ATT TOLKA DJURENS SPRÅK

FÖRSTÅR DU VAD DITT DJUR FÖRSÖKER FÖRMEDLA

Hästens mentalitet hänger ihop med dess metaboliska profil.

Hästarna har ju, som vi ju vet, olika personligheter – olika mentalitet och även det metabola systemet fungerar olika beroende på temperament. Detta har påverkan på, eller påverkas av bland annat, nervsystemet.

Tittar man enbart på det autonoma nervsystemet så kan det delas upp i framför allt två delar, det sympatiska- och parasympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet har förmågan att försätta kroppen i högsta beredskap vilket betyder att slå på adrenalinet. Det parasympatiska nervsystemet har däremot motsatt effekt, att lunga och svarar bland annat också för olika utsöndringsfunktioner.

Hästen har en Sympatisk dominans - Metabolisk profil

Sympatisk dominans - snabb ämnesomsättning, tendens till ökad sköldkörtelfunktion och ökad binjureaktivitet

En häst med snabb ämnesomsättning omvandlar näringsämnen till energi med en snabb hastighet, vilket får till följd energi- och humörsvängningar. En häst med snabb ämnesomsättning fungerar bäst under stress. Den bör utfodras ofta på grund av en ökad energinivå.

Aktiviteten i sympatiska nervsystemet omfattar de flesta inre organ, framför all blodkärlens glatta muskler. Transmittor substansen i nervändarna utgörs av acetylcolin och noradrenalin.

Det sympatiske nervsystemet bereder kroppen på strid eller flykt, blodcirkulationen ökar, pulsen ökar, hjärtats pumpverksamhet förstärks, blodkärlen i hud och inälvor sammandras så att blodtrycket stiger. De verksamma musklernas blodkärl vidgas och luftrörens glatta muskler avslappas så luftrören vidgas. Leverns glykogen spjälkas och blodsocker frisätts. Genom ökad lipolys frisätts fettsyror från fettvävnad och matspjälkningens funktioner hejdas - det får vänta i en krissituation.

Binjuremärgen är funktionellt sett en stort sympatisk nervknut och den insöndrar adrenalin, noradrenalin och dopamin.

De olika metaboliska profilerna förbrukar näringsämnen lite olika

Snabb ämnesomsättare: Hästar som är ambitiösa, heta och lättstressade. Dessa hästar mår bra av lite fetare mat. Emotionellt behov av att ta risker, behov av stimulans och låg retningströskel.

Hästen har en Parasympatisk dominans - Metabolisk profil

Parasympatisk dominans - långsam ämnesomsättning och tendens till minskad binjureaktivitet.

Parasympatiska nervsystemet omfattar ofta samma organ som det sympatiska nervsystemet, blodkärlen i betydligt mindre grad. Parasympatiska effekter är långsam hjärtrytm, ökad utsöndring i matspjälkningskanalen och i många körtlar. Har i stort sett motsatt verkan mot det sympatiska.

Långsam ämnesomsättning: Hästar som lite svårare att motivera och de har ett lugnt temperament, inte så stresskänslig och hög retningströskel.

 Olika individer i varje hästflock där alla har en funktion att fylla.

Salt River Wild Horse. Simone Netherlands

Även om du har en tam häst så är alla hästar olika typer av individer. Det här är utdrag från boken "Alla Kungens hästar" av Emelie Cajsdotter 

Matsökaren som utvecklat förmågan att finna föda tar initiativet i den specifika situationen. 

Spejaren ses oftast gå i täten. Spejarens uppgift är att i god tid upptäcka faror och varna de andra, så att flocken genast kan byta strategi. Det här är en uppgift som kräver snabbhet, omedelbara reflexer, samt förmågan att fatta rationella beslut. Huvudspejaren är i de flesta fall ett äldre sto med stor livserfarenhet. 
Hästens uppgift i flocken bestäms utifrån dess egenskaper, en spejare är en känslig häst med bra syn, hörsel och luktsinne, dess uppgift är att registrera faror och få flocken att byta riktning. Men dess främsta egenskap är förmågan att accelerera.

Försvararens uppgift är att gå till direkt angrepp om spejaren misslyckats med sitt uppdrag. Försvararpositionen involverar fysisk styrka och innehas som regel av en hingst. Försvararens roll innebär även att samla och ena flocken. Hingstar har oftare skyddande roller, som försvarare och är därför lättare att arbeta med eftersom de oftast tar på sig ansvaret för människans misstag då vi oftare beter oss som fiende än flockmedlem.

Fostraren och omhändertagaren tar hand om unga, eller skadade hästar. 

Koordinatorn hjälper till vid omstruktureringar, samt bidrar till att bibehålla ordningen. 

Minnesbärarens funktion baseras inte på fysisk styrka eller snabbhet, utan på ett specifikt medvetandetillstånd. Uppgiften består i att förkroppsliga flockens sammanlagda erfarenheter. Grundtanken är att flockens möjligheter att överleva maximeras om alla använder sin fulla kapacitet. En del roller är mer mentalt orienterade och handlar om att föra vidare minnen, eller kunskaper från generation till generation. 

Minnesbäraren är oftast ett äldre sto som förmedlaminnen och kunskap till den övriga flocken. Ston i vilt tillstånd har oftast roller av beslutsfattande karaktär, vilket kan leda till att ston oftare uppfattas som svårare för människor att arbeta med. Ston upplever det ofta som irrationellt att följa en människa vars vilja inte gagnar hela flocken.

Medlarens uppgift är att medla eller avstyra inbördes osämja. Hästflocken består av en mängd personliga relationer, samtliga hästar prövar sina positioner gentemot varje annan individ. Först när alla medlemmars potential fastställts skapas flockens fundament. 

Provocerare. Hästen kan visa sig vara ohanterlig i stallet, vägrade låta sig ridas i paddocken, och med jämna mellanrum riva ner samtliga staket. Den här typ av häst kan i stället vilja göra långa turer i svårare terräng, hästen vill utforska och prova nya vägar. 

Innovatören. Kan vara en äldre valack och flockens tidigare innovatör. Hästen kan bära alla typer av ryttare och genom den erfarenheten kan han lära nybörjare rida, han lär ut sina erfarenheter genom balans och tankeöverföring. 

Den ambitiösa. Vissa hästar är ambitiösa individer. Om ryttaren inte använder sin fulla kapacitet kommer han att pröva denna.

Tänkaren. Att utforska sambandet mellan tankar är inte något negativt, Kanske gör det tänkaren mer kreativ, eller tekniskt begåvad. Men det finns även en tredje part, utanför samband och händelseförlopp. Förmågan att skapa något nytt. 

Fredsmäklarens roll är att förebygga och hantera konflikter inom gruppen eftersom konflikter främst är slöseri med energi och dessutom drar till sig uppmärksamhet.

Reserver. För varje position finns det även minst en häst som agerar reserv. På så vis kan flocken omedelbart omstruktureras. Reservhästarna har under tiden andra uppgifter och ytterligare flockmedlemmar utgör i sin tur reserver för dem. 

Dr Bachs BLOMMESSENSER FÖR INDIVIDENS KÄNSLOMÄSIGA STATUR

Den här hästen har ett tydligt smärtuttryck i sitt ansikte. Studera rynkan över ögat, öronens position, den spända huden kring ganaschen och näsborrar samt mulens form. Teckning: Andrea Klintbjer

Läs mer

Agrimony

Individer som döljer sin oro sitt lidande och smärta. Vill inte av konflikter eller ställa till bråk, vill inte vara ensam utan känner sig lugnare om han har sällskap. Vill gärna jobba

Aspen

För ängsliga, otrygga och lättskrämda djur som reagerar på saker som man själv inte kan se eller definiera. Darrar som ett asplöv kan man säga.

För det nervösa djuret, lättskrämt, ängsligt, aldrig riktigt trygg. Bra för individer som blivit misshandlade eller gått igenom något traumatiskt tidigare i sitt liv. Diffusa, oförklarliga rädslor. Vill inte bli lämnad ensam.

Cherry Plum
Vid känslan av att vara fången och inte ha kontroll över sin situation. Ofta när djuren flyttas in i ett stall eller sätts i bur.

Beech

Vid intolerans mot andra djurs eller människors beteende. När djuren vägrar att acceptera vissa situationer.

För en individ med alltför kritisk hållning, övermod, som även saknar empati och är omedgörlig. Är noga med att allt skall vara som vanligt.

Centaury

Viljesvaghet, vill uppfylla sina ägares förväntningar, godtrogen, kan inte säga ifrån och blir ofta utnyttjad på grund av det, lättledd, foglig, dålig självkänsla, försvarar aldrig sina rättigheter, ger mer än dom har att ge. Hästen försöker förmedla att han inte rår för att han inte orkar, han behöver bekräftelse att det är ok att inte orka.

Cerato

För djur med svag tillit, litar inte på sitt eget omdöme, fäster överdrivet stor vikt vid andras åsikter, fattar beslut men blir genast osäker på om det var rätt, tar efter andra i beteende och åsikter.

Chestnut Bud

Djuret har svårt ned inlärning, träning och förmågan att inte upprepa misstagen. Djuret är ovilligt att lära sig nytt.

 

Chicory

Vid stark inriktning på uppmärksamhet, djur som kräver ständigt sällskap. Vid psykosomatiskt beteende.

Clematis

Djur som är frånvarande, okoncentrerade,  dom saknar motivation. Kanske också bytt ägare och längtar tillbaka.

Crab apple

Djuret är smutsig, har hudutslag, klåda olika utsöndringar från huden som den inte trivs med.

Elm

Djuret har en känsla av otillräcklighet och utmattning. Djuret har varit mycket kapabel och pålitlig men har drabbats av utmattning på grund av hårt arbete.

Gentian

Djuret har varit sjukt men är på bättringsvägen men upplever sig som svag och ger upp.

Gorse

Djuret har givit upp och känner sig deprimerad och uppgiven

Heather
När djuren är självfixerade och kräver oavbruten uppmärksamhet. Klarar inte av att bli lämnade ensamma. Kan även söka kontakt på grund av att vilja förmedla att det har smärta.

Holly
Vid svartsjuka mot andra, vid aggressivitet och oprovocerade attacker mot andra djur eller människor. Ofta hos djur som har blivit misshandlade.

Hornbeam

Trötthetskänsla och mental utmattning. Dagliga sysslor upplevs som en börda, vill inte bli motionerade.

Impatient
För överspända, nervösa djur som visar tecken på irritation eller stor otålighet. Olycksdrabbade.

Larsch

Anstränger sig inte på grund av bristande självförtroende, depression och vågar inte försöka.

Mimulus

Rädsla för smärta, olyckor, ensamhet, fobier, skygga och blyga, nervositet, rädd för buller, starkt ljus, åska, skotträdd, bilåkning, att åka hiss och motgångar.

Mustard

Oförklarig depression som kommer utan orsak och försvinner igen lika plötsligt. Intresset för det dagliga livet är borta. 

Oak

En kämpe och även om deras fall kan te sig hopplöst kämpar de vidare. Det är ett djur som besitter stort mod och som kämpar vidare, trots stora motgångar, utan att ge upp eller förlora hoppet. Överdriven uthållighet och plikttrohet. Överansträngning, höga prestationskrav. 

Olive

Vid total utmattning och trötthet efter sjukdom, traumatisk händelse eller en överansträngning. Här är energin verkligen slut.

Pine

Djur som tar på sig ägarens misslyckande. Ge hästen, hunden, några uppmuntrande ord något extra utöver det vanliga för det den gör

Red Chestnut 

Orolig för sin ägares hälsa och är ängslig över att något hemskt skall hända eller känner på sig att något skall hända. 

Rock Rose
Vid extrem rädsla, skräck och panik. Rädsla vid akut fara, olyckor eller vid plötsliga och svåra sjukdomar.

Rock Water

Hästen känner sig hindrad och begränsad i sitt flöde, frihet finns i hästens gener även om den inte är född fri.

Scleranthus
Vid skiftande humör och åksjuka. Obalans (kanske från hovarna), osäkerhet, obeslutsamhet.

Star of Bethlehem

Vid all sorts trauma, svåra kroppsskador eller chock, även om man misstänker att detta har hänt i det förflutna.

Vervain

För hyperaktiva och ”överentusiastiska” djur.

Vine
För djur som är dominerande och aggressiva mot svagare eller mindre djur. Aggressiviteten kan bero på tidigare misshandel.

Walnut

För djur som har flyttats, bytt hem eller ägare. Bra att använda vid födseln. När det skett stora förändringar. Djuret trivs bäst med att allt är som tidigare.

Water Violet

Ett medel för dem som föredrar att vara ensamma, vare sig de är sjuka eller friska. Dessa individer är mycket stillsamma till sin natur, talar mjukt och säger inte mycket. De är självständiga och självsäkra och relativt oberoende av andras åsikter.

White Chestnut

Överaktiva djur som har svårt att varva ner, det leder till trötthet och utmattning.

Wild Oat

Djuret behöver vägledning och att ägaren undersöker vad djuret är bäst på och lägger ner ambitioner mot det målet. 

Wild Rose
Djur som är apatiska och inte vill äta eller delta i aktiviteter.

Willow
För djur som råkat ut för olyckliga omständigheter eller motgångar.

Den mest använda av alla blomstermedel. Vid all sorts stress och olyckor, sjukdom, besök hos veterinären eller när det är svårt att bestämma vilket blomstermedel som behövs.

Hur är det då möjligt att avläsa djurens känslomässiga status?

Håranalysen har kommit att bli en ovärderlig metod speciellt när det gäller att diagnostisera djuren.

Något som kan påverka hela kroppens funktion är djurens känslomässiga välbefinnande och det här är en mycket viktig punkt i hela undersökningen. 

Vad vi människor är allra mest okunniga om är att känslor omvandlas till fysiska substanser i kroppen. 

Känslorna  omvandlas till neuropeptider vilka är en grupp ämnen som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet (CNS). Eftersom känslor har en stor påverkan på den fysiska kroppen kan rädsla, osäkerhet och trötthet skada djurens uppbyggande krafter. 

Känslorna blir alltså till kemiska substanser genom att de frisätter neuropeptider och den känslomässiga energin omvandlas till fysisk materia. 

Så man kan säga att varje negativ känsloupplevelse fortplantar sig ner i det fysiska systemet och ger fysiska reaktioner. 

Rädslan aktiverar alla system och djuren blir försvarsberedda

På grund av att känslor blir till fysisk materia kan vi läsa av den känslomässiga balansen i päls och man.

______________________________

LÄKEÖRTER

 

LÄKEÖRTER

Örter som finns i produkterna till häst

        Åkerfräken - Equisetum arvense - från hatad till älskad medicinalväxt

                                            

Egenskaper: Åkerfräken är en användbar ört eftersom den är urindrivande. Örten är känd för att avlägsna överskottsvätska i kroppen, tack vare dess innehåll av kalium, flavonoider och saponiner. Åkerfräken är inte bara vätskedrivande utan även avgiftande och kan hjälpa kroppen att rensa ut toxiska ämnen. Den innehåller mycket kisel vilket är känt för att förhindra att bl. a aluminium lagras i kroppen. Medicinsk användning: Minskar blödningsrisken vid t ex magsår, ökar bindvävens motståndskraft, motverkar reumatiska besvär. Utvärtes vid sårbildning.

Equistetum arvense, Åkerfräken, 1 mg/kg, finns i Renefor

                                                         Munkpeppar - Agnus Castus

Munkpeppar innehåller en agnusid som stimulerar hypofysen och produktionen av gulkroppshormon. Munkpeppar verkar stabiliseranden på hormonrubbningar och kan hjälpa vid överdriven brunst, löp och PMS besvär. Används också till översexuella hingstar/valacker, öve rmaskulina hundar och vid skendräktighet.

Agnus Castus, Munkpeppar 1 mg finns i Endofor

                                                    Kamomill - Camomilla

Kamomill är kramplösande, smärtstillande, inflammationshämmande, immunstimulerande (aktiverar makrofager & B-lymfocyter), bittermedel, väderfördelande, lugnande & sömngivande Sköldkörtelreglerande, simulerar sårläkning, rastlöshet & sömnbesvär, tandsprickningsbesvär, feber, förkylning.

Kamomill   1 mg finns i Gastrofor

    Boswellia

Boswellia Serrata är en indisk ört som sedan långt tillbaka är känd för sina smärtlindrande egenskaper.

Örten har i den Ayurvediska läkekonsten traditionellt använts för att lindra smärta. Boswellia Serrata är - precis som Gurkmeja - naturligt antiinflammatirisk vilken bidrar till friska leder. Örten har också använts för smärtlindring vid ledgångsreumatism. Men även vid andra typer av inflammationer, dålig cirkulation och svullnader.

Finns i Kalfosmin

 

Gurkmeja är en kraftfull antioxidant.

Hälsofördelar: Understödjer vid svag matsmältning och matförgiftning samt vid lever– och gallbesvär. Verksamt vid högt blodtryck, trögflytande blod. Outvecklade testiklar eller testikelatrofi, inaktiva spermier. 

Inflammatoriska led- & muskelsjukdomar.

Undersökningar som gjorts på hästar pekar på att polyfenoler, som    gurkmeja innehåller kan hjälpa till att motverka inflammationer samt motverka den     förtidiga åldringsprocessen.

När hästar åldras blir tysta inflammationer i kroppen allt vanligare. Dessa i sin tur bidrar till utvecklingen av kroniska sjukdomar som fång och artros. 

Att öka mängden antioxidanter för gamla hästar skulle kunna minska    behovet av medicinering mot inflammationsrelaterade smärtor och  därigenom minska risken för läkemedelsbiverkningar som diarré,  njursjukdomar och magsår. Finns i hink om 1,2 kg.

Gurkmeja, 1,2 kg

Köp här

MASKROS - Taraxacum officinale

 

Koloretikum, galldrivande Bittermedel Urindrivande Möjligen stennedbrytande (njur- & gallsten) Tonikum för lever & njurar Återställer hudens vitalitet Inflammatoriska led- & muskelsjukdomar Medicinsk användning Gallbesvär, gallsten, gulsot, hepatit Njurbesvär & tendens till njursten Svag matsmältning, spec. med förstoppning Led- & muskelinflammation

Hela växten kan användas från maskrosrot till blad och blomma. Maskrosens främsta egenskaper är att stimulera bukspottskörtel, lever, galldrivande och främja matsmältningen. 

COVID 19

Man har visat hur maskrosextrakt (Taraxacum officinale) blockerar de s.k. ACE2 receptorerna på cellytan så att inte spikproteinerna kan fästa och bl.a. släppa in viruset i cellerna. Den rykande färska studien är ännu inte peer reviewad.

Räkna med att det av Big Pharma styrda medicinska etablissemanget kommer att göra sitt yttersta för att sopa dessa resultat under mattan. För vem kan tjäna miljardbelopp på maskrosor.

 Finns i HH 14

MARIATISTEL - Cardus marinus

Detta är en växt som har använts i många år som naturmedicin. Här är det speciellt fröna från växten som används. Växten har särskilt goda egenskaper och verkan för levern och det är dessa egenskaper som har gjort den till ett naturläkemedel under flera århundraden.

Mariatistel har till exempel använts för att avgifta levern, vid t.ex. läkemedel-, alkohol- och svampförgiftning.

Förutom att hjälpa levern att avlägsna toxiner från kroppen används mariatistel också för andra leverrelaterade problem som:

Sänka kolesterolet, Minska insulinresistensen hos diabetespatienter med skrumplever. Minimera leverskador efter användning av steroide. Minska ”dagen efter”-obehag. Minska abstinens vid avgiftning från opiater.

Mariatistel ger inga biverkningar. Studier har visat att det är säkert att använda preparatet i upp till 4 år. Reaktion på behandling kan vara illamående, uppblåsthet och orolig mage.

Finns i HH 14

Dosering torkade örter:

Stor häst 15-20gr per dag

Ponny 10-15 gr per dag

I vilken mängd kan örter orsaka skada

Så här säger professor Fogelfors på SLU

Håkan Fogelfors är professor emeritus på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och han säger så här:
- Visst finns det flera växter som kan vara giftiga för hästar, men i de allra flesta fall handlar det då om ett omfattande intag, kanske 10 till 20 procent av foderintaget. 

Ingen häst dör av att ha fått i sig enbart något enstaka blad. Om man tänker på att en häst kan väga 500 kilo och mer så kan det behövas ett intag, via exempelvis hö eller ensilage, på upp emot fem procent av kroppsvikten. 

Stånds (Senecio jacobaea L.

När det till exempel gäller en art som stånds, som ofta är på tapeten, betyder det 25 kilo torrsubstans! Med andra ord är det inte så sannolikt med förgiftning.

 - Även åkerfräken kan vara farlig i hö, men det krävs att höet innehåller 15 till 20 procent för att vara giftigt, fortsätter Håkan Fogelfors. 

Man kan generellt säga att en häst som börjar äta av giftiga växter, som normalt ratas, INTE har det bra. 

- Se till att hästen har en god fodersituation. Lägg om tveksamma äldre beten så att gräsvegetationen förnyas. 

En häst som har tillgång till bra bete väljer automatiskt bort giftiga växter, säger Håkan.

10 - 20% av fodret och långvarigt intag av giftiga örter innan de blir sjuka.

VARFÖR ÄTER HÄSTAR JORD?

 VARFÖR ÄTER HÄSTAR JORD

Vill dela med mig av tankar kring en fråga som ofta dyker upp och jag har som vanligt inget kort svar.

Om hästar letar ut specifika ställen där den vill äta jord kan det bero på att det finns mycket organiskt material i olika nedbrytningsstadier av växtdelar, mineraler, spårämnen näringsämnen mm som varit bundna till växtdelarna som ingår i processen och detta kallas humus. Näringsämnena återcirkuleras i ekosystemet i växttillgänglig form. Humusämnena är ingen kemiskt enhetlig ämnesgrupp. 

Vad kan det då bero på att hästen väljer ut vissa ställen där den vill äta jord?

Kan det vara så att hästen har ”ont i magen” eller söker mineraler och försöker bota sig själv med ämnen som hans minnesbank säger att han behöver och hittar i just den jord han vill äta av?

LUKTMINNET

Gamla marker

Forskning har visat att förnimmelsen av lukter hos alla levande varelser i världen är unik och speciell. Genom den förnimmelsen kan djur inte bara känna igen lukten av mat utan kan också kommunicera, interagera, navigera, känna igen sig och få en bild och mycket mer. Luktsinnet kan separeras av två system - olfaktoriska systemet* och n. trigeminus* systemet. Kemiska receptorer finns i näshålan såväl som i munhålan.

Genom luktsinnet får djuren information om miljön och kommunicerar med varandra med hjälp av Olfactoriska organet. Lukterna (eller feromoner) som tas upp av djuret spelar en viktig roll vid reproduktionsbeteendet, moderskänslorna och upptäckten av rovdjur. 

I den rapport som jag läst betraktade man luktens roll när det gäller att hjälpa djur att hitta, känna igen och välja mellan foderämnen. Forskare har definierat det som "ett tillstånd där komplex hjärnanalys används för att bearbeta stimuli eller konstruktioner baserade på minnen".

KRANIALNERVER

Kranialnerverna utgår från hjärnstammen och har en föreningspunkt Dorsal Vagal Complex - DVC. Där kan man säga att de tolv kranialnerverna överlappas. Om det uppstår störningar här kan det uppstå många saker som kan gå fel. DVC kan aktiveras genom en patogen invasion (bakterier/virus/tungmetaller) och genom vävnadsskador. Det påkallar de vita blodkropparna som hjälp. Det är ett komplicerat system men hjärnan producerar ett protein som arbetar genom att signalera till ett speciellt område i DVC. Om det  uppstår en vävnadsskada eller patogen invasion påkallas immunförsvaret som hjälp till DVC

LUKTNERVEN - FÖRSTA HJÄRNNERVEN

Olfactoriska organet* spelar en mycket viktig roll eftersom det är kopplat till minnet vilket gör det möjligt för djuret att återkalla de sensoriska egenskaperna hos fodret (eller om de söker jord) och om det har det gynnsam effekt på metabolismen. Djuren har således visdomen och minnen av vad som är näringsrik föda och vad dom behöver för tillfället. Växtlukt spelar alltså en viktig roll vid urval av foder hos däggdjuren.

Allt är relativt och som jag ser det behöver det inte betyda att hästen får kolik av att äta humus (jord) men som alltid måste man se om hästen äter kopiösa mängder, då får man förmoda att något är fel och åtgärda det. 

SANDKOLIK

Däremot om hästen äter sand kan det orsaka kolik eftersom sanden är tung och lägger sig kvar i tarmarna. Sandkolik är vanligare hos hästar som är hänvisade till sandhagar.

*Den första kranialnerven, luktnerven (n olfactorii), består av tunna axonknippen som tränger in i luktloben (bulbus olfaktorii) från näshålan genom silbenets små öppningar. En "luktnerv" består egentligen, både på höger och vänster sida, av ett 20-tal nervtrådsbuntar. Dessa börjar i nässlemhinnan, tar sig upp i främre delen av kraniehålan genom silbensplattan i näshålans tak och slutar i luktknölens ålderdomliga/primitiva storhjärnbark och omkopplingsnystan. Varje trådbunt består av hundratusentals nervtrådar, vissa så tunna som 0,1 mikrometer och utgår från luktnervcellerna i nässlemhinnan. 

*Den femte kranialnerven delar sig i tre grenar och kallas därför trillingnerven (n trigeminus). Den är huvudsakligen en sensorisk nerv.

Det är den första hjärnnerven, luktnerven, som normalt förmedlar luktimpulser. Om lukten övergår till att trigga igång en irritation eller negativ reaktion av till exempel mögel eller andra allergiframkallande ämnen är det i stället den femte kranialnerven som är förmedlare. Doften tar så att säga fel väg och immunförsvar reagerar som om det är utsatta för höga doser av farliga ämnen. Troligen är det en hyperreaktion i nervcellen med jonkanalernas receptorer som sätter igång reaktionen tack vare signalsubstansen kalcium. I ögonen och de övre luftvägarna härstammar de sensoriska nerverna från den femte kranialnerven, i de nedre luftvägarna till stor del från den tionde kranialnerven och denna går ända ner i magen och tarmarna. Resultatet blir inflammationsreaktioner i luftvägarnas och matsmältningens slemhinnor.

Balanserar näringsupptaget

Beställ här

Mer om hovar och fång

 Forskningskollen: Fång – symtom snarare än en sjukdom

Ny forskning delar upp fång i tre olika varianter och pekar på att det snarare är ett symtom än en enskild sjukdom. 
Text: Husdjursagronom Sara Slottner
  
Ett klassiskt fångscenario är när stärkelse eller andra lättsmälta kolhydrater kommer vidare till grovtarmen och orsakar störningar i miljön där. De snabba förändringarna i bakteriefloran gör att pH-värdet sjunker och de bakterier som då inte längre trivs svarar med att producera gifter. Hästen blir lös i magen och inom ett dygn har cellerna i grovtarmens slemhinna skadats så att gifter kan komma ut i blodet och orsaka inflammation. Förändringar i lamellagret i hoven kan påvisas redan efter en eller ett par dagar och sedan börjar hovväggen lossna från kötthoven. Den här typen av fång kallar forskarna blodförgiftningsrelaterad eller inflammatorisk och samma sak kan hända om andra typer av gifter kommer ut i blodet.

Hormonerna spökar
Insulinresistenta hästar eller de som har PPID drabbas av fång som är kopplad till hormonella problem, det är förmodligen den vanligast förekommande typen av fång. Eventuellt kan även fång orsakad av kortikosteroider höra hit. Här är inte inflammation lika framträdande. De exakta mekanismerna bakom är inte helt klara men man har sett att i början av anfallet släpper inte cellerna i lamellagret på samma sätt som i den förra typen av fång, de snarare tänjs ut.

Socker
Forskarna menar att den tidigare oron för fruktaner i gräset är överdriven. Hästar som får fång på betet har troligtvis hormonproblematik, även om deras insjuknande kan ha flera orsaker. Insulinresistens kan orsaka fång av sig själv – det behöver alltså inte finnas en enskild utlösande faktor. Fruktaner kan troligen inte på egen hand orsaka fång genom feljäsning i grovtarmen, menar forskarna. Däremot spekulerar de i om fruktanerna kan utlösa insulinresistens hos känsliga individer eftersom det har visats i försök på andra djurslag att fruktos kan ha en sådan påverkan.

Belastningsfång – dålig hovvårdsfång
Den tredje och sista typen av fång är överbelastningsfång som oftast drabbar hästar som skadat ett ben och därför överbelastar ett annat ben. Här spelar inflammation inte heller en viktig roll, åtminstone inte i början. Troligtvis orsakas sjukdomen av att blodtillförseln i hoven minskar eftersom det belastade benet stasas. Det är också vanligt att man orsakar förändringar inuti hoven vid dålig hovvård.

En gemensam nämnare

Forskarna verkar ha hittat en gemensam nämnare mellan alla tre typerna, nämligen minskat blodflöde i hoven. Vid blodförgiftningsrelaterad fång får blodet svårare att passera hoven eftersom venerna i benet drar ihop sig. Tidigare studier har visat att i vävnad som kontinuerligt utsätts för höga koncentrationer av insulin, som vid hormonrelaterad fång, mister blodkärlen sin förmåga att utvidgas. Också vid överbelstningsfång finns ett minskat blodflöde genom hoven och det skulle alltså kunna förklara varför symtomen på dessa tre sjukdomstillstånd blir så lika.

Den vetenskapliga tidskriften Equine Veterinary Journal har med stöd från British Equine Veterinary Association Trust gjort vetenskapliga texter om det senaste inom fångforskningen tillgängliga för allmänheten.

Mina tankegångar kring vad som kan utlösa till exempel fång genom energipunkternas möte i framhovarna.

Tunntarmen assimilerar nägingsämnen. Störning här ger försämrat näringsupptag, problem med frambenen (speciellt vänster), kotor och hovar. Tunntarm och hjärta arbetar i par och hjärtat kan orsaka specifika symptom i vänster fram. 

Grovtarmen har till uppgift att föra bort slaggprodukterna från kroppen och felaktig bakteriesammansättning orsakar att mycket toxiner läcker ut i blodsystemet som går runt tarmarna. Störningar ger problem med nacken, bogar, framben (främst höger) kotor och hovar. Grovtarmen och lungan arbetar i par och lungorna kontrollerar kroppsvärmen och syresättningen. Problem som orsakas av lungorna är stelhet i bröstkorgens muskler, diafragma och nacke.

Trippelvärmaren har till uppgift att styra ämnesomsättningen och en störning ger obalans i de endokrina körtlarna med i första hand diabetes eller insulinresistens som följd. Hudsjukdomar framför allt på frambenen kan orsakas av en störning här. Trippelvärmaren arbetar i par med energin från cirkulationen, två system som inte styr något specifikt oraan. Störningar i cirkulationen kan orsakas av hormonella obalanser, mycket slaggprodukter i blodet, oxidationsrubbningar och kärlförträngningar. Cirkulationens muskelkoppling går till de stora gluteusmusklerna, hästens drivmotorer framåt. Störning i trippelvärmaren och cirkulationens energikanaler kan orsaka sjukdomar i hovarna som t ex fång.

Som ni ser är tunntarm, ämnesomsättning och grovtarm system som påverkas av födointaget och naturligtvis vilken typ av föda som hästen fodras med. Kanske en förklaring till varför fång utlöses från felaktigt foder.

Dr Kellons tankar kring fång
-Dr Kellon säger att personligen känner jag att hovproblem till stor del beror på dålig verkning och hovmekanism än näring. Så sagt, det finns många väldigt vanliga brister som påverkar hovarna. Hud, päls och hovar består alla av samma i huvudsak det strukturella proteinet – keratin. Det finns keratin och det finns keratin! I människor har man fram till idag hittat 54 gener som blivit identifierade och kodade till en typ av keratin. Keratin, liksom alla proteiner, består av en slinga av olika aminosyror. Aminosyror innehållande alanine, glycin och svavel samt cysteine (producerat från methodine) är de primära aminosyrorna i keratin.

Sammantaget de allra vanligaste bristerna som påverkar hovarna är: • Råprotein • Svavel-Innehållande Aminosyror (primärt methionine, cystein) • Essentiella fettsyror • Zink • Koppar • Selen • Vitamin E • Biotin, pyridoxine.

Mitt råd till dig som misstänker att du har att göra med hovproblem som har med en näringskomponent att göra, är att få ditt hö eller bete analyserad och sedan arbeta tillsammans med en hästnäringsexpert för att erbjuda just de näringsämnen din häst faktiskt behöver för att ha en balanserad foderstat. Överskott är skadligt, likväl som brister, då de kan tränga ut de näringsämnen som finns i låg koncentration. Att närma sig problemet på detta sätt, ger inte bara överlägset resultat utan dina kostnader kommer också att bli lägre. Bäst av allt, du fodrar inte bara hästen hovar, utan du utfodrar korrekt varje cell i din hästs kropp. Hästens hovar är en känslig indikator på hela hästens näringsintag.

Eleanor M. Kellon, VMD

Förslag på behandling

Cirkulafor, Colofor och MSM

Köp Fångpaketet här

Referenser:
Marr, C.M. 2012. Laminitis: Recent advances and future directions. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 733–734. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00671.x
Menzies-Gow, N. 2012. Endocrinological aspects of the pathophysiology of equine laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 735–737. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00663.x
Belknap, J.K. & Black, S.J. 2012. Sepsis-related laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 738–740. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00668.x
Katz, L.M. & Bailey, S.R. 2012. A review of recent advances and current hypotheses on the pathogenesis of acute laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 752–761. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00664.x 

HÄSTENS SÖMN

 VET DU ATT HÄSTEN HAR SAMMA TYP AV SÖMN SOM OSS MÄNNISKOR  

De olika sömndjupen kallas REM-sömn och orotsömn (NREM-sömn). Hästen sover inte åtta timmar i sträck utan deras sömnperioder är uppdelad till cirka femton minuter åt gången och omkring tre till fyra timmar per dygn. 
Dom sover mer på natten än på dagen och deras sömnperioder består, kan man säga, av tre faser. Dom sover oftast i grupp om dom har möjlighet och det alltid en vaken som håller vakt.

En fas är när hästen dåsar vilket den gör stående genom att den kan låsa vissa senor i benen. Den står och hänger med huvudet, tappar läppen och vilar på bakbenen, ett i taget. 
Den andra sömnfasen är den vanliga orotsömnen som den kan göra stående men också liggande på mage med benen under sig och med nosen i marken. Den tredje fasen är REM-sömnen och den kan hästen bara komma in i när den ligger utsträckt på sidan med stöd åt huvudet. Hästen har stort behov av REM-sömnen och den kan inte kompenseras med någon av de andra faserna.

Hästen behöver alltså en trygg och lugn plats för att få sin viktiga REM-sömn så tänk på det när ni utformar hagar, att det finns torra ställen som är inbjudande med bra sikt eller att det är lugnt i stallet.

Eftersom den är ett flyktdjur är det inte helt ovanligt att hästen inte kan slappna av och sova på grund av stress, oroliga boxgrannar eller något annat som stör den. Det här med sömnen kanske man inte tänker på utan tror att hästen får den sömn eller vila den skall ha, men vi ser ofta i håranalyserna att hästarna är ”sömnlös”.

Om man märker att hästen inte kan sova eller dåsa av på grund av till exempel stress kan man ge den Räddningsdroppar eller blanda en specialblandning till den för att minska stressen.

Hästar har speciella senor i benen som göra att benen kan låsas och inte trillar omkull vid sömn, vilket vi människor skulle gjort. Detta gör att hästen inte behöver använda så mkt muskelstyrka för att stå och sova. När hästen ligger ner trycks kroppen ihop delvis vilket gör det svårare att andas för hästen, därför väljer de ofta att stå, men de flesta hästar ligger ner ca en gång per dygn, förutom gamla och sjuka hästar eller ston som ska föla. Det är tungt att lägga sig och resa sig för hästen. Ett föl har det lättare och gör det därför oftare.

Systemet är emellertid inte helautomatiskt, och därför kan djuren inte sova stående under längre perioder. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid.

NARKOLEPSI HOS HÄST

Narkolepsi är en ovanlig sovstörning som karaktäriseras av okontrollerbara perioder av sömn och förlust av muskeltonus. Man tror att vid narkolepsi finns en biokemisk abnormalitet i hjärnstammen. Det finns beskrivet att de flesta fallen börjar visa sig vid sex månaders ålder, men det förekommer att hästar börjar visa symtom först i vuxen ålder. Symtomen varierar från lindrig muskelsvaghet till fullständig kollaps. 

"Äkta" narkolepsi förekommer på häst men är inte så vanligt. Det är mer vanligt att de får narkolepsiliknande symtom, men att de symtomen beror på brist på sömn/vila och att hästen på grund av mental utmattning får dessa symtom.
Typiska symtom är att hästen somnar stående, och att benen viker sig och hästen faller för att direkt gå upp igen och "vakna". En anledning till den mentala utmattningen kan vara en ny häst i stallet/hagen, miljöbyte, ändrade rutiner när det gäller utevistelse/andra hästar i hagen eller i närliggande hagar. Hästen får ett behov av att "hålla koll" på sin omgivning och kopplar inte av, får inte vilan som han behöver och blir så trött att att han i vissa fall får narkolepsiliknande symtom.
Om man kommer tillrätta med varför hästen inte kan vila och ändrar detta försvinner symtomen efter en tid.

Som tur är sover många djur mycket lite och endast korta stunder varje gång – för vissa arters vidkommande bara ett par minuter. De flesta djur lägger sig även ned då och då. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid. Det är dock en myt att en sovande häst eller ko inte skulle kunna resa sig upp igen, om den har trillat.

TÄNKBARA ORSAKER
Osteochodros av halskotpelaren, artros av facettleder i halskotpelaren, trauma till kotpelaren eller huvudet och virusinfektioner är några av de vanligaste orsakerna till neurologiska symtom i Sverige. I övriga världen tillkommer en del andra diagnoser. Kraftig leverpåverkan kan också orsaka neurologiska symtom.

Levern har många uppgifter och en av dom är att filtrera bort toxiner från blodet. Levern är organismens överlägset största körtel och den filtrerar över 600 liter blod (på en människa) varje dygn. Den framställer ämnen för nedbrytning av inträngande virus och bakterier, bryter ner mjölksyra, avgiftar skadliga ämnen från kemikalier. Levern bildar bl a enzymer (Q10), lecitin, kolesterol och blodalbumin. Levern lagrar järn, koppar och spårämnen och de fettlösliga vitaminerna. Det kan ju vara av intresse att veta att de stora doser vitamin D som rekommenderas inte gör någon nytta om levern inte kan bilda enzymer som kan aktivera det.

Levern inte bara neutraliserar gifter, den har stor funktion genom att kontrollera nervsystemet och en överhettad lever kan utlösa depressioner och ilska. Det finns ju ett ordspråk som säger ”hetlevrad” medans en underfungerande lever ger en tillbakadragen och trött individ

Tungmetaller har stor dragningskraft på nervvävnad samt fettrika organ som hjärnan och levern. Eftersom tungmetaller som järn, aluminium, kvicksilver, kadmium, barium och strontium alla har en positiv (+) elektrisk laddning så dras de automatiskt, som till en magnet, till negativa (-) elektriska laddningar av nervimpulser.

De tungmetaller som finns i vacciner sprutas direkt in i kroppen och vaccinadjuvanserna har kommit att bli enormt inflammationsframkallande bland annat genom de tungmetaller de innehåller.

I dagsläget injiceras även nanopartiklar av järnoxid som kontrastmedel vid magnetkameraundersökningar. De största nanopartiklarna är i storlek som virus, fint metallstoft och de allra minsta är inte större än gasmolekyler.

När immunsystemets vita blodkroppar kallas in för att neutralisera de främmande ämnena fraktas dessa till hjärnstammens föreningspunkt, DVC, där kranialnerverna överlappar varandra och på så vis uppstår inflammationer som går ut i någon av de tolv kranialnerverna.

Slutsatsen man kan dra är att de tungmetaller som ligger i spårmängder och som sprutas intramuskulärt, kan sprida sig i nervbanorna. Det är känt att de kan orsaka diverse symptom om de inflammerar kranialnerver. Symptomen beror på vilken av kranialnerverna som inflammeras, om det är kranialnerv fem så kan det ge upphov till ansiktsförlamning hos både människor och djur men även så kallad headshakingsyndrom hos hästarna.

Man får ju även se om det fattas hästen näringsämnen som kan bidra till symptomet, eller att hästen fått en vaccinationsskada. Tungmetaller som finns i vacciner vet man kan påverka nervsystemet och orsaka neurologiska symptom,

Läs om vacciner här

En mananalys kan ge klarhet i vad som orsakar symptomet.

Här kan du läsa mer om mananalys

 

 

SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

 SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

Belastningen i nedslaget på framhovarna uppgår till ca 1 500 kg när hästen travar i tävlingstempo

Hos galopphästar är det oftast de ytliga böjsenorna som drabbas av skador. Senan töjs otroligt mycket och gränsen där den kan gå av är väldigt nära vilket gör att skaderisken är stor. Hos travhästen är det oftare gaffelbanden som tar stryk även om både djupa- och ytliga böjsenorna ofta drabbas av skador. Naturligtvis, beroende på vilka arbetsuppgifter en häst har, så varieras skadorna eftersom de olika senorna har olika uppgifter. Senorna har ju också till uppgift att skydda musklerna från att skadas. Senornas förmåga att generera energi och bära tunga laster under längre tidsperioder, utan att drabbas av syrebrist, beror på att de inte har lika riklig blodcirkulation och hög syreförbrukning som musklerna.

Senorna är mycket elastiska och består av längsgående kollagena fibrer som är dragfasta och elastiska. Hos en vuxen häst är senorna till största delen uppbyggda av ett kollagen som är hårdare och har högre draghållfasthet. Hos de unga hästarna består senorna till största delen av ett tunnare och mer elastiskt kollagen som inte har samma hållfasthet.

En viktig sak att tänka på när man skall läka skador på senor och ligament är att de har mycket lägre syreförbrukning än muskelvävnad vilket gör att läkningstiden blir mycket längre.

Skadorna kan visa sig som blödningar, inflammationer och bristningar i senfibrerna där orsaken kan vara att träningen har ökats för snabbt så vävnaderna inte hunnit anpassa sig. De kan ha utsatts av för hög belastning där det då orsakats trauma och det uppstår mikroinflammationer. När dessa inflammationer läker bildas det ärrvävnad och risken för nya skador på ett redan drabbat område ökar.

Andra orsaker än belastning kan ju vara att senorna blir överhettade och torra samt att det uppstår ett surt pH som också är skadligt och orsakar inflammationer. Äldre hästar är ju av naturliga orsaker mer benägna att få skador än de yngre.

KISEL - UNIVERSALMEDLET

Kisel är universalmedlet när det gäller att motverka skador i senor, bindvävnader, blodkärlen och i alla vävnadsstrukturer. Kisel påverkar bildning av bindvävnad och vid djurförsök har man konstaterat att kiselfattig föda har samband med förändringar i broskmatrisen.

Vid träning och tävling ökar behovet av kisel markant så närvaron av tillräckliga mängder kisel är därför väsentlig för uppbyggnaden av friska senor hos hästarna.

Som kuriosa kan jag nämna att vid stress hos människan ökar adrenalinhalten och man kunde konstatera att kiselhalten i aortan sjönk med 20 % men med kiseltillägg återställdes blodkärlens väggar till endast smärre förändringar. Studier på friska människor visar att blodkärlen hos dem innehöll 14 gånger mer kisel än i blodkärlen som uppvisar patologiska förändringar.

Kisel samarbetar nära med Kalciumfosfat, Kalciumfluor, Magnesium och Järn. Mineralerna finns i Kalfosmin med understödjande vitaminer.

Källa: Loeper och Golan, (Pfeiffer, C.C., Gothier P-I., Paris, Debard 1983, s 327-30). (Charliste E.M, Ciba Foundastion Symposium 1988, 123-39, ISSN 0300-5208). (Scmidt och Bayer).