HÄSTENS TÄNDER

 HÄSTENS TÄNDER

TÄNDERNAS kondition är ju en förutsättning för att hästen skall kunna tugga fodret. Det har blivit rätt vanligt med foderinpackningar och karies hos dagens hästar. Om hästen har problem med skarpa emaljåsar (vassa kanter) så brukar det ramla foderbollar ur munnen. Det hör till god hästhållning att med jämna mellanrum se över hästens tänder.

Hästen tuggar med 58-66 tuggrörelser per minut när den äter hö, och med 100-105 tuggrörelser per minut när den äter gräs. Hästen växlar mellan att tugga på höger respektive vänster sida ungefär var femte minut. Har hästen ont i ena sidan av munnen kan det leda till att den endast tuggar på en sida istället för att alternera sida.

Tandtillstånd (som trasiga eller oregelbundna tänder) är vanliga orsaker till förlust av aptit eller vikt eller en allmän förlust av tillstånd. De klassiska tecknen på tandsjukdomar hos hästar inkluderar svårigheter eller långsamma utfodring och en ovilja att dricka kallt vatten. Medan den tuggar kan hästen stanna några ögonblick och sedan börja igen. Ibland kommer hästen att hålla huvudet åt sidan som om den hade ont. Hästen kan forma sin mat till en boll i munnen och sedan tappa maten efter att den delvis har tuggats. Ibland kan den halvtuggade fodermassan packas mellan tänderna och kinden. För att undvika att använda en smärtsam tand eller en öm mun, kan hästen svälja sin mat innan den tuggar den, vilket leder till matsmältningsbesvär, kolik eller kvävning. 

Andra tecken på tandsjukdom hos hästar inkluderar överdriven dregling och blodfärgat slem i munnen, åtföljd av dålig andedräkt från karies. Det kan finnas en brist på lust att äta hårt spannmål tillsammans med förlust av kroppskondition eller dålig pälskondition. Omfattande tandförfall och åtföljande infektion runt tänderna kan leda till en bihåleinfektion och enstaka flytningar från ena näsborren. Infektion kan orsaka svullnad av ansikte eller käke. Vassa kanter på de övre kindtänderna kan skära insidan av hästens kind. En häst med tandproblem kan vara ovillig att ta bettet, skaka på huvudet när den rids eller motstå träning på grund av obehag och skärsår i munnen. Närvaron av vargtänder kan eller kanske inte är förknippad med ovilja att acceptera bettet.

Skarpa emaljåsar gynnas av en kraftfoderbaserad diet medan en diet med hög andel grovfoder minskar utvecklingen av de skarpa åsarna. Man räknar inte detta som ett sjukdomstillstånd men det påverkar hästens välmående negativt om den har skarpa kanter på tänderna.

FODERINPACKNINGAR

 

Foderinpackningar utvecklas genom att utrymme bildas mellan kindtänderna. De starka krafterna vid tuggningen kommer att göra att foderinpackningarna blir djupare och djupare, de orsakar till slut en smärtsam inflammation med fickbildning och kan ofta orsaka tandskador.

Foderinpackningar kan också leda fram till karies och man har sett på svenska hästtandvårdskliniker att det under de senaste 10 åren så har kariesförekomsten på P2 i överkäken ökat.
Bett i munnen kan påverka strukturer i munhålan och samtidigt orsaka besvär med tungan och läpparna. Enligt forskning är skarpa bett och hårda tygeltag det som orsakar mesta besvären och tungan är känsligast. 

Hästtandläkare Glenn Petterson kommenterar

För ca 15-20 år sedan var detta med perifer karies väldigt vanligt. Det var ju väldigt snabbt inne med hösilage och då i början hade nog inte bönderna lika bra koll på att hästar måste ha en betydligt torrare hö.

Låg TS är även ett surt foder och att ständigt mala surt foder skapade denna nya företeelse med perifer karies, dvs karies fräter bort framförallt utsidan på tanden, tänderna känns inte längre släta utan med som en rostig skärm på en gammal bil. De vanligaste positionerna är kindtand 3 och 4 i underkäken (av 6).

Många fick diarré och efter några år blev det bättre med dialog. Problemet kvarstår än idag men procenten har blivit lägre då TS är högre.

Lägger ni till torrpelleterad kraftfoder på detta kommer den primära karies i första kindtanden nästan per automatisk.

Foderinpackningar är en annan historia med obalans dvs formationer såsom hakbett, vågbett, stegbett, ramper mm där detta formationer är längre än de övriga tänderna och mittemot nöter ned tanden mittemot och ofta efter ett år eller två trycker in foder mellan tänderna.

Med perifer karies på kindtand nr 3 och 4 som blir smala och svaga blir det ofta en vågbett mittemot vilket ofta leder till foderinpackning.

Cementering på tänderna som karies i första kindtanden som på bilden.

Jag vet att Torbjörn Lundström har döpt denna bakterie, men efter noterat detta fenomen i 20 års tid och ställt frågor kring utfodring står det klart att det är 100% ett mekaniskt problem. Vid två tillfällen har jag sett att det varit ramper i underkäken som har mekaniskt nött sönder tanden mittemot. De övriga 998 fallen har det varit torr pellets nästan alltid kraftig o grov. Det är den främre kärnsäcken som skyddas med cement som rent fysiskt inte orkar stå emot de mycket hårda torra pelletsen.

Om kaviteten har en brun färg kan man få processen att vända. Har det blivit svart brukar jag rekommendera att laga tänderna. Gör man inget o bara fortsätter brukar kaviteten fyllas med pellets mer o mer vilket gör ont o hästen äter sämre o sämre.

För de som vill, trots förhöjda risker att ge pellets, måste de ges uppblött.

24-åriga hästtänder: Gissa vem av hästarna är 24 år!

Den första bilden visar framtänderna på en 24-årig valack som har betat på de senaste tio åren på ökenbete. Hans framtänder är KORTA och får betydande slitage. Han är inte "lång i tanden" som många tamhästar som inte får beta oftast är. Den andra bilden är på en häst som inte betar på nötande gräs. 

Vad lär oss detta om att ta hand om våra hästars framtänder om de inte har denna möjlighet?

Nästan VARJE häst jag ser som inte betar på nötande foder har LÅNGA framtänder, vilket orsakar en mängd problem på andra ställen i kroppen, från hov till svans. Tuggtänderna slits fortfarande av att tugga upp hö eller pellets, men framtänderna slits väldigt lite när det är läpparna som gör all matupptagning.
Tandvård för hästar bör börja med att bedöma deras framtänder för längd, ocklusionsvinkel och balans. Först då bör ett spekulum sättas in för att ta itu med punkter eller andra problem bakåt. Precis som hästar som inte RÖR sig tillräckligt behöver hjälp med att få sina hovar verkade, behöver hästar som inte BETAR få tillräckligt mycket hjälp med att med att fila sina tänder.
Tomas G. Teskey Veterinary Insights

En artikel från Equine Veterinary Journal.

Ultraprocessat foder till häst

Ägaren av en femåring valack, en svensk varmblodig ridhäst uppfödd på pelleterat foder lät undersöka hästens tänder av en hästtandläkare. 

Den hade karies. Hästägarens första tanke var att betforen var boven i dramat, men enligt hästtandläkaren är karies ett växande problem hos hästar och han trodde att det var idén att ge foder i pelletsform som ligger bakom, då det är en onaturlig form av foder för hästar. Det är betydligt hårdare än det hästarna egentligen är skapta att tugga (gräs), så de måste tugga det på ett onaturligt sätt. Uppblandat med saliv blir det "kläggigt" och fastnar lätt mellan tänderna. När foder ligger kvar kan det bli karies. Foder som innehåller mycket socker kan också orsaka karies i hästens tänder.

Hösilage är ett förhållandevis nytt fodermedel till häst och kanske har det vissa bieffekter. en studie visar veterinär Istvan Gere, att hösilage förmodligen kan orsaka en särskild form av karies, perifer karies. Veterinär Gere har undersökt skallarna på 510 slaktade hästar och fann då att 31 av dem hade kraftig perifer karies på kindtänderna. 

Detta visar sig som en ruggig, uppluckrad emalj runt tanden. Det yttre cementlagret har försvunnit. – På alla angripna tänder satt foderrester kvar, så hårt att det var svårt att spola bort. 

Ju mer angripen en tand blir av perifer karies, desto mer foder fastnar, berättar István Gere.

Det var företrädesvis varmblodiga travare som uppvisade dessa skador på tänderna, med en genomsnittsålder på 8 år. Det är en låg ålder för tandskador; som jämförelse kan nämnas att klassisk karies i regel uppträder på betydligt äldre hästar. – Nu hittar vi perifer karies även på islandshästar och ridhästar, säger István Gere, förmodligen för att man mer och mer gått över till att fodra med hösilage.

 

Hösilage har en lägre halt av fibrer än hö och fastnar lättare mellan och runt tänderna. Fodrets låga pH-värde orsakar sedan en frätning och uppluckring av cementen. Veterinär Geres är noga med att framhålla att hösilage har många fördelar, bland annat för hästar med luftvägsproblem. Han ger ett praktiskt tips: – Ge inte hösilage som sista mål för kvällen, utan ersätt det med halm eller hö. Det rensar tänderna. Får hästen hösilage hela tiden är det större risk att detta stannar kvar mellan tänderna och påverkar dem. 

– Det behövs mer forskning kring hösilagets betydelse för tänderna. 

Det finns stora skillnader på innehåll i hösilage och vi skulle behöva veta mer om vilket som gör minst skada, menar István Gere. 

STUDIE: Svårt att upptäcka karies långt in i munhålan

Hästarna i dEn här studien var av raserna varmblodstravare (274), halvblod (86), nordsvenskar (58), ponnyer (24) samt övriga (68). De var i åldrarna 6 månader till 31 år. Mellan 50 och 60 av dessa hästar hade klassisk karies. 

Denna uppträder på enstaka tänder till skillnad från perifer karies som angriper flera tänder i rad. Perifer karies förekommer på kindtänderna, vilket är viktigt för veterinärer att känna till vid tandundersökning. Det kan vara svårt att upptäcka så långt in i hästens munhåla. 

Studien “Post mortem survey of peripheral dental caries in 510 Swedish horses” av I Gere och P M Dixon publicerades nyligen i Equine Veterinary Journal. nrid

FORSKNING: KARIES HOS HÄST

Forskning har kunnat påvisa vilken bakterie som ger karies hos häst – en sjukdom som kan upptäckas i hästens tänder vid veterinärundersökning. Foto: Lisa Chröisty

 Slutrapport 2007-2008 för projektet: Karies hos häst – studier av immunsvaret mot Streptococcus devriesei GENERELL BAKGRUND TILL PROJEKTET 

Fram till mitten av 1990-talet var karies, definierat som ett hål orsakat av bakteriell nedbrytning av cement, dentin och emalj, något som sågs hos enstaka hästar i ålderskategorin 15 år och äldre. 

I en rapport från 1988 avseende svenska hästars munhålestatus meddelades en kariesfrekvens på c:a 1 % bland landets hästar. 

Den första oxeltanden, molar 1 (M1), var den tand där flest kariesangrepp sågs. 

Frekvensen karies i den svenska hästpopulationen upplevs därefter ha ökat och då framförallt bland hästar yngre än 15 år. Den del av tuggytan som benämns infundibulum i överkäkens första kindtänder, premolar 2 (P2), upplevs vara som den lokalitet där ökningen varit som störst. 

Vid genomgång av tandvårdsjournaler från år 2000-2006 förda vid djurtandvårdskliniken i Söderköping och hästkliniken på SLU, Uppsala, diagnostiserades infundibulär karies hos mellan 6 – 10 % av munhåleundersökta hästar. 

Vi har i en tidigare studie isolerat en dittills okänd art av Streptokocker, Streptococcus devriesei, från karieslesioner hos hästar. 

Denna bakterie har egenskaper som kan göra den mer aggressiv i samband med kariesangrepp än de besläktade streptokockerna i familjen Mutans som förknippas med hål i tänderna hos människa. 

I en uppföljande studie har Lundström visat att denna bakterie är starkt förknippad med P2 karies hos häst. 

Bakterier som koloniserar slemhinnor och tänder ger upphov till ett immunsvar bl.a. i form av antikroppar i saliv. Några tidiga studier har med hjälp av radiell immundiffusion visat att IgA är den dominerande immunglobulintypen i hästsaliv. Vidare har den organiserade lymfoida vävnaden i hästens munhåla och svalg studerats morfologiskt. I dessa studier har man bl.a. identifierat B celler positiva för IgA* och IgG* framförallt i lymfolliklarnas germinala centra i de olika typerna av tonsillvävnad som finns i hästens oropharynx (T. lingualis, T. veli palatina och T. palatina).  

Målsättning Projektets övergripande syfte är att få ökad insikt i hästens antikroppsmedierade och cellmedierade immunsvar vid S. devriesei-infektion. 

*IgA som finns i blodet, slemhinnor, tunntarmens slemhinna, urinrör och blåsa, körtlar och förhindrar på ett tidigt stadium infektioner. Så snart ett föl fått diat stoet, som är laddad med IgA, sprids de vid amningen ut över magtarmkanalens yta, från munnen till ändtarmsöppningen och där bildar de ett första skydd mot mikroorganismer. IgA är skolade av stoets immunförsvar och färdiga att omgående identifiera och angripa inkommande mikroorganismer

När IgA kommer i kontakt med Antigener (främmande ämnen) blir det ett symptom som svullna slemhinnor i nosen och luftrören, klåda, eksem, nässelutslag, diarré och urinvägsbesvär. IgA är ofta höga vid allergi.

 *IgG utgör andra linjens mer utvecklade försvarszon. Dessa antikroppar har speciella biokemiska vapen för att tillintetgöra vissa farliga ämnen som kommer in i kroppen. Dessa antikroppar bildas i större mängd i placenta (moderkakan) och ger det nyfödda fölet ett immunitetsskydd de första 4-6 månaderna efter födseln, innan de själva har bildat antikroppar. När fölet föds har det till och med högre koncentration av IgG i blodet än mamman.
När IgG kommer i kontakt med främmande ämnen och främmande proteiner, bakterier o.d. ökar bildningen av IgG och finns då i stora mängder i blodet och lymfa. Symptomen är återigen allergiska reaktioner och här kopplas de kemiska spjutspetsarna på.

Hela studien finns att läsa här

ÄTSTÄLLNING

Se hur hästen gör när den går på bete, det är en naturlig ätställning, inte några hönät som är upphängda på ställningar så hästarna måste sträcka på halsen som en giraff för att nå maten.

En annan sak jag funderar över är hur hästarnas munhåla och tandstatus påverkas. Vad händer med tänderna och käkleden när hästarna står och sliter och drar efter maten i näten.

Fler som funderat, jag läste ett inlägg någonstans...
När det gäller skador i hästarnas munregion konstaterar Veterinär Ove Wattle, pionjär inom odontologi hos hästar, att hårda, sträva och/eller knutna nät kan åstadkomma olika former av munskador. Han säger sig känna till ett fall av munskada, där handlade det om ett nät som varit felaktigt uppspänt. ”Alla våra slowfeeding-lösningar och rekommendationer bygger på att näten ska vara lättrörliga”, skriver han. 

Fråga till Torbjörn Lundström från samma inlägg...

Har ni på kliniken upplevt något samband mellan skador på hästars tänder och användningen av nät?

– Visst har vi sett det på några få individer. Vi har sett en del överslitningsskador på framtänderna, men har hittills inte sett någon häst som har fått allvarligt tandlidande av det. 
– Tanken med näten är förstås att sprida ut hästarnas tuggning över tid, men blir hästen frustrerad och stressad över att inte kunna äta på ett normalt sätt blir det inte bra. Om hästen blir frustrerad kan det leda till ökad spänning och ändrat tuggbeteende, som på vissa individer kan orsaka spänningsrelaterade problem. Precis som vi människor också kan få. Så slowfeeding kanske inte är rätt modell för just den hästen. 

Torbjörn Lundström avslutar med att konstatera att användningen av de här näten än så länge är begränsad. Han säger också att det finns anledning att vara observant, och inte ta för givet att allt enbart är positivt med slowfeeding-nät.

KAN BETTET PÅVERKA TÄNDERNA NEGATIVT?

              Korrekt bettstorled: A skelettets bredd B Ca 1 cm och B ca 1 cm.   Felaktigt anpassad bettstorlek får negativa konsekvenser. Det kan ge hästen klämskador i kombination med en hård hand,

Ja, bett kan orsaka skador på hästens tänder.

Felaktigt anpassade eller använda bett kan leda till skador på tunga, laner, tandkött och tänder. Tryck från bettet, nosgrimman och sidostycken kan orsaka sår och skavsår. Vissa hästar kan även utveckla tandproblem på grund av bettet, som tandvandring, rotation, tandlossning eller inflammation i tandköttet. 

Tryckskador:

Felaktigt anpassade bett kan skapa tryck mot vassa kanter i hästens mun, vilket kan leda till 

sår och skador på slemhinnor, tunga och tandkött. 

Tandvandring och rotation:

Felaktig betsanvändning kan orsaka att tänderna vandrar ur sitt normala läge eller roterar. 

Tandlossning:

Inflammation och skador på tandköttet kan leda till tandlossning. 

Foderinpackningar:

Felställda tänder eller tandproblem kan leda till att mat fastnar mellan tänderna och tandköttet, 

vilket orsakar inflammation och kan leda till tandlossning. 

Vargtänder:

Vargtänder, små tänder framför kindtänderna, kan orsaka obehag och smärta när hästen 

har bett i munnen. 

EOTHR:

En sjukdom som främst drabbar framtänderna hos äldre hästar, kan orsakas av bettrelaterade 

skador. 

Smärta och beteendeförändringar:

Hästar med tandproblem kan visa tecken som huvudskakning, motstånd mot bettet, 

tveksamhet att dricka kallt vatten eller att de tappar delvis tuggad mat ur munnen. 

Här visar Vet. Ove Wattle hur man mäter ut ett bett till sin häst

Min erfarenhet om tandsjukdomar hos hästarna
Inom den traditionella kinesiska medicinen är tänderna en del av skelettet som i sin tur ligger under njurarna. Njurarna i sin tur står i nära förbindelse med magen och magen öppnar upp till munnen. Störningar i magen och njurarna kan orsaka svagheter i tänder- och tandköttsvävnaden. Det är ju också ett välkänt faktum att äldre djur får njursvagheter.
 
Orsaken till att djuret utvecklar problem med magen är nära knutet till utfodringen. Det är ju inte enbart de tvivelaktiga "råvarorna" de ultraprocessade fodren innehåller utan även de
tekniska tillsatserna i form av konserveringsmedel, smakämnen, färgämnen, luktämnen mm för att lura dem att äta.

Man har ju börjat se att de ultraprocessade fodren kan orsaka diabetes och andra välfärdssjukdomar hos många djurarter. Dessa foder innehåller en hel del socker i form av snabba kolhydrater som glukos och fruktos, ris, socker, torkad betmassa, modifierad stärkelse och förtjockningsmedel (består ofta av potatis, majs, vetegluten). Det är ju också välkänt att diabetiker får tandlossning och inflammationer i tandköttet.

Nåväl, även vacciner innehåller ämnen, förutom det man ympar mot, så kallade adjuvanser, som kan orsaka belastning på njurarna genom sitt innehåll av "tungmetaller" och de påfrestar samtidigt immunförsvaret.

Det är bara några få saker jag har nämnt men enbart detta kan orsaka sådana påfrestningar på organsystemen, magen och njurarna, att djurens tänder ruttnar inifrån, det uppstår en så kallad dysbios.

BEHANDLING 

• Viktigast: Biologiskt Anpassat foder, ge gärna grenar o.d. så hästen får möjligheten att tugga. 
• Tänderna bör kontrolleras regelbundet av en hästtandläkare. 
• Kontrollera att bettet är anpassat efter hästens mun.
• Långtidsbehandling med vävnadssalterna #1 Kalciumfluorid, # 7 Magnesiumfosfat och # 11 Kiseldioxid (silicea). Dessa ämnen är viktiga för tandben, emalj, och käkben. 
• Man kan behöva man stärka hästens immunsystem och där rekommenderas Immufor.
• Kalfosmin är näringstillsatser som förebygger påfrestningsskador, ledinflammationer och benskador. Medlen kan även ges till hästar med tandproblem.

Köp här

Hästens foder

Mer om hästens foder

Vallfoder, vad kan hästen tillgodogöra sig

Läs mer om Kalfosmin

Antibiotikaresistens - Är det något vi kan undvika?

 Antibiotikaresistens

På grund av det växande hotet mot människor och djurs hälsa har vi i samråd med vår tillverkare och genom labbtester tagit fram en örttinktur som visat sig döda bakterier, både gramnegativa och grampositiva, mycket effektivt.

 

Produkten innehåller örterna Echinacea purpurea*, Pepparmynta*, Citronmeliss*, Timjan*, Kamomill* och Enbär*.

Antibiotikaresistens är ett växande problem, där modern medicin förlitar sig på antibiotika. Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika är ett mycket allvarligt hot mot både djur- och folkhälsan. Redan idag ställs sjukvården inför fall av bakterieinfektioner som förr ansågs banala men där behandlingen nu misslyckas.

Världshälsoorganisationen hävdade till och med att antibiotikaresistens är "ett av de tre viktigaste hoten mot folkhälsan under 2000-talet". Ett ökande antal blir resistenta, där multiresistenta bakterier blir vanligare. Missbruk av antibiotika är den bakomliggande orsaken till resistens. Alexander Fleming (upptäckte penicillin och fick Nobelpriset i medicin 1945) varnade för potentiell resistensutveckling på grund av överdriven användning.

Den nuvarande ökande förekomsten av multiresistenta bakterier och det faktum att nya antibiotikaalternativ är knappa, har gjort att hotet blivit mer betydande under senare år.

Örtmedlet har visat sig ta bort tillväxten av Psevdomonas areuginosa, Escherichia coli (E-coli) och Staphylococcus aureus.

Resultatet från den gjorda labbtesten med Purpurea

Det visade sig att denna örtblandning är effektivare än antibiotika och skapar ingen bakterieresistens. Bakterierna hämmas av produkten i sin tillväxt. Bakterierna som vi testade mot är:

Pseudonomas är en högresistent bakterie som kan kolonisera lungor, luftrör och sår. Hundar och katter kan bära på Pseudonomas och bakterierna kan överföras till dess ägare.

Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner eller bölder. Streptococcus areus är vanligt att katter kan få i samband med bitskador.

Escherichia coli (E. coli) är en vanlig tarmbakterie och är den vanligaste orsaken till alla former av UVI. När E coli hamnar i blod, urinvägar eller på andra ställen där vi normalt inte skall ha bakterier kan den E coli som är ofarlig i tarmen orsaka allvarlig livshotande sjukdom.

E coli är en av de vanligaste bakterierna som orsakar sepsis. 

 

Purpurea innehåller

*Röd Solhatt - Echinacea 

Echinacea verkar genom att höja immunförsvaret. Echinacea är beprövad vid behandling av diarré, infektionssjukdomar, febersjukdornar, tillsammans med det passande febermedlet. Brännskador lugnar och påskyndar läkning.

*Pepparmynta, - Mentha piperita 

Pepparmynta är säkert mest känd för dess innehåll av mentol. Mentol verkar lugnande på tarmmusklerna och stödjer luftvägarna, och pepparmynta är därför en ört som vi gärna använder i matsmältnings- och luftvägsprodukterna, allergilindrande.

Pepparmyntan är känd sedan urminnestider så som en fantastisk läkeört. den hjälper självsprickor, torra fötter, svettiga fötter som behöver svalkas, få i gång blodcirkulationen. Fotsvamp som överlever ett bad i detta är ett under.

Den innehåller också calcium, magnesium, järn, mangan, zink, koppar, jod och selen samt vitaminerna A-, E– och C.

*Citronmeliss – Melissa officinalis

Citronmeliss anses fungera som lugnande medel, mot smärta och vid diverse sjukdomar. Hildegard av Bingen menade att citronmeliss hjälpte mot melankoli. 

Citronmeliss ansågs även vara stärkande för hjärtat. Inom folkmedicinen används torkade blad av citronmeliss som "te" vid nervösa magbesvär och vid nervositet. Örten verkar lugnande och kramplösande vid nervösa magbesvär. I stora doser är örten allmänt lugnande (sedativ verkan), sänker ett lätt förhöjt blodtryck och sänker pulsen.

*Timjan – Thymus vulgaris 

Timjan är kramplösande i bronker Slemökande expektorant Bakterie-, svamp- & parasithämmande. Väderfördelande. Astma Kikhosta Torrhosta. Mun-, hals- & strupinflammation eller infektion. Dålig andedräkt. Parasiter i tunntarm, tjocktarm & ändtarm. Sängvätning hos barn. Upphostningsbefrämjande, kramplösande, bakteriedödande, aptitstimulerande. Användning: Vid akut och kronisk hosta och vid kikhosta. Utvärtes till bad och omslag vid infekterade, svårläkta sår.

*Kamomill – Chamomille

Kamomill är kramplösande, smärtstillande, inflammationshämmande och immunstimulerande (aktiverar makrofager & B-lymfocyter). Bittermedel, väderfördelande, lugnande & sömngivande, sköldkörtelreglerande, stimulerar sårläkning, rastlöshet & sömnbesvär.

Barn – tandsprickningsbesvär, feber, förkylning.

*Enbär - Juniperus 

Enbär är en kraftig njurört och har stark verkan på njurar. Den är utrensande och urindrivande med antiseptisk verkan vilket kan ge god verkan vid blåskatarr och urinvägsinfektioner. Den antiseptiska verkan plus att enbär ökar blodcirkulation i huden gör enbär bra till olika hudproblem som fet hy, akne och eksem. Bättre blodcirkulation bidrar även till bättre läkning. Slemlösande vid hosta och besvär med luftrören. 

Alla våra örter och örtblandningar är registrerade hos Jordbruksverket som kompletteringsfoder för djur.

Läs mer om bakterieresistens genom att följa länkarna

https://www.fass.se/LIF/menydokument?userType=2&menyrubrikId=11381

https://www.doktorn.com/kronikor/dags-f%C3%B6r-en-motst%C3%A5ndsr%C3%B6relse-mot-antibiotikaresistens/

FERMENTERAT FODER TILL HÄST

 Hösilage, Ensilage – Ett tillverkat grovfoder

Återkommande frågor till oss

Varför får min häst - diarré, fång, klåda, eksem, nässelutslag, samlar vätska, får fettnacke, blir sjuk av insektsbett, tål inte pellets - när den får inplastat grovfoder?

Ja vad är då inplastat grovfoder och varför reagerar hästarna på det med olika symptom?

FERMENTERAT FODER TILL HÄST

Det här är ensilage som tagits ur en bal som varit öppnad 2-3 dagar och stod otäckt i en hage med unghästar som ut av det.

Ensilage är ett slags foder till djur, som består av fermenterat (jäst) gräs och annan grönmassa från odling. De skördade och lätt torkade massorna får jäsa i en luftfri miljö.

Vad menas med fermentering?
Fermentering, eller syrning, innebär att råvaror som grönmassa konserveras och förädlas med hjälp av mikroorganismer. I en kontrollerad process får råvaran jäsa, och kolhydrater omvandlas till bland annat mjölksyra, vilket förändrar både smak, doft och konsistens.

Vad sker vid fermentering?
Syrning är en biologisk konserveringsmetod som används för att förlänga hållbarheten av grönmassan. Den kallas även fermentering eller mjölksyrajäsning eftersom mjölksyrabakterier på grönmassan omvandlar, fermenterar, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör det blir syrligt. Fermenterat foder innehåller höga mängder histaminer.

Fermenterat foder kan tålas av vissa hästar.

Till hästar med allergier, nedsatt immunförsvar och matsmältningsrubbningar bör man vara försiktig med att lägga till fermenterat foder.

Mjölksyra som energikälla

Laktatet som bildas vid ensileringen transporteras bort från cellen. Därefter kan det tas upp av närliggande muskelfibrer eller transporteras med blodet till andra delar av kroppen. 

Laktatet kan tas upp och omvandlas till glukos i levern och sedan användas till energikälla.

Efter absorption från tunntarmen transporteras de enkla sockerarterna till levern via portådern. I levern omvandlas största andelen av intagen fruktos och galaktos till glukos (blodsocker), varav en del transporteras vidare via blodet till kroppens övriga celler. 

OM HISTAMIN

Det har forskats på SLU om histaminöverkänslighet på hästar.

-Allergiska sjukdomar hos häst orsakar ett stort lidande och symptomen försvinner ofta om hästarna kan skyddas från det som triggar igång allergin. Allergiska besvär kan vara sjukdomar i luftvägarna, svullnader, att ansiktet och matstrupe svullnar igen. I svåra fall kan de få anafylaktisk chock med blodtrycksfall och andnöd men även dödsfall kan förekomma.

De typiska symtomen vid hösnuva och nässelutslag beror i hög grad på att histamin vidgar blodkärlen och ökar vätskepassagen från kärlen ut i den omgivande vävnaden. I luftrören bidrar histaminet till luftrörssammandragning, slembildning och slemhinnesvullnad. Resultatet från dessa grundläggande studierna kommer att vara underlag för fortsatta kliniska studier för att utvärdera om antihistaminer kan lindra allergiska sjukdomar på häst.  Stiftelsen Hästforskning

Så i vanlig ordning vill man ta fram läkemedel som typ antihistamin i stället för att undanröja orsaken till symptomen. Undersökningarna har inte lett till att man fått fram något bra antihistamin till häst ännu (min kommentar).

Vad är histamin?
Histamin är kroppseget hormon, men tillförs också kroppen via foder.
Histamin bildas framförallt i en del vita blodkroppar* från aminosyran histidin, som omvandlas till histamin genom en process (HDC**).
Kombinationen av vitablodkroppar och allergiska reaktioner beror på tillgängligt histidin och reaktioner som kan leda till ökad allergi (HDC-aktivitet). Sådana reaktioner innefattar DNA-metylering***, oxidativ stress, förändrade hormonvärden med mera.
 
När histamin insöndrats i blodet når det sina målceller där det binder via histaminreceptorer.
Receptorerna finns på cellytorna i målorganen, i centrala nervsystemet och i kroppsvävnader.

 *basofiler *mastceller

 **HDC mäts i blodet

 ***Metylering är en biokemisk process som oavbrutet sker i varje cell i kroppen.

Effekter

Histaminet utsöndras kontinuerligt, men extra mycket vid vissa tillstånd, Det agerar på många plan i kroppen och nervsystemet. Det påverkar immunförsvaret, mag-tarmsystemet, glatt muskulatur, glukoneogenes* och som frisättare av signalsubstanser.

Histaminets effekt moduleras av vilken receptor på cellytan som den binder till.
H1 reglerar genomsläppligheten i blodkärl, glatt muskulatur och hjärnans muskulatursockersyntes.
 
Glatt muskulatur påverkas av histamin bland annat i form av kontraktion i andningsorganen.

När H1 aktiveras orsakar histaminet svullnad av till exempel slemhinnor. Svullnaden ökar genomsläppligheten, varigenom vita blodkroppar lättare kan tränga in i vävnaden. Detta sker alltid och reglerar blodgenomströmningen, men i extra hög grad vid infektioner där det förhöjda histaminet ger upphov till flera av symtomen för inflammation.
Vid allergier utsöndras histamin från mastcellerna, när mastcellerna reagerar på antigener (allergiframkallande ämnen). I det sammanhanget orsakar histamin rinnsnuva, hudutslag, svullnader, andnöd med mera.

H2 aktiveras i reaktion på adenylatcyklas**, och utsöndrar magsyra, blockerar lymfocyternas funktioner, samt utövar effekt på glatt muskulatur.

H3 reglerar frisättning av signalsubstanser (dopamin, serotonin, kortison, oxytoxin, vasopressin).

*Glukoneogenes är en metabolisk väg som möjliggör produktion av glukos från icke-kolhydratkällor, som aminosyror (från proteiner), glycerol (från fetter), och laktat
**Adenylatcyklas är ett enzym som är involverat bland annat i intracellulär signalering (inuti cellen). Det aktiveras eller inhiberas bland annat av G-proteiner som frigörs.

Symptom på Histaminintolerans
Histaminet gör att blodkärlen utvidgar sig och slemhinnan svullnar upp. Ögonen börjar rinna och klia, och nosen rinner och kliar. Histaminet kan också orsaka nässelutslag eller att luftvägarna drar ihop sig, vilket kan leda till astmasymtom. Men reaktionen stannar inte där eftersom histamin kan färdas med blodet och orsaka symtom i andra delar av kroppen. Histamin är dock inte bara problematiskt, faktum är att histamin är helt nödvändigt för att kroppen ska fungera.

Histamin är nämligen en viktig budbärare och som får olika typer av celler att svara på olika sätt. Det har en roll i inflammation, allergi, nedbrytning av protein och sömn regerande neurotransmittor.

Histamin finns i hela kroppen och särskilt i lungor, hud, blodkärl och mag-tarmkanalen. I dessa organ finns så kallade mastceller som lagrar histamin.

Histamin har alltså viktiga funktioner för immunförsvar och matsmältning, men det kan också orsaka problem. Vid framför allt försämrad mag- och tarmhälsa kan mängden histamin successivt öka och orsaka symtom. Det kallas histaminintolerans och symtomen kan skilja sig från individ till individ.

Det finns två huvudsakliga vägar till histaminintolerans: För stor produktion av histamin i kroppen – det kan vara kroppsegen produktion eller produktion orsakad av tarmfloran, eller en oförmåga att bryta ner histamin. 

För stor produktion av histamin

För stor produktion av histamin relaterar oftast till bristande maghälsa och har att göra med:  födoämnesöverkänsligheter, födoämnesallergier, SIBO (överförekomst av bakterier i tunntarmen), dysbios (obalans av bakterier och svampar i magen), histaminrikt foder eller skador på mag- och tarmslemhinnan. Kan orsakas av intag av konserveringsmedel, färgämnen, konsistensgivare och histaminfrisättande foder samt kolhydratrika foder.

Bäst, om möjligt att ge hästarna torrt grovfoder och hel havre, det innehåller minst med histaminer.

PARASITPULVER

PARASITPULVER

Parasitpulver 500 g  Köp här

PARASITPULVER

• Bygger upp en frisk bakterieflora i mag- och tarmkanalen
• Motverkar parasit- och insektsangrepp
• Neutraliserar giftämnen i tarmen
• Verkar inflammationshämmande

Parasitpulver Innehåller:

Menta peperitae (pepparmynt): Kramplösande, galldrivande, understödjer matsmältningen, lindrar vid katarrer. 

Melissa officinalis (citronmeliss). Lugnande, orolig mage, virushämmande, sköldkörtelreglerande, slemhinnestärkande. 

Urtica urens (brännässla): Allergier, inflammationshämmande, njurstärkande. 

Allium sativum (Vitlök)*: Inflammationshämmande, leverskyddande, tumörhämmande, förebyggande för parasiter, bakterie- och svampdödande.

Magnesium: Njurstärkande, kramplösande och Laktos.

Dosering häst: 1 skopa (4g) dagligen

Dosering katt: 1 krm dagligen

Dosering liten hund: 1 krm 2ggr/dag

Dosering mellanstor hund: 2 krm 2ggr/dag

Dosering stor hund: 3 krm 2ggr/dag

Här kan du se en video på hur parasiterna dör

https://www.tiktok.com/@tinyworldviews/video/7483054232359161130

ALLIUM SATIVUM

FLYTANDE FÖR ATT MOTVERKA PARASITANGREPP

Finns i 100 ml och 250 ml

Innehåller: Malört, Maschmallows, Lakritsrot, Maskros och Vitlöksfludie*   

Inälvsparasiter kan orsaka djuren mycket lidande och påverkar mag- och tarmkanalen negativt. Detta kan orsaka bristsjukdomar och ge störningar i bakteriefloran med bl a kolik som följd.

Tarmarna är upphängda i en tunn hinna som kallas tarmkrås. De svåraste skadorna här orsakas av blodmasken. De suger sig fast i de stora kärlstammarna och av larvernas retning uppstår inflammatoriska pålagringar på kärlväggarnas insida. Detta kan orsaka en försämrad cirkulation i stora delar av tarmen. En blodproppsbildning som, pga. blodmasken, uppstår i kärlen försämrar blodförsörjningen till bakbenen med hälta som följd. Leder och senskidor påverkas. Även spolmask kan orsaka reaktioner på senor och leder.

Produkterna innehåller kallpressad färsk vitlök, är ett ypperligt alternativ till traditionella avmaskningsmedel. Det motverkar parasitangrepp utan att störa bakteriefloran. Vitlök ger istället ditt djur en frisk bakterieflora samtidigt som det neutraliserar giftämnen i tarmen. Vitlöken minskar också insektsangreppen under sommaren.

Vitlöksfludiet kan även användas utvärtes vid variga inflammationer. Lägg då kompresser indränkta med vitlök på det angripna stället.

Vitlökens viktigaste verksamma ämne anses vara allicin som har antibiotiska egenskaper. Allicin förstörs om det upphettas över 40°C, det är därför viktigt att vitlöksextraktet inte är värmebehandlat

Alla hästar har mask

Mer om mask

VITLÖK – BRA ELLER DÅLIGT?

Vitlök

*VITLÖK ANVÄNDES AV VÅRA FÖRFÄDER I TUSENTALS ÅR

Vitlök har odlats i mer än 5000 år och tros härstammar från Asien och till Norden kom den på 1300-talet. 

Det är ingen överdrift att påstå att vitlöken innehåller mängder med nyttigheter. Vitlök innehåller per 100 g 20 mcg selen, 400 mg kalium, 181 mg kalcium, 153 mg fosfor, 1,7 mg järn, 31 mg C-vitaminer och flavonoider. Flavonoiderna uppmärksammades på allvar av holländska forskare 1993 och vad dom fann ut var att dessa var ett mycket bra skydd mot bl. a hjärt- och kärlsjukdomar hos människan. 

Det finns skäl att tro att flavonoiderna minskar risken för åderförfettning, hjärt-kärlsjukdomar och motverkar blodpropp och dessutom verkar flavonoiderna hindra blodplättarna från att klibba samman. 

Missbruk av vitlök till studieföremål

Det dyker upp forskning om många olika saker. Med jämna mellanrum skrivs det om vitlökens vara eller inte vara. Vitlök påstås vara toxiskt till häst men som alltid är det fråga om mängd, det finns mycket som är dödligt i stora mängder men som fungerar utmärkt i små doser. 

Wendy PearsonDocent, Institutionen för djurbiovetenskap, University of Guelph

För att avklara vilken daglig mängd vitlök, som hos hästar kan föra till ett nett o-erythrocytt förlust, genomförde den kanadensiske juniorforskaren Wendy Pearson 2003 en studie med fyra hästar (Pearson et al. 

American Journalof Veterinary Research 2005; 66:457-465). 

Två hästar blev över 71 dagar fodrade med vitlökspulver i stigande mängder tillsammans med kraftfodret, tills maximal accepterad dos på 2x0,25 g per kg kroppsvikt dagligen var uppnådd. Till en 600 kg häst kommer det att utgöra 300 g dagligen. 

Så mycket vitlök kunde hästarna enligt Pearssons endast kunna ges tillsammans med en massa melass. 

Vid utfodring av en mängd på 2x0,25 g per kg kroppsvikt vitlökspulver dagligen visade båda ”vitlökshästarna” fyra dagar senare en ”signifikant” avtagande mängd erythrocyter i blodet. Detta normaliserades dock 5 veckor efter att utfodringen upphörde. Även vid en överdosering av vitlök återhämtade sig hästarna. 

En för hög dos? 

Den funna problemdosen svara till 240 g vitlökspulver till en 600 kg häst. ”100 % av kontrollhästarna” – alltså två – visade ingen blodförändring. Denna studie har sedan dess skapat stora diskussioner och blir av en ämnesfattig hästpress igen och igen tagit fram som splitterny sensationsforskning med understödjande av fantasifulla tyska ”hästprofessorer”. Ingen av dessa ”vetenskapsfolk” låter sig störas av med en försöksgrupp på endast 2 hästar, så kan man inte räkna statistiska säkra tal på försöket. 

Resultaten kan således inte tilläggas betydande vikt. Ser man bort från detta, så är det i sig själv något av ett konststycke att få ett 2x2 häststudie upptagit med 8 sidor i American Journal of Veterinary Research! 

Man kan fråga sig själv om en 4-hästars studie, som hade visat gynnsamma effekter hade fått tillsvarande intresse? Knappast i Tyskland. Många så kallade opinionsbildare är redan några när det gäller vitlökens effekter. 

Säkra mängder
Det är ett faktum, att Wendy Pearson fortsatt för sig som talesman för en fruktan för vitlök, men som inte hade behövt urarta sig likt en lavin. 

Målet med studien var uteslutande att försöka hitta den säkra maximaldosen till hästar. Studien om vitlökens effekt mot kvarkabakterier är i övrigt genomfört av henne (dock ringa känt och aldrig publicerat). 

I prof. Reichlings vetenskapligt baserade ”Heilpflanzenkunde für Tierärzte” (2005) erkänns faran för hemolytisk anemi först vid fodring av mer än 25 % vitlök i den samlade dagliga fodringen. 

Man kan således själv värdera, var en problematisk dos ligger.

Vad kan man konkludera på med den nämnda informationen? I motsättning till mediernas skrämselbilder så är vitlök till hästar med all säkerhet en särledes värdefull vitalämneskälla med otaliga hälsofrämjande effekter. Med den dagliga dosen, som generellt är erkänd (ca 10-30 g vitlökspulver av hög kvalitet per 600 kg häst dagligen), ligger man långt från en problematisk dosering. 

Källa: Pearson et al. American Journal Of Veterinary Research 2005; 66:457-465

Det är denna studie som startat diskussioner och blivit grunden till skrämselpropaganda!

Är då vitlök toxiskt för hundar och katter?

Det kom en fråga till oss

"Jag har läst att det är farligt att ge lök och vitlök till hundar, nu ser jag att Parasitpulvret innehåller vitlök, kan jag ge det till min hund ändå?"

Mitt Svar
Den lilla mängd vitlök som Parasitpulvret innehåller är inte farligt att ge till hunden. Det har diskuterats kring ämnet lök och vitlök på grund av en studie som gjordes och vid försöken har försökshundar ätit 10 gram lök per kg kroppsvikt och dag under 5 månader. De hundarna visade lätta förgiftningssymptom. Vid tillförsel av 15 gram lök per kg kroppsvikt under 5 månader visade hundarna förgiftningssymptom redan efter 7 till 12 dagar.

Om en hund som väger 10 kg äter 150 gram rå lök eller två gula lökar motsvarande 14 gram lökpulver är risken stor att den kan få en lökförgiftning. 1 gram rå vitlök anses motsvara 5 gram rå gul lök.

Risken för förgiftning med vanlig rekommenderad dosering bedöms som ringa.

Observera att risken är dosrelaterad. Som med allt som ges i megadoser kan det framkalla förgiftningssymptom, de studier som gjorts på hund med vitlök är alltså megadoser.

Källa: Uppgifterna är hämtade ur en artikel av Professor Gustaf Björck. DoggyRapport 1999.

Så här svarar Veterinären
Fråga: I sista apotekstidningen är det en artikel om förgiftning och vad hundar inte ska äta. B la annat står det att hundar inte ska äta vitlök, men läser man i olika recept på hundgodis som man gör själv så är vitlök ofta med i recepten. Jag vill veta om hunden kan äta vitlök eller inte.

Svar: Lökar av alla slag kan vara giftiga för hundar men som med det mesta är det en dosfråga. Om maten är smaksatt med en aning vitlök eller om man ger vitlöksolja i kapslar mot t.ex. fästingar är det ingen fara. Skulle hunden emellertid få för sig att äta stora mängder vitlöksklyftor kan det vara riktigt farligt.

Marianne Tornvall
Legitimerad Veterinär

KEMISK AVMASKNING

Kemisk maskmedel

Stora blodmaskar, små blodmaskar, spolmask, bandmask, springmask, styng-flugans larver, detta är några av de parasiter hästen fungerar som värddjur för. Sedan många år har man avmaskat hästarna för att minska, bland annat smittrisken, på betesmarkerna.
Tillverkare av maskmedel rekommenderar avmaskning med 6 - 8 veckors mellanrum under betesgång.

Resistens

Tyvärr har den rutinmässiga användningen av maskmedel (under 2002 såldes över 5 ton) resulterat i att parasiterna utvecklat resistens mot avmaskningsmedel. Maskmedelstillverkarna säger också i sina rekommendationer att upprepad behandling kan tänkas leda till resistenta parasiter.

Om parasiterna en gång blivit resistenta förblir de okänsliga och svarar inte på maskmedlet ens efter flera års uppehåll.

Fem stater i USA har genomfört en studie för att undersöka hur resistenta hästarnas parasiter var mot avmaskningsmedel. Hästarna behandlades med fenbendazole, oxibendazole, pyrantel och ivermectin.

Resultatet visade att 97 % av de undersökta hästarna var resistenta mot fenbendazole, 53 % var resistenta mot oxibendazole och 40 % var resistenta mot pyrantel. I den här studien var ingen häst resistent mot ivermectin. Men man tror att det är en tidsfråga innan någon häst utvecklar resistens mot ivermectin.

På grund av det flitiga användandet av avmaskningspreparat är sedan några år samtliga preparat receptbelagda i Danmark. Detta för att minska risken med resistens genom att bara ta till avmaskningsmedel när det verkligen behövs.

Eva Osterman Lind, laboratorieveterinär, sektionschef, VMD, avd för parasitologi SVA rekommenderar följande för häst:

· Minimera användningen av maskmedel

· Växla långsamt mellan olika klasser av maskmedel

· Dosera korrekt

· Avmaska nya individer med effektivt medel innan de introduceras i betesgruppen

· Övervaka resistenssituationen genom regelbundna kontroller

Veterinärer uppmanar nu hästägare att undvika avmaskning ”för säkerhets skull” och i stället ta fler träckprov samt att sköta betesmarker och hästhagar!

Överdosering och biverkningar på avmaskningsmedel

Alla avmaskningsmedel skall användas med försiktighet även med tanke på biverkningsrisken för hästen.

Överdosering är vanlig på grund av att maskmedlen lagras i fettcellerna, varifrån det långsamt frisätts och bryts ner i levern till mindre fettlösliga metaboliteter genom oxidativ biotransformering. Den aktiva substansen utsöndras i huvudsak via gallan och avföringen. Det tar cirka 3 månader för en frisk lever att bryta ner och utsöndra avmaskningsmedlet.

När man avmaskar hästen med 6 - 8 veckors mellanrum, år efter år, hinner inte levern med att bryta ner den aktiva substansen (maskmedlet) utan undan för undan lagras den upp i kroppens vävnader. På grund av att maskmedlet är fettlösligt kan det även absorberas av hjärnans vävnad och på så sätt  förgifta nervsystemet hos hästen. Detta är troligtvis förloppet när hästen får nedsatt pupillreaktion.

På grund av att hästens diet i dag också består av många tvivelaktiga sammansättningar fastnar det betydligt mer slaggämnen i leverns vävnader än vad som är normalt och hästen drabbas lättare av förgiftning. Beroende på var i kroppen hästen har sin svaga punkt kommer olika symptom att uppträda.

Vanliga biverkningar är att hästen blir allmänt dålig, håglös, får svullnader och klåda.

Mera allvarliga konsekvenser av långvarig överdosering av maskmedel inkluderar mydriasis, ataxi, tremor, stupor, koma och död.

Okänd nervsjukdom hos häst

På senare tid har det uppstått en symptombild där hästens nervsystem har drabbats. Vid undersökningar och/eller obduktioner av de drabbade hästarna har det visat sig att det inte rör sig om en infektion i nervsystemet. Trots genomförda undersökningar är orsaken bakom sjukdomen fortfarande okänd.

Bland tänkbara orsaker finns förgiftning, vitamin och mineralbrister samt metaboliska störningar.

De symptom de drabbade hästarna har uppvisat har varit muskelsvaghet och överkotning i bakbenen samt svårigheter att koordinera benens rörelser.

Eftersom ataxi (svårigheter att koordinera musklerna, speciellt benens) är en reaktion vid överdosering av maskmedel, kan då denna okända nervsjukdom ha att göra med förgiftning av just maskmedel?

   PARASITKONTROLL PÅ VÅREN BÖR VARA EN RUTIN

https://www.hastohusdjurslabbet.se/

Häst och Husdjurslabbet ger sin syn på avmaskning

 Vad betyder örterna för hästarna? Hur kan vi hjälpa våra hästar till att må bra utan att stoppa i dem en massa gift och syntetiska varor? Anki berättar om örter som kan reducera mask och hela magen på hästen. Super intressant och givande!