onsdag 29 maj 2024

ÖRTER

 

Örter som finns i produkterna till häst

        Åkerfräken - Equisetum arvense - från hatad till älskad medicinalväxt

                                            

Egenskaper: Åkerfräken är en användbar ört eftersom den är urindrivande. Örten är känd för att avlägsna överskottsvätska i kroppen, tack vare dess innehåll av kalium, flavonoider och saponiner. Åkerfräken är inte bara vätskedrivande utan även avgiftande och kan hjälpa kroppen att rensa ut toxiska ämnen. Den innehåller mycket kisel vilket är känt för att förhindra att bl. a aluminium lagras i kroppen. Medicinsk användning: Minskar blödningsrisken vid t ex magsår, ökar bindvävens motståndskraft, motverkar reumatiska besvär. Utvärtes vid sårbildning.

Equistetum arvense, Åkerfräken, 1 mg/kg, finns i Renefor

                                                         Munkpeppar - Agnus Castus


Munkpeppar innehåller en agnusid som stimulerar hypofysen och produktionen av gulkroppshormon. Munkpeppar verkar stabiliseranden på hormonrubbningar och kan hjälpa vid överdriven brunst, löp och PMS besvär. Används också till översexuella hingstar/valacker, öve rmaskulina hundar och vid skendräktighet.

Agnus Castus, Munkpeppar 1 mg finns i Endofor


                                                    Kamomill - Camomilla


Kamomill är kramplösande, smärtstillande, inflammationshämmande, immunstimulerande (aktiverar makrofager & B-lymfocyter), bittermedel, väderfördelande, lugnande & sömngivande Sköldkörtelreglerande, simulerar sårläkning, rastlöshet & sömnbesvär, tandsprickningsbesvär, feber, förkylning.

Kamomill   1 mg finns i Gastrofor


Gurkmeja är en kraftfull antioxidant.


Hälsofördelar: Understödjer vid svag matsmältning och matförgiftning samt vid lever– och gallbesvär. Verksamt vid högt blodtryck, trögflytande blod. Outvecklade testiklar eller testikelatrofi, inaktiva spermier. 

Inflammatoriska led- & muskelsjukdomar.
Undersökningar som gjorts på hästar pekar på att polyfenoler, som    gurkmeja innehåller kan hjälpa till att motverka inflammationer samt motverka den     förtidiga åldringsprocessen.

När hästar åldras blir tysta inflammationer i kroppen allt vanligare. Dessa i sin tur bidrar till utvecklingen av kroniska sjukdomar som fång och artros. 
Att öka mängden antioxidanter för gamla hästar skulle kunna minska    behovet av medicinering mot inflammationsrelaterade smärtor och  därigenom minska risken för läkemedelsbiverkningar som diarré,  njursjukdomar och magsår. Finns i hink om 1,2 kg.


Gurkmeja, 1,2 kg



Dosering torkade örter:
Stor häst 15-20gr per dag

Ponny 10-15 gr per dag


I vilken mängd kan örter orsaka skada

Så här säger professor Fogelfors på SLU

Håkan Fogelfors är professor emeritus på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och han säger så här:
- Visst finns det flera växter som kan vara giftiga för hästar, men i de allra flesta fall handlar det då om ett omfattande intag, kanske 10 till 20 procent av foderintaget. 

Ingen häst dör av att ha fått i sig enbart något enstaka blad. Om man tänker på att en häst kan väga 500 kilo och mer så kan det behövas ett intag, via exempelvis hö eller ensilage, på upp emot fem procent av kroppsvikten. 

Stånds (Senecio jacobaea L.


När det till exempel gäller en art som stånds, som ofta är på tapeten, betyder det 25 kilo torrsubstans! Med andra ord är det inte så sannolikt med förgiftning.

 - Även åkerfräken kan vara farlig i hö, men det krävs att höet innehåller 15 till 20 procent för att vara giftigt, fortsätter Håkan Fogelfors. 

Man kan generellt säga att en häst som börjar äta av giftiga växter, som normalt ratas, ínte har det bra. 

- Se till att hästen har en god fodersituation. Lägg om tveksamma äldre beten så att gräsvegetationen förnyas. 
En häst som har tillgång till bra bete väljer automatiskt bort giftiga växter, säger Håkan.

10 - 20% av fodret och långvarigt intag av giftiga örter innan de blir sjuka.

VARFÖR ÄTER HÄSTAR JORD?

 VARFÖR ÄTER HÄSTAR JORD


Vill dela med mig av tankar kring en fråga som ofta dyker upp och jag har som vanligt inget kort svar.

Om hästar letar ut specifika ställen där den vill äta jord kan det bero på att det finns mycket organiskt material i olika nedbrytningsstadier av växtdelar, mineraler, spårämnen näringsämnen mm som varit bundna till växtdelarna som ingår i processen och detta kallas humus. Näringsämnena återcirkuleras i ekosystemet i växttillgänglig form. Humusämnena är ingen kemiskt enhetlig ämnesgrupp. 

Vad kan det då bero på att hästen väljer ut vissa ställen där den vill äta jord?

Kan det vara så att hästen har ”ont i magen” eller söker mineraler och försöker bota sig själv med ämnen som hans minnesbank säger att han behöver och hittar i just den jord han vill äta av?

LUKTMINNET

Gamla marker

Forskning har visat att förnimmelsen av lukter hos alla levande varelser i världen är unik och speciell. Genom den förnimmelsen kan djur inte bara känna igen lukten av mat utan kan också kommunicera, interagera, navigera, känna igen sig och få en bild och mycket mer. Luktsinnet kan separeras av två system - olfaktoriska systemet* och n. trigeminus* systemet. Kemiska receptorer finns i näshålan såväl som i munhålan.

Genom luktsinnet får djuren information om miljön och kommunicerar med varandra med hjälp av Olfactoriska organet. Lukterna (eller feromoner) som tas upp av djuret spelar en viktig roll vid reproduktionsbeteendet, moderskänslorna och upptäckten av rovdjur. 

I den rapport som jag läst betraktade man luktens roll när det gäller att hjälpa djur att hitta, känna igen och välja mellan foderämnen. Forskare har definierat det som "ett tillstånd där komplex hjärnanalys används för att bearbeta stimuli eller konstruktioner baserade på minnen".

KRANIALNERVER

Kranialnerverna utgår från hjärnstammen och har en föreningspunkt Dorsal Vagal Complex - DVC. Där kan man säga att de tolv kranialnerverna överlappas. Om det uppstår störningar här kan det uppstå många saker som kan gå fel. DVC kan aktiveras genom en patogen invasion (bakterier/virus/tungmetaller) och genom vävnadsskador. Det påkallar de vita blodkropparna som hjälp. Det är ett komplicerat system men hjärnan producerar ett protein som arbetar genom att signalera till ett speciellt område i DVC. Om det  uppstår en vävnadsskada eller patogen invasion påkallas immunförsvaret som hjälp till DVC

LUKTNERVEN - FÖRSTA HJÄRNNERVEN

Olfactoriska organet* spelar en mycket viktig roll eftersom det är kopplat till minnet vilket gör det möjligt för djuret att återkalla de sensoriska egenskaperna hos fodret (eller om de söker jord) och om det har det gynnsam effekt på metabolismen. Djuren har således visdomen och minnen av vad som är näringsrik föda och vad dom behöver för tillfället. Växtlukt spelar alltså en viktig roll vid urval av foder hos däggdjuren.

Allt är relativt och som jag ser det behöver det inte betyda att hästen får kolik av att äta humus (jord) men som alltid måste man se om hästen äter kopiösa mängder, då får man förmoda att något är fel och åtgärda det. 

SANDKOLIK

Däremot om hästen äter sand kan det orsaka kolik eftersom sanden är tung och lägger sig kvar i tarmarna. Sandkolik är vanligare hos hästar som är hänvisade till sandhagar.


*Den första kranialnerven, luktnerven (n olfactorii), består av tunna axonknippen som tränger in i luktloben (bulbus olfaktorii) från näshålan genom silbenets små öppningar. En "luktnerv" består egentligen, både på höger och vänster sida, av ett 20-tal nervtrådsbuntar. Dessa börjar i nässlemhinnan, tar sig upp i främre delen av kraniehålan genom silbensplattan i näshålans tak och slutar i luktknölens ålderdomliga/primitiva storhjärnbark och omkopplingsnystan. Varje trådbunt består av hundratusentals nervtrådar, vissa så tunna som 0,1 mikrometer och utgår från luktnervcellerna i nässlemhinnan. 

*Den femte kranialnerven delar sig i tre grenar och kallas därför trillingnerven (n trigeminus). Den är huvudsakligen en sensorisk nerv.

Det är den första hjärnnerven, luktnerven, som normalt förmedlar luktimpulser. Om lukten övergår till att trigga igång en irritation eller negativ reaktion av till exempel mögel eller andra allergiframkallande ämnen är det i stället den femte kranialnerven som är förmedlare. Doften tar så att säga fel väg och immunförsvar reagerar som om det är utsatta för höga doser av farliga ämnen. Troligen är det en hyperreaktion i nervcellen med jonkanalernas receptorer som sätter igång reaktionen tack vare signalsubstansen kalcium. I ögonen och de övre luftvägarna härstammar de sensoriska nerverna från den femte kranialnerven, i de nedre luftvägarna till stor del från den tionde kranialnerven och denna går ända ner i magen och tarmarna. Resultatet blir inflammationsreaktioner i luftvägarnas och matsmältningens slemhinnor.

Balanserar näringsupptaget


tisdag 28 maj 2024

Mer om hovar och fång

 Forskningskollen: Fång – symtom snarare än en sjukdom


Ny forskning delar upp fång i tre olika varianter och pekar på att det snarare är ett symtom än en enskild sjukdom. 
Text: Husdjursagronom Sara Slottner
  
Ett klassiskt fångscenario är när stärkelse eller andra lättsmälta kolhydrater kommer vidare till grovtarmen och orsakar störningar i miljön där. De snabba förändringarna i bakteriefloran gör att pH-värdet sjunker och de bakterier som då inte längre trivs svarar med att producera gifter. Hästen blir lös i magen och inom ett dygn har cellerna i grovtarmens slemhinna skadats så att gifter kan komma ut i blodet och orsaka inflammation. Förändringar i lamellagret i hoven kan påvisas redan efter en eller ett par dagar och sedan börjar hovväggen lossna från kötthoven. Den här typen av fång kallar forskarna blodförgiftningsrelaterad eller inflammatorisk och samma sak kan hända om andra typer av gifter kommer ut i blodet.

Hormonerna spökar
Insulinresistenta hästar eller de som har PPID drabbas av fång som är kopplad till hormonella problem, det är förmodligen den vanligast förekommande typen av fång. Eventuellt kan även fång orsakad av kortikosteroider höra hit. Här är inte inflammation lika framträdande. De exakta mekanismerna bakom är inte helt klara men man har sett att i början av anfallet släpper inte cellerna i lamellagret på samma sätt som i den förra typen av fång, de snarare tänjs ut.

Socker
Forskarna menar att den tidigare oron för fruktaner i gräset är överdriven. Hästar som får fång på betet har troligtvis hormonproblematik, även om deras insjuknande kan ha flera orsaker. Insulinresistens kan orsaka fång av sig själv – det behöver alltså inte finnas en enskild utlösande faktor. Fruktaner kan troligen inte på egen hand orsaka fång genom feljäsning i grovtarmen, menar forskarna. Däremot spekulerar de i om fruktanerna kan utlösa insulinresistens hos känsliga individer eftersom det har visats i försök på andra djurslag att fruktos kan ha en sådan påverkan.

Belastningsfång – dålig hovvårdsfång
Den tredje och sista typen av fång är överbelastningsfång som oftast drabbar hästar som skadat ett ben och därför överbelastar ett annat ben. Här spelar inflammation inte heller en viktig roll, åtminstone inte i början. Troligtvis orsakas sjukdomen av att blodtillförseln i hoven minskar eftersom det belastade benet stasas. Det är också vanligt att man orsakar förändringar inuti hoven vid dålig hovvård.

En gemensam nämnare
Forskarna verkar ha hittat en gemensam nämnare mellan alla tre typerna, nämligen minskat blodflöde i hoven. Vid blodförgiftningsrelaterad fång får blodet svårare att passera hoven eftersom venerna i benet drar ihop sig. Tidigare studier har visat att i vävnad som kontinuerligt utsätts för höga koncentrationer av insulin, som vid hormonrelaterad fång, mister blodkärlen sin förmåga att utvidgas. Också vid överbelstningsfång finns ett minskat blodflöde genom hoven och det skulle alltså kunna förklara varför symtomen på dessa tre sjukdomstillstånd blir så lika.

Den vetenskapliga tidskriften Equine Veterinary Journal har med stöd från British Equine Veterinary Association Trust gjort vetenskapliga texter om det senaste inom fångforskningen tillgängliga för allmänheten.

Mina tankegångar kring vad som kan utlösa till exempel fång genom energipunkternas möte i framhovarna.

Tunntarmen assimilerar nägingsämnen. Störning här ger försämrat näringsupptag, problem med frambenen (speciellt vänster), kotor och hovar. Tunntarm och hjärta arbetar i par och hjärtat kan orsaka specifika symptom i vänster fram. 

Grovtarmen har till uppgift att föra bort slaggprodukterna från kroppen och felaktig bakteriesammansättning orsakar att mycket toxiner läcker ut i blodsystemet som går runt tarmarna. Störningar ger problem med nacken, bogar, framben (främst höger) kotor och hovar. Grovtarmen och lungan arbetar i par och lungorna kontrollerar kroppsvärmen och syresättningen. Problem som orsakas av lungorna är stelhet i bröstkorgens muskler, diafragma och nacke.

Trippelvärmaren har till uppgift att styra ämnesomsättningen och en störning ger obalans i de endokrina körtlarna med i första hand diabetes eller insulinresistens som följd. Hudsjukdomar framför allt på frambenen kan orsakas av en störning här. Trippelvärmaren arbetar i par med energin från cirkulationen, två system som inte styr något specifikt oraan. Störningar i cirkulationen kan orsakas av hormonella obalanser, mycket slaggprodukter i blodet, oxidationsrubbningar och kärlförträngningar. Cirkulationens muskelkoppling går till de stora gluteusmusklerna, hästens drivmotorer framåt. Störning i trippelvärmaren och cirkulationens energikanaler kan orsaka sjukdomar i hovarna som t ex fång.

Som ni ser är tunntarm, ämnesomsättning och grovtarm system som påverkas av födointaget och naturligtvis vilken typ av föda som hästen fodras med. Kanske en förklaring till varför fång utlöses från felaktigt foder.

Dr Kellons tankar kring fång
-Dr Kellon säger att personligen känner jag att hovproblem till stor del beror på dålig verkning och hovmekanism än näring. Så sagt, det finns många väldigt vanliga brister som påverkar hovarna. Hud, päls och hovar består alla av samma i huvudsak det strukturella proteinet – keratin. Det finns keratin och det finns keratin! I människor har man fram till idag hittat 54 gener som blivit identifierade och kodade till en typ av keratin. Keratin, liksom alla proteiner, består av en slinga av olika aminosyror. Aminosyror innehållande alanine, glycin och svavel samt cysteine (producerat från methodine) är de primära aminosyrorna i keratin.

Sammantaget de allra vanligaste bristerna som påverkar hovarna är: • Råprotein • Svavel-Innehållande Aminosyror (primärt methionine, cystein) • Essentiella fettsyror • Zink • Koppar • Selen • Vitamin E • Biotin, pyridoxine.

Mitt råd till dig som misstänker att du har att göra med hovproblem som har med en näringskomponent att göra, är att få ditt hö eller bete analyserad och sedan arbeta tillsammans med en hästnäringsexpert för att erbjuda just de näringsämnen din häst faktiskt behöver för att ha en balanserad foderstat. Överskott är skadligt, likväl som brister, då de kan tränga ut de näringsämnen som finns i låg koncentration. Att närma sig problemet på detta sätt, ger inte bara överlägset resultat utan dina kostnader kommer också att bli lägre. Bäst av allt, du fodrar inte bara hästen hovar, utan du utfodrar korrekt varje cell i din hästs kropp. Hästens hovar är en känslig indikator på hela hästens näringsintag.

Eleanor M. Kellon, VMD


Förslag på behandling


Referenser:
Marr, C.M. 2012. Laminitis: Recent advances and future directions. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 733–734. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00671.x
Menzies-Gow, N. 2012. Endocrinological aspects of the pathophysiology of equine laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 735–737. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00663.x
Belknap, J.K. & Black, S.J. 2012. Sepsis-related laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 738–740. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00668.x
Katz, L.M. & Bailey, S.R. 2012. A review of recent advances and current hypotheses on the pathogenesis of acute laminitis. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s. 752–761. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00664.x 


söndag 14 april 2024

HÄSTENS SÖMN

 VET DU ATT HÄSTEN HAR SAMMA TYP AV SÖMN SOM OSS MÄNNISKOR  



De olika sömndjupen kallas REM-sömn och orotsömn (NREM-sömn). Hästen sover inte åtta timmar i sträck utan deras sömnperioder är uppdelad till cirka femton minuter åt gången och omkring tre till fyra timmar per dygn. 
Dom sover mer på natten än på dagen och deras sömnperioder består, kan man säga, av tre faser. Dom sover oftast i grupp om dom har möjlighet och det alltid en vaken som håller vakt.

En fas är när hästen dåsar vilket den gör stående genom att den kan låsa vissa senor i benen. Den står och hänger med huvudet, tappar läppen och vilar på bakbenen, ett i taget. 
Den andra sömnfasen är den vanliga orotsömnen som den kan göra stående men också liggande på mage med benen under sig och med nosen i marken. Den tredje fasen är REM-sömnen och den kan hästen bara komma in i när den ligger utsträckt på sidan med stöd åt huvudet. Hästen har stort behov av REM-sömnen och den kan inte kompenseras med någon av de andra faserna.

Hästen behöver alltså en trygg och lugn plats för att få sin viktiga REM-sömn så tänk på det när ni utformar hagar, att det finns torra ställen som är inbjudande med bra sikt eller att det är lugnt i stallet.

Eftersom den är ett flyktdjur är det inte helt ovanligt att hästen inte kan slappna av och sova på grund av stress, oroliga boxgrannar eller något annat som stör den. Det här med sömnen kanske man inte tänker på utan tror att hästen får den sömn eller vila den skall ha, men vi ser ofta i håranalyserna att hästarna är ”sömnlös”.

Om man märker att hästen inte kan sova eller dåsa av på grund av till exempel stress kan man ge den Räddningsdroppar eller blanda en specialblandning till den för att minska stressen.

Hästar har speciella senor i benen som göra att benen kan låsas och inte trillar omkull vid sömn, vilket vi människor skulle gjort. Detta gör att hästen inte behöver använda så mkt muskelstyrka för att stå och sova. När hästen ligger ner trycks kroppen ihop delvis vilket gör det svårare att andas för hästen, därför väljer de ofta att stå, men de flesta hästar ligger ner ca en gång per dygn, förutom gamla och sjuka hästar eller ston som ska föla. Det är tungt att lägga sig och resa sig för hästen. Ett föl har det lättare och gör det därför oftare.

Systemet är emellertid inte helautomatiskt, och därför kan djuren inte sova stående under längre perioder. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid.

NARKOLEPSI HOS HÄST
Narkolepsi är en ovanlig sovstörning som karaktäriseras av okontrollerbara perioder av sömn och förlust av muskeltonus. Man tror att vid narkolepsi finns en biokemisk abnormalitet i hjärnstammen. Det finns beskrivet att de flesta fallen börjar visa sig vid sex månaders ålder, men det förekommer att hästar börjar visa symtom först i vuxen ålder. Symtomen varierar från lindrig muskelsvaghet till fullständig kollaps. 

"Äkta" narkolepsi förekommer på häst men är inte så vanligt. Det är mer vanligt att de får narkolepsiliknande symtom, men att de symtomen beror på brist på sömn/vila och att hästen på grund av mental utmattning får dessa symtom.
Typiska symtom är att hästen somnar stående, och att benen viker sig och hästen faller för att direkt gå upp igen och "vakna". En anledning till den mentala utmattningen kan vara en ny häst i stallet/hagen, miljöbyte, ändrade rutiner när det gäller utevistelse/andra hästar i hagen eller i närliggande hagar. Hästen får ett behov av att "hålla koll" på sin omgivning och kopplar inte av, får inte vilan som han behöver och blir så trött att att han i vissa fall får narkolepsiliknande symtom.
Om man kommer tillrätta med varför hästen inte kan vila och ändrar detta försvinner symtomen efter en tid.

Som tur är sover många djur mycket lite och endast korta stunder varje gång – för vissa arters vidkommande bara ett par minuter. De flesta djur lägger sig även ned då och då. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid. Det är dock en myt att en sovande häst eller ko inte skulle kunna resa sig upp igen, om den har trillat.

TÄNKBARA ORSAKER
Osteochodros av halskotpelaren, artros av facettleder i halskotpelaren, trauma till kotpelaren eller huvudet och virusinfektioner är några av de vanligaste orsakerna till neurologiska symtom i Sverige. I övriga världen tillkommer en del andra diagnoser. Kraftig leverpåverkan kan också orsaka neurologiska symtom.
Levern har många uppgifter och en av dom är att filtrera bort toxiner från blodet. Levern är organismens överlägset största körtel och den filtrerar över 600 liter blod (på en människa) varje dygn. Den framställer ämnen för nedbrytning av inträngande virus och bakterier, bryter ner mjölksyra, avgiftar skadliga ämnen från kemikalier. Levern bildar bl a enzymer (Q10), lecitin, kolesterol och blodalbumin. Levern lagrar järn, koppar och spårämnen och de fettlösliga vitaminerna. Det kan ju vara av intresse att veta att de stora doser vitamin D som rekommenderas inte gör någon nytta om levern inte kan bilda enzymer som kan aktivera det.
Levern inte bara neutraliserar gifter, den har stor funktion genom att kontrollera nervsystemet och en överhettad lever kan utlösa depressioner och ilska. Det finns ju ett ordspråk som säger ”hetlevrad” medans en underfungerande lever ger en tillbakadragen och trött individ

Tungmetaller har stor dragningskraft på nervvävnad samt fettrika organ som hjärnan och levern. Eftersom tungmetaller som järn, aluminium, kvicksilver, kadmium, barium och strontium alla har en positiv (+) elektrisk laddning så dras de automatiskt, som till en magnet, till negativa (-) elektriska laddningar av nervimpulser.

De tungmetaller som finns i vacciner sprutas direkt in i kroppen och vaccinadjuvanserna har kommit att bli enormt inflammationsframkallande bland annat genom de tungmetaller de innehåller.
I dagsläget injiceras även nanopartiklar av järnoxid som kontrastmedel vid magnetkameraundersökningar. De största nanopartiklarna är i storlek som virus, fint metallstoft och de allra minsta är inte större än gasmolekyler.

När immunsystemets vita blodkroppar kallas in för att neutralisera de främmande ämnena fraktas dessa till hjärnstammens föreningspunkt, DVC, där kranialnerverna överlappar varandra och på så vis uppstår inflammationer som går ut i någon av de tolv kranialnerverna.

Slutsatsen man kan dra är att de tungmetaller som ligger i spårmängder och som sprutas intramuskulärt, kan sprida sig i nervbanorna. Det är känt att de kan orsaka diverse symptom om de inflammerar kranialnerver. Symptomen beror på vilken av kranialnerverna som inflammeras, om det är kranialnerv fem så kan det ge upphov till ansiktsförlamning hos både människor och djur men även så kallad headshakingsyndrom hos hästarna.

Man får ju även se om det fattas hästen näringsämnen som kan bidra till symptomet, eller att hästen fått en vaccinationsskada. Tungmetaller som finns i vacciner vet man kan påverka nervsystemet och orsaka neurologiska symptom,




En mananalys kan ge klarhet i vad som orsakar symptomet.

 

 

SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

 SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

Belastningen i nedslaget på framhovarna uppgår till ca 1 500 kg när hästen travar i tävlingstempo

Hos galopphästar är det oftast de ytliga böjsenorna som drabbas av skador. Senan töjs otroligt mycket och gränsen där den kan gå av är väldigt nära vilket gör att skaderisken är stor. Hos travhästen är det oftare gaffelbanden som tar stryk även om både djupa- och ytliga böjsenorna ofta drabbas av skador. Naturligtvis, beroende på vilka arbetsuppgifter en häst har, så varieras skadorna eftersom de olika senorna har olika uppgifter. Senorna har ju också till uppgift att skydda musklerna från att skadas. Senornas förmåga att generera energi och bära tunga laster under längre tidsperioder, utan att drabbas av syrebrist, beror på att de inte har lika riklig blodcirkulation och hög syreförbrukning som musklerna.

Senorna är mycket elastiska och består av längsgående kollagena fibrer som är dragfasta och elastiska. Hos en vuxen häst är senorna till största delen uppbyggda av ett kollagen som är hårdare och har högre draghållfasthet. Hos de unga hästarna består senorna till största delen av ett tunnare och mer elastiskt kollagen som inte har samma hållfasthet.

En viktig sak att tänka på när man skall läka skador på senor och ligament är att de har mycket lägre syreförbrukning än muskelvävnad vilket gör att läkningstiden blir mycket längre.

Skadorna kan visa sig som blödningar, inflammationer och bristningar i senfibrerna där orsaken kan vara att träningen har ökats för snabbt så vävnaderna inte hunnit anpassa sig. De kan ha utsatts av för hög belastning där det då orsakats trauma och det uppstår mikroinflammationer. När dessa inflammationer läker bildas det ärrvävnad och risken för nya skador på ett redan drabbat område ökar.

Andra orsaker än belastning kan ju vara att senorna blir överhettade och torra samt att det uppstår ett surt pH som också är skadligt och orsakar inflammationer. Äldre hästar är ju av naturliga orsaker mer benägna att få skador än de yngre.

KISEL - UNIVERSALMEDLET
Kisel är universalmedlet när det gäller att motverka skador i senor, bindvävnader, blodkärlen och i alla vävnadsstrukturer. Kisel påverkar bildning av bindvävnad och vid djurförsök har man konstaterat att kiselfattig föda har samband med förändringar i broskmatrisen.

Vid träning och tävling ökar behovet av kisel markant så närvaron av tillräckliga mängder kisel är därför väsentlig för uppbyggnaden av friska senor hos hästarna.

Som kuriosa kan jag nämna att vid stress hos människan ökar adrenalinhalten och man kunde konstatera att kiselhalten i aortan sjönk med 20 % men med kiseltillägg återställdes blodkärlens väggar till endast smärre förändringar. Studier på friska människor visar att blodkärlen hos dem innehöll 14 gånger mer kisel än i blodkärlen som uppvisar patologiska förändringar.


Kisel samarbetar nära med Kalciumfosfat, Kalciumfluor, Magnesium och Järn. Mineralerna finns i Kalfosmin med understödjande vitaminer.


Källa: Loeper och Golan, (Pfeiffer, C.C., Gothier P-I., Paris, Debard 1983, s 327-30). (Charliste E.M, Ciba Foundastion Symposium 1988, 123-39, ISSN 0300-5208). (Scmidt och Bayer).

torsdag 11 april 2024

KALFOSMIN

 ESSENTIELLA NÄRINGSÄMNEN FÖR VÄXANDE HÄSTAR

Arabföl

Näringsämnena i Kalfosmin är essentiella för växande hästar eftersom de är viktiga näringstillsatser för starka ben och leder.

Kalfosmin är näringstillsatser som förebygger påfrestningsskador, ledinflammationer och benskador, speciellt hos trav- och galopphästar. Medlen kan även ges till andra tävlande djur som lider av problem med benbyggnad, leder och metabolism.

Det är ett välkänt faktum att kanske endast 20 - 25% av fölen i ett travstall någonsin har en chans att tävla på travbanorna. Resten lider av tillväxtstörningar, ämnesomsättningsstörningar samt skador, fastän de i övrigt skulle vara i stånd att göra tillfredsställande resultat.

Veka kotor, felaktig benställning, grova utvecklingsstörningar i den nedre delen av benen, degenerativ artrit, lösa benbitar och ojämn bentillväxt är inte så ovanligt hos fölen. Det är viktigt för fölets hållbarhet att minska frekvensen av felaktiga benställningar under de första månaderna.

Regelbunden hovvård är viktig för att understödja en korrekt benställning. Men för att utveckla ben, senor och ledbrosk är stoets utfodring och sedan fölets utfodring i samband med att det får fast föda av största betydelse. En frisk mage och de rätta tillskotten är a och o för att fölet skall kunna utveckla starka ben, leder, brosk och vävnader.

Kalfosmin är ett tillskott som ges till dräktiga ston, ca 1 - 2 månader före beräknad fölning. Bra för unghästens utveckling av leder och hovar.

KALFOSMIN
Kalfosmin 2 kg

Sammansättning: Laktos, Calcium phosfat, Magnesium fosfat
Tillsatser: Calcium fluor, Ferrum fosfat, Silicea, Zink, Koppar, Bor, Betakaroten, D-alfa tocoferol, Natriumaskorbat och Boswelia.
 
Calc. phos Försenad tillväxt, svaghet i benstommen, blodets koaguleringsförmåga. 
Magnesium phos Verkan är speciellt utpräglad på den glatta muskulaturen och hjärtmuskulaturen. reglerar aktiv kalcium transport och har stor inverkan på bendensiteten. En brist kan leda till försämrad utveckling av skelettet.                            
Calc. Fluor Upprätthåller vävnadernas elasticitet. Påverkar huvudsakligen den elastiska bindväven, muskler- och senfästen.
Ferrum phos ökar hemoglobinets syreupptagande och syretransporterande förmåga.
Påverkar gynnsamt muskelfunktion och muskelspänst i alla muskelsystem.
Silicea Vid dålig benbyggnad i kombination med Calcium phos. Bra vid ömma hårda körtlar och svaga ömma leder. Silicea i kombination med Calcium fluor stimuleras bildandet av bindvävsfibrer Kisel – ingår som viktig komponent i brosk, bindväv, senor och hud. Studier har visat att vid stress som hästen utsätts för vid t.ex. träning och tävling ökar behovet av kisel markant för att uppehållas kärlens elasticitet och motverka förkalkning.
Sinnesstämmning: Svårigheter att bestämma sig.
FosforFosfor är ett livsnödvändigt grundämne som framställs ur naturliga mineraler. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor är viktig för bildning och stärkning av ben och tänder och är även viktig för balansen av syra och bas i kroppen samt energiproduktion till kroppens energikrävande funktioner.
Bor en mycket viktig mineral där en brist kan leda till benskörhet. Bor minskar utsöndringen av kalcium, magnesium och fosfor från kroppen. Bor deltar även i kroppens egen produktion av D3 vitamin. Bor finns inte i stora mängder i naturen. Bor minskar utsöndringen av kalcium, magnesium och fosfor från kroppen. Bor deltar även i kroppens produktion av D3-vitamin.
zink och koppar
Zink Man har funnit att nästan alla ämnesomsättningsfunktioner är beroende av zink. för cellernas utnyttjande av järn samt för upptag av A-vitamin.
Koppar medverkar vid bildandet av bindvävsfibrer, och vid omsättning av C-vitamin
 
A-, C- och E-vitaminer
Det är nödvändigt för bindvävnadens och benstommens hälsa att C-vitamin samtidigt finns närvarande. Träning och stressituationer ökar behovet av C-vitamin. C-vitamin är nödvändigt för upptag av järn.
Vit A understödjer kollagenet vilket är nyckelkoponenten vid understödjande av ledstrukturen, senor och ligament. Vit D ökar upptaget av kalcium.
Vit E är en viktig komponent i kroppsomfattande antioxidantförsvar och spelar en viktig roll i immunförsvar, kardiovaskulära, cirkulations-, neuromuskulära och reproduktiva funktioner.
 
Boswelia Serrata är en ört som sedan långt tillbaka är känd för sina smärtlindrande
egenskaper. Boswellia Serrata är - precis som Gurkmeja - naturligt antiinflammatorisk vilken bidrar till friska leder. Örten har också använts för smärtlindring vid ledgångsreumatism.


måndag 11 mars 2024

Den växande unghästen

 

Utveckling av skelettet hos unghästar, från födsel till tävling 
- sett ur näringsperspektiv

Nyfött föl Foto Maria Norgren

Underhållning av hästens skelett är avgörande för att garanteras optimal utveckling för den växande unghästen, minimerar risken för skador hos tävlingshästen samt gynnar långt liv och god hälsa.

Skelettets utveckling och hälsa hos den unga hästen börjar redan i livmodern och säkerhetsställer att fölmärren fodras med en korrekt uträkning av nyckelmineralerna, det är livsnödvändigt för det växande ofödda fölet.

Dag 320

För att stoet skall kunna producera mjölk av hög kvalitet så orsakar det en betydande förbrukning av hennes mineralreserver. Att underhålla mineralintaget genom ökad laktation är av absolut största betydelse för att säkerställa att fölet erhåller den bästa näringen för att understödja den snabba skelettutvecklingen i de tidiga veckorna och månaderna i dräktigheten. Under den här tiden genomgår skelettet, kroppsstorleken och muskelmassan, en massiv ökning.

Defekta ben

Risk för defekta ben och relaterad vävnads utveckling ökar vid en eller flera av följande orsaker:

  • Undermåligt grovfoder med felaktig balans på energi och näringsämnen i den dagliga utfodringen.
  • Otillräckliga mängder av kalcium och fosfor.
  •  Omvänd balans på kalcium och fosfor (mer fosfor än kalcium).
  • Lågt zink- och kopparvärde i grovfodret.
  • Låg nivå av vitamin D.

Fullblodssto 2 år. Det är på svansen man kan se att det är en unghäst.

Att utfodra en unghäst för maximal tillväxt är inte heller önskvärd eftersom benets förhårdnad släpar långt efter benlängden. Vid 12 månaders ålder kan unghästen nått omkring 90 – 95 % av sin normalhöjd men endast 75 % av vad hans vuxna benmineral skall innehålla.

Det idealiska är om en unghäst går upp i vikt i en takt som deras ben under utveckling lätt kan bära. 

Development Orthopedic Disorders (DOD)
Växande ben, bindväv, senor, ligament och muskler har inte samma styrka att bära en snabb viktökning från överutfodrning, speciellt från energi (socker).

För snabb viktökning kan också orsaka andra onormala skelettmissbildningar. I dessa fall ökar risken för DOD (Development Orthopedic Disorders) och andra sjukliga förändringar ökar.

DOD och andra sjukliga förändringar kan också uppstå vid ojämn tillväxt. Till exempel ändra utfodringen till en långsamtväxande häst till en näringsrik diet som tillåter snabb tillväxt, det ökar också risken för DOD. Föl mellan 3 – 9 månader är då i största farozonen för DOD.

Grovfoderanalys bör alltid göras för att veta mineralinnehållet*


Bra grovfoder, till exempel att beta gräs ger oftast inte nog med mineraler som kalcium och fosfor för en växande häst. Det kan vara stora skillnader i kalcium- och fosfornivån i allt grovfoder men speciellt det konserverade fodren som silage/hösilage.

För unga snabbväxande hästar måste fodret innehålla mängden kalcium och fosfor i rätt kvot för normal bentillväxt och om man ser till kvoten måste kalcium alltid ligga högre. Hästar är mer tolerant för en utfodring med högt kalcium än andra djurslag.

I praktiken är det en bra grundregel att kvoten kalcium/fosfor ligger mellan 1,5:1 till 2,5:1.

Säd, tillexempel havre, innehåller mer fosfor än kalcium och är ingen bra kalciumkälla. Vid utfodring med havre bör man balansera kvoten utifrån hästens behov.

 Om något grovfoder innehåller bra balans mellan kalcium och fosfor är det ofta vanligt att det ändå innehåller mindre än 20 % av det dagliga behovet av spårmineralerna. Tillskott av spårämnen blir ofta nödvändig för att understödja normal utveckling av skelettet.

Är kvoten mellan kalcium och fosfor ur balans och hästen äter mer fosfor än kalcium börjar hästen ta från sina mineraldepåer. Den största depån är skelettet och vid ett överskott av fosfor är risken att skelettet urlakas.

För att möta kravet på nyckelmineraler är det rådigt att fodra den dagliga kvoten till växande hästar och unga hästar som börjar jobbas. Var noga med att kalcium och fosfor likväl som övriga näringsämnen, vilka också stödjer bentillväxten, bor, koppar, mangan, zink och kisel samt att A, C- och D-vitaminer ingår i utfodringen.

Även om man ger koncentrat är det viktigt att ha koll på att övriga mineraler och spårämnen är i balans. Vitamin A understödjer kollagenet vilket är en nyckelkomponent vid understödjande av ledstrukturen, senor och ligament. Vitamin D tillsätts för att öka upptaget av kalcium.

Bra närings- och kalciumkällor som du kan ge din unghäst

-        Timotej, Phleum Pratense, är en rik näringskälla för protein, fibrer och flera viktiga näringsämnen som A-, C-, E-, K-, och B-komplex, järn och kalcium.

-        Rödklöver, Trifolium pratense, är en rik källa på protein, kalcium, krom, magnesium, kalium, fosfor, B- och C-vitaminer samt fytohormoner.

-        Lusern, Medicago sativa, rik proteinkälla och kalcium, fosfor, magnesium, järn, koppar, mangan, zink, selen och kobolt.

-        Timjan, Tymus vulgaris, innehåller flavonoider, järn och kalcium.

-        Betfor näringsinnehåll: Kalcium, fosfor, magnesium och kalium.

-        Brännässla, Urtica dioica, Klorofyll, serotonin, karotin, histamin, myrsyra, B-,C- och K-vitaminer, kalium, magnesium, kisel, järn, fosfor, zink och lecitin.

Tillväxten saktas ner vid 2 års ålder


Hursomhelst, tillväxten saktas ner efter två års ålder men de är fortfarande sköra i skelettet. Utvecklingen av särskilda tillväxtzoner som bogblad och bakknän.

De ser ut som fullvuxna djur men det är fortfarande viktigt att möta upp det näringsmässiga behovet speciellt när hästen börjar tränas och arbeta.

En gång i tiden var det här ett välkänt faktum att hästar inte skulle tränas hårt före 4 års ålder och för majoriteten av de, för utbildning, valda hästarna ansågs inte mogna förrän vid 15 års ålder!

Skelettets Utveckling

Sto och föl foto Maria Norgren

Några timmar efter födseln kan fölet följa stoet. Men skelettet hos fölet är inte på långa vägar färdigt utan det består mest av broskvävnad. Hästen växer och mer och mer kalcium koncentreras i skelettet och broskvävnaden utvecklas till ben.

Varje skelettdel har sedan en egen deadline för benbildning vilket beror på art, kön och ålder, skötsel och utfodring:

  • - Skallen - 3-4 år
  • - Ryggkotorna – 5 år
  • - Korsbenet – 10 år.
  • - Benen – 3 - 3,5 år
  • - Bäckengördeln – 4 - 4,5 år
  • - Symphysen - 6 år

Med tillägget av träning och arbete ändras näringsbehovet. Den ökade kraften från grundarbete till de långa benen och ökat behov av andra näringsämnen bör man komma ihåg elektrolyter också.

Slutligen, alla hästar växer och utvecklar olika behov på grund av genetiska faktorer. En del behöver mer understöd, en del längre tid än andra så varje unghäst bör hanteras individuellt.

Näring för rörelseapparaten

Ju högre krav som ställs på hästens tillväxt och prestation, ju högre krav ställs naturligtvis även på de fodermedel som ska ge hästen den näring han behöver. Ett fullgott vallfoder täcker väl den vuxna icke arbetande hästens näringsbehov och ett utomordentligt bra vallfoder täcker det dräktiga och digivande stoets behov.

Till prestationshästen och till unghästen under första vintern behövs ofta någon form av mer koncentrerad energi än vad som finns i vallfoder vilket innebär att ett tillskott av protein och mineraler är av vikt.

Drabbade områden 


Uppkomsten av skador i ledbrosk, senor, ligament och benvävnad är ofta relaterad till höga belastningsnivåer. 

Senornas uppgift är att överföra kraften från musklerna till skelettet och de fungerar dessutom som en buffert för att skydda musklerna från skador. De är elastiska strukturer som är kapabla att vid utsträckning absorbera och förvara energi. Vid rörelse är denna energibevarande funktion viktig och en stor del av musklernas arbete kanaliseras just via senor. Ju mer hästen anstränger sig, desto större belastning utsätts senorna för. 

Senor som ofta drabbas av skador är den ytliga böjsenan och gaffelbandet. Även den djupa böjsenan, den djupa böjsenans förstärkningsband och sträcksenorna drabbas lätt. 

De olika senorna har alla olika uppgifter och aktiveras på olika sätt och i olika omfattning beroende på vilket arbete hästen utför. Sålunda skiljer sig också skadebilden åt beroende på inom vilken disciplin hästen verkar. 

Så är t ex skador på böjsenor vanligare inom galoppsporten, medan gaffelbandsskador är vanligare inom travsporten.

Syreförbrukningen hos senor och ligament är 7,5 gånger lägre än den är i muskelvävnad. Den låga ämnesomsättningsgraden kombinerat med förmågan att generera energi trots låg syretillförsel ger senorna en unik förmåga att bära tunga laster och utstå höga spänningar under långa tidsperioder, utan att drabbas av den bristande blodförsörjning och celldöd som annars skulle kunna uppstå som en följd därav. Just dessa egenskaper gör tyvärr också att läkningstiden blir mycket lång om skador i senorna skulle uppstå. 

Debatt om tvåårslopp inom travet.


Travsporten inledde under 2000-talet en satsning på tvåårsloppen genom att successivt höja prispengarna för att få fler hästar att debutera som tvååringar.

Tränare har i intervjuer i travmedia berättat att de känt att hästägarna efter tvåårssatsningen blivit mer otåliga och vill att hästarna ska starta tidigare än förut. Många aktiva inom travet menar att det finns en risk att unga hästar pressas för hårt och att de “körs sönder” om de startar för tidigt, därför har kritiken mot tvåårsloppen bitvis varit mycket hård.

Andelen tvååringar som kommer till start har också stadigt ökat, från att ha varit drygt 1-2% av årskullen i början av 80-talet till att bli 8-10% av årskullen i mitten på 2000-talet. Även Svensk Travsport själva medger att tvååriga hästar inte har vuxit klart och att vissa tränare maximerar hur hästen utrustas i tvåårsloppen, vilket leder till att hastigheten i loppen ökar vilket i sin tur kan vara skadligt för hästen.

“Hästarna kommer ned i hastigheter deras kroppar inte är mogna för.” På senare år har Svensk Travsport återigen minskat fokus på tvååringarna och unghästsatsningen har nu istället riktas mot treåringarna. Man menar att detta görs för att öka efterfrågan på unghästar vid unghästauktionerna. Som en del i detta höjde man prispengarna i treåringsloppen med 40% under 2018.

Det förs ett informellt retorikkrig kring unghästloppen inom travsporten. De tränare som är kritiska till att starta mycket unga hästar använder uttryck som att “köra sönder” och “köra slut” på hästarna, medan de tränare som gjort sig ett namn inom unghästsatsningen menar att andra tränare “bara förvarar” sina tvååringar istället för att starta dem och att de saknar känslan för hur en tvååring ska förvaltas.

Debatten om tvåårsloppen har dock dämpats betydligt de senaste åren efter att ST minskade sitt fokus på de yngsta hästarna.  

Om du köper en häst som är tidigt tränad så kan den hästen låta bli att utvecklas ordentligt, den kan t ex låta bli att växa till normal höjd. Om en häst som fulltränats för tidigt kommer den inte att kunna visa sina bästa egenskaper som snabbhet och styrka. Hästen kan, i stället för att vara frisk och glad, bli invalidiserad eftersom alla fogar och leder utsatts för hårdare arbete än de klarat av. Likaså förkortas livslängden hos hästen som blivit utsatt för detta.

  • Hästen skall inte utföra kraftig fysisk aktivitet före 3-4 års ålder.
  • Man kan rida hästen bara korta stunder från 4-4,5 års ålder.
  • Hästen kan vara i full samling endast från 6 års ålder.
  • Krävande fysisk aktivitet, som t ex skolor, kan tillåtas först efter 10 års ålder. 

Hästens Livslängd

Det här är ett problem som har blivit mycket mer påtagligt inom hästsporten. Normalt, vid en ålder av 10 -15 år så har hästen utvecklat sina allra bästa egenskaper, men dagens sporthästar får obotliga skador i skelett och leder. På tävlingar i internationell nivå så kan vi se hästar på 10 -15 år och de verkar friska. Men veterinärerna vet sanningen bakom framgångarna, de sprutar leder, bedövar och när inget annat hjälper mot hältan skär de av nerver ner i benen. Hästen känner inte längre smärta, han haltar inte längre men lederna blir helt förstörda. Efter tävlingarna får skötaren tillbringa natten med hästarna, ge bad massera benen och lägga på liniment mm. Allt detta måste göras för att hästen skall klara av att gå ut från stallet nästa dag.

Normalt lever hästen tills den är 30 - 40 år, men sporthästar lever tills de är 15 - 20 år samtidigt som de är sjuka och halta (”enligt försäkringsdata är medellivslängden på en tävlingshäst 7 - 8 år” min kommentar). Naturligtvis kan det finnas fler saker som skadar och dödar hästarna inom idrotten men den tidiga hårdträningen förstör det muskuloskeletala systemet.

Att utsätta en unghäst för hårt arbete leder ofta till många obotliga skador. Förutom skador i leder, senor och ligament skadas deras psyke. Att ge hästen tid kan ge den ytterligare 10 års friskt liv.

_________________________