker. Efter att man tuggar och svalt maten hamnar den i den del av magsäcken där det sker en enzymaktivitet och stannar där ½ - 1 timme eller så länge det behövs för syrareaktionen att starta. Därefter tar magens enzym pepsin över.

Enzymbrist
Brist på födoämnesenzymer tas om hand av pankreas som har möjlighet att producera matsmältningsenzymer lika väl som att den har andra funktioner som till exempel att producera insulin.

Vår kropp har möjligheter att ta emot stora mängder kokt mat, men när vi kontinuerligt förstör enzymerna genom att koka maten måste pankreas till slut dubbla sin storlek for att kunna möta upp behovet. Till slut blir pankreas totalt utmattad och orkar inte fungera längre.

Pankreas måste skicka ut meddelanden till alla delar av kroppen för att det skall skickas enzymer till matsmältningen. När pankreas hittat dem måste den omvandla dem till matsmältningsenzymer, vilket betyder extra arbete för pankreas.

När pankreas har slutat fungera försöker kroppen göra det bästa den kan med vad den har och öppnar porerna från tarmen och låter ofullständigt smält mat passera ut i blodet.

Två viktiga saker inträffar som ett resultat av detta.  Kroppen bygger celler av den dåligt smälta maten och de fungerar naturligtvis inte heller som de skall. Resultatet kan orsaka cancer genom att immunförsvaret inte förstör de sjuka cellerna.

Kroppen känner inte igen de stora osmälta matpartiklarna som mat utan som invaderade främmande ämnen och skickar antikroppar på den. Kroppen startar ett krig med maten som vi äter. Detta krig kan orsaka många olika sjukdomssymptom som till exempel hjärtproblem, öronljud, klåda, allergier och så vidare. Varje system i kroppen kan påverkas.

Rå mat
Det bästa sättet att hjälpa kroppen och pankreas arbete, att hålla en korrekt enzymnivå, är att äta rå mat baserad på frukt, nötter, frön och grönsaker. För den konstitution som kan äta kött rekommenderas också viss mängd rått kött. För de olika djurarter vi har tagit ansvar för att utfodra med biologisk anpassad föda.

Enzymer kan skydda kroppen från många sjukdomar och understödja ett långt liv och en god hälsa.





torsdag 6 december 2012

FÖREBYGGANDE AV KOLIK


KOLIK HOS HÄST

            Kolikum är bra att ha i sitt stallapotek om du har hästar som lätt får kolik känning.



KOLIKUM
Om hästen har en känslig mage och ofta får lättare känningar av kolik är Kolikum bra att ha hemma för att snabbt kunna sättas in vid behov. De verksamma substanserna verkar kramplösande, gasfördelande, lite laxerande och kan förhindra tarmvred. Kolikum är bra att sätta in på ett tidigt stadium när hästen börjar visa symptom.

Kolik
Kolik är ett samlingsnamn för ”ont i magen” hos hästen. Eftersom hästen har liten mage och långa tarmar är dom extra känslig för störningar, och kolik drabbar hästen oftare än andra husdjur.

Vanliga orsaker till kolik
Den vanligaste orsaken till kolik är foderrelaterad. Mögligt foder, foderjäst, jästextrakt, jäst hösilage och dylikt, försämrar den naturliga grovtarmsjäsningen.

En annan orsak kan vara parasiter, det är viktigt att lämna träckprov för att ha god kontroll. Att hästen inte kan tugga ordentligt på grund av tänderna kan orsaka kolik. Om hästen är känslig är det viktigt att vara försiktig vid foderbyten. Magsårsmedicin kan också vara en orsak till kolik.

En annan mycket vanlig orsak till kolik är att hästarna inte har tillgång till vatten. Det sker en märkbar ökning av kolik under vintern när hästarna står ute och äter men inte har tillgång till vatten och hästarna äter snö istället. Hästarna vill ofta heller inte dricka iskallt vatten, så en bra lösning är att anskaffa ett uppvärmt vattenkar eller vattenkoppar.

Symptom på kolik
Symptomen kan variera, vanligt är; aptitlöshet, hästen skrapar med framhovarna, flåsar och svettas, tittar mot magen, försöker sparka på magen och/eller är förstoppad. Om hästen dessutom har hög puls och feber är den mer allmänpåverkad.

Om hästen visar tecken på kraftig smärta eller stark oro, tillkallas alltid veterinär. Detta gäller även när hästen kastar sig omkull, rullar över rygg, svettas eller har en puls som överstiger 70 slag per minut. Om hästen drabbas av upprepade kolikanfall bör en grundlig utredning göras av veterinär.

Vad kan jag göra själv
Om hästen visar lättare koliksmärtor är det bra att ta ut den och gå, eller den kan släppas så att den kan röra sig fritt under tillsyn.

Kan man förebygga kolik
Det grundläggande sättet att förebygga kolik är att hästen fodras med för häst
anpassad foder minst fyra gånger dagligen eller ges fri tillgång. Ge hästen hö av bästa kvalitet, hel havre (1 liter bör väga ca 7 hg) och vatten. Hästen skall motioneras regelbundet.


fredag 9 november 2012

FODERSTAT


FODERSTAT





Det kom en fundering.

 "Nu har jag läst lite på homeopathusets hemsida och kliar mig lite i huvudet. Det där med naturlig föda håller jag helt med om (att inte processa hästarnas föda) men att påstå att foderstaten oftast täcker hästens proteinbehov tycker jag var riktigt konstigt!

Hur kan du täcka ett behov på normala 480 g smb rp om du har ett hö som har 18 g smb rp/kg foder tex? (Om man ger 25 kg hö + 2 kg havre kanske det kan gå.. ) Särskilt att sedan rekommendera en foderstat på ca 5 kg hö och 2 kg havre/BETFOR(??) till årsföl som har ett behov på 500 g smb rp med ett oanalyserat hö. Det står en del om faran med protein också.

Vad tror ni gräs innehåller för proteinhalt? Menar inte att provocera, vilket det verkar tolkas som så fort man pratar om vikten av höanalys ;-);-)utan är mest jättenyfiken på svaret, kanske man lär sig något nytt.

Jag menar att man bör förtydliga att man skall noga välja sitt hö och det kan man inte avgöra genom att bara titta på det. Det kräver en kvot på 8 för att duga åt växande unghästar och digivande ston för att man skall få en riktlinje. Det framgår tyvärr inte tillräckligt tydligt att det oftast inte är ett sånt hö man får tag på hos grannen. Om det inte är en kobonde då förstås ;-);-)"
/RP

Vi förtydligar

På vår hemsida så använder vi orden ”hö av bra kvalitet” och med det förutsätter vi (vilket man kanske inte ska göra) att den enskilda hästägaren har en viss kunskap om vad det begreppet innebär. Det är klart att det är en fördel om man har en analys, men man ska åtminstone ha ett hum om vad för sorts gräs och/eller baljväxter höet innehåller och också om det är tidigt eller sent skördat, och vad dessa komponenter innebär för höets näringsinnehåll.

Höet du använder i ditt exempel, som innehåller 18 g smb rp/kg foder (tyvärr anger du inte energivärdet, men det antar jag också är extremt lågt eftersom du skriver att man måste ge 25 kg hö + 2 kg havre för att täcka hästens behov) är i mitt tycke ett exempel på ett undermåligt hö.

Vad gäller vad du tycker är ett normalt proteinbehov till en häst (här antar jag att du menar en vuxen häst som inte har föl vid sidan) så tycker jag att du ligger väl högt. 

Nedan har jag tagit ett utdrag från SLU:s hemsida (Hippocampus, faktablad: ”Vallfoder till hästar - Skörda rätt för god kvalitet” Magne Tuvesson AgD, Minna Anliot Vet.).

 Protein
Proteinbehovet anges riktigast i förhållande till energibehovet. En vuxen häst har ett relativt lågt proteinbehov ­ ca 5,5 g smb rp/MJ både vid vila och arbete (tabell 1). Ett lämpligt vallfoder bör alltså innehålla drygt 8 MJ omsättbar energi och cirka 45 g smältbart råprotein per kg hö.
Högdräktiga och digivande ston liksom växande unghästar har ett högt proteinbehov. Därför bör ett idealiskt stuterihö innehålla ca 8 g smb rp/MJ, eller med andra ord drygt 8 MJ och ca 60-70 g smb rp per kg hö. (Se även Fakta­Husdjur Nr 6/1992, Hö till hästar.)

TABELL 1. Rekommenderad tilldelning av omsättbar energi och smältbart råprotein per dag för en häst med vuxenvikten 500 kg, under olika skeden i utvecklingen. Även förhållandet mellan protein och energi anges.
--------------------------------------------------------------------------------
Oms. energi, MJ/dag Smb. råprot, g/dag Prot/energi, g smb rp/MJ
Underhåll 58 320 5,5
Lätt arbete 68 380 5,6
Lätt träning 88 500 5,7
Hårt arbete 108 620 5,7
Högdräktig 73 530 7,3
Digivande 110 1045 9,5
Unghäst
3-6 mån 57 570 10,0
7-12 mån 59 470 8,0
13-18 mån 62 495 8,0
19-24 mån 64 450 7,0
25-36 mån 67 470 7,0
En riktlinje på ett bra hö av ”normal” kvalite anser jag följande är: Energi 8 MJ, Råprotein 30-60 g, Kalcium 2-3 g, Fosfor 1-2 g, Magnesium 1-2 g, Kalium bör understiga 20 och Vatten ca 14 %. Om proteininnehållet i foderstaten är lågt så får man naturligtvis korrigera detta, i första hand med t ex lucernstrå.

/Elisabeth



tisdag 18 september 2012

MANANALYS/HÅRANALYS vs BLODPROV


HUR GÅR MAN TILLVÄGA NÄR 

MAN TAR MANPROV FRÅN HÄSTEN


Fleur - En hårfager liten "tös"



Hur går man tillväga när man tar ett hårprov på häst?
Vi brukar säga att man tar ett prov från manen, så mycket som en pennas tjocklek och ca 1 dm långt, det räcker för oss att utföra analysen på. Vi behöver inte några uppgifter om hästen men om vi får ålder, kön och vilket jobb hästen utför så kan vi forma analyssvaret bättre till kunden.

Varifrån tar man provet?
Det har egentligen ingen betydelse varifrån på hästen man tar provet, det går lika bra med päls men av praktiska skäl kan det vara lämpligt med tagel från manen.

Hur gör ni när ni får provet till er och hur analyserar ni det?
Provet registreras när det kommer till oss och vi försöker göra dem i tur och ordning. Vi får in många prover så de kan av den orsaken bli lite väntetid.
Analysen går till på så sätt att vi med ett instrument mäter energin i det ”elektriska mikro-cirkulationssystemet” (energibanor som går i kroppen liksom det går blodbanor, lymfbanor och nervbanor). Energibanorna är i sin tur är kopplade till olika organsystem.

Vilken sorts information kan man få via hårproverna och vad man kan göra åt dem?
Genom analysen kan man få fram en mycket stor information om hästens hälsa både den fysiska och psykiska konditionen. Man kan genom den här metoden se en obalans långt innan det uppstått ett symptom och på så vis förebygga ohälsa.
En obalans i magens funktion kan leda till en ökad risk för förslitningsskador på karpalleden hos unga travare. Om man får ordning på magen i ett tidigt stadium kan man undvika skador genom att sätta in en förebyggande behandling. På grund av magstörning kan hästen få svårt i voltstarter om det är en travare, han kan lätt gallopera från start, han hänger på höger tygel och bryter med huvudet mot vänster osv.
Vanligare symptom från magstörning är väl kanske dålig aptit, svullna körtlar under ganasherna, viktförlust osv. Det kan ibland hända att hästen uppvisar enbart ett symptom, lågt HB, och det har att göra med att de blodbildande näringsämnena järn, B6 och B12, som normalt skall tas upp i nedre delen av magsäcken, inte kan tas upp på grund av störningar i magsyran, då kan vi se det genom analysen.
Vi  kan genom analysen utläsa om det finns störningar i vitamin- mineral- aminosyre- essentiella fettsyre– och enzymbalansen. Vi vet att brist på en enda vitamin eller mineral kan ge klart markerade sjukdomssymptom. Så det är av allra största vikt att balansen är bra och det ser vi om den är genom analysen.
Om vi hittar några obalanser hos hästen när vi gjort en analys rekommenderar vi en behandling med våra speciellt framtagan produkter som är riktade direkt på orsaken till de symptom vi kan hitta.

Vad är det som gör att man kan få så mycket information bara ur ett hårprov?
Obalanserna hittar vi genom att mäta energiflödena och  vi har, genom många års arbete, lärt oss att kroppen har ett symptomspråk.  T ex har vi sett att det första tecknet på störningar i njurarna är när hästen börjar dra vänster bak. Förstår man vad kroppen försöker säga med det symptomet kan man direkt rikta in sig på orsaken; alltså njurarna.  Man måste veta hur en frisk kropp fungerar för att kunna behandla en sjuk på rätt sätt.
Vi lärt oss tyda kroppens symptomspråk, det  är hela ”hemligheten” med att det går att få så mycket information ur hårprovet.

Går det att säga vilken åkomma som är vanligast och i så fall; vad beror den på?
Foderöverkänslighet är den vanligaste orsaken till många olika symptombilder hos hästen i dag.
Vår åsikt är att hästen bör utfodras med biologsk anpassat foder, alltså foder som passar hästens matsmältning och hästar är gräsätande djur. Normalt sett äter inte djuren kokt mat, det är bara människan som hettar upp sin föda. Under de senast årtiondena har man börjat ”koka mat” åt hästarna också och det påverkar deras immunförsvar som under denna korta tid inte hunnit lära sig känna igen kokt mat som ”ofarlig”.
Hästarna börjar få samma ”moderna sjukdomar” som människor har i dag. Magsår nu en mycket vanlig åkomma, vidare så har hästar på senare år börjat utveckla insulinresistens eller det motsatta; diabetes med dess följdsjukdomar t ex fång. Genom forsking har man också sett att hästen även börjat utveckla glutenintolerans och dom får samma symptom som hos människan. Det här är foderrelaterade sjukdomar och det på grund av att hästar idag fodras med allehanda processade fabrikstillverkade foder.
Foder botar inte sjukdomar säger man, men helt klart och bevisat är i alla fall att felaktigt foder orsakar sjukdomar hos hästen.

Finns det någon vetenskaplig bevisning om era analyser?
Naturligtvis så har våra håranalyser blivit ifrågasatta genom åren. Den traditionella västerländska läran säger ju att det inte är vetenskapligt bevisat, att den här typen av diagnos är omöjlig och att inte går att få fram annan information från håret än den genetiska bilden, vissa dermatologiska sjukdomar och om man varit i kontakt med toxiska metaller eller läkemedel.
Vi är väl medvetna om att den traditionella medicinen inte känner till att det går att få annan information från hår än det som ovan nämnts. På det kan vi bara svara att det har vi aldrig märkt, och inte våra kunder heller och det har varit många under de 30 år vi har utfört analyserna. Tvärtom så har våra kunder upprepade gånger talat om för oss att svaret på analysen har varit mycket precis och klart visat symptombilden och orsaken till densamma.
Men vi säger aldrig att vår service på något sätt skulle ersätta veterinärer eller veterinärmedicinsk behandling. Tvärtom, har nästan alla våra kunder har redan sökt den hjälpen, de har blivit undersökta efter konstens alla regler och medicinerade. Orsaken till att de sedan söker vår hjälp är att undersökning och behandling inte givit önskat resultat. 




HÅRANALYS ELLER BLODPROV


Det kommer många frågor till oss och ibland väljer jag att dela med mig av svaret här eftersom det kanske är fler som funderar över samma fråga. Idag är frågan vad som ger det mest exakta svaret - håranalys eller blodprov.

Traditionellt har vitaminer och mineraler alltid utvärderats via blodprov. Men att utvärdera vitamin och mineralnivåerna enbart via blodet kan leda till felaktiga resultat. Om vi enbart ser till det varierande kostintag vi har underen dag kan ett blodprov ge ett missvisande svar. 
Nivåerna av näringsämnen som finns i blodet är starkt beroende av vilket tidpunkt på dagen som blodet tas jämfört med tidpunkten för födoämnesintag. Ett blodprov kan man anse vara en ögonblicksbild av det exakta ögonblicket man tog provet. 

En annan missvisande faktor är att ett visst näringsämne kan finnas i blodet när det testas men det kan av olika orsaker inte tas upp av målorganet och utnyttjas som det näringsämne det är tänkt att vara. Det kan också vara så att ett ämne finns i blodet i väntan på att omhändertas av lever och njurar. Tittar man på levern så samlar den slaggämnen under tolv timmar för att under nästa tolv timmar rensa ut dem.
 
Blodet är organismens transportsystem och det sörjer för att vävnaderna får näring från fettsyror, glukos, aminosyror, vitaminer och mineraler. Vidare transporterar blodet kemiska budskap som hormoner samt jämnar ut temperatur-, surhetsgrad och andra skillnader som förekommer mellan olika kroppsdelar. Blodet fraktar också bort koldioxid, urinämnen, urinsyra och andra oorganiska slaggprodukter. Blodbilden förändras alltså en hel del under ett dygn.

I håret däremot ser man de senaste månadernas vitamin- och mineralämnen, de som faktiskt togs upp-, metaboliserades av kroppen och kom ut till vävnaderna. Håranalysen visar en extremt noggrann och exakt utvärdering av näringsbalansen.

Något annat man ser i hårprovet är förekomsten av vad vi i dagligt tal kallar tungmetaller. Det är mineraler som är toxiska eller blir toxisk om de finns för stora mängder i kroppen. Genom att kroppen har ett skyddssystem lagras de djupt i organ eller vävnader och de blir svåra att hitta i ett blodprov. Däremot kan en håranalys direkt avslöja historiska nivåer av de toxiska ämnena.



HÅRANALYS - VETENSKAP ELLER KRISTALLKULA


Kristallkula och trollformler


Vi får frågor, ibland rätt oförskämda frågor, om hur vi gör våra håranalyser, "använder ni kristallkula" är en typ av kommentar.
Nåja, tillvägagångssättet har vi alltid haft som en företagshemlighet. Vi har lärt ut det till några få utomstående genom åren, men i huvudsak stannar kunskapen inom vårat företag. Det är lite som Coca Colas recept.

Vad jag tycker har blivit mest ifrågasatt i våra analyser är nog hur vi kan se mentaliteten och känslorna hos en individ. Ja det är inte så konstigt det heller - vi behöver inte en kristallkula för att mäta känslor.
Låt oss se det så här, känslor påverkar kroppen på en väldigt fysisk nivå och tyvärr är vi människor mycket okunnig om känslornas fysiska påverkan på våra kroppar. Även djurens fysiska välbefinnande påverkas mycket mer än man tror av deras känslostatus. Djuren är också väldigt känsliga för stämningar, kanske ännu mer än människor eftersom det ligger i deras överlevnad att tolka vad som händer omkring dem. 

Kommer ihåg en häst som ägarna var väldigt missnöjda med, den gjorde inte några bra resultat. Hans sa till hästens ägare, efter att gjort analys på hästen, att sluta säga till hästen att den skulle åka på slakt om han inte skötte sig. Ägaren blev naturligtvis väldigt förolämpad och ifrågasättande av ett sådant påstående, men måste till slut medge att Hans hade rätt i det han sa. Hans sade till dem att ändra sin attityd, berömma hästen och hantera den som en familjemedlem, för man säger inte till sin familj att den skall dödas. Familjen ändrade sin attityd, ingen annan behandling behövdes för att hästen skulle känna sig trygg och den förändrades och började gå väldigt bra. Ägaren ringde faktiskt och tackade Hans för hans uppriktighet.

Så hur kan man då mäta känslor "bara" genom att analysera håret
Våra och djurens känslor omvandlas till fysiska kemiska substanser i form av neuropeptider vilka är en grupp ämnen, sammansatta aminosyror, som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet (CNS) och exempel på neuropeptider är serotonin, histamin, oxytocin, insulin, endorfin och gastrin. Även andra hormoner frisätts efter våra känslomässiga upplevelser, balansen på vitaminer och mineraler är ytterligare andra ämnen. Till och med om vi har en frisk eller sjuk bakterieflora i tarmarna påverkar vår hjärna.
Neuropeptider kan också bildas av bland annat mjölkprotein och gluten. Det tar ungefär tre dagar för kroppen att göra sig av med mjölkproteiner medans vetegluten kan ta upp till ett år för kroppen att avgiftas från. Är man allergisk mot dessa ämnen, eller något annat ämne, kan det alltså påverka den känslomässiga hälsan, det ser man väldigt ofta på både djur och människor.

Men enbart genom att ta fram individens metaboliska profil och se vilka vitaminer och mineraler som förbrukas får man fram en rätt klar bild av en individs känsloläge.
Det autonoma nervsystemet kan delas in i det sympatiska och det parasympatiska. Dessa båda nervsystem ger som regel impulser till samma områden i kroppen men har oftast motsatt effekt. Det sympatiska nervsystemet kan ses som en gaspedal medan det parasympatiska är bromsen. Båda systemen behövs för att få en balans mellan aktivitet och vila. 

En individ med snabb ämnesomsättning, en sympatisk dominans, har en ökad sköldkörtel- och binjureaktivitet - alltså kroppen bereds för strid eller flykt och har en låg retningströskel.
Parsympatisk dominans, där är det i stället en långsam ämnesomsättning med tendens till minskad binjureaktivitet. Det här omfattar individer som är svårare att motivera, har ett lugnt temperament och hög retningströskel.
Väldigt förenklat kan men se att de som har en sympatisk dominans har stort behov av balans mellan kalium och natrium. De som har en parasympatisk dominans har behov av balans mellan kalcium och magnesium.
Det är här en väldigt förkortad version av hur man kan se den känslomässiga statusen i håret. För det är så mycket mer som spelar in också och man får ta hänsyn till.
Avslutningsvis knyter vi ihop de olika lösa trådarna för att få en helhetsbild av individen och hur obalansen yttrar sig symtommässigt.

När det gäller djuren så får man alltså även omvandla de mänskliga känslorna till hur ett djur kan tänkas reagera på omgivning, andra djur och människor. Ibland kan man uttrycka sig som "att man får en känsla av" och då genast åker teorierna om kristallkulan fram. Men jag kan lova, ibland kanske det skulle vara lättare att kunna läsa av en kristallkula än att knyta ihop alla trådar innan man kan ge svaret på en analys.


Det är fler än vi som gör analyser
Tidigare Chefsveterinär Peter Forsberg på STC (Svenska Travsportens Centralförbund) sade: "STC utför ökad kontroll under 2008 och analysmetoder för att spåra användning av anabola steroider förbättras hela tiden. Just nu utvecklas en håranalysmetod som kommer att användas i stickprovskontroller av hästar, både vid import och hos uppfödare här hemma i Sverige. När metoden är fullt utvecklad kommer en offensivare kontroll att ske. – Vi kommer också att erbjuda köpare av hästar utomlands att, om de så önskar, ta prov från den tilltänkta hästen och få detta analyserat. Således bör man ha en klausul som berättigar till återgång av köp om anabola steroider kan spåras, säger STC:s chefsveterinär Peter Forsberg. – Spårbarheten efter behandling med anabola steroider är mycket individuell, vid håranlys kan det vara påvisbart upp till flera år efter användandet, fortsätter Peter".

Det är intressant också att man inom den vanliga forskningen har upptäckt att det faktiskt går att se tillbaka och kunna få fram uppgifter om vad som hänt sedan flera år. Vi använder oss av den kunskapen också, men då genom att förmedla de konstitutionella svagheter en individ har och att vi då kan rekommendera behandling och allra viktigast rekommendera förebyggande hälsovård. 
Med förebyggande hälsovård så skulle det drastiskt kunna minska hästars och människors lidande, ge plats för dem som verkligen behöver veterinär eller läkare genom att minska vårdköerna.

Om du är intresserad av en analys så kan du se här hur du skall gå tillväga för att skicka in ett prov..
Mananalys/Håranalys

Jag har även samlat ihop lite länkar med intressanta infallsvinklar.

Drogtester inom Norges försvar





söndag 16 september 2012

HAVRE DET IDEALA KRAFTFODRET FÖR HÄSTAR


HAVRE, DET IEDALA KRAFTFODRET FÖR HÄSTAR

av Christina Plank




På grund av många funderingar kring utfodring med havre lägger jag in en intervju med Christina Planck från Aftonbladet. Vi som jobbar med hästar på Homeopathuset Söderström håller fullt ut med om vad Christina Plank säger här:

Bra havre har tung kärna

   Havren är det ideala kraftfodret för hästar. Det menar foderexperten Christina Planck. Att ge hästar havre i vårt land är en gammal tradition. Havren har den för hästar perfekta kombinationen av högt fiberinnehåll, hög fetthalt och bra aminosyrasammansättning.
   Christina Planck, 60, är agronom, därtill hästuppfödare och bonde. Hon har under flera decennier skrivit om foder för hästar. Den mest kända är ”Rätt foderstat bättre häst” som trycktes i sin första upplaga 1981.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Hur länge har man gett havre till hästar?
   - Det är ju svårt att veta men genom att vi har så fuktigt klimat i Sverige har vi tidigt odlat havre i Sverige, men norr om Dalälven kan havre inte växa utan där har man istället odlat korn. Användandet av kraftfoder började mer på allvar i och med att hästarna började flytta in till städerna. De blev skjutshästar, spårvagnshästar, arbetshästar, bryggarhästar och så. Då behövde de något extra kraftfoder utöver höet. Det gick inte att släpa med sig tillräckligt med hö in till staden. Förr använde man mycket av det fodermedel som blev till på gården, det man fick över efter produktionen. Så pressade man linfrökakor och annat till hästarna av det. I andra länder har hästar ätit det energirika foder som växer där, i Sverige växer havre bra, därför har vi gett havre till våra hästar. *En häst i Kina äter ris, en häst i USA äter majs, det beror på tradition.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif   Är havren det fulländade kraftfodret för hästar?
   - Ja egentligen är det det. För egentligen är hästen en gräsätare och där är den mycket bra på att få ut energi ur gräset. Men när vi ger hästen annat att äta kan den inte smälta det lika bra. Det finns stärkelse i spannmål som hästen egentigen inte är bra på att smälta, men i havren finns det mindre andel stärkelse än i andra spannmål. Havren är dessutom det fettrikaste spannmålet vi har och innehåller mycket fibrer som hästen är en stjärna på att smälta. Om man ger hästen korn får hästen mer stärkelse att bryta ner än om man ger den havre, därför är havre mer ”ofarlig” att ge än korn. Hästar som är känsliga för stärkelse kan få små reaktioner av korn.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Fördelar med havre?
   - Det positiva med havren är ju den att den har den här blandningen mellan fett och stärkelse och fibrer, den kombinationen.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Nackdelar med havre?
   - Allt för mycket skämmer ju allt, men egentligen finns det inga riktiga nackdelar med havren.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Finns det olika sorters havre?
   - Det finns olika sorters havre till exempel Matilda, Freja, Vital och svarthavresorter som Hirondel och Ebene. Men sorten spelar ingen roll. Det viktiga är att den ska ha tung kärna, man vill ha den välrensad, utan slökärnor och agnar, det får inte finnas en massa skal med. Det är lite olika färg på olika sorter, men det spelar egentligen ingen roll. Man håller sedan ett par år tillbaka på att odla fram en havre för hästar som innehåller mycket fett.
   - Om svarthavre vill jag berätta att färgen sitter bara i skalen,. Det har ingen betydelse om havren är gul, svart eller vit. Det är bara det att svarthavren är mer välrensad, näringmässigt är den detsamma som vår egna havre. Svarthavre importeras.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Varför blir vissa hästar för pigga på havre?
   - Ja du om man visste det. Det kan vara en kombination, det kan vara vissa fettsyror, strukturen på havrestärkelsen, kan vara betaglukanerna i fibrerna. *Men det har man ingen aning om.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Vad har havren för näring?
   - Ett kilo havre har ungefär lika mycket energi som ett kilo hö. Havren innehåller relativt mycket protein och det beror lite på skörden också. Är det en stor skörd så är det lite protein, är det en liten skörd är det oftast mycket protein. Havre innehåller relativt mycket fosfor och lite kalcium. Man får titta lite höet också när det gäller kalk/fosforhalten om det behövs tillskott för den balansen. Men det är så med allt spannmål att fosforhalten är högre än kalciumhalten.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Ska man ge havren krossad eller hel?
   - Jag tycker att den ska vara hel om man inte har hästar med väldigt dåliga tänder. Man vinner absolut inget på att krossa den, så länge hästen kan tugga sönder kärnan får den ut all näring. När man krossar havren öppnar man den idealiska förpackningen och släpper in luftens alla microorganismer. De ger en sämre hygienisk kvalitet och dels lever de lite på näringsinnehållet i kärnan.
   - På ett kilo havre går det runt 30.000 kärnor. Alla som tycker att de hittar så många kärnor i gödseln kan kontrollera följande: hittar man då fler än 250 kärnor per kilo häst gödsel så kan man fundera (jag tror inte man hittar fler. Är havren väldigt hårt nertorkad kan man stöpa havren. Det är att slå över vatten. Men jag tycker inte att den ska krossas.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Hur mycket havre ska man ge?
   - Jag är av den uppfattningen att hästen av naturen är en gräsätare, och om den jobbar så mycket att den inte hinner äta mer hö utan att man måste ge den kraftfoder så gör man det. Men hellre ska de få tugga mer på sitt hö eller hösilage än att ge dem kraftfoder. Man har en tumregel, det gäller alla kraftfoderslag, det är max 0,4 kilo kraftfoder per 100 kr häst och utfodringstillfälle.

http://www.aftonbladet.se/vinj/smagrafik/fyrkant_svart_8x8.gif  Hur är det med skörden, kan man ge nyskördad havre?
   - Med dagens skördeteknik kan man fodra havren som är ganska omedelbart skördat. Havren som sådan är inte farlig, men bytet mellan gammal havre och ny havre är ett foderbyte i sig som ska ske långsamt. Där är det viktigt att tänka på att hästar kan reagera olika.

Intervju med Christina Planck i Aftonbladet


1 liter havre bör väga 7 hg, kommentar av Elisabeth Söderström.