lördag 16 juli 2022

Exponering för toxiska luftföroreningar

 Mitokondriell funktion vid inflammatoriska och metabola sjukdomar uppkomna genom exponering för toxiska luftföroreningar.

Cell med mitokondrier


Mitokondrier har identifierats som den huvudsakliga källan till cellenergi, genom att koppla oxidationen av fettsyror med produktionen av adenosintrifosfat (ATP-cellens kraftverk) av elektrontransportkedjan. De är komplexa organeller som spelar ett brett spektrum av funktioner, inklusive reglering av kalciumets jämnvikt, celldöd och differentiering.
 
Mitokondrier är också en viktig källa till ROS (reaktiva syrearter-fria radikaler) i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada i en rad sjukdomar. 
De spelar också en betydande roll i ett redoxsignalsystem där ett samspel visas från organellen till resten av cellen. Nyligen har det konstaterats nya funktioner för mitokondrierna, särskilt kopplade förändringarna i mekanismerna som är kopplade till ROS-generering med de inflammatoriska svaren involverade i olika sjukliga tillstånd. 
 
Mitokondriernas roll i de cellulära och molekylära mekanismerna som kopplar samman systemisk inflammation och mitokondriell dysfunktion i olika organ, med exponering för luftföroreningar som exempel.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) andas 9 av 10 människor världen över in luft av låg kvalitet. Följaktligen inträffar mer än 9 miljoner förtidiga dödsfall varje år på grund av de gemensamma effekterna av exponering för hushållens och omgivande luftföroreningar. Nyligen har det uppskattats att inandning av förorenad luft i stadsmiljöer minskar den förväntade livslängden världen över med nästan 3 år. 
Människan kan ofrivilligt exponeras för föroreningar främst genom vävnader eller organ som direkt interagerar med de toxiska ämnen som finns i luftföroreningar. Detta kan ske genom luftvägarna, det man andas in, penetration genom hud eller ögon och förtäring av förorenad mat via mag-tarmkanalen. 
På grund av de negativa hälsoeffekterna i samband med luftföroreningar har ökad förekomst av luftvägssjukdomar, såsom lunginflammation, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer, observerats. Den toxiska exponering orsakar också organinflammation som leder till systemiska komplikationer. 
Hjärt- och kärlsjukdomar står till stor del för merparten av ökningen av sjuklighet och dödlighet. I själva verket, enligt Global Burden of Disease-studien, är luftföroreningar ansvarig för en fjärdedel av det totala antalet dödsfall från syrebrist till hjärtat och stroke.

Luftföroreningarnas sammansättning och klassificering

Luftföroreningar består av en blandning av gaser (som kolmonoxid, svaveldioxid, kväveoxider och ozon) och luftburna partiklar. Även inomhusmiljön kan förorenas via ventilationssystem, luftkonditionering, mögelgifter mm och orsaka sjukdomar.

Förutom den komplexa karaktären hos luftföroreningar och samexistensen av många föreningar som tillsammans kan bidra till den rapporterade negativa hälsoeffekten, indikerar många epidemiologiska studier att toxiska luftföroreningar är huvudansvarig för hälsoresultaten. 

Luftföroreningar är en heterogen blandning av fasta och flytande partiklar som är kategoriserade efter sin storlek: De med en storlek på <10 μm (mikrometer) kan fastna i de övre luftvägarna och utöva en lokal toxisk effekt. De mest skadliga partiklarna är dock de med en diameter <2,5 μm, eftersom de kan tränga in djupare in i lungorna och nå alveolerna. Medan grova partiklar vanligtvis härrör från naturliga källor, står förbränning av fossila bränslen från transporter, industri och kraftgenerering för det mesta för luftföroreningar av fina partiklar i framför allt stads- och tätortsmiljöer. Dessutom har det diskuterats att partiklarna till och med kan bryta igenom olika epitel och föras över till blodomloppet och potentiellt kunna orsaka direkt skada på perifera celler och vävnader. Mindre partiklar (nano) en nanometer är en miljarddels meter)) uppvisar ett högre förhållande mellan yta och volym vilket ger en större yta där olika föreningar kan absorberas. Samband har etablerats mellan luftföroreningsspecifika komponenter och de framkallade toxiska mekanismerna. 

Övergångsmetaller som finns i luftfördelningar inkluderar vanligtvis järn, vanadin, nickel, krom, koppar, kadmium och zink. På basis av deras förmåga att generera ROS*, som är en biprodukt från kroppens energiförbränning, i biologiska vävnader och producera oxidativa stresstillstånd. De flesta av dessa metaller har förmågan att delta i Fenton-liknande* reaktioner och bidrar till en ökad frisättning av ROS, vilket initierar oxidativa skademekanismer. 

När det gäller organiska föreningar kan även polycykliska aromatiska kolväten finnas i beläggningspartiklar. De cytotoxiska mekanismerna förknippade med kolväten involverar också syreatomer härledda fria radikaler* huvudsakligen från mitokondrier*.

*ROS (reaktiva syrearter-fria radikaler* – en biprodukt från kroppens energiförbränning) i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress*, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada i en rad sjukdomar.
*Fentonreaktioner är baserade på generering av fria radikaler
*Fria radikalerandre reaktiva syre- och kväveföreningar bildas när kroppen förbränner mat efter att vi har ätit. Även olika sjukdomar, rökning, miljögifter, läkemedel, alkohol och strålning bidrar till att dessa ämnen bildas. Om sådana reaktiva molekyler inte elimineras eller neutraliseras av antioxidanter eller kroppens eget försvar uppstår oxidativ stress och en obalans i kroppen.

Geoingenering även kallad chemtrails (kemikaliespår).



Besprutning med... ja vad innehåller de?

Det kallas planetär ingenjörskonst, geoengineering, och bakom idéerna står några av världens tyngsta vetenskapsmän.
Exempelvis kommer förslaget att spreja svavel­partiklar i stratosfären från kemisten Paul Crutzen, som 1995 fick Nobelpriset i kemi för upptäckten att freon bryter ner det skyddande ozonlagret. Tekniken med svavelpartiklar i stratosfären har störst potential men också störst risker säger en annan forskare.
De kemikalier som sprayas från flygplan har genom markprov visat sig innehålla många tungmetaller och bland annat aluminium, barium, strontium och de här ämnena ligger i nanostorlek. De symptom som uppvisats i samband med sprayning är luftvägsbesvär som Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar, hosta, torra slemhinnor, halsont, huvudvärk, hudbesvär, torr hud samt led- och muskelvärk. 
Även ekologiska odlingar drabbas, försurning med skogsdöd och man har konstaterat massdöd hos bin och andra insekter i samband med dessa kemikaliebesprutningar. Men även vattenlevande djur och fåglar drabbas eftersom miljön kollapsar. 

Lyssna på piloter och forskare

Att inandas doftprodukter kan vara skadligare än att gå längs en trafikerad gata.


En stor europeisk undersökning visar att de så kallade doftförbättrande produkterna innehåller både allergi- och cancerframkallande ämnen.

Luftfräschare, doftförbättrare eller luftrenare. De har fler namn än så, men de har alla samma syfte: att maskera en lukt med annan lukt. Den europeiska konsumentorganisationen BEUC har testat 76 kemiska doftprodukter och i ett pressmeddelande skriver organisationen ”De här produkterna utgör en verklig hälsorisk inte bara för allergiker, astmatiker, gravida och barn, utan för alla som använder dem kontinuerligt.”
Undersökningen omfattar bland annat sprayer, doftvätskor, och geléer. Produkterna i undersökningen är inköpta i flera olika EU-länder.

– Det kan vara ett problem att avgöra vilka av de testade produkterna som finns i Sverige eftersom produkterna kan ha andra varunamn i Sverige, säger Olof Holmer, vd på Kemisk-tekniska leverantörsförbundet, KTF.
När Konsumentverket gick igenom märkningen av 17 doftprodukter på den svenska marknaden 2001 visade det sig att 15 av produkterna saknade innehållsförteckning. Nu visar BEUC:s undersökning att många produkter innehåller ämnen som formaldehyd, bensen och glykoleter.
– Alla de här ämnena är synnerligen olämpliga och de bör inte finnas i sådana här produkter, säger Göran Stridh, kemist på yrkes- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.
– Bensen är ett fruktansvärt ämne som är leukemiframkallande. Det är totalförbjudet i arbetslivet. Men man ska i och för sig komma ihåg att allt är en fråga om dos, alltså koncentrationen av ämnet multiplicerat med tiden man exponeras för ämnet. Men jag skulle aldrig i livet använda sådan här produkter, säger han. Artikel hämtad från Svenska Dagbladet

Toxiska luftföroreningarnas mekanismer och dess exponering på huden

Fria radikaler orsakar för tidigt åldrande, ojämn hudfärg och en minskning av elastin och kollagen.

Huden är ett av de viktigaste organen som utsätts för föroreningar utomhus eftersom det utgör ett stort gränssnitt mellan kroppen och miljön. I likhet med att den okulära (ögats) ytan erbjuder en biologisk barriär mot luftföroreningar där stratum corneum (hornlagret) som det övre skiktet representerar det huvudsakliga målet. 

Inflammation i huden och en förändrad redoxbalans, (det totala antalet reduktionssteg måste vara lika med det totala antalet oxidationssteg) har nämnts som relevanta mekanismer förknippade med förvärring av hudsjukdomar, ”åldersfläckar” atopisk dermatit, akne och psoriasis. 

Jämfört med de mekanismer som observerats i ögon- och lungvävnad som exponeras för luftburna föroreningar, kan huden absorbera partiklar i vävnadsskador, vilket tyder på en kaskad av effekter som drivs av inflammatoriska processer och oxidativ skada. Det leder till systemisk inflammation som en konsekvens och även endoteldysfunktion.

 De luftburna partiklarnas skadliga effekter på ögonytan

Ögoninflammation

Ögonen är de organ som ständigt exponeras för miljön och hornhinnan är den första fysiska barriären mot luftföroreningar. Det har det visat sig att luftföroreningar förvärrar irritation, sveda, främmande kroppskänsla, rodnad, inflammation, klåda i ögonen hos människor som bor i tätorter. 

Skadliga effekter på ögonytan är associerade med fria radikaler och inflammationer. På grund av detta ökar både hornhinnans- och bindhinnans epitelceller när de exponerade för olika skadliga ämnen. I sin tur leder inflammationer till sjukliga förändringar på grund av vävnadsökning som påverkar hornhinnans brytningsförmåga och synprocessen. Dessutom är ögonen mycket blodkärlsrika, följaktligen en viktig förmedlingskälla för de skadliga partiklarna.

Toxicitet i hjärnan och nervsystemet



Epidemiologiska studier på människor har visat att höga nivåer av luftburna toxiska ämnen är associerade med kognitiva funktionsförändringar hos barn, vuxna och äldre. Förändringar på luktnivå, hörselnedsättning, symtom på depression och andra neuropsykologiska effekter har också rapporterats.

Huvudmekanismerna för neurotoxicitet som produceras av luftföroreningar verkar vara relaterade till oxidativ stress och nervinflammation, som också är relaterade till patofysiologin för olika neurodegenerativa sjukdomar. Sättet på vilket dessa luftföroreningar når hjärnan och hur partiklarna orsakar skadan är inte klarlagt ännu. 

 Ektoderm bildar grunden för alla cellstrukturer i det perifera luktsinnet. Den kommer senare att bilda bl.a. luktnervcellerna i näsan och den nervbana som leder luktinformationen till hjärnan. Toxiner som cirkulerar genom nässlemhinnan kan passera epitelbarriären in i blodomloppet eller förflytta sig längs luktnervens axon och nå centrala nervsystemet. Därför kan de skadliga effekterna av inandning av partiklar vara resultatet av en direkt effekt av partiklarna via en väg från nässlemhinnan till axonen av luktnerven och därifrån till luktbulben, eller via en indirekt väg genom av den systemiska inflammatoriska reaktionen initierad av ökade nivåer av proinflammatoriska ämnen som släpps ut i blodomloppet och oxidativ stress. 

 Kroniska neurologiska sjukdomar kan tyda på att en stor orsak är oxidativ stress*.  Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter, en typ av toxiska ämnen som kroppen inte kan göra sig av med. Även om kroppen i allmänhet har utvecklat flera försvarsmekanismer för att motverka oxidativ stress, verkar hjärnan vara mer mottaglig än något annat organ.
Oxidativ stress orsakas av överskottsbildning av olika reaktiva syrearter (ROS) i celler och är inblandad i symptombilden av många neurodegenerativa sjukdomar som tillexempel MS och Parkinsons vilka båda är kroniska neurologiska sjukdomar. Vid MS verkar immunsystemet angripa den egna nervvävnaden och vid Parkinson förstörs de nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin.

En av svårigheterna med sjukdomar relaterade till oxidativ stress i hjärnan är att hjärncellerna är mycket mottagliga för oxidation. Så kallad ”hjärnrost” är både ett akut och kroniskt problem. Vid akuta händelser som stroke och trauma kan både de primära och sekundära effekterna av pågående oxidation vara massiva.

Eftersom reaktiva molekyler genereras i energimetabolismen och produktionsprocessen i cellen, är det viktigt att ha ett väl fungerande cellförsvar. Detta skall signalera till handling när nivåerna av oxidation stiger. Det är vad REDOX-signalmolekyler har till uppgift att göra. Naturligtvis, som det gäller för hjärnan, är det lika tillämpligt på varje cell i resten av kroppen.

Nervsystemet

Nervceller är uppbyggda på ungefär samma sätt som andra celler i kroppen. De innehåller en cellkärna och cellen har olika uppgifter. Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen. Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjälp av nervtrådarna har cellerna kontakt med andra nervceller, musklerceller eller körtelceller. Både de långa och korta nervtrådarna delas upp i flera nervändar så att de kan ha kontakt med många andra celler.

En del nervtrådar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet består av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtråden. Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder. Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida. Det beror på att signalen hoppar mellan noderna. Vid MS, uppstår skador på myelinet, det skyddande höljet runt nervfibrerna i centrala nervsystemet på grund av inflammationer.

En forskargrupp i Lund har visat att mobilstrålningen perforerar blod- och hjärnbarriären samt ger skador och celldöd hos hjärnans nervceller även om långtidspåverkan ännu är oklar. Fortfarande är forskarna oeniga om vilka effekter de kemiska föroreningarna i bl.a. kontorsmiljöer och de elektromagnetiska fälten har på människokroppen. Klart är dock att en stor grupp människor har utvecklat allvarliga besvär. Mycket talar för att överkänslighetsreaktioner orsakas av en rad samverkande faktorer där kemiska och fysikaliska faktorer spelar en avgörande roll.

Redoxmolekyltillskott spelar en viktig roll som näring åt hjärnans miljarder stödceller (gliaceller). Dessa förser våra nervceller med näring och producerar myelin.

Mag-tarmkanalen är exponeras både genom lungorna och förorenad mat

Munnen och matsmältningskanalen, liksom andningsorganen och huden, de vanligaste direkta exponeringsvägarna för luftföroreningar. Partiklar kan komma åt tarmen som ett resultat av förorenat matintag eller indirekt genom inandning.

 
Under de senaste åren har därför forskning som syftar till att utvärdera de toxiska mekanismerna i mag-och tarmkanalen efter exponering för föroreningar ökat. Dessa studier är baserade på antagandet att mag- och tarmkanalens epitel beter sig på samma sätt som andra organs epitelceller, som hud eller lungvävnad, som svar på toxinexponering.
 Således utlöser toxinerna också ökad ROS-generering, vilket initierar aktiveringen av redoxkänsliga överföringarI mag- och tarmkanalens celler regleras överföringen av olika proteiner vilket resulterar i förändring av tarmperistaltik och tarmpermeabiliteten. 
 
Det har också observerats ökade plasmanivåer av signalmolekyler som produceras av immunförsvaret på grund av toxisk exponering. Ta alla dessa resultat i beaktande, närvaron av föroreningar i mag-tarmkanalen ökad oxidativ stress och inflammation, vilket leder till strukturella vävnadsskador som resulterar i att tarmen läcker toxiska ämnen.
Toxisk initierad systemisk inflammation kan förvärra flera problem med mag-och tarmkanalen och utösa inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektal cancer.

Kardiorespiratoriska sjukdomar associerade med exponering för toxiska luftföroreningar

Efter inandning av toxiska ämnen står aktiveringen av oxidativ stress och inflammatoriska vägar till stor del för biologiska effekter, både lokalt såväl som systemiskt och i sekundära organ, såsom hjärtat. 
I lungan är ökade nivåer av inflammationsframkallande cytokiner, inklusive tumörnekrosfaktor och kemikalieattraherade cytokiner, ett vanligt fynd efter exponering. Därför observeras vanligtvis rekrytering av lunginflammatoriska celler efter exponering, både hos människor och i olika djurarter (hästar har stora lungor och är känsliga för luftföroreningar, min kommentar). 
 
Ökade plasmanivåer av dessa inflammatoriska förmedlare har också associerats med episodiska förhöjningar av toxiner i storskaliga kohortstudier*, vilket tyder på att dem toxiska exponering utlöser en inflammatorisk respons som inte bara är begränsad till lungan, utan också är systemisk. 
 
Som ett resultat av detta försämras ämnesomsättningen i avlägsna organ, såsom i hjärtat.
Alveolära makrofager spelar en central roll för att upprätthålla lunghomeostas genom avlägsnande av exogena material och mikroorganismer från andningsytan genom fagocytos* 
 
Evolutionen har förfinat alveolära makrofagers förmåga för att känna igen och eliminera patogener (sjukdomsframkallande ämnen). Men de skadliga ämnena i luftföroreningar ökar pressen på cellernas kapacitet att avlägsna främmande ämnen vilket leder till okontrollerad cellaktivering och ROS-produktion, såväl som ett överdrivet inflammatoriskt svar och pro-inflammatorisk cytokinfrisättning. 
 
Aktivering av immunförsvaret efter att kroppens upptag av toxiner verkar representera ett centralt steg i det cellulära inflammatoriska svaret på toxinerna i alveolära makrofager. Intressant nog har toxiska partiklar också visat sig ackumuleras inuti mitokondrier, vilket tyder på en specifik direkt effekt av toxiner över dessa. 
Följaktligen inducerar den toxiska exponering förändrad mitokondriell ultrastruktur i alveolära makrofager, inklusive svullnad, försämrad mikrocirkulation och organellsönderdelning vid höga doser, såväl som modulering av mitokondriell delning eller att de slås samman till större enheter. 
Nedsatt hjärtmitokondriell funktion uppstår också som ett centralt inslag i toxiska luftföroreningar. Mekanistiskt inducerar en akut exponering för luftföroreningar en minskning av aktiv, men inte vila, syreförbrukningshastighet, tillsammans med inre membrandepolarisering och minskad mitokondriell ATP*-produktion. 
 
*Grundmodellen för en kohortstudie är att man undersöker en exponerad grupp och en oexponerad grupp, och sen följer båda grupperna över tid på samma sätt.
*Fagpcytos är vita blodkroppar som äter upp sjukdomsalstrande ämnen.
*ATP, Adenosintrifosfat, är ett ämne som spelar en central roll i cellernas energihantering och ämnesomsättning. Kemiskt består ATP av adenosin och tre fosfatgrupper som sitter i på rad och betecknas alfa, beta och gamma räknat från adenosinmolekylen. ATP kan skapas på tre olika sätt, genom kreatinfosfatsystemet, glykolysen och nedbrytning av kolhydrater, fett och proteiner i citronsyracykeln och elektrontransportskedjan. Den sistnämnda kan delas upp i två eller tre olika delar beroende på vilket energisubstrat som används.
 
Slutsatser
De mitokondrierberoende* mekanismerna förknippade med inflammation är fortfarande dåligt förstådda av forskare. En bättre förståelse av de cellulära vägarna som ligger bakom detta fenomen skulle möjliggöra ett mer riktat tillvägagångssätt för att möta de negativa effekterna kopplade till inflammatoriska syndrom. Ett samspel mellan mitokondrier och NOX (kväveoxider) som specifika ROS-källor vid inflammation har erkänts, där redoxöverhörningen stimulerar varandra på ett positivt återkopplingssätt, vilket resulterar i ett komplext oxidativ stress och redoxsignaleringsnätverk. 

*Mitokondrier är organeller som finns i cytoplasman hos alla celler och är huvudplatsen för framställning av adenosintrifosfat (ATP) genom processerna för oxidativ fosforylering. En typisk eukaryot cell, cell som har DNA i cellkärnan, innehåller mer än 2 000 mitokondrier, som tar upp ungefär en femtedel av cellvolymen, en mängd som behövs för att möta cellens energibehov. Dess huvudsakliga funktion är den mitokondriella andningsprocessen där den reducerande kraften som produceras i oxidationsreaktionerna kommer in i elektrontransportkedjan och energi fångas upp i form av adenosintrifosfat.

Mycket av denna information är hämtad från forskning på University of Buneos Aires och NIH.


fredag 15 juli 2022

Orsaken till sjukliga förändringar på ögonen

 Signalmolekylers samspel utvecklar ögats linsceller

Signalmolekyler

Balansen mellan två signalmolekyler är kritisk för om tidiga linsceller i ögat ska fortsätta dela sig eller lämna cellcykeln och mogna till linsfiberceller. Det visar en forskargrupp vid Umeå universitet.
– Upptäckterna har en stor principiell betydelse för vår förståelse av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Om vi vet hur det ska fungera normalt sett underlättar det möjligheterna att i framtiden hitta åtgärder när någonting går snett,
Synen tillhör ett av våra sensoriska system som är avgörande för vår förmåga att uppfatta omvärlden. För att vi ska kunna se måste linsen i ögat bildas. Linsfiberceller börjar utvecklas tidigt under fosterstadiet, men det fortsätter att bildas linsfiberceller under hela vår livstid*. Vilka signaler som styr vilka linsceller som fortsätter att dela sig och vilka som lämnar cellcykeln och mognar till linsfiberceller har hittills till största del varit okänt, berättar Lena Gunhaga, docent vid Umeå centrum för molekylär medicin.

*Att linsfiberceller fortsätter att bildas under hela vår livstid innebär att det finns möjligheter att redoxsignalmolekyler hjälper ögat att skapa nya celler och hålla en normal celldelning (min kommentar).

 
De luftburna partiklarnas skadliga effekter på ögonytan

Vad vi kanske inte tänker på är att våra ögon inte bara är fönstret vi tittar ut genom, även utsidan kan bli smutsig och påverkas av de toxiska luftföroreningar som finns omkring oss idag. Det gäller att hålla både insidan och utsidan ren.

I de organ som ständigt exponeras för miljön fungerar epitelet* som den första fysiska barriären mot luftföroreningar. Det har det visat sig att luftföroreningar förvärrar irritation, sveda, främmande kroppskänsla, rodnad och klåda i ögonen, och mycket mer, hos människor som bor framför allt i tätorter. Även människor som dagligen vistas i luftkonditionerade byggnader kan drabbas av ögonproblem.

Skadliga effekter på ögonytan är associerade med oxidativ stress* och proinflammatoriska cytokiner*. På grund av detta ökar både hornhinnans- och bindhinnans epitelceller när de är exponerade för olika skadliga ämnen. I sin tur leder frisättningen av cytokiner till sjukliga förändringar på grund av cellulär vävnadsökning som påverkar hornhinnans brytningsförmåga och synprocessen. Dessutom är ögonen mycket blodkärlsrika, följaktligen en viktig förmedlingskälla för de skadliga partiklarna. 

Det har visat sig att hornhinnans epitelceller kan ta upp gaspartiklar där de polycykliska aromatiska kolväteföreningar som finns i partiklarna, utlöser den ökade ROS* som frigörs från mitokondrier i tidiga skeden. 

*Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både på insidan och på utsidan. Det fungerar som ett skydd. Epitel finns till exempel i huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och mag-tarmkanalen. I epitelvävnad ligger cellerna tätt ihop ovanpå ett skikt som kallas basalmembran

*Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter eller en defekt i antioxidanter.

*Proinflammatoriska cytokiner är proteiner/signalmolekyler som produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. (Proinflammatorisk är motsatsen till anti-inflammatorisk). Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan.

ROS; reaktiva syrearter-fria radikaler* och en biprodukt från kroppens energiförbränning som bildas i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress*, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada och orsaka en rad sjukdomar.

Strålningens effekter på ögats lins

Det är känt att exponering för röntgenstrålning, joniserade srålning*, kan orsaka celldödande och inflammatoriska effekter och orsaka malignitet i kroppsvävnader.

Linsen är den känsligaste av ögats vävnader och ett enda epitelcellager som ligger under hornhinnans yta innehåller alla blivande linsfiberceller. Trots att epitelcellagret kan drabbas av DNA-skador så har det aldrig framkommit rapporter om ”naturliga” linstumörer hos människor eller något ryggradsdjur. Den enda riktiga sjukdom som kan drabba linsen är katarakt – alltså grumling.

I april 2011 gjorde den internationella kommissionen för strålskydd ett uttalande där man meddelade att en sänkning av den antagna tröskeldosen för strålningsframkallad linsgrumling rekommenderades. Även gränsen för personal som arbetar med joniserande strålning har sänkts. Men flertalet studier visar att linsgrumling kan uppstå vid mycket lägre doser än vad som tidigare antagits.

Linsgrumling - grå starr

Än har de rekommenderade sänkta värdena inte haft genomslag i svenskt regelverk.

I maj 2012 kom EU kommissionen med ett förslag där dosgränsen för ögats lins sänkts så nu arbetar man på att sjukvården skall få tillförlitliga mätmetoder för att göra bestämningar av stråldosen till ögats lins. Under 2019 fick ämnet förnyad uppmärksamhet genom en rapport som påpekade flera medicinska skador, bland annat frågan om strålningens påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar*.

Användandet av röntgenbestrålning inom medicinen är den största icke-naturliga källan till joniserande strålning för allmänheten och står för men än 95 % av stråldoserna från alla människotillverkade källor. Inom neuroradiologi är det en extra risk för linsgrumling eftersom datortomografi ger en stor dos till ögat då det inte är av intresse vid undersökningen. Man provar olika skydd för att förhindra att ögonen exponeras vid röntgenundersökning. Strålning orsakar även oxidativ stress*.

Samma sak händer med våra husdjur som utsätts för joniserande strålning

Laser

Lasertermometer, bild: Litenleker.se

Kan laser vara farligt?

Strålsäkerhetsmyndigheten säger: Artificiell optisk strålning är framställd på konstgjord väg. Laserstrålning kan orsaka brännskador på huden och ögonen. Risken för skada beror på laserns styrka, avståndet till lasern och samt hur länge strålen belyser ansiktet. Ofarliga lasrar, även vid lång tids exponering. Leksaker med laser hör hit.

LASER är en akronym och står för "Ljusförstärkning genom stimulerad strålning". I enkla termer: Ljuspartiklar (fotoner) upphetsas med strömavgivande energi i form av ljus. Detta ljus är buntat i en stråle. Således bildas laserstrålen.

Det är så viktigt att vi på alla vis vi kan skyddar våra ögon, tänk till innan du utsätter dig för joniserande- eller annan strålning. Redoxmolekyltillskott spelar en viktig roll som näring åt hjärnans miljarder stödceller (gliaceller). Dessa förser våra nervceller med näring och producerar myelin. Myelinet isolerar nervtrådarna och skyddar dem från skador.

*Joner är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Det är den mekanismen som gör joniserande strålning ohälsosam. Beroende på total dos, exponeringstid och strålningens sammansättning, kan joniserande strålning orsaka celldöd, strålsjuka och cancer. Strålningen bryter sönder DNA-spiralen på grund av att det bildas fria radikaler.

*Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter eller en defekt i antioxidanter.

*Läs om ögonens, synnervens, koppling till hjärtat under ”Ögats koppling till kranialnerverna femte stycket.

Läs mer om ögonen här: http://homeopathuset.blogspot.com/2019/01/ogonens-sjukdomar.html

Läs mer om strålning här: http://homeopathuset.blogspot.com/2018/10/mikrovagor.html


Andra kranialnerven är synnerven

Kranialnerver (n cranialis) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen.

Det finns tolv par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster sida. Vissa av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan, andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan. Vissa av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna ett, luktnerven och två synnerven är egentligen inte nerver utan en förlängning av hjärnan men man räknar dem till kranialnerver.

Synnerven (n opticus) benämns som andra hjärnnerven men är histologiskt, i likhet med luktnerven, att betrakta som en nervbana. Varje synnerv innehåller cirka en miljon nervtrådar, vilket är utskott (axon) från de icke-ljuskänsliga cellerna i näthinnan och 130 miljoner synceller har komprimerats för att få plats i en miljon nervtrådar.

Synnerven börjar inom näthinnan med gangliacellerna vars axon löper utan synapser ända till nedre delen av thalamus. Under detta förlopp kommer större delen av nervfibrerna från ena sidans näthinna att korsa medellinjen. Denna växling bildar synnervskorsningen som ligger ovanför och framför hypofysen. Sjukliga förändringar: Inflammation i synnerven kan orsaka att myelinet runt nerven förstörs och utlösas ofta av en virusinfektion. Om det uppstår en skada på synnerven kan den inte överföra synintrycken som den ska, och då blir synen försämrad.

Kan man då tänka sig att hjärtat som står i förbindelse med andra kranialnerven, synnerven*, kan påverka varandra. Ögat är känslig för till exempel luftföroreningar och strålning likväl som hjärtat. Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.


Vid normala förhållanden styrs hjärtats elektriska aktivering av ett system med specialiserade myokardceller, i det så kallade retledningssystemet. Retledningssystemet består av Sinusknutan, AV-knutan, His bunt, höger och vänster skänkel samt Purkinjefibrerna

Man har via forskning sett att nedsatt hjärtmitokondriell funktion uppstår som ett centralt inslag i luftföroreningar. Mekanistiskt inducerar en akut exponering för luftföroreningar en minskning av aktiv syreförbrukningshastighet, tillsammans med inre membrandepolarisering och minskad mitokondriell* ATP*-produktion. Sammantaget spelar försämrad mitokondriell andning, ökad ROS-frisättning och bristfällig ATP-tillförsel en central roll i de negativa hälsoeffekter som rapporteras efter exponering för luftföroreningar.

Sömnlöshet oro handsvett inkontinens ont i bröstet och andra kända hjärtsymptom kan alltså vara symptom på en direkt koppling mellan hjärtat, ögonen och synnerven.

*ATP, Adenosintrifosfat, är ett ämne som spelar en central roll i cellernas energihantering och ämnesomsättning. Kemiskt består ATP av adenosin och tre fosfatgrupper som sitter i på rad och betecknas alfa, beta och gamma räknat från adenosinmolekylen. ATP kan skapas på tre olika sätt, genom kreatinfosfatsystemet, glykolysen och nedbrytning av kolhydrater, fett och proteiner i citronsyracykeln och elektrontransportskedjan. Den sistnämnda kan delas upp i två eller tre olika delar beroende på vilket energisubstrat som används.

*Mitokondrier är organeller som finns i cytoplasman hos alla celler och är huvudplatsen för framställning av adenosintrifosfat (ATP) genom processerna för oxidativ fosforylering. En typisk eukaryot cell, cell som har DNA i cellkärnan, innehåller mer än 2 000 mitokondrier, som tar upp ungefär en femtedel av cellvolymen, en mängd som behövs för att möta cellens energibehov. Dess huvudsakliga funktion är den mitokondriella andningsprocessen där den reducerande kraften som produceras i oxidationsreaktionerna kommer in i elektrontransportkedjan och energi fångas upp i form av adenosintrifosfat.

Mycket av denna information är hämtad från forskning på University of Buneos Aires och NIH.