Skillnad på snabba- och långsamma kolhydrater

 

Hur mycket snabba kolhydrater skall man ge en häst?

Inte några alls!

En häst bör generellt äta inte äta snabba kolhydrater 

Så  här enkelt kan du själv räkna ut vad som finns i en fodersäck du köper till hästen.

Beräkning av innehållet för att få fram de kvävefria (det som inte är protein) ämnena

• Råprotein: 15,8 %
  
• Råaska (mineraler): 17,0 %
• Råfett: 4,5 %
• Vatten (fukt): 12,0 %
• Summa deklarerat: 54,6 %

Vad finns i de resterande 57,4 procenten?

Det som blir över kallas inom foderanalys för NFE (kvävefria extraktämnen) och består huvudsakligen av:

• Lättillgängliga kolhydrater: Hit räknas stärkelse och sockerarter. Eftersom ingrediensen ofta består av bl a vetefodermjöl blir stärkelsehalten hög.

• Lösliga fibrer: Vissa typer av fibrer (som pektiner och betaglukaner) hamnar i denna restpost och inte under "råfiber

• Råfibrer/Växttråd i hästfoder består av de strukturella kolhydrater som bygger upp växternas cellväggar och är långsamma kolhydrater.

Resten utgörs av smältbara kolhydrater  och motsvarar exakt 57,5 % av innehållet. 

Inom foderanalys kallas denna restpost ofta för NFE (Nitrogen-Free Extract eller kvävefria extraktämnen). 

Värt att notera om kolhydrater

• Två typer av kolhydrater: Både råfiber (olösliga fibrer) och NFE (smältbar stärkelse/socker) är kemiskt sett kolhydrater. Den totala mängden kolhydrater i fodret är därför 57,5 %
• Hög askhalt: En råaska på 17 % är relativt högt. Det tyder på att fodret innehåller en betydande mängd mineraler eller kommer från en specifik råvara som kalkhaltiga ingredienser eller benmjöl. 

Detta är ett fiberrikt kompletteringsfoder som är särskilt utvecklat för hästar med mag- och tarmproblem. Fodret kännetecknas av ett mycket lågt innehåll av stärkelse och socker och passar till känsliga hästar, enligt reklamen.

• Torrsubstans: 90 %
• Råprotein: 11,5 %
• Råolja och råfett: 6 %
• Råaska: 16 %
• Växttråd (fibrer): 18 % (en långsam kolhydrat)*
• Stärkelse: 5 %
•  Socker: 5 %
• Totalt 43,5 % - 100 = 56,5 % kolhydrater

Kolhydraterna i fodret består huvudsakligen av

Vetekli – Starkt allergiframkallande*

Pressad betmassa

Grönmjöl 

Havrekli

Analytiska beståndsdelar i ett foder som säljs som Low Carb

• Stärkelse: 16,0 %
• Växttråd: 12,0 %
• Vatten: 12,0 %
• Råprotein: 11,0 %
• Aska: 7,5 %
• Råfett: 7,0 %
• Socker: 6,8 %
• Totalt 36,5 %-100% = 63,5 %

·       Detta är faktiskt inte ett lågkolhydratfoder

Varför marknadsförs det så?

Det är vanligt att tillverkare kallar foder för "lågkolhydrat" om de har dragit ner på specifika ingredienser som spannmål, men eftersom protein- och fetthalterna här är relativt låg, fylls resten av fodret upp med andra stärkelse- eller kolhydratkällor.

Inom foderanalys (framför allt för hästar, hundar och katter) räknar man ut NFE* genom en uteslutningsmetod. Man tar hela fodermängden (100 %) och drar bort vatten, råprotein, råfett, råaska.

*NFE (kvävefria extraktämnen

NFE står för kvävefria extraktivämnen och är ett samlingsnamn på de lättsmälta kolhydraterna i djurfoder, såsom socker, stärkelse och pektin. 

*Växttråd (även kallat råfiber eller NDF) i hästfoder består av de strukturella kolhydrater som bygger upp växternas cellväggar.

Inom hästutfodring pratar man sällan om just begreppet ”raffinerade kolhydrater”. När termen ändå används syftar den på högprocessat, koncentrerat socker och stärkelse till skillnad från hästens naturliga, fiberrika foder. Exempel på detta är melass, rent socker, vitt mjöl eller hårdprocessade biprodukter där fibrerna har tagits bort. 

Varför är de problematiska för hästen?

Hästen är skapt för att äta gräs och grovfoder, vilket består av komplexa, strukturella kolhydrater (fibrer). Hästens grovtarm jäser fibrerna långsamt till stabil energi.

När hästen får i sig raffinerade eller lättillgängliga kolhydrater (som stora mängder melass eller spannmålsmjöl) händer följande:

Blodsocker- och insulintoppar: Processat socker tas upp extremt snabbt i tunntarmen. Detta leder till en kraftig ökning av insulinnivåerna. 
Störning i tarmfloran: Om hästen äter för mycket stärkelse och socker hinner tunntarmen inte med. Det rinner då över i grovtarmen. Där jäser det snabbt och bildar mjölksyra, vilket sänker pH-värdet (tarmbakterierna dör) och kan orsaka kolik, diarré eller fång. 

Vad bör man ge i stället?

För en frisk häst i hårt arbete kan naturlig stärkelse, som hel havre, fungera som energikälla. Men för de allra flesta hästar – och i synnerhet de som är lättfödda eller har ämnesomsättningsproblem – bör man undvika foder med tillsatt melass eller mycket stärkelse. Fokusera i stället på ett bra grovfoder och komplettera vid behov med smältbara fibrer som betfiber (utan melass) eller lusern.

1. Grovfodret (Hörnpelaren)

Grunden ska alltid vara ett analyserat grovfoder

Sockerhalt (WSC): Skall helst inte ligga över 100-110 g socker per kg torrsubstans. Socker i grovfoder och gräs är naturligt för hästen att äta utan problem. När man sätter till ett kraftfoder fullt av snabba lättsmälta ingredienser, det är då det blir problem för hästarna.
Energiinnehåll: Bör ha ett lågt energiinnehåll (MJ) 
Protein: Kvoten mellan smältbart råprotein och energi bör ligga i normalspannet (ca 6 g per MJ). Man bör undvika ett extremt överintag av protein till insulinresistenta hästar, men hästens minimibehov måste alltid täckas.

2. Kraftfoder och kompletteringsfoder

De allra flesta EMS-hästar behöver inte ha något traditionellt kraftfoder alls (som vete, korn, betfor eller pellets), eftersom dessa innehåller för mycket stärkelse och socker. 

3. Mineraler och vitaminer

När man drar ner på mängden grovfoder (restriktiv foderstat) är det kritiskt att hästen ändå får sina mikronäringsämnen för att inte drabbas av brister. 

Magnesium: EMS-hästar gynnas ofta av ett extra tillskott av magnesium.
Tillskott av vitaminer och mineraler: Välj ett vitamin- och mineralfoder i pulverform som inte är utblandat med stärkelse som bindemedel.

4. Stråfoder för ättid (Halm)

För att hålla igång magen utan att tillföra för mycket energi kan en del av grovfodergivan bytas ut mot halm av god hygienisk kvalitet (t.ex. havrehalm). Det ger hästen sysselsättning och fibrer utan sockerchocker.

*VETE, VETEFODERMJÖL
År 2012 identifierade en grupp holländska forskare från Universitetet i Utrecht glutenkänslighet som en potentiell orsak till hästinflammatorisk tarmsjukdom (ISBD). 
Vete för hästar finns överallt; den finns i nästan alla kommersiella foder i olika former som vetefodermjöl, vetegluten, vetekli mm. 

Det här är intressant för oss som under de senaste åren börjat hitta överkänslighet för vete hos hästarna när vi gjort mananalyser. En del av problemet som vi ser det är att man tillsätter vetegluten i många av de pelleterade fodren som ett klisterämne för att hålla ihop pelletsen. 

Från SLU säger man så här: "Vetefodermjöl är mycket finfördelat vilket kan bidra till störningar i mag-och tarmkanalen". Pellets kan innehålla ganska mycket vetefodermjöl och det är inte för Vetefodermjöl till häst är en biprodukt från kvarnindustrin som utgör skiktet närmast under veteklit, och påminner i sin struktur om vanligt vetemjöl. Inom hästutfodring används det sällan som ett fristående foder, utan fungerar främst som en ”bärare” (fyllnadsmedel) i färdiga pellets, mineralfoder och pulverformiga fodertillskott. 

Bindemedel: Det hjälper till att binda samman ingredienser vid tillverkning av pellets, inte för hästens välmående.

Laktosen i våra produkter

Fråga: räknas laktos som en snabb kolhydrat?

Svar; Laktos fungerar som en långsam kolhydrat för kroppen tack vare sitt låga GI, även om den rent strukturellt tillhör sockerarterna.

Analyserat innehåll: Råprotein 0 %, Råfett 0 %, Växttråd <0,1 %, Aska 0,2 %, Vatten <0,2, Kalciumkarbonat 1 mg, Magnesiumfosfat 1 mg

0,5 % - 100 99,5 % är laktos

Här är en snabb sammanfattning av vad siffrorna betyder:

•                        Laktos (99,5 %): Den helt dominerande ingrediensen.

•                        Råaska (0,2 %): Visar mängden mineraler eller oorganiska ämnen i produkten.

•                        Vatten (0,2 %): Produkten är extremt torr och har lång hållbarhet.

•                        Råfiber (0,1 %): Innehåller i princip inga växtfibrer.

•                        Råprotein (0 %) & Råfett (0 %): Allt protein och fett har filtrerats bort under tillverkningen.

Denna typ av specifikation är mycket vanlig för laktospulver eller rent laktossocker som används som bindemedel i tabletter, eller som fodertillskott/smakförstärkare för djur (exempelvis tillskott för hund, katt eller häst).

• Ur ett glykemiskt perspektiv (GI): Ja, den är relativt långsam. Laktos har ett lågt glykemiskt index (GI på runt 46). Det beror på att kroppen måste spjälka laktosen till glukos och galaktos innan den kan tas upp, och galaktosen måste sedan omvandlas i levern. Det ger en stabilare och långsammare blodsockerhöjning än vanligt strösocker (sukros) eller rent glukos.

Laktos fungerar som en långsam kolhydrat för kroppen tack vare sitt låga GI, även om den rent strukturellt tillhör sockerarterna.

Varför vi använder laktos i våra produkter

Små mängder laktos kan ges till vuxna hästar

Små laktosmängder kan ges till vuxna hästar. Det passerar då till blindtarmen utan att brytas ner och kan där stimulera tarmfloran positivt. Studier (t ex Meyer et al, 1993) visar också att till skillnad från till exempel glukos och sukros, är laktos mer skonsamt för hästens magslemhinna eftersom det är mindre benäget att orsaka en syrajäsning.

På grund av frågor om laktosens "farlighet" för häst vill jag klargöra följande:

Alla aktiva substanser i våra produkter till häst energetiseras i laktos. Laktos fungerar som en bärande massa eftersom det lätt tas upp av blodet tillsammans med de aktiva substanserna.

Våra produkter till häst har funnits på marknaden cirka 35 år och under den tiden har inga biverkningar på laktos rapporterats.

Laktosen i våra produkter kan variera i färg beroende på batch utan att det är något fel på den .

Att laktos skulle vara skadligt för hästens matsmältning eller orsaka allergier finns det inga studier som talar för. I de studier som gjorts och som man grundar laktosintolerans på har man givit hästen ½-1 kg laktos och konstaterat att den fått diarré.

Den mängd som man ger dagligen av våra produkter till hästen kan röra sig om 170-180 gram på en häst som väger ca 500 kg. Laktos innehåller 5 g kolhydrater per 100 g.

Översättning och utdrag ur artikeln "Carbohydrates in Equine Nutrition". Här hittar man följande forskning om hur laktos tas upp i tunntarmen: 

"Laktos är socker från mjölk och endast en sjättedel så sött som sukros. Laktos är en disackarid (komponerad av en glukosmolekyl och en galaktosmolekyl) och spjälkas av enzymet laktas. Laktas produceras i tunntarmens stavbräm (brush border). Laktos, till skillnad från glukos och sukros, orsakar inte en sur jäsningsprocess i magen och irriterar därmed inte magen slemhinna. Laktosen främjar utvecklingen av acidofila organismer i tarmen och motverkar därmed tillväxten av oönskade förruttnelsebakterier. En frisk häst kan smälta och tillgodogöra sig laktos i tunntarmen." (Joe D. Pagan, Kentucky Equine Rescearch. Inc., Versailles, Kentucky, USA)

 Laktospulver

Laktospulver (Laktosmonohydrat)

Vi använder laktos (laktosmonohydrat av läkemedelskvalitet) som bindemedel och bärare av information i våra produkter till djur. Laktos är en energigivande kolhydrat som är gynnsam för blodsockret.

Laktosmonohydrat, eller alfa-laktosmonohydrat, är ett kristallint pulver. Det har olika egenskaper som gör den användbar som ett farmaceutiskt fyllnadsmedel vid tillverkning av läkemedel, homeopatiska medel och kosttillskott.  Detta ämne är helt renat från mjölkprotein.

Blodsockernivån bestäms av kolhydraternas typ och laktos är en disackarid (di betyder 2) som omvandlas till glukos* och galaktos** av enzymet laktas***. De två sockerarterna tävlar om att tas upp av blodet vilket gör att processen går långsamt och blodsockernivån blir jämn.

Laktosen i våra produkter understödjer också en frisk bakterieflora i grovtarmen. En liten mängd laktos kan bidra till att ”mata” mjölksyrebakterierna i hästens matsmältningsapparat. En bättre bakteriell flora upprätthålls i hästens tarmkanal och motverkar därmed diverse matsmältningsproblem. Laktos också har visat sig gynna kalcium- och fosforassimilering hos föl men har i små mängder samma effekt på den vuxna hästen. Den vuxna hästen kan också träna upp sin laktasproduktion! Laktos främjar också utvecklingen av acidofila organismer i tarmen och motverkar tillväxten av oönskade förruttnelsebakterier hos fölen men också hos den vuxna hästen. 

*Glukos omvandlas till glykogen och lagras som energi i musklerna.

**Galaktos är en sockerart som är viktig för hjärnan. 

***Laktas är ett enzym som tarmens epitelceller bildar och som hjälper till att bryta ner laktos. Enzymet produceras normalt hos alla däggdjur vid födseln men produktionen minskar efter avvänjning av mjölk. Laktas produceras i mindre mängder hela livet.

Vaccin och Vagusnerven

 

Vaccinernas inverkan på hela kroppen via Vagusnerven

Hjärnstammen (DVC) varifrån de 12 hjärnnerverna utgår. Vagusnerven, tionde hjärnnerven (N.Vagus) och dess vindlingar har kontakt med alla inre organen. 

Nervus Vagus, tionde hjärnnerven (vagusnerven), också kallad allerginerven

Vagusnerven är en viktig del av det parasympatiska nervsystemet och den mest spridda kranialnerven, som reglerar flera system, Vagusnerven överför signaler från kroppens organsystem till de övriga elva kranialnerverna.

Vagusnerven har i huvudsak samma grundläggande funktion och anatomi hos djur (särskilt ryggradsdjur och däggdjur) som hos människor. Den fungerar som huvudnerven i det parasympatiska nervsystemet och styr kroppens lugn- och återhämtningssystem.

Hur tas de toxiska ämnena upp av vagusnerven

Vagus med sin diffusa och omfattande utbredning i kroppen kan ses som ett känsligt neuroimmunologiskt sinnesorgan för centrala nervsystemet. Det här neurologiska sinnesorganet, visar forskningen, kan känna av cytokinfrisättning* och andra molekylära signaler lokalt i vävnad*. Signalering sker även utan att inflammation är närvarande på ett systemiskt sätt genom immunaktivering i blodbanan. Vagusnerven blir inflammerad av vaccinerna.

Studier publicerade i bland annat Journal of Internal Medicine visar att det faktiska viruset vid en infektion kan infektera vagusnerven. Detta orsakar en lokal inflammation som kan bidra till allvarliga komplikationer. Hjärnan skickar information via vagusnerven som sedan kommunicerar via mjältnerven och som skickar den slutliga informationen till mjälten. Vagusnerven är den stora huvudnerven i det parasympatiska nervsystemet och fungerar som en viktig signalväg mellan hjärnan och de inre organen.

Vilka organsystem påverkas av vagusnerven?

Vagusnerven påverkar den huvudsakliga motoriska nerven i svalget     

Den påverkar svalgmusklerna, den mjuka gommen och hörseln med direkt anatomisk koppling till hjärnstammen. Nässlemhinnan som rena inandningsluften och utjämna trycket till öronen. 

Vagusnervens hjärtgrenar som finns i övre delen av bålen, nära struphuvudet

De specifika grenarna är de cervikala hjärtgrenarna av vagusnerven och de thorakala hjärtgrenarna av vagusnerven. Lungplexus är ​ett nätverk av autonoma nerver belägna vid roten av varje lunga, bildat av vagusnerven och den övre sympatiska stammen i bröstkorgen. Den delas in i en främre och en bakre del för att reglera luftflöde, blodflöde och slemsekretion. 

Solarplexus är ett stort nätverk av nerver som ligger djupt i övre delen av buken runt de viktigaste blodkärlen Det hjälper till att kontrollera ofrivilliga funktioner i inre organ och vidarebefordrar smärtsignaler från mage, lever, bukspottkörtel och tarmar till hjärnan

Vagusnerven och levern samverkar via lever-hjärn-axeln för att reglera ämnesomsättning, blodsockernivåer och inflammationer i kroppen.

Vagusnerven och pankreas (bukspottkörteln) har en viktig koppling via det parasympatiska nervsystemet, vilket styr matsmältning, enzymer och insulinproduktion. Kommunikation: Ny forskning visar att cellerna i pankreas och vagusnerven skickar signaler till varandra för att hålla ämnesomsättningen i balans.

Kopplingen mellan vagusnerven och mjälten är central för kroppens immunförsvar och antiinflammatoriska system, där nerven sänder signaler som dämpar inflammationer, om nerven är frisk.  

Nerven skickar elektriska signaler från hjärnan via vagusnerven till mjälten. Vissa celler i mjälten tar emot signalen och slutar producera ämnen (cytokiner) som driver på inflammationer.

Forskning på Feinstein Institute for Medical Research i New York visade att hjärnan har förmåga att tala om för immunsystemet att dämpa inflammationer. Forskarna kallar det den inflammatoriska reflexen. De lyckades visa att signalerna lämnar hjärnan via vagusnerven för att tala om för immuncellerna att minska tillverkningen av TNF proteinet. Forskningen fokuserar framför allt på att reda ut hur signalöverföringen mellan nerver och immunceller går till på molekylär nivå och vilka delar av den stora vagusnerven som kommunicerar med immunsystemet. 

Vagusnerven och njurarna har en viktig koppling
Nervsystemet är med och påverkar hur blodkärlen i njurarna drar ihop sig eller slappnar av för att reglera blodtryck och vätskebalans. 

Vagusnerven är den stora koppling som styr kontakten mellan hjärnan och magen, sköter matsmältningen och dämpar stress.

Den skapar en direkt tvåvägskommunikation, ofta kallad "gut-brain axis", mellan hjärna och mage. Vid stress stängs systemet av lite, vilket kan ge ont i magen, kramper eller gaser. Oro i huvudet märks direkt i magen eftersom nerven leder signalerna så snabbt- Den kopplar ihop tarmen med hjärnan och skickar signaler åt båda hållen.

Vagusnerven är kroppens viktigaste och längsta förbindelse mellan hjärnan och tarmarna och den styr signalerna åt båda hållen för att reglera matsmältning, stress och välbefinnande

Skickar information från hjärnan till tarmen och från tarmen till hjärnan. Sätter igång tarmrörelser, saltsyra och enzymer när kroppen är lugn. Mikrober i tarmen kommunicerar indirekt med hjärnan via nerven

Flera studier på människor och experimentella studier på djur stöder att en intakt vagusnerv kan ha en skyddande effekt vid olika cancerformer. Till exempel ökar vagotomi (man skär av vagus för att minska produktionen av saltsyra vid magsår), risken för ändtarmscancer, magcancer, prostatacancer, bröstcancer och pankreascancer.

Biverkningar från vaccinering. Så här säger veterinärerna

De flesta djurägare är inte medvetna om farorna med djurvaccinationer som har upptäckts under senare år. Stora veterinärföreningar är nu överens om att vaccinationer kan utlösa alla möjliga sjukdomar, från allergier till cancer – men de flesta djurskötare (och många veterinärer, verkar det som) har inte fått höra talas om det. ”Med vacciner som upprepas år efter år har frekvensen och svårighetsgraden av dessa biverkningar hos våra husdjur ökat dramatiskt.” Dr. Donna Starita Mehan, veterinär.

"Man tar friska djur och ofta mycket snabbt efter vaccinationen kan man se enkla saker som klåda i huden eller överdrivet slickande av tassarna, ibland till och med utan utslag och slickande av luften. Vi ser mycket epilepsi/anfall, ofta efter en rabiesvaccination. Eller så kan hundar eller katter bli aggressiva i flera dagar. Ofta ser man urinvägsinfektioner hos katter, ofta inom tre månader efter deras [årliga] vaccination. Om man tar ett steg tillbaka, öppnar sitt sinne och hjärta, kommer man att börja se sjukdomsmönster efter vaccination." 

Dr. Blanco, noterar att medan fler och fler vårdgivare blir upplysta och vägrar att vaccinera sina barn och patienter, glömmer de ofta bort sina djur. Detta seminarium kommer att vara en påminnelse om att djuren är under ett enormt angrepp med vaccinationer. 

Dr. Blanco kommer att avslöja avvägningen mellan att använda farliga vacciner mot akut sjukdom kontra risken för ökad kronisk, försvagande sjukdom. Hon kommer att analysera farorna med giftiga vacciningredienser som timerisol, aluminium och formaldehyd och relaterade beteendestörningar, inklusive ADHD-liknande tendenser, aggression, kramper, kronisk valpsjuka, kronisk parvo och kronisk rabies. Dee Blanco, veterinär 

 "Rutinvaccinationer är förmodligen det värsta vi gör för våra djur. De orsakar alla typer av sjukdomar och skador, men inte direkt till de situationer där vi definitivt skulle relatera dem till vaccinets orsak. Upprepade vaccinationer årligen undergräver våra djurs hela energiska välbefinnande. Djur verkar inte decimeras av en eller två vacciner när de är unga och veterinärimmunologer säger att virusvacciner bara behöver ges en eller två gånger i ett djurs liv. För det första finns det inget behov av årliga vaccinationer och för det andra orsakar de definitivt kronisk sjukdom. Som homeopat är det nästan omöjligt att bota ett djur utan att först ta itu med de problem som vacciner har orsakat djuret, oavsett art." Dr. Christina Chambreau, veterinär 

Biverkningar diagnostiserade inom tre dagar efter vaccinadministrering hos hundar. En studie av mer än 2 000 katter och hundar i Storbritannien, utförd av Canine Health Concern, visade en risk på 1 av 10 för biverkningar från vacciner. Detta motsäger vad vaccintillverkarna rapporterar om andelen biverkningar, vilket är "mindre än 15 biverkningar hos 100 000 vaccinerade djur" (0,015 procent). Dessutom är biverkningarna hos små raser 10 gånger högre än hos stora raser, vilket tyder på att standardvaccindoser är för höga för mindre djur. 

Ett stort antal studier har visat att när man vaccinerar ett djur ökar inte bara kroppens inflammatoriska cytokiner dramatiskt, utan även hjärnans inflammatoriska kemikalier. Många djurskötare observerar förändringar hos ett husdjur efter den första omgången av djurvaccinationer – tvångsmässigt slickande av smärtsamma inflammerade tassar, slöhet, kräkningar, klåda, öron- eller ögonsekret, för att bara nämna några. Veterinären kommer att försäkra dig om att dessa symtom är normala. Tyvärr förvärras dessa symtom för vissa sällskapsdjur och leder till döden. För andra husdjur leder de till livslånga hälsoproblem.

Vacciner gör våra hundar sjuka medan veterinärer tjänar pengar. Vinstsugna läkemedelsföretag och veterinärer "skrämmer" hundägare till att vaccinera sina husdjur oftare än nödvändigt, enligt Canine Health Concern. Vissa valpar har utvecklat tillstånd som autism och epilepsi efter en rad injektioner, varnar man.

År 1997 genomförde Canine Health Concern en undersökning av 4000 hundar och fann att 61,5 % av hundarna utvecklade leversvikt inom tre månader efter vaccination, 73,1 % av epileptiska hundar blev först epileptiska inom tre månader efter vaccination, och 64,9 % av hundar med beteendeproblem började vara ett problem inom tre månader efter vaccination. 

Journal of the American Veterinary Medical Association

Hundratals hundar fick biverkningar av vaccinet
Husdjuren toppar listan. Mer än hälften av rapporterna avser hundar, och vaccinering är den klart största enskilda orsaken till biverkningarna hos dem.
– Vi får inte särskilt många rapporter om misstänkta biverkningar som inträffar vid behandling av produktionsdjur. Det är viktigt att även dessa misstänkta biverkningar rapporteras, säger Peter Ekström, veterinär vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Det första som måste förändras med rutinvaccinationer är myten att vacciner inte är skadliga. 

Veterinärer och djurvårdare måste inse att de inte skyddar djur från sjukdomar genom årliga vaccinationer, utan i själva verket förstör vitaliteten och försvarssystemen hos samma djur som de älskar och vårdar. Homeopatiska veterinärer och andra holistiska utövare har länge hävdat att vaccinationer gör mer skada än de ger nytta. Vaccinationer utgör ett allvarligt angrepp på djurets immunförsvar . Vaccininducerade kroniska sjukdomar sträcker sig från livshotande tillstånd som autoimmuna kriser till tillstånd som förstör djurets livskvalitet, som vid kroniska hudallergier."

Källa: Dr. Kevin Tracey är neurokirurg och biomedicinsk forskare som arbetar somVD och koncernchef för Feinstein Institutes for Medical ResearchHan är känd för att ha upptäckt den "inflammatoriska reflexen", som visar hur vagusnerven styr immunförsvaret. 

*Cytokiner är små proteiner som fungerar som immunsystemets budbärare.
*Vid ett vaccinationsstick startar en lokal vävnadsreaktion med frisättning av cytokiner.

Det tolv kranialnerverna

Headshaking hos häst

Vaccinbiverkningar

Rapporterade läkemedelsbiverkningar