En blogg för dig med öppet sinne och intresse för egenvård för dig och dina husdjur.
Jag som skriver är Elisabeth Söderström, Dipl. Homeatriker, Genom KAM Auktoriserad & Kvalitetssäkrad
Komplementär- & Alternativmedicinare. Anställd på Homeopathuset Söderström AB sedan 1989.
TÄNDERNAS kondition är ju
en förutsättning för att hästen skall kunna tugga fodret. Det har blivit
rätt vanligt med foderinpackningar och karies hos dagens hästar. Om hästen har
problem med skarpa emaljåsar (vassa kanter) så brukar det ramla foderbollar ur
munnen. Det hör till god hästhållning att med jämna mellanrum se över hästens
tänder.
Hästen tuggar med
58-66 tuggrörelser per minut när den äter hö, och med 100-105 tuggrörelser per
minut när den äter gräs. Hästen växlar mellan att tugga på höger respektive
vänster sida ungefär var femte minut. Har hästen ont i ena sidan av munnen kan
det leda till att den endast tuggar på en sida istället för att alternera sida.
Tandtillstånd
(som trasiga eller oregelbundna tänder) är vanliga orsaker till förlust av
aptit eller vikt eller en allmän förlust av tillstånd. De klassiska tecknen på
tandsjukdomar hos hästar inkluderar svårigheter eller långsamma utfodring och
en ovilja att dricka kallt vatten. Medan den tuggar kan hästen stanna några
ögonblick och sedan börja igen. Ibland kommer hästen att hålla huvudet åt sidan
som om den hade ont. Hästen kan forma sin mat
till en boll i munnen och sedan tappa maten efter att den delvis har tuggats.
Ibland kan den halvtuggade fodermassan packas mellan tänderna och kinden. För
att undvika att använda en smärtsam tand eller en öm mun, kan hästen svälja sin
mat innan den tuggar den, vilket leder till matsmältningsbesvär, kolik eller
kvävning.
Andra tecken
på tandsjukdom hos hästar inkluderar överdriven dregling och blodfärgat slem i
munnen, åtföljd av dålig andedräkt från karies. Det kan finnas en brist på lust
att äta hårt spannmål tillsammans med förlust av kroppskondition eller dålig
pälskondition. Omfattande tandförfall och åtföljande infektion runt tänderna
kan leda till en bihåleinfektion och enstaka flytningar från ena näsborren.
Infektion kan orsaka svullnad av ansikte eller käke. Vassa kanter på de övre
kindtänderna kan skära insidan av hästens kind. En häst med tandproblem kan
vara ovillig att ta bettet, skaka på huvudet när den rids eller motstå träning
på grund av obehag och skärsår i munnen. Närvaron av vargtänder kan eller
kanske inte är förknippad med ovilja att acceptera bettet.
Skarpa emaljåsar gynnas av en kraftfoderbaserad diet medan en diet med hög
andel grovfoder minskar utvecklingen av de skarpa åsarna. Man räknar inte detta
som ett sjukdomstillstånd men det påverkar hästens välmående negativt om den
har skarpa kanter på tänderna.
FODERINPACKNINGAR
Foderinpackningar utvecklas genom att utrymme bildas mellan kindtänderna.
De starka krafterna vid tuggningen kommer att göra att foderinpackningarna blir
djupare och djupare, de orsakar till slut en smärtsam inflammation med
fickbildning och kan ofta orsaka tandskador.
Foderinpackningar kan också leda fram till karies och man har sett på
svenska hästtandvårdskliniker att det under de senaste 10 åren så har
kariesförekomsten på P2 i överkäken ökat. Bett i munnen kan påverka strukturer i munhålan och samtidigt orsaka besvär
med tungan och läpparna. Enligt forskning är skarpa bett och hårda tygeltag det
som orsakar mesta besvären och tungan är känsligast.
Hästtandläkare Glenn Petterson kommenterar
För ca 15-20
år sedan var detta med perifer karies väldigt vanligt. Det var ju väldigt
snabbt inne med hösilage och då i början hade nog inte bönderna lika bra koll
på att hästar måste ha en betydligt torrare hö.
Låg TS är
även ett surt foder och att ständigt mala surt foder skapade denna nya
företeelse med perifer karies, dvs karies fräter bort framförallt utsidan på
tanden, tänderna känns inte längre släta utan med som en rostig skärm på en
gammal bil. De vanligaste positionerna är kindtand 3 och 4 i underkäken (av 6).
Många fick
diarré och efter några år blev det bättre med dialog. Problemet kvarstår än
idag men procenten har blivit lägre då TS är högre.
Lägger ni till torrpelleterad kraftfoder på detta kommer den primära karies i
första kindtanden nästan per automatisk.
Foderinpackningar
är en annan historia med obalans dvs formationer såsom hakbett, vågbett,
stegbett, ramper mm där detta formationer är längre än de övriga tänderna och
mittemot nöter ned tanden mittemot och ofta efter ett år eller två trycker in
foder mellan tänderna.
Med perifer
karies på kindtand nr 3 och 4 som blir smala och svaga blir det ofta en
vågbett mittemot vilket ofta leder till foderinpackning.
Cementering
på tänderna som karies i första kindtanden som på bilden.
Jag vet att
Torbjörn Lundström har döpt denna bakterie, men efter noterat detta fenomen i
20 års tid och ställt frågor kring utfodring står det klart att det är 100% ett
mekaniskt problem. Vid två tillfällen har jag sett att det varit ramper i underkäken som har mekaniskt nött sönder tanden mittemot. De övriga
998 fallen har det varit torr pellets nästan alltid kraftig o grov. Det är den
främre kärnsäcken som skyddas med cement som rent fysiskt inte orkar stå emot
de mycket hårda torra pelletsen.
Om kaviteten har en brun färg kan man få processen att vända. Har det blivit svart
brukar jag rekommendera att laga tänderna. Gör man
inget o bara fortsätter brukar kaviteten fyllas med pellets mer o mer vilket
gör ont o hästen äter sämre o sämre.
För de som
vill, trots förhöjda risker att ge pellets, måste de ges uppblött.
24-åriga hästtänder: Gissa vem av hästarna är 24 år!
Den första bilden visar framtänderna på en 24-årig valack som har
betat på de senaste tio åren på ökenbete. Hans
framtänder är KORTA och får betydande slitage. Han är inte "lång i
tanden" som många tamhästar som inte får beta oftast är. Den andra bilden är på en häst som inte betar på nötande gräs.
Vad lär
oss detta om att ta hand om våra hästars framtänder om de inte har denna
möjlighet?
Nästan VARJE häst jag ser som inte betar på nötande
foder har LÅNGA framtänder, vilket orsakar en mängd problem på andra ställen i
kroppen, från hov till svans. Tuggtänderna slits fortfarande av att
tugga upp hö eller pellets, men framtänderna slits väldigt lite när det är
läpparna som gör all matupptagning. Tandvård för hästar bör börja med att bedöma deras
framtänder för längd, ocklusionsvinkel och balans. Först då bör ett spekulum
sättas in för att ta itu med punkter eller andra problem bakåt. Precis som
hästar som inte RÖR sig tillräckligt behöver hjälp med att få sina hovar verkade, behöver hästar som inte BETAR få tillräckligt mycket hjälp
med att med att fila sina tänder. Tomas G. Teskey Veterinary Insights
En artikel från Equine Veterinary Journal.
Ultraprocessat foder till häst
Ägaren av en femåring valack, en svensk varmblodig ridhäst uppfödd på pelleterat foder lät undersöka hästens tänder av en hästtandläkare.
Den hade karies. Hästägarens första
tanke var att betforen var boven i dramat, men enligt hästtandläkaren är karies
ett växande problem hos hästar och han trodde att det var idén att ge foder i
pelletsform som ligger bakom, då det är en onaturlig form av foder för hästar.
Det är betydligt hårdare än
det hästarna egentligen är skapta att tugga (gräs), så de måste tugga det på
ett onaturligt sätt. Uppblandat med saliv blir det "kläggigt" och
fastnar lätt mellan tänderna. När foder ligger kvar kan det bli karies. Foder som innehåller
mycket socker kan också orsaka karies i hästens tänder.
Hösilage är ett förhållandevis nytt fodermedel till häst och
kanske har det vissa bieffekter. en studie visar veterinär Istvan Gere,
att hösilage förmodligen kan orsaka en särskild form av karies, perifer karies.
Veterinär Gere har undersökt skallarna på 510 slaktade hästar och fann då att
31 av dem hade kraftig perifer karies på kindtänderna.
Detta visar sig som en
ruggig, uppluckrad emalj runt tanden. Det yttre cementlagret har försvunnit. –
På alla angripna tänder satt foderrester kvar, så hårt att det var svårt att
spola bort.
Ju mer angripen en tand blir av perifer karies, desto mer foder
fastnar, berättar István Gere.
Det var företrädesvis varmblodiga
travare som uppvisade dessa skador på tänderna, med en genomsnittsålder på 8 år. Det är en låg ålder för tandskador; som jämförelse kan nämnas att klassisk
karies i regel uppträder på betydligt äldre hästar. – Nu hittar vi perifer
karies även på islandshästar och ridhästar, säger István Gere, förmodligen för
att man mer och mer gått över till att fodra med hösilage.
Hösilage har en
lägre halt av fibrer än hö och fastnar lättare mellan och runt tänderna.
Fodrets låga pH-värde orsakar sedan en frätning och uppluckring av cementen.
Veterinär Geres är noga med att framhålla att hösilage har många fördelar,
bland annat för hästar med luftvägsproblem. Han ger ett praktiskt tips: – Ge
inte hösilage som sista mål för kvällen, utan ersätt det med halm eller hö. Det
rensar tänderna. Får hästen hösilage hela tiden är det större risk att detta
stannar kvar mellan tänderna och påverkar dem.
– Det behövs mer forskning kring
hösilagets betydelse för tänderna.
Det finns stora skillnader på innehåll i
hösilage och vi skulle behöva veta mer om vilket som gör minst skada, menar
István Gere.
STUDIE: Svårt att upptäcka karies långt in i munhålan
Hästarna i dEn här studien var av raserna
varmblodstravare (274), halvblod (86), nordsvenskar (58), ponnyer (24) samt
övriga (68). De var i åldrarna 6 månader till 31 år. Mellan 50 och 60 av dessa
hästar hade klassisk karies.
Denna uppträder på enstaka tänder till skillnad
från perifer karies som angriper flera tänder i rad. Perifer karies förekommer
på kindtänderna, vilket är viktigt för veterinärer att känna till vid
tandundersökning. Det kan vara svårt att upptäcka så långt in i hästens
munhåla.
Studien “Post mortem survey of peripheral dental caries in 510 Swedish
horses” av I Gere och P M Dixon publicerades nyligen i Equine Veterinary
Journal. nrid
FORSKNING: KARIES HOS HÄST
Forskning har kunnat påvisa
vilken bakterie som ger karies hos häst – en sjukdom som kan upptäckas i
hästens tänder vid veterinärundersökning. Foto: Lisa Chröisty
Slutrapport 2007-2008 för projektet: Karies hos häst –
studier av immunsvaret mot Streptococcus devriesei GENERELL BAKGRUND TILL
PROJEKTET
Fram till mitten av 1990-talet var karies, definierat som ett hål
orsakat av bakteriell nedbrytning av cement, dentin och emalj, något som sågs
hos enstaka hästar i ålderskategorin 15 år och äldre.
I en rapport från 1988
avseende svenska hästars munhålestatus meddelades en kariesfrekvens på c:a
1 % bland landets hästar.
Den första oxeltanden, molar 1 (M1), var den tand där
flest kariesangrepp sågs.
Frekvensen karies i den svenska hästpopulationen
upplevs därefter ha ökat och då framförallt bland hästar yngre än 15 år. Den
del av tuggytan som benämns infundibulum i överkäkens första kindtänder,
premolar 2 (P2), upplevs vara som den lokalitet där ökningen varit som störst.
Vid genomgång av tandvårdsjournaler från år 2000-2006 förda vid
djurtandvårdskliniken i Söderköping och hästkliniken på SLU, Uppsala,
diagnostiserades infundibulär karies hos mellan 6 – 10 % av munhåleundersökta
hästar.
Vi har i en tidigare studie isolerat en dittills okänd art av
Streptokocker, Streptococcus devriesei, från karieslesioner hos hästar.
Denna bakterie har egenskaper som kan göra den mer aggressiv i samband med
kariesangrepp än de besläktade streptokockerna i familjen Mutans som förknippas
med hål i tänderna hos människa.
I en uppföljande studie har Lundström visat att denna bakterie är starkt förknippad med P2 karies hos häst.
Bakterier som koloniserar slemhinnor och tänder ger upphov till ett immunsvar
bl.a. i form av antikroppar i saliv. Några tidiga studier har med hjälp av radiell immundiffusion visat att IgA är den dominerande
immunglobulintypen i hästsaliv. Vidare har den organiserade lymfoida vävnaden i
hästens munhåla och svalg studerats morfologiskt. I dessa studier har
man bl.a. identifierat B celler positiva för IgA* och IgG* framförallt i lymfolliklarnas germinala centra i de olika typerna av
tonsillvävnad som finns i hästens oropharynx (T. lingualis, T. veli palatina
och T. palatina).
Målsättning Projektets övergripande syfte är att
få ökad insikt i hästens antikroppsmedierade och cellmedierade immunsvar vid S.
devriesei-infektion.
*IgA som finns i blodet, slemhinnor, tunntarmens slemhinna, urinrör och blåsa, körtlar och förhindrar på ett tidigt stadium infektioner. Så snart ett föl fått diat stoet, som är laddad med IgA, sprids de vid amningen ut över magtarmkanalens yta, från munnen till ändtarmsöppningen och där bildar de ett första skydd mot mikroorganismer. IgA är skolade av stoets immunförsvar och färdiga att omgående identifiera och angripa inkommande mikroorganismer
När IgA kommer i kontakt med Antigener (främmande ämnen) blir det ett symptom som svullna slemhinnor i nosen och luftrören, klåda, eksem, nässelutslag, diarré och urinvägsbesvär. IgA är ofta höga vid allergi.
*IgG utgör andra linjens mer utvecklade försvarszon. Dessa antikroppar har speciella biokemiska vapen för att tillintetgöra vissa farliga ämnen som kommer in i kroppen. Dessa antikroppar bildas i större mängd i placenta (moderkakan) och ger det nyfödda fölet ett immunitetsskydd de första 4-6 månaderna efter födseln, innan de själva har bildat antikroppar. När fölet föds har det till och med högre koncentration av IgG i blodet än mamman. När IgG kommer i kontakt med främmande ämnen och främmande proteiner, bakterier o.d. ökar bildningen av IgG och finns då i stora mängder i blodet och lymfa. Symptomen är återigen allergiska reaktioner och här kopplas de kemiska spjutspetsarna på.
Se hur hästen gör när den går på bete, det är en naturlig
ätställning, inte några hönät som är upphängda på ställningar så hästarna måste
sträcka på halsen som en giraff för att nå maten.
En annan sak jag funderar över är hur hästarnas
munhåla och tandstatus påverkas. Vad händer med tänderna och käkleden när
hästarna står och sliter och drar efter maten i näten.
Fler som funderat, jag läste ett inlägg någonstans... När det gäller skador i hästarnas munregion
konstaterar Veterinär Ove Wattle, pionjär inom odontologi hos hästar, att hårda, sträva och/eller knutna nät kan åstadkomma olika
former av munskador. Han säger sig känna till ett fall av munskada, där
handlade det om ett nät som varit felaktigt uppspänt. ”Alla våra
slowfeeding-lösningar och rekommendationer bygger på att näten ska vara
lättrörliga”, skriver han.
Fråga till Torbjörn Lundström från samma inlägg...
Har ni på kliniken upplevt något samband mellan skador på hästars tänder
och användningen av nät?
– Visst har vi sett det på några få individer. Vi har sett en del
överslitningsskador på framtänderna, men har hittills inte sett någon häst som
har fått allvarligt tandlidande av det.
– Tanken med näten är förstås att sprida ut hästarnas tuggning över tid, men
blir hästen frustrerad och stressad över att inte kunna äta på ett normalt sätt
blir det inte bra. Om hästen blir frustrerad kan det leda till ökad spänning
och ändrat tuggbeteende, som på vissa individer kan orsaka spänningsrelaterade
problem. Precis som vi människor också kan få. Så slowfeeding kanske inte är
rätt modell för just den hästen.
Torbjörn Lundström avslutar med att konstatera att användningen
av de här näten än så länge är begränsad. Han säger också att det finns anledning att vara observant, och inte ta
för givet att allt enbart är positivt med slowfeeding-nät.
KAN BETTET PÅVERKA TÄNDERNA NEGATIVT?
Korrekt bettstorled: A skelettets bredd B Ca 1 cm och B ca 1 cm. Felaktigt anpassad bettstorlek får negativa konsekvenser. Det kan ge hästen klämskador i kombination med en hård hand,
Ja, bett kan orsaka skador på hästens tänder.
Felaktigt anpassade eller använda bett kan leda till skador på tunga, laner, tandkött och tänder. Tryck från bettet, nosgrimman och sidostycken kan orsaka sår och skavsår. Vissa hästar kan även utveckla tandproblem på grund av bettet, som tandvandring, rotation, tandlossning eller inflammation i tandköttet.
Tryckskador:
Felaktigt anpassade bett kan skapa tryck mot vassa kanter
i hästens mun, vilket kan leda till
sår och skador på slemhinnor, tunga och
tandkött.
Tandvandring och rotation:
Felaktig betsanvändning kan orsaka att tänderna vandrar
ur sitt normala läge eller roterar.
Tandlossning:
Inflammation och skador på tandköttet kan leda till
tandlossning.
Foderinpackningar:
Felställda tänder eller tandproblem kan leda till att mat
fastnar mellan tänderna och tandköttet,
vilket orsakar inflammation och kan
leda till tandlossning.
Vargtänder:
Vargtänder, små tänder framför kindtänderna, kan orsaka
obehag och smärta när hästen
har bett i munnen.
EOTHR:
En sjukdom som främst drabbar framtänderna hos äldre
hästar, kan orsakas av bettrelaterade
skador.
Smärta och beteendeförändringar:
Hästar med tandproblem kan visa tecken som huvudskakning, motstånd mot bettet,
tveksamhet att dricka kallt vatten eller att de tappar delvis tuggad mat ur munnen.
Här visar Vet. Ove Wattle hur man mäter ut ett bett till sin häst
Min erfarenhet om tandsjukdomar hos hästarna Inom den traditionella kinesiska medicinen är tänderna en del av skelettet som i sin tur ligger under njurarna. Njurarna i sin tur står i nära förbindelse med magen och magen öppnar upp till munnen. Störningar i magen och njurarna kan orsaka svagheter i tänder- och tandköttsvävnaden. Det är ju också ett välkänt faktum att äldre djur får njursvagheter.
Orsaken till att djuret utvecklar problem med magen är nära knutet till utfodringen. Det är ju inte enbart de tvivelaktiga "råvarorna" de ultraprocessade fodren innehåller utan även de tekniska tillsatserna i form av konserveringsmedel, smakämnen, färgämnen, luktämnen mm för att lura dem att äta.
Man har ju börjat se att de ultraprocessade fodren kan orsaka diabetes och andra välfärdssjukdomar hos många djurarter. Dessa foder innehåller en hel del socker i form av snabba kolhydrater som glukos och fruktos, ris, socker, torkad betmassa, modifierad stärkelse och förtjockningsmedel (består ofta av potatis, majs, vetegluten). Det är ju också välkänt att diabetiker får tandlossning och inflammationer i tandköttet.
Nåväl, även vacciner innehåller ämnen, förutom det man ympar mot, så kallade adjuvanser, som kan orsaka belastning på njurarna genom sitt innehåll av "tungmetaller" och de påfrestar samtidigt immunförsvaret.
Det är bara några få saker jag har nämnt men enbart detta kan orsaka sådana påfrestningar på organsystemen, magen och njurarna, att djurens tänder ruttnar inifrån, det uppstår en så kallad dysbios.
BEHANDLING
Viktigast: Biologiskt Anpassat foder, ge gärna grenar o.d. så hästen får möjligheten att tugga.
Tänderna bör kontrolleras regelbundet av en hästtandläkare.
Kontrollera att bettet är anpassat efter hästens mun.
Långtidsbehandling
med vävnadssalterna #1 Kalciumfluorid, # 7 Magnesiumfosfat och # 11 Kiseldioxid
(silicea). Dessa ämnen är viktiga för tandben, emalj, och käkben.
Man kan behöva man stärka hästens immunsystem och där rekommenderas Immufor.
Kalfosmin är näringstillsatser som förebygger påfrestningsskador, ledinflammationer och benskador. Medlen kan även ges till hästar med tandproblem.
På grund av det växande hotet mot
människor och djurs hälsa har vi i samråd med vår tillverkare och genom
labbtester tagit fram en örttinktur som visat sig döda bakterier, både
gramnegativa och grampositiva, mycket effektivt.
Produkten innehåller
örterna Echinacea purpurea*, Pepparmynta*, Citronmeliss*, Timjan*, Kamomill*
och Enbär*.
Antibiotikaresistens är ett växande problem, där
modern medicin förlitar sig på antibiotika. Bakterier som är motståndskraftiga mot
antibiotika är ett mycket allvarligt hot mot både djur- och folkhälsan. Redan
idag ställs sjukvården inför fall av bakterieinfektioner som förr ansågs banala
men där behandlingen nu misslyckas.
Världshälsoorganisationen
hävdade till och med att antibiotikaresistens är "ett av de tre viktigaste
hoten mot folkhälsan under 2000-talet". Ett ökande antal blir resistenta,
där multiresistenta bakterier blir vanligare. Missbruk av antibiotika är den
bakomliggande orsaken till resistens. Alexander Fleming (upptäckte penicillin och
fick Nobelpriset i medicin 1945) varnade för potentiell resistensutveckling på
grund av överdriven användning.
Den
nuvarande ökande förekomsten av multiresistenta bakterier och det faktum att
nya antibiotikaalternativ är knappa, har gjort att hotet blivit mer betydande
under senare år.
Örtmedlet har visat sig ta bort
tillväxten av Psevdomonas areuginosa, Escherichia coli (E-coli) och
Staphylococcus aureus.
Resultatet från den gjorda labbtesten med Purpurea
Det visade sig att denna örtblandning är effektivare än antibiotika och
skapar ingen bakterieresistens. Bakterierna hämmas av produkten i sin tillväxt.
Bakterierna som vi testade mot är:
Pseudonomasär en högresistent bakterie som kan kolonisera lungor, luftrör
och sår. Hundar och katter kan bära på Pseudonomas och bakterierna kan
överföras till dess ägare.
Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner eller bölder. Streptococcus areus är vanligt att katter kan få i samband med bitskador.
Escherichia coli (E.coli) är en vanlig tarmbakterie och är den vanligaste orsaken till alla
former av UVI. När E coli hamnar i blod,
urinvägar eller på andra ställen där vi normalt inte skall ha bakterier kan
den E coli som är ofarlig i tarmen orsaka allvarlig livshotande
sjukdom.
E coli är en av de vanligaste bakterierna som orsakar sepsis.
Purpurea innehåller
*Röd Solhatt -
Echinacea
Echinacea verkar genom
att höja immunförsvaret. Echinacea är beprövad vid behandling av diarré,
infektionssjukdomar, febersjukdornar, tillsammans med det passande febermedlet. Brännskador lugnar och
påskyndar läkning.
*Pepparmynta, - Mentha
piperita
Pepparmynta är säkert
mest känd för dess innehåll av mentol. Mentol verkar lugnande på
tarmmusklerna och stödjer luftvägarna, och pepparmynta är därför en ört som vi
gärna använder i matsmältnings- och luftvägsprodukterna, allergilindrande.
Pepparmyntan är känd
sedan urminnestider så som en fantastisk läkeört. den hjälper
självsprickor, torra fötter, svettiga fötter som behöver svalkas, få i gång
blodcirkulationen. Fotsvamp som överlever ett bad i detta är ett under.
Den innehåller också
calcium, magnesium, järn, mangan, zink, koppar, jod och selen samt vitaminerna
A-, E– och C.
*Citronmeliss – Melissa
officinalis
Citronmeliss
anses fungera som lugnande medel, mot smärta och vid diverse sjukdomar. Hildegard av Bingen menade att
citronmeliss hjälpte mot melankoli.
Citronmeliss ansågs
även vara stärkande för hjärtat. Inom folkmedicinen används torkade
blad av citronmeliss som "te" vid nervösa magbesvär och vid
nervositet. Örten verkar lugnande och kramplösande vid nervösamagbesvär. I stora doser är
örten allmänt lugnande (sedativ verkan), sänker ett lätt förhöjt blodtryck och sänker pulsen.
*Timjan – Thymus
vulgaris
Timjan är kramplösande i
bronker Slemökande expektorant Bakterie-, svamp- & parasithämmande.
Väderfördelande. Astma Kikhosta Torrhosta. Mun-, hals- & strupinflammation
eller infektion. Dålig andedräkt. Parasiter i tunntarm, tjocktarm & ändtarm.
Sängvätning hos barn. Upphostningsbefrämjande, kramplösande, bakteriedödande,
aptitstimulerande. Användning: Vid akut och kronisk hosta och vid kikhosta.
Utvärtes till bad och omslag vid infekterade, svårläkta sår.
Enbär är en kraftig
njurört och har stark verkan på njurar. Den är utrensande och urindrivande
med antiseptisk verkan vilket kan ge god verkan vid blåskatarr och
urinvägsinfektioner. Den antiseptiska verkan plus att enbär ökar
blodcirkulation i huden gör enbär bra till olika hudproblem som fet hy, akne
och eksem. Bättre blodcirkulation bidrar även till bättre läkning. Slemlösande
vid hosta och besvär med luftrören.
Alla våra örter och
örtblandningar är registrerade hos Jordbruksverket som kompletteringsfoder för
djur.
Läs mer om bakterieresistens genom att följa länkarna
Varför får
min häst - diarré, fång, klåda, eksem, nässelutslag, samlar vätska, får fettnacke,
blir sjuk av insektsbett, tål inte pellets - när den får inplastat grovfoder?
Ja vad är
då inplastat grovfoder och varför reagerar hästarna på det med olika symptom?
FERMENTERAT
FODER TILL HÄST
Det här är ensilage som tagits ur en bal som varit öppnad 2-3 dagar och stod otäckt i en hage med unghästar som ut av det.
Ensilage är
ett slags foder till djur, som består av fermenterat (jäst) gräs
och annan grönmassa från odling. De skördade och lätt torkade massorna får jäsa
i en luftfri miljö.
Vad menas
med fermentering? Fermentering,
eller syrning, innebär att råvaror som grönmassa konserveras och förädlas
med hjälp av mikroorganismer. I en kontrollerad process får råvaran jäsa, och
kolhydrater omvandlas till bland annat mjölksyra, vilket förändrar både smak,
doft och konsistens.
Vad sker
vid fermentering? Syrning är
en biologisk konserveringsmetod som används för att förlänga hållbarheten av grönmassan.
Den kallas även fermentering eller mjölksyrajäsning eftersom mjölksyrabakterier
på grönmassan omvandlar, fermenterar, kolhydrater till bland annat mjölksyra
som i sin tur gör det blir syrligt. Fermenterat foder innehåller höga mängder
histaminer.
Fermenterat
foder kan tålas av vissa hästar.
Till hästar med allergier, nedsatt immunförsvar och matsmältningsrubbningar bör man
vara försiktig med att lägga till fermenterat foder.
Mjölksyra
som energikälla
Laktatet som
bildas vid ensileringen transporteras bort från cellen. Därefter kan det tas
upp av närliggande muskelfibrer eller transporteras med blodet till andra delar
av kroppen.
Laktatet
kan tas upp och omvandlas till glukos i levern och sedan användas till
energikälla.
Efter
absorption från tunntarmen transporteras de enkla sockerarterna till levern via
portådern. I levern omvandlas största andelen av intagen fruktos och
galaktos till glukos (blodsocker), varav en del transporteras vidare via
blodet till kroppens övriga celler.
OM
HISTAMIN
Det har
forskats på SLU om histaminöverkänslighet på hästar.
-Allergiska
sjukdomar hos häst orsakar ett stort lidande och symptomen försvinner ofta om
hästarna kan skyddas från det som triggar igång allergin. Allergiska besvär kan
vara sjukdomar i luftvägarna, svullnader, att ansiktet och matstrupe svullnar igen.
I svåra fall kan de få anafylaktisk chock med blodtrycksfall och andnöd men
även dödsfall kan förekomma.
De typiska
symtomen vid hösnuva och nässelutslag beror i hög grad på att histamin vidgar
blodkärlen och ökar vätskepassagen från kärlen ut i den omgivande vävnaden. I
luftrören bidrar histaminet till luftrörssammandragning, slembildning och
slemhinnesvullnad. Resultatet från dessa grundläggande studierna kommer att
vara underlag för fortsatta kliniska studier för att utvärdera om
antihistaminer kan lindra allergiska sjukdomar på häst. Stiftelsen Hästforskning
Så i vanlig
ordning vill man ta fram läkemedel som typ antihistamin i stället för att undanröja orsaken till symptomen. Undersökningarna har
inte lett till att man fått fram något bra antihistamin till häst ännu (min
kommentar).
Vad är
histamin? Histamin
är kroppseget hormon, men tillförs också kroppen via foder. Histamin bildas framförallt i en del vita blodkroppar* från
aminosyran histidin, som omvandlas till histamin genom en process (HDC**). Kombinationen av vitablodkroppar och allergiska reaktioner beror på
tillgängligt histidin och reaktioner som kan leda till ökad allergi (HDC-aktivitet).
Sådana reaktioner innefattar DNA-metylering***, oxidativ stress,
förändrade hormonvärden med mera. När histamin insöndrats i blodet når det sina målceller där det binder
via histaminreceptorer. Receptorerna finns på cellytorna i målorganen, i centrala
nervsystemet och i kroppsvävnader.
*basofiler*mastceller
**HDC mäts i blodet
***Metylering
är en biokemisk process som oavbrutet sker i varje cell i kroppen.
Effekter
Histaminet
utsöndras kontinuerligt, men extra mycket vid vissa tillstånd, Det agerar på
många plan i kroppen och nervsystemet. Det påverkar immunförsvaret, mag-tarmsystemet, glatt
muskulatur, glukoneogenes* och som frisättare av signalsubstanser.
Histaminets
effekt moduleras av vilken receptor på cellytan som den binder till. H1 reglerar genomsläppligheten
i blodkärl, glatt muskulatur och hjärnans muskulatursockersyntes. Glatt
muskulatur påverkas av histamin bland annat i form av kontraktion i andningsorganen.
När H1
aktiveras orsakar histaminet svullnad av
till exempel slemhinnor. Svullnaden ökar genomsläppligheten,
varigenom vita blodkroppar lättare kan tränga in i vävnaden.
Detta sker alltid och reglerar blodgenomströmningen, men i extra hög grad
vid infektioner där det förhöjda histaminet ger upphov till flera av
symtomen för inflammation. Vid allergier utsöndras
histamin från mastcellerna, när mastcellerna reagerar på antigener
(allergiframkallande ämnen). I det sammanhanget orsakar histamin rinnsnuva,
hudutslag, svullnader, andnöd med mera.
H2 aktiveras
i reaktion på adenylatcyklas**, och utsöndrar magsyra,
blockerar lymfocyternas funktioner, samt utövar effekt på glatt
muskulatur.
H3 reglerar
frisättning av signalsubstanser (dopamin, serotonin, kortison, oxytoxin,
vasopressin).
*Glukoneogenes
är en metabolisk väg som möjliggör produktion av glukos från
icke-kolhydratkällor, som aminosyror (från proteiner), glycerol (från fetter),
och laktat **Adenylatcyklas är
ett enzym som är involverat bland annat i intracellulär signalering (inuti
cellen). Det aktiveras eller inhiberas bland annat av G-proteiner som
frigörs.
Symptom
på Histaminintolerans Histaminet
gör att blodkärlen utvidgar sig och slemhinnan svullnar upp. Ögonen börjar
rinna och klia, och nosen rinner och kliar. Histaminet kan också orsaka
nässelutslag eller att luftvägarna drar ihop sig, vilket kan leda till
astmasymtom. Men reaktionen stannar inte där eftersom histamin kan färdas med
blodet och orsaka symtom i andra delar av kroppen. Histamin är dock inte bara
problematiskt, faktum är att histamin är helt nödvändigt för att kroppen ska
fungera.
Histamin är
nämligen en viktig budbärare och som får olika typer av celler att svara på
olika sätt. Det har en roll i inflammation, allergi, nedbrytning av protein och
sömn regerande neurotransmittor.
Histamin
finns i hela kroppen och särskilt i lungor, hud, blodkärl och mag-tarmkanalen.
I dessa organ finns så kallade mastceller som lagrar histamin.
Histamin har
alltså viktiga funktioner för immunförsvar och matsmältning, men det kan också
orsaka problem. Vid framför allt försämrad mag- och tarmhälsa kan mängden histamin
successivt öka och orsaka symtom. Det kallas histaminintolerans och symtomen
kan skilja sig från individ till individ.
Det finns två huvudsakliga vägar till
histaminintolerans: För stor produktion av histamin i kroppen –
det kan vara kroppsegen produktion eller produktion orsakad av tarmfloran,
eller en oförmåga
att bryta ner histamin.
För stor produktion av histamin
För stor produktion av histamin relaterar oftast till bristande maghälsa
och har att göra med: födoämnesöverkänsligheter,
födoämnesallergier, SIBO (överförekomst av bakterier i tunntarmen),
dysbios (obalans av bakterier och svampar i magen), histaminrikt foder eller
skador på mag- och tarmslemhinnan. Kan orsakas av intag av konserveringsmedel, färgämnen, konsistensgivare och
histaminfrisättande foder samt kolhydratrika foder.
Bäst, om möjligt att ge hästarna torrt grovfoder och hel havre, det innehåller minst med
histaminer.
Innehåller: Malört, Maschmallows, Lakritsrot, Maskros och Vitlöksfludie*
Inälvsparasiter kan orsaka djuren mycket lidande och påverkar mag- och tarmkanalen negativt. Detta kan orsaka
bristsjukdomar och ge störningar i bakteriefloran med bl a kolik som följd.
Tarmarna är upphängda i en tunn hinna
som kallas tarmkrås. De svåraste skadorna här orsakas av blodmasken. De suger
sig fast i de stora kärlstammarna och av larvernas retning uppstår
inflammatoriska pålagringar på kärlväggarnas insida. Detta kan orsaka en
försämrad cirkulation i stora delar av tarmen. En blodproppsbildning som, pga.
blodmasken, uppstår i kärlen försämrar blodförsörjningen till bakbenen med
hälta som följd. Leder och senskidor påverkas. Även spolmask kan orsaka
reaktioner på senor och leder.
Produkterna innehåller kallpressad färsk vitlök, är ett
ypperligt alternativ till traditionella avmaskningsmedel. Det motverkar
parasitangrepp utan att störa bakteriefloran. Vitlök ger istället ditt djur en
frisk bakterieflora samtidigt som det neutraliserar giftämnen i tarmen.
Vitlöken minskar också insektsangreppen under sommaren.
Vitlöksfludiet kan även användas
utvärtes vid variga inflammationer. Lägg då kompresser indränkta med vitlök på
det angripna stället.
Vitlökens
viktigaste verksamma ämne anses vara allicin som har antibiotiska egenskaper.
Allicin förstörs om det upphettas över 40°C, det är
därför viktigt att vitlöksextraktet inte är värmebehandlat
Vitlök har
odlats i mer än 5000 år och tros härstammar från Asien och till Norden kom den
på 1300-talet.
Det är ingen överdrift att påstå att vitlöken innehåller mängder
med nyttigheter. Vitlök innehåller per 100 g 20 mcg selen, 400 mg kalium, 181
mg kalcium, 153 mg fosfor, 1,7 mg järn, 31 mg C-vitaminer och flavonoider.
Flavonoiderna uppmärksammades på allvar av holländska forskare 1993 och vad dom
fann ut var att dessa var ett mycket bra skydd mot bl. a hjärt- och
kärlsjukdomar hos människan.
Det finns skäl att tro att flavonoiderna minskar
risken för åderförfettning, hjärt-kärlsjukdomar och motverkar blodpropp och
dessutom verkar flavonoiderna hindra blodplättarna från att klibba samman.
Missbruk av vitlök till studieföremål
Det dyker
upp forskning om många olika saker. Med jämna mellanrum skrivs det om vitlökens
vara eller inte vara. Vitlök påstås vara toxiskt till häst men som alltid är
det fråga om mängd, det finns mycket som är dödligt i stora mängder men som
fungerar utmärkt i små doser.
För att
avklara vilken daglig mängd vitlök, som hos hästar kan föra till ett nett
o-erythrocytt förlust, genomförde den kanadensiske juniorforskaren Wendy
Pearson 2003 en studie med fyra hästar (Pearson et al.
American Journalof
Veterinary Research 2005; 66:457-465).
Två hästar blev över 71 dagar fodrade
med vitlökspulver i stigande mängder tillsammans med kraftfodret, tills maximal
accepterad dos på 2x0,25 g per kg kroppsvikt dagligen var uppnådd. Till en 600
kg häst kommer det att utgöra 300 g dagligen.
Så mycket vitlök kunde hästarna
enligt Pearssons endast kunna ges tillsammans med en massa melass.
Vid
utfodring av en mängd på 2x0,25 g per kg kroppsvikt vitlökspulver dagligen
visade båda ”vitlökshästarna” fyra dagar senare en ”signifikant” avtagande mängd
erythrocyter i blodet. Detta normaliserades dock 5 veckor efter att
utfodringen upphörde. Även vid en överdosering av vitlök återhämtade sig
hästarna.
En för hög dos?
Den funna problemdosen svara till 240 g vitlökspulver
till en 600 kg häst. ”100 % av kontrollhästarna” – alltså två – visade ingen
blodförändring. Denna studie har sedan dess skapat stora diskussioner och blir
av en ämnesfattig hästpress igen och igen tagit fram som splitterny
sensationsforskning med understödjande av fantasifulla tyska ”hästprofessorer”.
Ingen av dessa ”vetenskapsfolk” låter sig störas av med en försöksgrupp på
endast 2 hästar, så kan man inte räkna statistiska säkra tal på försöket.
Resultaten kan således inte tilläggas betydande vikt. Ser man bort från detta,
så är det i sig själv något av ett konststycke att få ett 2x2 häststudie
upptagit med 8 sidor i American Journal of Veterinary Research!
Man kan fråga
sig själv om en 4-hästars studie, som hade visat gynnsamma effekter hade fått
tillsvarande intresse? Knappast i Tyskland. Många så kallade opinionsbildare är
redan några när det gäller vitlökens effekter.
Säkra
mängder Det är ett faktum, att Wendy Pearson
fortsatt för sig som talesman för en fruktan för vitlök, men som inte hade
behövt urarta sig likt en lavin.
Målet med studien var uteslutande att försöka
hitta den säkra maximaldosen till hästar. Studien om vitlökens effekt mot
kvarkabakterier är i övrigt genomfört av henne (dock ringa känt och aldrig
publicerat).
I prof. Reichlings vetenskapligt baserade ”Heilpflanzenkunde für
Tierärzte” (2005) erkänns faran för hemolytisk anemi först vid fodring av mer
än 25 % vitlök i den samlade dagliga fodringen.
Man kan således själv
värdera, var en problematisk dos ligger.
Vad kan man
konkludera på med den nämnda informationen? I motsättning till mediernas
skrämselbilder så är vitlök till hästar med all säkerhet en särledes värdefull
vitalämneskälla med otaliga hälsofrämjande effekter. Med den dagliga dosen, som
generellt är erkänd (ca 10-30 g vitlökspulver av hög kvalitet per 600 kg häst
dagligen), ligger man långt från en problematisk dosering.
Källa: Pearson et al. American Journal Of Veterinary Research 2005; 66:457-465
Det är denna studie som startat diskussioner och blivit grunden till skrämselpropaganda!
Är då vitlök toxiskt för hundar och katter?
Det kom en fråga till oss
"Jag har läst att det är farligt att ge lök och vitlök till
hundar, nu ser jag att Parasitpulvret innehåller vitlök, kan jag ge det till
min hund ändå?"
Mitt Svar Den lilla mängd vitlök som Parasitpulvret innehåller är inte farligt att
ge till hunden. Det har diskuterats kring ämnet lök och vitlök på grund av en studie som
gjordes och vid försöken har försökshundar ätit 10 gram lök per kg kroppsvikt
och dag under 5 månader. De hundarna visade lätta förgiftningssymptom. Vid
tillförsel av 15 gram lök per kg kroppsvikt under 5 månader visade hundarna
förgiftningssymptom redan efter 7 till 12 dagar.
Om en hund som väger 10 kg äter 150 gram rå lök eller två gula lökar
motsvarande 14 gram lökpulver är risken stor att den kan få en
lökförgiftning. 1 gram rå vitlök anses motsvara 5 gram rå gul lök.
Risken för förgiftning med vanlig rekommenderad dosering bedöms som ringa.
Observera att risken är dosrelaterad. Som med allt som ges i megadoser kan
det framkalla förgiftningssymptom, de studier som gjorts på hund med vitlök är
alltså megadoser.
Källa: Uppgifterna är hämtade ur en
artikel av Professor Gustaf Björck. DoggyRapport 1999.
Så här svarar Veterinären Fråga:I sista apotekstidningen är det en artikel om förgiftning och vad hundar
inte ska äta. B la annat står det att hundar inte ska äta vitlök, men läser man
i olika recept på hundgodis som man gör själv så är vitlök ofta med i recepten.
Jag vill veta om hunden kan äta vitlök eller inte.
Svar:Lökar av alla slag kan vara giftiga för hundar men som med det mesta är det en
dosfråga. Om maten är smaksatt med en aning vitlök eller om man ger vitlöksolja
i kapslar mot t.ex. fästingar är det ingen fara. Skulle hunden emellertid få
för sig att äta stora mängder vitlöksklyftor kan det vara riktigt farligt.
Marianne Tornvall
Legitimerad Veterinär
KEMISK AVMASKNING
Kemisk maskmedel
Stora blodmaskar, små blodmaskar, spolmask,
bandmask, springmask, styng-flugans larver, detta är några av de parasiter
hästen fungerar som värddjur för. Sedan många år har man avmaskat hästarna för att
minska, bland annat smittrisken, på betesmarkerna. Tillverkare av maskmedel rekommenderar
avmaskning med 6 - 8 veckors mellanrum under betesgång.
Resistens
Tyvärr har den rutinmässiga användningen av
maskmedel (under 2002 såldes över 5 ton) resulterat i att parasiterna utvecklat resistens
mot avmaskningsmedel. Maskmedelstillverkarna säger också i sina
rekommendationer att upprepad behandling kan tänkas leda till resistenta
parasiter.
Om parasiterna en gång blivit resistenta förblir
de okänsliga och svarar inte på maskmedlet ens efter flera års uppehåll.
Fem stater i USA har genomfört en studie för att
undersöka hur resistenta hästarnas parasiter var mot avmaskningsmedel. Hästarna
behandlades med fenbendazole, oxibendazole, pyrantel och ivermectin.
Resultatet visade att 97 % av de undersökta
hästarna var resistenta mot fenbendazole, 53 % var resistenta mot oxibendazole
och 40 % var resistenta mot pyrantel. I den här studien var ingen häst
resistent mot ivermectin. Men man tror att det är en tidsfråga innan någon häst
utvecklar resistens mot ivermectin.
På grund av det flitiga användandet av
avmaskningspreparat är sedan några år samtliga preparat receptbelagda i
Danmark. Detta för att minska risken med resistens genom att bara ta till avmaskningsmedel när det verkligen
behövs.
Eva Osterman Lind, laboratorieveterinär,
sektionschef, VMD, avd för parasitologi SVA rekommenderar följande för häst:
· Minimera användningen av maskmedel
· Växla långsamt mellan olika klasser av maskmedel
· Dosera korrekt
· Avmaska nya individer med effektivt medel innan de introduceras i
betesgruppen
· Övervaka resistenssituationen genom regelbundna kontroller
Veterinärer uppmanar nu hästägare att undvika
avmaskning ”för säkerhets skull” och i stället ta fler träckprov samt att sköta
betesmarker och hästhagar!
Överdosering och
biverkningar på avmaskningsmedel
Alla avmaskningsmedel skall användas med
försiktighet även med tanke på biverkningsrisken för hästen.
Överdosering är vanlig på grund av att maskmedlen
lagras i fettcellerna, varifrån det långsamt frisätts och bryts ner i levern
till mindre fettlösliga metaboliteter genom oxidativ biotransformering. Den
aktiva substansen utsöndras i huvudsak via gallan och avföringen. Det tar cirka
3 månader för en frisk lever att bryta ner och utsöndra avmaskningsmedlet.
När man avmaskar hästen med 6 - 8 veckors
mellanrum, år efter år, hinner inte levern med att bryta ner den aktiva
substansen (maskmedlet) utan undan för undan lagras den upp i kroppens
vävnader. På grund av att maskmedlet är fettlösligt kan det även absorberas av
hjärnans vävnad och på så sätt förgifta
nervsystemet hos hästen. Detta är troligtvis förloppet när hästen får nedsatt
pupillreaktion.
På grund av att hästens diet i dag också består av
många tvivelaktiga sammansättningar fastnar det betydligt mer slaggämnen i
leverns vävnader än vad som är normalt och hästen drabbas lättare av
förgiftning. Beroende på var i kroppen hästen har sin svaga punkt kommer olika
symptom att uppträda.
Vanliga
biverkningar är att hästen blir allmänt dålig, håglös, får svullnader och
klåda.
Mera allvarliga konsekvenser av långvarig
överdosering av maskmedel inkluderar mydriasis, ataxi, tremor, stupor, koma och
död.
Okänd nervsjukdom hos
häst
På senare tid har det uppstått en symptombild där
hästens nervsystem har drabbats. Vid undersökningar och/eller obduktioner av de
drabbade hästarna har det visat sig att det inte rör sig om en infektion i
nervsystemet. Trots genomförda undersökningar är orsaken bakom sjukdomen
fortfarande okänd.
Bland tänkbara orsaker finns förgiftning, vitamin
och mineralbrister samt metaboliska störningar.
De symptom de drabbade hästarna har uppvisat har
varit muskelsvaghet och överkotning i bakbenen samt svårigheter att koordinera
benens rörelser.
Eftersom ataxi (svårigheter att koordinera
musklerna, speciellt benens) är en reaktion vid överdosering av maskmedel, kan
då denna okända nervsjukdom ha att göra med förgiftning av just maskmedel?
Vad
betyder örterna för hästarna? Hur kan vi hjälpa våra hästar till att må bra
utan att stoppa i dem en massa gift och syntetiska varor? Anki berättar om
örter som kan reducera mask och hela magen på hästen. Super intressant och
givande!