Grovtarmens bakterieflora

TARMFLORAN OCH LAKTOS

Musette af Djupmyra är en av de testade hästarnas tarmflora

Mananalyser
När vi gör omanalyser på hästar som ätit våra produkter, som innehåller laktos, visar de att de har en normal tarmflora. 

Det belyser ett viktigt fenomen inom biologin nämligen en funktionell anpassning och mikrobiell tolerans.

1. Tarmflorans exceptionella anpassningsförmåga

När en häst introduceras för en ny sockerart i små eller måttliga mängder sker ett naturligt urval.

De bakteriearter som har förmågan att producera egna enzymer för att jäsa laktos (exempelvis vissa stammar av mjölksyrabakterier och Bifidobacteriaceae) förökas långsamt.

Över flera år utvecklas en stabiliserad kompensatorisk tarmflora som har lärt sig att effektivt och i en lugn takt ta hand om just denna specifika giva, utan att det uppstår ett akut lågt pH eller dysbios (tarmflorestörning).

2. Dosering i förhållande till tid

100 - 150 gram laktos utspritt på en hel dag innebär att grovtarmen exponeras för små mängder åt gången.

Det ger mikroorganismerna goda chanser att fermentera sockret löpande.

3. "Ingen avvikelse" – en definitionsfråga

När man mäter tarmfloran på en sådan häst ser man sällan några patologiska (sjukliga) avvikelser – hästen är kliniskt frisk, har fina träckbollar och rätt förhållande mellan de stora bakteriefamiljerna.

Men på mikronivå har det skett en anpassning. Hästens tarmflora har optimerats för att hantera laktosen, vilket i sig är en avvikelse, men det är en funktionell och ofarlig anpassning.

Sammanfattning

Detta bekräftar att hästar kan utveckla en hög tolerans för laktos om givan är måttlig. Hästen själv har fortfarande inte enzymet laktas i tunntarmen, men dess "andra mage" (grovtarmen) har blivit expert på att lösa problemet åt den

Mjölksyrabakterierna

Det är framför allt mjölksyrabakterier (som Lactobacillus, Bifidobacterium och Enterococcus) som kliver in och gör jobbet i hästens grovtarm.

När den vuxna hästen inte kan bryta ner laktosen i tunntarmen, blir detta mjölksocker till rena festmåltiden för mjölksyrabakterierna längre ner i systemet.

Så här fungerar processen i tarmen:

• 
  
• De har egna verktyg: Dessa bakterier har förmågan att själva producera enzymet b-galaktosidas (som fungerar precis som laktas). Med hjälp av det klyver de laktosen till glukos och galaktos.
• Fermentering till mjölksyra: Bakterierna jäser sedan dessa sockerarter och omvandlar dem till mjölksyra (laktat) och andra kortkedjiga fettsyror.
• Hästens energikälla: Hästen tar upp dessa fettsyror genom tarmväggen och använder dem som energikälla. Det är alltså bakteriernas biprodukter som hästen till slut kan tillgodogöra sig. 

Balansgången i grovtarmen

Att mjölksyrabakterierna äter laktosen är grunden till att hästen har kunnat anpassa sig och tåla sin dagliga giva utan problem.

Så länge mängden laktos hålls på en stabil nivå som matchar mängden mjölksyrabakterier i hästens tarm, fungerar detta samarbete klockrent.

Mjölksyrabakterierna (bland annat stammar av Lactobacillus, Bifidobacterium och Enterococcus) utgör en liten men otroligt viktig specialstyrka i hästens grovtarm. Medan den absolut största delen av tarmfloran består av bakterier som bryter ner cellulosa och fibrer från hö, har mjölksyrabakterierna helt andra uppgifter.

De fungerar i huvudsak som tarmens naturliga dörrvakter och pH-reglerare. Så här ser deras arbete ut i praktiken:

                                   

Hästar som har ätit våra produkter och runt 100 - 150 gram laktos (mjölksocker) dagligen under flera år testas och visar en till synes normal och stabil tarmflora och fina träckbollar.

1. De fermenterar socker (och laktos)

När lättillgängliga kolhydrater, som stärkelse, socker eller laktos, slipper förbi tunntarmen och landar i grovtarmen, reagerar mjölksyrabakterierna blixtsnabbt. De äter upp sockret och genomgår en process som kallas fermentering (mjölksyrajäsning).

2. De sänker pH-värdet lokalt för att stoppa skadliga bakterier

När dessa bakterier äter socker producerar de mjölksyra (laktat). Mjölksyran gör miljön i tarmen mer sur (pH-värdet sjunker något).

• Det positiva: Denna sura miljö är en försvarsmekanism. Farliga och sjukdomsframkallande bakterier, som Salmonella eller Clostridium, hatar sura miljöer och kan inte föröka sig. Mjölksyrabakterierna skyddar alltså hästen från tarminfektioner.
• De producerar bakteriociner: De utsöndrar också naturliga, antibiotikaliknande ämnen som aktivt dödar skadliga bakterier. 

3. De samarbetar med andra bakterier (Korsmatning)

I en välbalanserad hästmage blir mjölksyran inte kvar som en fri syra särskilt länge. Andra bakteriearter i grovtarmen (så kallade laktatutnyttjande bakterier) använder nämligen mjölksyran som sin mat.

De omvandlar i sin tur mjölksyran till smörsyra (butyrat) och propionsyra – kortkedjiga fettsyror som tas upp av hästens tarmvägg och ger hästen värdefull energi. Det är ett perfekt kretslopp.

COLOFOR 

                     Normal dosering av Colofor är 1 skopa, 4 g, två gånger dagligen

Colofor innehåller Kaliumklorid, Natriumklorid, Taraxacum officinale (Maskros) och Silybum marianum (Mariatistel). Finns i 4 kg och 1 kg förpackningar.

Köp här

 

När systemet kraschar: Akut mjölksyraacidos

Mjölksyrabakterierna är fantastiska så länge de hålls i schack, men de har en egenskap som kan bli livsfarlig för hästen: de förökar sig extremt snabbt när de får mycket mat.

Om hästen plötsligt får i sig en stor mängd socker och stärkelse händer följande:

1. Mjölksyrabakterierna förökar sig explosionsartat.
2. De producerar mer mjölksyra än vad de andra bakterierna hinner ta hand om.
3. Tarmens totala pH-värde sjunker drastiskt (tarmen blir akut sur).
4. De livsviktiga fiberbakterierna (som bryter ner hästens hö) tål inte syran utan dör i miljontals.
5. När fiberbakterierna dör spricker deras cellväggar och släpper ut giftiga ämnen (endotoxiner) i hästens blod, vilket orsakar gaskolik, diarré och fång. 

 

 

Skillnad på snabba- och långsamma kolhydrater

 

Hur mycket snabba kolhydrater skall man ge en häst?

Inte några alls!

En häst bör generellt äta inte äta snabba kolhydrater 

Så  här enkelt kan du själv räkna ut vad som finns i en fodersäck du köper till hästen.

Beräkning av innehållet för att få fram de kvävefria (det som inte är protein) ämnena

• Råprotein: 15,8 %
  
• Råaska (mineraler): 17,0 %
• Råfett: 4,5 %
• Vatten (fukt): 12,0 %
• Summa deklarerat: 54,6 %

Vad finns i de resterande 57,4 procenten?

Det som blir över kallas inom foderanalys för NFE (kvävefria extraktämnen) och består huvudsakligen av:

• Lättillgängliga kolhydrater: Hit räknas stärkelse och sockerarter. Eftersom ingrediensen ofta består av bl a vetefodermjöl blir stärkelsehalten hög.

• Lösliga fibrer: Vissa typer av fibrer (som pektiner och betaglukaner) hamnar i denna restpost och inte under "råfiber

• Råfibrer/Växttråd i hästfoder består av de strukturella kolhydrater som bygger upp växternas cellväggar och är långsamma kolhydrater.

Resten utgörs av smältbara kolhydrater  och motsvarar exakt 57,5 % av innehållet. 

Inom foderanalys kallas denna restpost ofta för NFE (Nitrogen-Free Extract eller kvävefria extraktämnen). 

Värt att notera om kolhydrater

• Två typer av kolhydrater: Både råfiber (olösliga fibrer) och NFE (smältbar stärkelse/socker) är kemiskt sett kolhydrater. Den totala mängden kolhydrater i fodret är därför 57,5 %
• Hög askhalt: En råaska på 17 % är relativt högt. Det tyder på att fodret innehåller en betydande mängd mineraler eller kommer från en specifik råvara som kalkhaltiga ingredienser eller benmjöl. 

Detta är ett fiberrikt kompletteringsfoder som är särskilt utvecklat för hästar med mag- och tarmproblem. Fodret kännetecknas av ett mycket lågt innehåll av stärkelse och socker och passar till känsliga hästar, enligt reklamen.

• Torrsubstans: 90 %
• Råprotein: 11,5 %
• Råolja och råfett: 6 %
• Råaska: 16 %
• Växttråd (fibrer): 18 % (en långsam kolhydrat)*
• Stärkelse: 5 %
•  Socker: 5 %
• Totalt 43,5 % - 100 = 56,5 % kolhydrater

Kolhydraterna i fodret består huvudsakligen av

Vetekli – Starkt allergiframkallande*

Pressad betmassa

Grönmjöl 

Havrekli

Analytiska beståndsdelar i ett foder som säljs som Low Carb

• Stärkelse: 16,0 %
• Växttråd: 12,0 %
• Vatten: 12,0 %
• Råprotein: 11,0 %
• Aska: 7,5 %
• Råfett: 7,0 %
• Socker: 6,8 %
• Totalt 36,5 %-100% = 63,5 %

·       Detta är faktiskt inte ett lågkolhydratfoder

Varför marknadsförs det så?

Det är vanligt att tillverkare kallar foder för "lågkolhydrat" om de har dragit ner på specifika ingredienser som spannmål, men eftersom protein- och fetthalterna här är relativt låg, fylls resten av fodret upp med andra stärkelse- eller kolhydratkällor.

Inom foderanalys (framför allt för hästar, hundar och katter) räknar man ut NFE* genom en uteslutningsmetod. Man tar hela fodermängden (100 %) och drar bort vatten, råprotein, råfett, råaska.

*NFE (kvävefria extraktämnen

NFE står för kvävefria extraktivämnen och är ett samlingsnamn på de lättsmälta kolhydraterna i djurfoder, såsom socker, stärkelse och pektin. 

*Växttråd (även kallat råfiber eller NDF) i hästfoder består av de strukturella kolhydrater som bygger upp växternas cellväggar.

Inom hästutfodring pratar man sällan om just begreppet ”raffinerade kolhydrater”. När termen ändå används syftar den på högprocessat, koncentrerat socker och stärkelse till skillnad från hästens naturliga, fiberrika foder. Exempel på detta är melass, rent socker, vitt mjöl eller hårdprocessade biprodukter där fibrerna har tagits bort. 

Varför är de problematiska för hästen?

Hästen är skapt för att äta gräs och grovfoder, vilket består av komplexa, strukturella kolhydrater (fibrer). Hästens grovtarm jäser fibrerna långsamt till stabil energi.

När hästen får i sig raffinerade eller lättillgängliga kolhydrater (som stora mängder melass eller spannmålsmjöl) händer följande:

Blodsocker- och insulintoppar: Processat socker tas upp extremt snabbt i tunntarmen. Detta leder till en kraftig ökning av insulinnivåerna. 
Störning i tarmfloran: Om hästen äter för mycket stärkelse och socker hinner tunntarmen inte med. Det rinner då över i grovtarmen. Där jäser det snabbt och bildar mjölksyra, vilket sänker pH-värdet (tarmbakterierna dör) och kan orsaka kolik, diarré eller fång. 

Vad bör man ge i stället?

För en frisk häst i hårt arbete kan naturlig stärkelse, som hel havre, fungera som energikälla. Men för de allra flesta hästar – och i synnerhet de som är lättfödda eller har ämnesomsättningsproblem – bör man undvika foder med tillsatt melass eller mycket stärkelse. Fokusera i stället på ett bra grovfoder och komplettera vid behov med smältbara fibrer som betfiber (utan melass) eller lusern.

1. Grovfodret (Hörnpelaren)

Grunden ska alltid vara ett analyserat grovfoder

Sockerhalt (WSC): Skall helst inte ligga över 100-110 g socker per kg torrsubstans. Socker i grovfoder och gräs är naturligt för hästen att äta utan problem. När man sätter till ett kraftfoder fullt av snabba lättsmälta ingredienser, det är då det blir problem för hästarna.
Energiinnehåll: Bör ha ett lågt energiinnehåll (MJ) 
Protein: Kvoten mellan smältbart råprotein och energi bör ligga i normalspannet (ca 6 g per MJ). Man bör undvika ett extremt överintag av protein till insulinresistenta hästar, men hästens minimibehov måste alltid täckas.

2. Kraftfoder och kompletteringsfoder

De allra flesta EMS-hästar behöver inte ha något traditionellt kraftfoder alls (som vete, korn, betfor eller pellets), eftersom dessa innehåller för mycket stärkelse och socker. 

3. Mineraler och vitaminer

När man drar ner på mängden grovfoder (restriktiv foderstat) är det kritiskt att hästen ändå får sina mikronäringsämnen för att inte drabbas av brister. 

Magnesium: EMS-hästar gynnas ofta av ett extra tillskott av magnesium.
Tillskott av vitaminer och mineraler: Välj ett vitamin- och mineralfoder i pulverform som inte är utblandat med stärkelse som bindemedel.

4. Stråfoder för ättid (Halm)

För att hålla igång magen utan att tillföra för mycket energi kan en del av grovfodergivan bytas ut mot halm av god hygienisk kvalitet (t.ex. havrehalm). Det ger hästen sysselsättning och fibrer utan sockerchocker.

*VETE, VETEFODERMJÖL
År 2012 identifierade en grupp holländska forskare från Universitetet i Utrecht glutenkänslighet som en potentiell orsak till hästinflammatorisk tarmsjukdom (ISBD). 
Vete för hästar finns överallt; den finns i nästan alla kommersiella foder i olika former som vetefodermjöl, vetegluten, vetekli mm. 

Det här är intressant för oss som under de senaste åren börjat hitta överkänslighet för vete hos hästarna när vi gjort mananalyser. En del av problemet som vi ser det är att man tillsätter vetegluten i många av de pelleterade fodren som ett klisterämne för att hålla ihop pelletsen. 

Från SLU säger man så här: "Vetefodermjöl är mycket finfördelat vilket kan bidra till störningar i mag-och tarmkanalen". Pellets kan innehålla ganska mycket vetefodermjöl och det är inte för Vetefodermjöl till häst är en biprodukt från kvarnindustrin som utgör skiktet närmast under veteklit, och påminner i sin struktur om vanligt vetemjöl. Inom hästutfodring används det sällan som ett fristående foder, utan fungerar främst som en ”bärare” (fyllnadsmedel) i färdiga pellets, mineralfoder och pulverformiga fodertillskott. 

Bindemedel: Det hjälper till att binda samman ingredienser vid tillverkning av pellets, inte för hästens välmående.

Laktosen i våra produkter

Fråga: räknas laktos som en snabb kolhydrat?

Svar; Laktos fungerar som en långsam kolhydrat för kroppen tack vare sitt låga GI, även om den rent strukturellt tillhör sockerarterna.

Analyserat innehåll: Råprotein 0 %, Råfett 0 %, Växttråd <0,1 %, Aska 0,2 %, Vatten <0,2, Kalciumkarbonat 1 mg, Magnesiumfosfat 1 mg

0,5 % - 100 99,5 % är laktos

Här är en snabb sammanfattning av vad siffrorna betyder:

•                        Laktos (99,5 %): Den helt dominerande ingrediensen.

•                        Råaska (0,2 %): Visar mängden mineraler eller oorganiska ämnen i produkten.

•                        Vatten (0,2 %): Produkten är extremt torr och har lång hållbarhet.

•                        Råfiber (0,1 %): Innehåller i princip inga växtfibrer.

•                        Råprotein (0 %) & Råfett (0 %): Allt protein och fett har filtrerats bort under tillverkningen.

Denna typ av specifikation är mycket vanlig för laktospulver eller rent laktossocker som används som bindemedel i tabletter, eller som fodertillskott/smakförstärkare för djur (exempelvis tillskott för hund, katt eller häst).

• Ur ett glykemiskt perspektiv (GI): Ja, den är relativt långsam. Laktos har ett lågt glykemiskt index (GI på runt 46). Det beror på att kroppen måste spjälka laktosen till glukos och galaktos innan den kan tas upp, och galaktosen måste sedan omvandlas i levern. Det ger en stabilare och långsammare blodsockerhöjning än vanligt strösocker (sukros) eller rent glukos.

Laktos fungerar som en långsam kolhydrat för kroppen tack vare sitt låga GI, även om den rent strukturellt tillhör sockerarterna.

Varför vi använder laktos i våra produkter

Små mängder laktos kan ges till vuxna hästar

Små laktosmängder kan ges till vuxna hästar. Det passerar då till blindtarmen utan att brytas ner och kan där stimulera tarmfloran positivt. Studier (t ex Meyer et al, 1993) visar också att till skillnad från till exempel glukos och sukros, är laktos mer skonsamt för hästens magslemhinna eftersom det är mindre benäget att orsaka en syrajäsning.

På grund av frågor om laktosens "farlighet" för häst vill jag klargöra följande:

Alla aktiva substanser i våra produkter till häst energetiseras i laktos. Laktos fungerar som en bärande massa eftersom det lätt tas upp av blodet tillsammans med de aktiva substanserna.

Våra produkter till häst har funnits på marknaden cirka 35 år och under den tiden har inga biverkningar på laktos rapporterats.

Laktosen i våra produkter kan variera i färg beroende på batch utan att det är något fel på den .

Att laktos skulle vara skadligt för hästens matsmältning eller orsaka allergier finns det inga studier som talar för. I de studier som gjorts och som man grundar laktosintolerans på har man givit hästen ½-1 kg laktos och konstaterat att den fått diarré.

Den mängd som man ger dagligen av våra produkter till hästen kan röra sig om 170-180 gram på en häst som väger ca 500 kg. Laktos innehåller 5 g kolhydrater per 100 g.

Översättning och utdrag ur artikeln "Carbohydrates in Equine Nutrition". Här hittar man följande forskning om hur laktos tas upp i tunntarmen: 

"Laktos är socker från mjölk och endast en sjättedel så sött som sukros. Laktos är en disackarid (komponerad av en glukosmolekyl och en galaktosmolekyl) och spjälkas av enzymet laktas. Laktas produceras i tunntarmens stavbräm (brush border). Laktos, till skillnad från glukos och sukros, orsakar inte en sur jäsningsprocess i magen och irriterar därmed inte magen slemhinna. Laktosen främjar utvecklingen av acidofila organismer i tarmen och motverkar därmed tillväxten av oönskade förruttnelsebakterier. En frisk häst kan smälta och tillgodogöra sig laktos i tunntarmen." (Joe D. Pagan, Kentucky Equine Rescearch. Inc., Versailles, Kentucky, USA)

 Laktospulver

Laktospulver (Laktosmonohydrat)

Vi använder laktos (laktosmonohydrat av läkemedelskvalitet) som bindemedel och bärare av information i våra produkter till djur. Laktos är en energigivande kolhydrat som är gynnsam för blodsockret.

Laktosmonohydrat, eller alfa-laktosmonohydrat, är ett kristallint pulver. Det har olika egenskaper som gör den användbar som ett farmaceutiskt fyllnadsmedel vid tillverkning av läkemedel, homeopatiska medel och kosttillskott.  Detta ämne är helt renat från mjölkprotein.

Blodsockernivån bestäms av kolhydraternas typ och laktos är en disackarid (di betyder 2) som omvandlas till glukos* och galaktos** av enzymet laktas***. De två sockerarterna tävlar om att tas upp av blodet vilket gör att processen går långsamt och blodsockernivån blir jämn.

Laktosen i våra produkter understödjer också en frisk bakterieflora i grovtarmen. En liten mängd laktos kan bidra till att ”mata” mjölksyrebakterierna i hästens matsmältningsapparat. En bättre bakteriell flora upprätthålls i hästens tarmkanal och motverkar därmed diverse matsmältningsproblem. Laktos också har visat sig gynna kalcium- och fosforassimilering hos föl men har i små mängder samma effekt på den vuxna hästen. Den vuxna hästen kan också träna upp sin laktasproduktion! Laktos främjar också utvecklingen av acidofila organismer i tarmen och motverkar tillväxten av oönskade förruttnelsebakterier hos fölen men också hos den vuxna hästen. 

*Glukos omvandlas till glykogen och lagras som energi i musklerna.

**Galaktos är en sockerart som är viktig för hjärnan. 

***Laktas är ett enzym som tarmens epitelceller bildar och som hjälper till att bryta ner laktos. Enzymet produceras normalt hos alla däggdjur vid födseln men produktionen minskar efter avvänjning av mjölk. Laktas produceras i mindre mängder hela livet.