EMS - IR - FÅNG - PPID (PPID=Cushing)

METABOLISKA SJUKDOMAR HOS HÄST

 

Foto: Kostdoktorn.se. Även hästar blir feta av "junkfood"

EMS-EQUINE METABOLIC SYNDROME

Vad är Eqiuine Metabolic Syndrome (EMS)?  Jo det är egentligen en veterinärterm som används för att beskriva hästens tillstånd vid onormal fetma, övervikt samt Insulin Resistens, PPID och återkommande laminitis (fång). Den vanligaste gruppen denna metaboliska sjukdom drabbar är unga till medelålders hästar och är vanligast bland ponnyraserna.

EMS (Ekvint Metabolt Syndrom) är ett sjukdomskomplex som används för att beskriva hästar med endokrina och metabola avvikelser, vilka medför en ökad risk för att utveckla fång. PPID (Hypofysär Pars Intermedia Dysfunktion), tidigare kallat ”Equine cushing” är en endokrin sjukdom som framförallt drabbar äldre hästar (över 15 år). De mest utmärkande kliniska symptom man ser hos hästar med PPID är en försenad och/eller en ofullständig fällning av vinterpälsen i kombination med en lång och raggig hårrem (hypertrikos/hirsutism)

En EMS häst är väldigt ”lättfödd” alltså har mycket lätt för att bli fet trots att man ger den mycket små givor foder. Fettdepåerna ser man vanligast i bröst och nackområdet men också runt skulderbladen och vid svansroten. Hos ston och valackarna ser man fettdepåer runt bröstkörtlarna och hos stona ser man en förstorad slidöppning.

Varför är det då så vanligt att ponnyraserna drabbas av EMS?

Shetlandsponny

Ponnyn, framförallt de inhemska raserna som utvecklades för att överleva i karga förhållanden och att kunna överleva långa tider på mycket sparsamt bete. Deras mycket effektiva metaboliska system var designat så att de sparade fett från vår och sommarmånaderna så dom kunde använda reserverna för att överleva vintermånaderna. Dagens ponnyhästar har tillgång till mer kalorier än de är designade att klara av på de rika betesvallar som de nu betar på samt hö/hösilage och utfodring med kraftfoder.

IR – INSULINRESISTENS

OBS-VIKTIGT!

Vet du hur din hästs smärtansikte ser ut ?

Den här hästen har ett tydligt smärtuttryck i sitt ansikte. Studera rynkan över ögat, öronens position, den spända huden kring ganaschen och näsborrar samt mulens form. Teckning: Andrea Klintbjer

Läs mer

Vad betyder då insulinresistens? Jo, det innebär att cellerna har en nedsatt insulinkänslighet, att insulinets funktion är bristfällig och inte stimulerar glukosupptaget på rätt sätt*.

Insulin produceras i bukspottkörteln och är ett hormon med flera roller. Den kanske viktigaste funktionen är att sörja för att blodsockret tas upp av kroppens celler och bli använda som energi, eller lagrat som glykogen i muskler och lever, eller som fett i fettcellerna, för att användas vid senare tillfällen.

När blodsockret stiger efter utfodringen ökas utsöndringen av insulin i blodet. Insulinet ser till att blodsockret tas upp av cellerna och försvinner ur blodet. Normalt klarar kroppen av att hålla blodsockernivån relativt stabilt under dygnet. En stadigt förhöjd insulinproduktion leder till att kroppen reagerar felaktigt på kolhydratintag (kolhydrat allergi). Kroppens celler kan inte ta upp insulinet, det blir kvar i blodet och tillståndet kallas "insulinresistens".

Felaktig utfodring med så kallade ”snabba kolhydrater” ger felaktiga reaktioner på kolhydrater vilket leder till gradvis högre insulinnivåer och ofta också ökad kroppsvikt. En del hästar, liksom människor, utvecklar ”kolhydrat allergi” genom att de utfodras med för arten felaktigt foder.

Mycket troligt är att det finns genetiska orsaker till förhöjd insulinproduktion, dvs. disponerade individer är mycket känsliga för intag av kolhydrater.

*Faktorer som påverkar insulinkänsligheten

Smärta och stress leder till frisättning av kortisol-, noradrenalin- och adrenalin, vilket i sin tur leder till minskad vävnadskänslighet för insulin och därmed förhöjda insulinkoncentrationer i blodet1.

På grund av detta är provtagningsförhållandena mycket viktiga vid diagnostik av insulinkänslighet.

Provtagning av en häst med pågående fång kan till följd av detta leda till överdiagnostik av IR.

Hästar som provtas med avseende på nedsatt insulinkänslighet ska därför alltid vara smärtfria, de ska ej stå på någon behandling och ska ej lida av annan sjukdom som kan leda till sjukdomsstress, då detta kan påverka provresultatet.

Läs mer

LAMINITIS

Fångposition

Laminitis eller fång är inte någon ny sjukdom. Den drabbade hästar även på Aristoteles tid och beskrevs då som kornets sjukdom, troligen därför att den drabbade hästar som åt mycket korn. Den finns beskriven i tidiga skrifter om hästsjukdomar som en plågsam och kostsam sjukdom både för den drabbade hästen och för de som skulle ta hand om den. Sjukdomen drabbar hästar av olika raser, storlek och ålder (Moore, 2010).

Banbrytande resultat vid utförda studier i Australien indikerar att insulinets betydelse vid laminitis kan vara mycket större än man tidigare trott. I många år har forskare ansett att insulinresistens är en trolig orsak till skador som uppstår när vävnaden (laminae) som sammanbinder hovbenet med hovväggen ger efter. ”Vi visste sedan tidigare att hovarna behöver stora mängder glukos” säger Professor Pollit och Dr. Ove Wattle.

Fokusering på insulinets roll

En studie gjordes på fem friska ponnyn utan tidigare sjukdomsbild av laminitis. Man injicerade insulin direkt i halsvenen och samtidigt injicerades glukos för att hålla den nivån normal. Fyra kontrollponnyn injicerades med saltlösning.

Efter cirka 32 timmar hade alla ponnyer som injicerats med insulin utvecklat grad–1 laminitis. Symptomen de uppvisade var att skifta vikten från hov till hov och puls i hovarna. Alla hade efter 55 timmar utvecklat grad-2 laminitis, stel gång och bakbenen ställda under sig.

Genombrottet i den här studien var upptäckten av att de olika beståndsdelarna i den ursprungliga teorin stämde nästan helt, men dessa beståndsdelar kom i fel ordning. I stället för ett dåligt upptag av glukos i hoven orsakade hög insulinnivå i blodet laminitis. Ett dåligt glukosupptag i andra delar av kroppsvävnaden orsakar hög insulinnivå och hög insulinnivå orsakar laminitis.

Vetemjöl kan ge fång

Vete klibbar lite, en egenskap som vi utnyttjar för att hålla ihop pellets säger Malin Hildegård på Krafft. Från SLU säger man; Vetefodermjöl är mycket finfördelat och kan bidra med störningar i mag- och tarmkanalen.

Veterinär Ove Wattle berättar i en artikel i Hippson (se länk) att även om man inte exakt vet mekanismerna bakom fång så går det att framkalla det på konstgjord väg, vilket man också har gjort i försök.
Ger man en häst fem kilo vetemjöl så kan den få fång. Slangar man i den stora mängder socker så får den också fång. Fång är relaterat till mängden kolhydrater som kommer ut i grovtarmen, säger han.

De första symptomen på fång uppträder inom 24 till 48 timmar. De brukar vara ökad (starkare och därigenom lättare att känna) puls i digitalpulsen – den puls man kan mäta vid kotan, temperaturhöjning i hovarna och att hästen skiftar vikt mellan benen. Därefter går det ganska fort.

Eftergiften i kronranden, som orsakas av att hovbenet ändrar läge, kan uppträda inom 24 timmar. Det är också då hästen får sin fångrand även om den inte syns i väggen förrän efter den vuxit ner under fem till sex veckor.

Fångränder ska inte förväxlas med foderränder, där hoven har samma vinkel och höjd i jämförelse med kronranden både före och efter själva randen. De orsakas i stället ofta av ämnen som påverkar blodkärl. Som exempel kan nämnas en aminosyra som förekommer i tidigt bete, histidin, som också ofta ger hästen tjocka ben och svullna spottkörtlar. Histidin kan av vissa tarmbakterier omvandlas till histamin i grovtarmen, men det behöver inte vara något farligt för hästen. 

Alla hästar på bete får av och till lite puls, det är inget man behöver oroa sig för. Men man ska inte ignorera detta på en häst som haft fång, säger Ove.

PPID - Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (Cushing)

PPID orsakas oftast av sjukdomar i hypofysens vilket i sin tur leder till förändringar i hormonsyntesen. Förändringarna består i att ett eller flera hormoner produceras i onormal mängd.  

Tidigare benämning på PPID på häst var Cushings syndrom eftersom symtomen som ses vid sjukdomen ansågs orsakas av förhöjda kortisolvärden.

Flera av de symtom som ses hos hästar med PPID kan också ses hos hästar med så kallat Equine Metaboliskt Syndrom (EMS). Exempel på sådana symtom är fettansamling längs nacke och skap, nedsatt fruktsamhet, fång, hyperinsulinemi och förhöjda glukosvärden. EMS drabbar också ofta samma typ av hästar som drabbas av PPID, något äldre ponnys och Morganhästar. En intressant teori, som ännu inte bevisats, är att oxidativ stress på grund av en förändrad metabolism vid EMS i förlängningen kan orsaka PPID. På grund av att symtomen är så lika är det viktigt att försöka hitta diagnostiska metoder för att differentiera mellan PPID och EMS.

Många hästar med PPID utvecklar kroniska fångtillstånd.

Med stöd av olika undersökningar har men sett att förhöjda glukokortikoidkoncentrationer i blodet under en längre tid, till exempel vid Cushing hos häst, orsakar sådana strukturella förändringar i hoven att lamellförankringen försvagas.  Denna försvagning kan bidra till att andra mer traditionella orsaker leder till fång, till exempel hög belastning av hoven och livmoderinflammation. 

Ytterligare en teori är att kortisolet orsakar insulinresistens som leder till förhöjda glukosnivåer i blodet. Hästar som behandlats med kortison löper risk att utveckla PPID.

Mineralbrist orsakar insulinresistes (IR) hos Häst

Publicerad den 11 september 2017 av Dr. Kellon

Minesyl kg och Vitosyl-E+Se   kg

"Mineraler har direkt och indirekt medverkan i praktiskt taget allt som händer i kroppen, och har viktiga effekter på insulinresistens (IR) eller dess konsekvenser. IR är annorlunda hos hästen än hos människan, men det är samma grundläggande principer som gäller. Det finns bevis på aktiverat antioxidantskydd i vävnaderna hos IR-hästar.

Att hästen kan bygga sitt egna antioxidantbaserade försvar är mest effektivt. Detta inkluderar SOD- (superoxiddismutas ett enzym som neutraliserar fria radikaler som bildats från stress, gifter och sjukdom), katalas- (enzymet ingår i skyddet mot fria radikaler) och glutationperoxidasenzymsystemen (glutationperoxidas är nödvändigt för att förhindra att fettet i kroppen härsknar) såväl som antioxidanterna glutation (kroppens mest kraftfulla antioxidant), Coenzym Q10 (antioxidat som skyddar hjärta och kärl).

De här antioxidanterna bildar kroppen själv, så kallade endogena antioxidater, med hjälp av karotenoider och A-vitamin, flavanoider och E- och C-vitaminer.

SOD kräver absolut mineralera koppar och zink för att fungera. Katalas kräver järn vilket inte är ett problem eftersom det i den typiska hästdieten finns mycket järn.

Glutationaktiviteten är beroende av Selen vilket är en mycket vanlig mineralbrist. Selen är också nödvändigt för att generera den aktiva formen av sköldkörtelhormonet T3 från T4. Selenoproteinerna (selenprotein är liksom E-vitamin en antioxidant fast cirka tusen gånger mer aktivt än E-vitamin, det förhindrar effektivt oönskade jäsningsprocesser och är därför viktigt för cellernas syreförsörjning är viktiga för immunförsvaret och man har precis börjat se på djupet av den funktionen. Både IR- och PPID-hästar är benägna att utveckla inflammatoriska och allergiska immunreaktioner snarare än att använda immunsystemets mer avancerade funktioner.

Zinkbrist är vanligt och lågt serumzink är associerat med IR- och typ 2-diabetes hos människor och råttor. Tillskott av Zink har visat sig vara ett bra skydd mot att utveckla typ 2-diabetes i råttstudier. Exakt varför har inte klargjorts. Det är känt att zink är viktigt på flera nivåer, involverad i insulinfrisättning samt att vara en viktig antioxidant för bildning av SOD.

Liksom zink är koppar avgörande för SOD-funktionen. Kopparbrist orsakar IR och fettlever hos råttor. Lågt leverkopparvärde finns hos människor med fettlever. Kopparbrist är också kopplad till förhöjt leverjärn hos insulinresistenta (IR), vilket är ett känt problem hos IR-hästar också.

Magnesium har förknippats med IR i fyrtio år och hundratals studier på människor har gjorts som finns dokumenterade. Magnesiumtillskott är inte en behandling, men genom att korrigera en brist blir sjukdomen lättare att kontrollera. Magnesiumtillskott  och magnesiumstatusen i kroppen är båda starkt förknippade som skydd mot IR. Upptag och värde försämras när man utvecklar IR. Tillskott och magnesiumstatusen blir en ständig cykel för att tillståndet skall hålls under kontroll.

En studie som gjordes 2013 omfattade nästan 2000 människor som inte hade diabetes och  följde dem  i 15,6 år. Magnesiumintag var en "signifikant skyddande faktor" mot typ 2-diabetes, inklusive att utveckla IR till diabetes. Forskare kan förutse vilka som sannolikt blir IR genom att titta på deras magnesiumnivåer.

Magnesium ökar insulinreceptorernas känslighet, det har man sett i en experimentell IR studie på gnagare. Magnesiumbrist påverkar insulinsignaleringen. Brist har också kopplats till aktivering av allergiska och inflammatoriska reaktioner.

Jod är väsentlig för produktion av sköldkörtelhormon. Låg jodstatus har identifierats hos människor med typ 2-diabetes. Normal sköldkörtelfunktion krävs för insulinkänslighet och

IR-hästar kan också ha låga sköldkörtelhormonnivåer i vissa fall. Detta är förmodligen ett euthyroid syndrom (ett samlingsnamn på onormala sköldkörtelvärden där orsaken finns någnannanstans än i sköldkörteln), vilket betyder att det är en effekt snarare än en orsak. Hos de flesta av dessa hästar, med korrekta nivåer av Selen och Jod, och kontroll av IR, kommer sköldkörtelvärdena att stiga igen. Låg sköldkörtelfunktion är inte en primär del av syndromet, men kan göra vissa hästar mycket deprimerade och trötta. Sköldkörteltillskott kan användas, men genom att ta itu med den verkliga orsaken, näringsbrist, blir sköldkörtelns värden normala igen.

Krom har varit viktigt för människor men förmodligen på grund av att bearbetade livsmedel,där många viktiga mineraler avlägsnas, så uppstår birster. Krom krävs för ett normalt cellulärt svar på insulin men det exakta kostbehovet är okänt.

Kromillskott till IR-hästar har i de flesta fall inte hjälpt. Gräs absorberar krom mycket effektivt och marknivåerna är rikliga i de flesta områden. Vi har endast observerat ett problem och det är när hästar äter hö som odlats på alkaliska jordar, där växterna kanske inte absorberar krom lika lätt.

Det bästa man kan göra för att stödja en IR-häst är att fodra med grovfoder som är lågt på socker- och stärkelse och med balanserat intag av viktiga nyckelmineraler".

Eleanor Kellon, VMD

FINNS DET NÅGON HJÄLP?

Endofor  kg, MSM  kg, PälsoHov  kg och Gentifor  kg

Det finn många olika medel att understödja hästen som drabbats. I första hand är det naturligtvis viktigt att begränsa intaget av så kallade ”snabba kolhydrater” alltså utfodra med bra kvalitet på grovfoder och om man anser att hästen skall ha kraftfoder att enbart använda hel havre (havre rekommenderas av den Holländske foderrådgivaren Vincent Hinnen). Havre innehåller betaglukan, en sorts fibrer som är bildar geler i vattenlösning, det gör näringsupptagent långsammare och förhindrar snabb stegring av blodsockret. 

Fodertillskott som MSM som kan verka antiinflammatoriskt, MSM har även en uppmjukande effekt på de insulinresistenta cellerna och gör dem mottagliga för insulin. PälsoHov understödjer en frisk hov kan vara till stor hjälp åt de hästar som har anlag för Laminitis. För att understödja ett friskt hormonellt system kan man också ge hästen Endofor för henne och Gentifor för honom.

OBS
Om hästen redan har utvecklat fång rekommenderas Colofor, MSM och Cirkulafor för att understödja i det akuta skedet.Det är också viktigt att tänka på den mikrobiella populationen av tarmbakterier som i de flesta fall i samband med ovanstående besvär är i kraftig obalans. Vi rekommenderar Equifilier för att understödja den balansen.

TILL WEBBSHOP

HÄR KAN DU HITTA INFORMATION OM DE ENSKILDA PRODUKTERNA

DET VERKAR HOPPFULLT FÖR EMS - HÄSTARNA

Det händer allt oftare att veterinärer ordinerar grovfoder med en viss profil till hästar med speciella behov. En av dem som hästägarna då kontaktar är grovfoderproducenten Fredrik Larsson i Västmanland och hans företag GreenFeed. En annan är veterinären Jesper Ordell från Uppsala, som har tagit steget till att själv bli grovfoderproducent för att kunna leverera nischat grovfoder till hästägare. Hans företag heter Vetfoder.

Båda producerar lågsockerfoder som ordineras särskilt till hästar som har ekvint metabolt syndrom, är insulinresistenta och har eller riskerar fång kopplat till insulinresistens. Hästar med anlag för korsförlamning av typen PSSM (polysaccharide storage myopathy) är en annan grupp som gynnas av låg sockerhalt.

Många hästar som har problem med insulinresistens och fång skulle må mycket bättre av att stå på grovfoder med låg sockerhalt. Det bekräftar Johan Bröjer, docent vid SLU, som forskar just på insulinresistens och fång i relation till utfodring.

– Gör man inget åt deras utfodring så blir de inte bättre, för det finns ingen annan behandling att tillgå, säger Johan Bröjer.

Radio Intressant, läs och lyssna

Källa

http://www.hippson.se/artikelarkivet/veterinar/fang-en-komplex-sjukdom.htm

file:///C:/Users/Elisabeth/Downloads/07-158.pdf

Hippson, SLU, Veterinär Magazinet

Länk till Dr. Kellons artikel