Varför är hästarna så
drabbade av ohälsa idag?
Att fodra för hälsa i stället för
ohälsa, valet borde inte vara svårtFoderfrågor
- det har blivit ett stort område - och vi på Homeopathuset lägger ner mycket
tid och energi på att prata om vikten av ett för hästen biologiskt anpassat
foder eftersom de så kallade dolda foderämnesallergierna är en av dom
vanligaste orsakerna till ohälsa hos hästen.
 |
| Hästar på bete |
När hästen
fortfarande levde fritt kunde den söka och äta av de örter den behövde för att
uppfylla sitt näringsbehov. Idag är hästen beroende av människan för att få
sina näringsbehov tillgodosedda och det har lett till att dagens hästar ofta
ges olämpligt foder på grund av okunskap eller missriktad välvilja.
Ytterligare
en orsak är att en hel industri har vuxit fram som tillverkar och marknadsför
olika typer av foder varav en del är totalt olämpliga som födoämnen till
hästen.
Hästägare
bör söka kunskap om hur hästens matsmältningssystem fungerar och med den
kunskapen som grund avgöra vad som är lämplig mat för en häst.
Vad
är biologisk anpassad rå föda?
 |
| Det här är inte biologisk anpassad rå föda! |
Vad är då
biologisk anpassad föda? Är det pelleterat torrfoder som är ”unikt upphettat”
(kokt, ångkokt, mikroniserat, hydrolyserat) innehållande bland annat jäst, vetefodermjöl, potatisprotein, olja,
betmelass, fruktos och diverse blandad kokt säd samt en vitamin- och mineralmix?
Nej, detta är inte biologisk anpassad föda!
Inte
heller de råvaror som genomgått en ”Unikt Kokningsprocess” är biologisk föda
 |
| Mikroniserade råvaror |
Ärtor,
korn, vete och majs kokta i mikro. Mikroniserade säger etiketten men vad
betyder det? Mikronisering är en beredningsmetod där man värmer ärtorna
med hjälp av elektromagnetiska vågor (precis som i en mikro) för att öka
smältbarheten och för att hästen inte skall bita sönder tänderna.
Människan är
den enda art i världen som värmer upp sin mat, alla andra arter den rå, så även
hästen! Kokt mat till hästen, säger man i reklamen, har genomgått en ”Unikt
Kokningsprocess”, eller är ”Microniserad” (upphettad). Det enda unika, som vi
ser det, är väl att hästarna har börjat få ”kokt mat”.
 |
| Jämför livskraft i hur en levande och död produkt ser ut |
Det som
händer med den kokta spannmålen är att enzymerna inaktiveras vid temperaturer
över 40° C. Så den ”råkostdiet” som ar biologiskt naturligt för hästen
innehåller enzymer som ar nödvändiga för att smälta maten, och de frigör vitaminer,
mineraler och aminosyror, de är borta ur den kokta maten.
Den kokta
säden omvandlas också från en långsam kolhydrat till en så kallad snabb
kolhydrat. Snabba kolhydrater omvandlas fort till socker i kroppen och kan
genom det påverka insulinfrisättningen negativt och hästens energiupplagring av
glukos minskar. Fång och diabetes kan bli en biverkning av snabba kolhydrater.
Immunsystemet
Även hästens
immunförsvar reagerar på den kokta maten, den genetiska koden säger: ”råkost”
och så kommer det ”kokt mat”! Det ger signal till immunförsvaret vilket svarar
med att utsöndra inflammationsproducerande signalsubstanser. De här
signalsubstanserna påverkar mastceller till ökad frisättning av bland annat
histamin. Ökad frisättning av histamin orsakar en reaktion i magen med bland
annat magkatarr och magsår som följd. Histamin är ett naturligt ämne som
frisätts i större mängder vid alla allergiska reaktioner. Det triggar igång
immunsystemet vid kontakt med de ämnen som hästens matsmältning anser vara främmande
och en allergisk reaktion startar.
 |
| Svullna leder, hudsprickor och hudinflammation |
Immunförsvarets
reaktion kan naturligtvis även leda till andra inflammatoriska sjukdomar hos
hästen. Vilka symptom det kan leda till ytterligare beror på var hästen har sin
svaga punkt. Om det är nervsystemet som är hästens svaga punkt kan det orsaka
reaktioner där likväl som det kan ge led- och muskelsjukdomar. Kokt säd är
också mycket syrabildande och ger hästen ett förändrat pH och symptomen på försurning blir oftast svullna och ömmande leder,
hudsjukdomar, njurbelastning och mycket mer.
Jäst
 |
Bakjäst ingår i hästens "nya"
foderstat och när syret tar slut omkring jästen bildas i etanol och hästens
grovtarmsjäsning får funktionen av en "hembränningsapparat"! |
Det har
blivit mycket vanligt att tillsätta foderjäst i många kommersiella hästfoder.
Den troligaste orsaken till att man tillsätter jäst är nog av ekonomiska skäl
därför att när ofarliga mikroorganismer får växa i ett födoämne, konsumerar de
ämnen som andra organismer behöver för sin tillväxt. Detta gör att jäst
(fermenterad) mat håller betydligt bättre än färsk.
Jäst
tillsammans med utfodring av säd startar onaturliga jäsningsprocesser som kan
orsaka ohälsa hos hästen. När tarmens naturliga bakterieflora blir
utslagen förändras också pH-värdet och det blir ytterligare en grogrund för
sjukdomsframkallande mikroorganismer som då kan föröka sig okontrollerat.
Antikropparna
är alltid på vakt mot föroreningar, svamp och bakterier som finns i fodret. Det
är deras arbete att undersöka och neutralisera sådana produkter och framförallt
stoppa deras försök att tränga igenom tarmväggarna och ut i blodet. Den oreda
som skapas gör att många orena och giftiga ämnen eller ofullständigt behandlad
föda kommer ut i blodet. Detta ökar belastningen på lever och njurar som måste
filtrera bort dem. Gifterna kan gå med blodet mellan tarmen och levern 6 - 7 gånger.
Den
extra belastningen som blir följden irriterar tarmväggarna ännu mer. Kolik,
diarré och/eller förstoppning och fång är ofta de symptom som blir följden. Man
kan säga att tarmen har blivit en ”krigsskådeplats”! Jäst ”öppnar också dörren”
för andra mikroorganismer, t ex mögelsvampar.
Läs mer om jäst här
Hösilage – Ett tillverkat grovfoder
 |
| Inplastat vallfoder |
Ensilage/hösilage är ett tillverkat grovfoder som är
konserverat genom en ensileringsprocess. Konserveringen sker genom att
mjölksyran får vallväxterna att jäsa i en miljö utan syre. Det innebär att
mjölksyreproducerande bakterier bildar mjölksyra när de bryter ner sockret.
Mjölksyra är surt (som det låter) och meningen med ensileringsprocessen är att
sänka pH värdet tillräckligt lågt i en bal för att aktiviteten på de
sjukdomsframkallande organismerna skall avstanna.
Det jästa ensilaget orsakar ökade jäsningsprocesser och ett
surt pH i grovtarmen hos hästarna. Det innebär att den kroppsegna friska
populationen av tarmbakterier slås ut och i stället blir tarmen en
”krigsskådeplats” där de sjukdomsframkallande bakteriestammarna producerar
toxiner som läcker ut genom tarmväggarna och hästarna får diarré och kolik.
Toxinerna följer med blodströmmen och hamnar på så sätt även
i de blodrika områden som tillexempel hovarna och orsaka inflammationer i
hovens vävnader (fång).
En studie som SLU gjort visar att WSC halter i grovfoder gav
upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästar. Utfodring med hösilage
med högt WSC gav en insulinrespons som liknade dem som ses efter utfodring med
kraftfoder. Detta kan orsaka vätska i musklerna, är hästen tjock fastän den
inte överutfodras kan det i stället vara ticken på vätskeansamlingar. Stel och öm
i musklerna kan vara tecken på vätska. Så anledningen till vätskeansamlingar
beror framför allt på socker men också rubbningar i tarmfunktionen.
Även till synes friska hästar kan gå med oupptäckta obalanser
som t ex infektioner, mag- och tarmproblem. Sockerrikt fiberfattigt foder
påverkar tarmfloran, lever och njurar. Vid misstanke om att hästen har vätskeansamlingar
bör foderstaten ses över.
Ett stort
problem med hösilage är att det oftast är förpackat i storbalar. Man ska inte
räkna med att en bal, under vår och sommar, håller sig längre än tre till fyra
dagar sedan den blivit öppnad. Vid minusgrader kan balen hålla sig i ca en
vecka. Efter denna tid är hösilaget skämt. Man får också tänka på att
fryst silage kan skada hästens tänder när den skall försöka äta av det.
En öppnad
bal som börjar bli varm ska man se upp med, detta är ett tecken på att förskämnings-processen
har satt igång. Om det finns jäst (som kan se ut som ”vita prickar”,
”bomullsludd” eller ”spindelväv”) i balen då den öppnas ska man räkna med
kortare hållbarhet. Fläckar som breder ut sig på större ytor och ser ut som
spindelväv eller är luddiga och luktar är mögel. Det förekommer också värme i
balen när den processen startat och då är hela balen otjänlig.
Man bör akta
sig för att ställa ut en hösilagebal direkt på marken i hagen. Spillet blir
stort och nedtrampat foder blir snabbt en härd av olika mikroorganismer som kan
vara skadliga.
Om man har
flera hästar i en hage är det stor risk att de hästar som har lägst rang får
hålla tillgodo med det nedtrampade fodret, med allvarliga hälsoproblem som
följd.
Läs mer om inplastat vallfoder här
Läs mer om torrt vallfoder här
Vaccinering
 |
| Botulinivaccin |
Risken för
botulism ökar med utfodring av inplastat vallfoder och en frisk häst vaccineras
för att han skall kunna äta foder som kan bli sjuk av. Systematisk injicering
av tungmetaller som finns i vacciner kan orsaka systemskador som t ex njur- och
urinvägssjukdomar, allergier, abscesser, långvariga muskel och ledsjukdomar.
Läs mer om vaccinering här
Vetefodermjöl
Vetefodermjöl
Vete användas som fodermedel till häst och det är väldigt stärkelserikt och orsakar störningar i grovtarmen. Vete är framodlat och förädlat för att främst användas som brödsäd. Kärnorna är små och hårda vilket gör att de måste malas eller krossas innan utfodring. Det vanligaste är att man inom hästsport använder kvarnbiprodukter (vetekli, vetegroddar och vetefodermjöl) i utfodringen. Vete är lysinfattigt (aminosyra) och bör därför inte ges till växande unghästar. I samband med pelleteringen hettas foderblandningen upp till cirka 80 grader – en temperatur som innebär en ”säkerhetsspärr” mot t ex salmonellabakterier.
Fodervetemjöl
används som bindemedel
tillsammans med melass för att hålla ihop pelletsen. Produkter som tex
pellets kan innehålla ganska mycket vetefodermjöl och det är inte för hästens
välmående alltså. Från SLU säger man så här: "Vetefodermjöl är mycket finfördelat
vilket kan bidra till störningar i mag-tarmkanalen
Ett
forskarlag i Nederländerna har börjat undersöka om även hästar kan reagera på
gluten. De spekulerar i om hästar med inflammatorisk tarmsjukdom skulle kunna
vara glutenintoleranta då symtomen (viktminskning, återkommande kolik, lös
avföring, nedstämdhet, ödem och glanslös hårrem) liknar de hos människor med
celiaki. Under senare år har veterinärerna på hästkliniken på Utrechts
universitet sett en ökning av inflammation i tarmen hos elithästar och då
framför allt dressyrhästar (70 procent av fallen).
Läs mer om vete här
"Kokt"
Potatis
 |
| Potatis är den mest besprutade grödan |
Potatisprotein är en biprodukt som kommer från
utvinningen av stärkelse från potatis. Stärkelsen används framför allt i
industriella sammanhang. Potatis innehåller mycket låga halter av protein, ca 2
procent, så det går åt mycket potatis för att tillverka ett kg potatisprotein.
Det färdiga potatisproteinet däremot är mycket proteinrikt, 685 gram smältbart
råprotein per kg foder och 13 MJ per kg foder. Potatisproteinet innehåller mer
fosfor än kalcium, 4 respektive 1 gram per kg foder. "Foderpotatis det gav
man grisarna för att de skulle bli feta till julen".
Man bör också
vara medveten om att för riklig proteinutfodring kan orsaka njurbelastning hos
hästarna särskilt som de inte dricker så mycket vatten som de skulle behöva. I
de flesta stallar idag sitter det monterade vattenkoppar som inte ger
tillräckligt med vattenflöde så hästen kan dricka sig otörstig. Hög
proteinutfodring och belastade njurar ger ofta njursten, muskel- och
ledsjukdomar som följd.
Hästar är
känsliga för förgiftning som utvecklas från en alkaloid (en kvävehaltig,
organisk förening) som finns i potatis. Om en häst matas stora mängder rå
avfalls potatis, kan denna alkaloid orsaka problem, bland annat, diarré, kolik,
törst, brist på samordning, uttorkning och ansträngd andning.
Framställning av Potatisstärkelse, Potatisprotein
och Potatissaft
 |
| Potatis mottagning |
Potatisstärkelse
• Vid
mottagningen av potatisen tas ett stickprov för att kontrollera kvaliteten.
• Potatisen
tvättas och oönskade beståndsdelar såsom sand, löv och stenar tas bort. För att
förhindra överdriven skumbildning tillsätts ett skumdämpningsmedel (?) av
livsmedelskvalitet.
• Den
tvättade potatisen mals ner och en antioxidant tillsätts. (Har inte hittat ännu
vad som används).
•Den malda
potatisen separeras genom gravitationstekniker och det bildas
potatisstärkelse-slam, potatissaft och potatispressmassa.
•
Stärkelseslammet modifieras med hjälp av kemiska och/eller fysiska metoder och
torkas till modifierad stärkelse.
•
Stärkelseslammet hydrolyseras med syra (?) eller enzymer (?) och torkas till
hydrolyserad stärkelse.
•
Stärkelseslammet avvattnas och torkas till naturlig potatisstärkelse.
•
Potatispressmassan avvattnas på ett mekaniskt tillvägagångssätt och blir till
foderprodukten potatispressmassa.
•
Standardprodukten bestående av potatispressmassa kan torkas ytterligare till
torrpellets – torkad potatispressmassa.
Protein
•
Potatissaften värms upp med hjälp av ånga och proteinkomponenterna koagulerar.
För att förhindra överdriven skumbildning tillsätts ett skumdämpningsmedel (?)
av livsmedelskvalitet.
• Det
koagulerade proteinet separeras från potatissaften genom gravitationstekniker
(centrifugering?).
• Proteinet
torkas och blir till foderprodukten potatisprotein.
•
Potatisprotein blandas med vatten och syra (?) för framställningen av
potatisprotein (renat?).
•
Blandningen som består av vatten och koagulerat protein raffineras (?) för att
få bort glykoalkaloiderna som finns där naturligt från proteinet.
• Det
raffinerade proteinet avvattnas med hjälp av gravitationstekniker
(centrifugeras?).
• Det
raffinerade proteinet torkas och blir till foderprodukten potatisprotein
(renat).
Potatissaft
•
Potatissaften värms upp för att förånga vattnet och framställa koncentrerad
potatissaft.
• pH-värdet
kontrolleras och justeras med hjälp av pH-reglerare (?) under olika faser i
produktionsprocessen.
Läs om potatisforskning här
 |
Står det mineralolja på
foderförpackningen? Ja, då är det samma som till bilen!
|
Det är inte
bara mängden olja som gör hästen sjuk utan också typen av olja. Olja tillsätts
i hästens foderstat för att minska dammrisken, som smörjning i tillverkningen,
som bindemedel i pelleteringen, för att förhindra förändringen av
ingredienserna i en blandning under tillverkning, som bärare för fettlösliga
vitaminer och som hårmedel för att pälsen skall bli blank och mycket mer.Frånsett all
den olja hästen får i sig ofrivilligt så utfodrar man också hästen med olja!
 |
| Sprayning av sojafält |
Sojaolja är
den olja som det produceras mest av i hela världen, och mer och billigare lär
den bli eftersom produktionen av sojamjöl till djurfoder ökar lavinartat. USA,
Brasilien och Argentina producerar 75 % av världens soja. Av det är minst en
tredjedel genmanipulerad och varifrån den mesta svenska importen kommer.
Restprodukten
efter extraktionen av sojaolja krossas det till ett mjöl och sojamjölet används
i hästutfodringen. Sojaoljan innehåller mest extraktionsbensin och när det
gäller livsmedelskvalitet försäkrar livsmedelsverket att 1 mg/kg är ofarligt.
Det finns å andra sidan forskning på djur som tyder på motsatsen. Oljan
innehåller också lösningsmedel och pesticider efter besprutning.
Näst efter
soja ar majs den gröda som genmanipuleras mest, särskilt i USA. Den mesta
majsen blir djurfoder, och kött från djur som fötts upp på genmanipulerad majs
behöver inte märkas. Majsoljan är till stor del en biprodukt vid framställning
av stärkelse mm. Majs hör till de mest gödslade, besprutade och genmanipulerade
grödorna. Majs och majsolja innehåller föroreningar från hexan och pesticider.
Forskning
visar att den genmanipulerade majsen i djurfoder orsakar skador på vita och
röda blodkroppar. Hexan (extratktionsbensin) klassificeras som miljöfarligt,
brandfarligt och hälsoskadligt. Hexan kan bland annat orsaka nedsatt
fortplantningsförmåga, kan ge lungskador vid förtäring och orsaka nervskador.
Utfodring
med olja ger hästen lever och gallproblem med olika symptombilder som följd.
Läs mer om leverstörning här
Mer om levern
 |
| Genmodifierad majs |
Enligt EU:s
bestämmelser för avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade
organismer hade i maj 2004 8 sådana organismer godkänts för djurfoder. De
grödor som godkänts är bland annat sorter av majs, raps, sojabönor och cikoria.
Läs om GMO här
Nya "moderna" metaboliska
sjukdomarna hos hästen
 |
| Häst med metaboliskt symptom |
Fruktos är
fettbildande och orsakar insulinresistens, fettlever och metaboliskt syndrom hos
djur. EMS hos hästar, diabetes hos hundar och katter. Det visar sig att fruktos
ökar hungerkänslan, ökar inflammationer och försämrar syresättningen. Eftersom
fruktosen orsakar fettlever ökar endotoxinkoncentrationen i levern. Pankreas
hormoner omvandlar, tillsammans med levern, kolhydrater till glukos. Glukos är
den viktigaste transportformen av kolhydrater i blodet och cellernas centrala
energikälla.
När en
metabol sjukdom får ett ämne att stiga till nivåer som är giftiga för kroppen,
på grund av kroppens oförmåga att bryta ner det, då rör det sig om ett problem
med ansamlingen av näringsämnen. Detta inträffar eftersom det föreligger en total eller delvis
brist på ett visst enzym (vilket är vad som skulle ha
hindrat ämnet från att ackumuleras till en toxisk nivå).
Metabola
ansamlingssjukdomar sprids vanligtvis i hela djurets kropp, även om de flesta
symtomen slutligen återspeglas i det centrala nervsystemet.
Betmelass
 |
| Melass tillsatt i en myslimix |
Betmelass är
en energirik biprodukt från sockerindustrin. Melass används som foderråvara och
som enskilt foder vid utfodring av bl a häst. Den förbättrar smaken och
har dietisk verkan. Melass är också ett bindemedel vid pelletering och binder
dessutom damm. Melass används även som ensileringsmedel och som substrat vid
bioteknisk produktion. För mycket melass i utfodringen till häst kan orsaka diarré.
Näringsvärdet
/ kg, Protein 9,4 % / kg och socker 44 % / kg, det är rätt mycket kalium, 34 g/kg.
 |
| Fruktossirap |
Fruktos är
biprodukt från sockerindustri med liknande egenskaper som melass. Innehåller
mycket energi och har god smaklighet alltså sött och gott tycker hästen.
Djurstudier
har visat att just fruktos (som även ingår i vanligt sockar) stimulerar
nyproduktion av fett (feta hästar), högt blodtryck, dyslipidemi och
insulinresistens.
Allt socker,
höga kolhydratvärden med snabba kolhydrater kan orsaka diabetes,
insulin-resistens och fång.
Fruktos har det ingen effekt på insulinet, därför är fruktos
också toxiskt av den orsaken att det går direkt till levern.
Hästen är anpassad för att äta kolhydrater och har inga
problem att äta kontrollerade mängder. Normalt innehåller gräs, runt 10% socker
medans
Den stora
mängden "snabba" kolhydrater som finns i, eller är tillsatta i, de
tillverkade fodren är oftast orsaken till de nya "moderna"
metaboliska sjukdomarna hos hästen
Alger - är de så nyttiga där de växer i
världshavens soptipp
 |
| Alger - världshavens rengörare |
Det finns
några saker man bör vara medveten om ifall man funderar på att börja fodra med
alger.
·
Alger
innehåller HÖGA halter av jod, som kan orsaka jodförgiftning. Det kan göra att
dräktiga ston aborterar eller att det föds föl med struma.
·
Alger
är havets reningsverk och innehåller ofta stora mängder tungmetaller - som inte
är särskilt nyttiga och inte heller redovisas i innehållsförteckningen.
·
Alger
är inte någon naturlig hästföda, då de inte är några "växter".
·
Alginsyran*
i algerna binder sig till tungmetaller, det är helt riktigt. MEN om algerna
växt där det finns t ex kadmium* så är de smockfulla med det när vi ger det
till hästen. Risken är då att algerna i stället avger sitt kadmium till hästen.
·
Brunalger
koncentrerar också arsenik. Om man under lång tid ger en större mängd brunalger
som växt i vatten där det finns arsenik kan det inte uteslutas att
arsenikförgiftning kan uppstå.
·
Algerna
skördas utanför Island där man anser det mycket rent, men en del av världens
avfall samlas runt Island. Både tungmetaller och radioaktivitet. Bland torsk
och musslor runt ön överskrids gränsvärdena av bl a kadmium, zink och koppar.
·
Vissa
algblandningar, laminaria*, ger man till människor för att framkalla abort
·
Carragen*
orsakar inflammationer (man använder den i läkemedelsförsök för att prova
effekten av nya anti-inflammatoriska läkemedel.
·
Alger
är inte växter, de kan vara encelliga djur, amöbor och bakterier. Brunalgerna
tillhör prostista, samma släkte som de mer bekanta amöborna och slemsvamparna.
·
Vissa
rekommenderar 0,1-1,0 mg jod/100 kg häst. Den maximala toleransnivån för hur
mycket man får ge en häst innan det blir skadligt är 15mg/100 kg häst. 1 dl
brunalger innehåller 50 mg jod. Gränsvärdet sägs ligga på 75 mg/500 kg häst.
·
Det
finns dokumentation på negativa effekter redan under 10 mg/100 kg häst.
·
Det
finns inget stöd för om man kan fodra en 500 kg häst med 75 mg jod/dag,
åtminstone inte en dräktig eftersom skada på fölet kan uppstå vid lägre doser.
·
Vad
gäller alger kan de inte tillverka vare sig kalk eller magnesium själva utan
suger upp det från omgivningen.
·
Smältbarheten
i alger är väldigt svårbedömd och jag har inte sett någon studie. Dessutom
beror mineralinnehållet väldigt mycket på vilka mineraler som råkat strömma
förbi algerna medans de växte. Såvitt jag vet mäter man inte innehållet i varje
fångst utan har en standarddeklaration.
·
För
de alger som innehåller arsenik (framförallt de japanska algerna) är
smältbarheten av just arsenik* mycket hög.
*Alganinsyra
är en skyddande gel som har sitt ursprung i havsalger. Används som läkemedel
vid magsyra.
*Kadmium
ansamlas framför allt i njurarna och mängden ökar under livet beroende på att
den biologiska halveringstiden är mellan 10 och 30 år.
*Laminaria
är en typ av tång, rik på jod. Trots allvarliga säkerhetsproblem använder vissa
månniskor det som medicin. Laminaria används i livmoderhalsen för att avsluta
en graviditet. Laminaria bildar en tjock klippig gel när den kommer i kontakt
med vatten och när man placerar den i livmodern så sväller den och öppnar
livmoderhalsen vilket startar förlossning.
*Carragen är godkänt
säkert att använda av FDA, men vissa forskare lagt fram bevis för att karragenan är mycket inflammatorisk och
giftig för matsmältningskanalen och hävdar att det kan vara ansvarigt för
kolit, IBS, reumatoid artrit och till och med koloncancer.
*Arsenik som
intas med mat/foder verkar i kroppen genom att blockera de enzymer som används
för cellernas kraftförsörjning vilket leder till att kapillärerna i
tarmslemhinnan förlamar och drabbar mage- och tarm med buksmärtor kräkningar
och diarré som följd.
Den här typen av utfodring har bidragit
till ett nytt yrke "Hästtandläkare"
 |
| Söndertuggade tänder, tandfickor och tandköttsinflammationer är vanligt bland dagens hästar |
Hästen får
också problem med tänderna och inflammationer i tandköttet när den utfodras med
hösilage, ”kokt mat” eller annat onaturligt utan tuggmotstånd.
När hästen
har fått ”taggar” på tänderna brukar det ramla ut ”bollar” ur munnen.
Tänderna
och tandköttet har blivit en grogrund för inflammationer vilket orsakar hästen
mycket lidande. När hästen tuggar det biologiskt anpassade fodret; hel havre,
hö och gräs mals det sönder mellan tuggtänderna. Tänderna slits jämna och fina
och den tuggar bort ”taggarna”.
Det kom en
fråga
Min häst har
fått cementeringar på tänderna av Homeopathusets medel. Hon som blev så bra i
hormoner och inflammation i kroppen. Hästtandläkaren sa att det var väldigt
vanligt här uppe på hästarna. Vi bor ju nära Homeopathuset och många som
handlar hos er. Detta var inte roligt. Stämmer det här för jag vill gärna
fortsätta med era medel. AM
Svar
Som svar på
frågan kan jag säga NEJ, det är inte laktosen i våra produkter som orsakar
angrepp på tänderna, tvärtom så har man berättat för oss att hästen fått vita
fina tänder efter att de börjat fodras med våra produkter. Samtidigt med
behandling för något så rekommenderar vi ju alltid att ge hästen artanpassat
foder. Hästen bör få tugga hö och då väljer man grovlek som passar den häst man
har, en gammal häst kanske behöver ett finare hö för att kunna tugga i sig
näringsämnena.
Men jag vill
gärna fördjupa mig i frågan:
Fodrets
lokala effekter har visat på orsakssambandet mellan fodring med fermenterade
kolhydrater och uppkomsten av försämrad tandhälsa hos hästen. Djurstudier har
visat att kolhydraterna i fodret kan delas in i mono-, di- och polysackarider.
Alltså sockerarter och stärkelse utgör mat till de mikroorganismer som finns i
munhålan.
De små
kolhydratmolekylerna tar sig snabbt in i placket och metaboliseras av
mikroorganismerna. Det resulterar i att det bildas olika organiska syror vilket
gör att pH sjunker. Det i sin tur medför att kalcium och fosfor ökar i
plackvätskan och saliven. Resultatet kan relateras till de pH-värden där
emaljen demineraliseras.
Det kritiska
pH-värdet varierar naturligtvis från individ till individ men anses ligga kring
5,5 – 5,7 för emalj. Sänkningen av pH i placket är likartat mellan de olika
sockerarterna frånsett laktos som ger minder pH-fall. Laktos kan visserligen
användas av de kariesalstrande bakterierna det behövs även ett intag av sakaros
för att placket skall bildas.
Stärkelsen
är kariesframkallande och dess skadeverkningar är mycket beroende på
framställning och tillagning. Vid värmebehandling av stärkelse, t ex kokning,
bakning, extrudering och poppning blir konsistensen förändrad. Den blir
klippig, stannar kvar länge i munhålan och lägger sig kvar kring tänderna.
Man får
också ta i beaktande matsmältningsprocessen status. Brister på näringsämnen som
protein samt A-, D- och C-vitaminer, järn, kalcium och fosfor bidrar till ökad
kariesutveckling.
Forskning har
visat att hästens saliv har ett försvar mot kariesbakterier vilket består av
antikroppar. Detta är proteiner som bildas av immunförsvarets celler och utsöndras
i kroppsvätskorna som blod och saliv och förhindra att bakterierna tar sig in i
kroppen.
Den typ av
antikroppar som är viktig för försvaret i munnens slemhinnor kallas IgA*.
Forskningen visade att hästar förutom IgA* också har en annan typ av
antikroppar så kallad IgG i saliven men att mängden IgA vanligtvis var högre än
mängden IgG* i saliv. Dessa resultat är mycket viktiga för att man i framtiden
skall kunna förstå hur immunsvaret i hästens munhåla fungerar hur man kan
förebygga tandangrepp. Mängden antikroppar skiftar från individ till individ.
Man har sett
att under de senaste åren har bakterieangreppen på hästens tänder ökat men
forskare har inte hittat anledningen, men det kan inte helt uteslutas att den moderna
kraftfoderhållningens inverkan i munhålan.
För hästar
är själva tuggandet av grovfoder det som rengör deras tänder. Långa ättider
medför att mycket saliv bildas och det är därför avgörande för att motverka
karies. Saliven är basisk och neutraliserar syraangrepp på tänderna.
Man har sett samband mellan kraftfoderintensiv utfodring och ökade
kariesangrepp. Karies är vanligare från medelåldern och ses oftast i överkäken,
vanligast i första överkäkstanden, eftersom saliven faller nedåt.
*IgA är ofta
höga vid allergi när de kommit i kontakt med antigener (främmande ämnen).
*IgG ökar
när de kommer i kontakt med bakterier och antigerer och ökar vid allergier.
Källor: Elisabeth
Mandorf, examinerad odontolog, alltså veterinär med specialkompetens inom
hästens munhåla, Tandläkarbladet, SLU.
Ätställning
Se hur
hästen gör när den går på bete, det är en naturlig ätställning, inte några
hönät som är upphängda på ställningar så hastarna måste sträcka på halsen som
en giraff för att nå maten.
Så här kan ni kolla hur mycket socker erat pelleterade
hästfoder innehåller.
Ett populärt industritillverkat spannmålsfritt foder som
marknadsförs som ett foder med låg sockerhalt. Hur ser det egentligen ut?
För att få fram sockerhalten i fodret räknar men enligt
följande:
Råprotein 12%
Fett 7 %
Råaska 8,5 %
TS
12 %
Totalt 39,5 %
-
100
Kvarvarande är 60,5 % kolhydrater
Det betyder att detta ”sockerfria” foder faktiskt
innehåller 60,5 % socker, alltså mer än hälften av innehållet i säcken är
socker! Kolhydrater är ett samlingsnamn för stärkelse, fibrer, växttråd och tas upp som socker av ämnesomsättningen och transporteras ut i blodet som glukos. Alls upptagna kolhydrater har efter att passerat levern omvandlats till glukos. För stor mängd av socker kan orsaka fettlever.
Om inte torrsubstans deklareras brukar den normal ligga
på 12 %
Om inte aska deklareras brukar den ligga på 6 %
