söndag 17 maj 2015

VÄNSTER BAK

HÄSTENS NJURAR OCH URINVÄGAR
Områden som "tillhör" urinvägarna
Det finns normalt två njurar som är cirka 15 x 20 cm stora.  De är belägna i bukhålans övre del, tätt intill ryggraden och skyddas av det nedersta revbenet. Det går inte att palpera njurarna på en häst utifrån. Det ligger för mycket vävnad emellan njurarna och huden för att det ska vara möjligt.

Njurarnas huvudsakliga uppgift är att bilda urin. Hypotalamus reglerar hästens törstimpuls och njurarna reglerar urinutsöndring, elektrolytbalans och tillsammans reglerar dessa organ hästens vätskebalans. Njurarna och lungorna reglerar tillsammans pH balansen i vävnader och organ.

Kineserna säger: ”Njurarna tar emot energi från andra organ och lagrar den. Njurarna står i förbindelse med benen, märgen och med hjärnan samt att de påverkar binjurarna och bisköldkörtlarna. Det finns ett nära samband med ryggraden genom att njurarna och urinblåsan utgör ett par och urinblåsans muskelmeridian går från nacken och utmed ryggraden”.
Njurarnas urinutsöndring är organismens viktigaste metod att befria sig från ämnesomsättningens vattenlösliga slaggämnen.

Från njurarna transporteras urinen via urinledarna till urinblåsan. Urinblåsans funktion omfattar mycket mer än bara den mekaniska insamlingen och utsöndringen av urin. Den påverkar njurarnas funktionella processer antingen genom att störa dem eller att stimulera dem.

Hur vet man att urinvägarna fungerar normalt?
Ett bra tecken på att urinvägarna är friska är att hästen dricker ordentligt med vatten och att den kissar. Om man har koll på vätskeintaget och hur mycket eller många gånger hästen kissar på ett dygn så vet man också om det skulle bli en störning.


VÄTSKEBALANSEN

Vätskebalansen


En vanlig orsak till njurbelastning är att hästen inte dricker tillräckligt med vatten. En medelstor häst i normalt arbete behöver dricka mellan 40 och 75 liter vatten per dygn. Underhållsbehovet är minst 5-15 liter vatten per 100 kg kroppsvikt och dag. Hästen suger och sväljer ca en gång per sekund. I en enda omgång kan hästen dricka ungefär fyra liter. Om det är en vattenkopp i boxen skall flödet vara minst 8 liter/minut motsvarade det hästen får i sig på samma tid om den dricker ur en hink, är flödet i vattenkoppen lägre får man kompensera med hink.

Äter hästen torrhö behöver den dricka ordentligt men går den på bete får den i sig relativt mycket vätska via gräset och kan därför dricka mindre. Om det är varmt ute och hästen motioneras och svettas mycket behöver den mer. Allt är relativt och man får utgå från vad hästen gör för hur mycket den bör dricka.


FÖR HÄSTAR I HÅRT ARBETE

Galoppör
Salt är den enda mineral som inte återfinns i tillräckliga mängder i hästens naturliga föda (bete/stråfoder) om den arbetar och svettas. Man bör därför ge hästen fri tillgång till saltsten (ren saltsten) inne som ute. Men även här får man vara på sin vakt och inte överdosera. 

För hästar som är i hård träning räcker inte saltsten. Det kan ta flera dagar innan de själva, genom att kroppen aktiverar natriumsparade mekanismer, har kompenserat saltförlusten och därför behöver den ersättas.
Att lära hästen dricka fysiologisk koksaltlösning verkar vara det bästa alternativet för att ersätta saltförlusten. Man kan börja med en svagare saltlösning.

Fysiologisk koksaltlösning består av 9 g vanligt koksalt löst i en liter vatten, det ger samma koncentration som hos blodet.
Givetvis skall hästen fortfarande erbjudas rent vatten i en hink vid sidan av koksaltlösningen.


Några orsaker till njurbelastning
  • En vanlig orsak är att hästen dricker för lite vatten.
  • Vid vaccinering bör man vara medveten om att det kan förekomma andra typer av biverkningar än ömhet vid injektionsstället och feber. Systematisk injicering av aluminium, kvicksilver och formaldehyd ger dokumenterade systemskador som t ex njur– och urinvägssjukdomar, allergier, abscesser, cystor, tumörer, långvariga muskel och ledsjukdomar mm.
  • Hästar i hårt arbete svettas ut järn, magnesium, kalium och natrium vilket leder till uttorkning och energiförlust.
  • Det kan bero på hur hästen utfodras, mycket vanligt är att ”en sur mage” orsakar belastning på njurfunktionen på grund av att negativa joner passerar från magen till njurarna.  
  • Utfodrar man med för mycket protein ökar kvävehalten i kroppen vilket är toxiskt och kroppen eliminerar det via njurarna.  
  • Om hästen har förhöjda värden på urinämnen och kreatin i blodet kan det bero på en belastad lever som orsakar njurfunktionsstörning.
  • Ålder.

Tidiga tecken på obalans i urinorganen
Tidiga tecken på njurbelastning är att hästen börjar dra vänster bak (på grund av kramper i ilio-psoasmuskeln), är öm i vänster sidas ryggmuskler och öm framför korset. En stel vänstersida orsakar att hästen inte vill gå i vänster varv, inte tar vänster galopp så gärna samt och är stel i nacken. Onaturlig slöhet, viktminskning och försämrad pälskvalitet är också tecken på nedsatt njurfunktion.


Andra tecken på störningar i urinorganen som kan ha pågått under längre tid
  • Pålagringar på kotorna som bl a orsakar spatt kan orsakas av att njurarna inte utsöndrar syror och salter och då väldigt vanligt är att det blir inflammationer. Problem i böjsenor och gaffelband är också vanligt framför allt i vänster bak.
  • Ett surt pH orsakar också att hästen får problem med inflammationer i muskler, bindväv, ligament och senor.
  • Andra symptom är att den skjuter rygg och stönar när den skall kissa samt att den försöker kissa ofta.
  • Hästen kan också få väldigt ömma hovar på grund av att urinsyrorna samlas där (gikt) men oftast tror man att hästen har fått fång.
  • Om njurar och bisköldkörtlar är i obalans kan hästen utveckla njursten vilket kan leda till att urinvägarna blir tilltäppta och hästen ställer sig i kisställning utan att det kommer något och om hästen uppvisar de symptomen bör man låta en vet, undersöka den.
  • Var också uppmärksam på hingsten/valacken och håll skapet rent från den gegga som bildas och som kan orsaka ”snoppsten” som orsaka kissproblem.
  • Eftersom njurarna är ett av fyra avgiftande organ och njurarna har fått en belastning så kan något av de övriga utsöndringsorganen få öka sin aktivitet. Huden, det allra största avgiftande organet, får ofta ta emot mer toxiner eftersom kroppen vill hålla de övriga inre systemen så friskt som möjligt. Istället ökar utsöndringarna via huden med diverse hudproblem som följd.


KOPPLING MELLAN NJURARNA OCH DIAFRAGMAN 




Njurarnas urinutsöndring är organismens viktigaste metod att befria sig från ämnesomsättningens vattenlösliga slaggämnen. Njurar och blåsa är nära knutet till varandra och urinblåsans funktioner omfattar mycket mer än att bara vara en behållare för urin. Blåsan påverkar njurarnas funktionella processer genom att försöka stimulera dem att utsöndra toxinerna.
Om hästen av någon anledning får en nedsatt njurfunktion påverkas kroppen på flera olika sätt. Urinutsöndringen minskar, syra-basbalansen förändras och hormonella störningar kan uppstå. En nedsatt njurfunktion kan alltså rubba funktionen i flera organ och så småningom uppstår många symptom som kan vara svårare att härleda till dålig njurfunktion.

Diafragman och psoasmusklerna
Störningar i njurfunktionen kan orsaka besvär som staser i brösthålan med hosta och astmatiska symptom som följd vilket orsakas av att psoasmusklerna sitter ihop med diafragman. Det som är väldigt speciellt med psoas är den inverkan den har på andningen.
Psoasmusklerna har sitt ursprung från ländkotor och höftben och sitt fäste på lårbenet. Den går längs ryggraden med överlappning till diafragman. Den håller samman kroppen och stabiliserar rygg och bäcken samt ger en jämn viktfördelning ända från bakbenen till frambenen. 
Som vi vet ger nerverna signaler till musklerna hur de skall arbeta och de olika muskelgrupperna har också motsatt verkan till varandra, de är antagonister.
Nerver och muskler är beroende av vissa mineraler för att behålla normal funktion. Kalcium och magnesium är två mineraler med motsatt effekt, alltså antagonister. 
Kalcium har en sammandragande effekt och magnesium har en avslappnande effekt och magnesium reglerar tillgång och användning av kalcium i cellerna. Magnesium är också den mest utarmade mineralen och när hästen utfodras med en massa kalcium ökar behovet av magnesium. Njurarna försöker hålla kvar magnesium om det blir för låg nivå i kroppen.
Allt dolt socker i djurfoder kan orsaka magnesiumbrist, men även "elitidrottande" hästar drabbas lätt av magnesiumbrist.

Hur vet man att hästens njurar fungerar normalt?
Så länge hästen dricker och kissar normalt kan man förmoda att njurarna också fungerar som dom skall. Nu kan det vara svårt att se tidiga tecken eftersom njurarna har stor kapacitet. Viktigt i förebyggande syfte är att hästen alltid har tillgång till friskt och rent vatten, vattna gärna med hink så du ser att den dricker och hur mycket. Det kan ju vara lite svårare att observera när hästarna går på lösdrift med flera andra. Man får även se över utfodringen, för stor utfodring med protein sätter njurarna i hårdare arbete.

Några orsaker till njurbelastning
Funktionsstörningar i njurarna har ofta samband med lågt vattenintag och hög proteinutfodring. Medicinering, diarré, tungmetallförgiftning från t ex vaccinationer och alger men även en dålig mag-, lever- och tarmfunktion kan orsaka störningar i njurfunktionen. Njurarna reglerar elektrolyterna och överutfodring med salt kan orsaka besvär, för stort intag av kalium från t ex grovfodret kan också påverka njurarnas funktion. Vid mycket sura mag- och syraförhållanden kan en förhöjd syrautsöndring via njurarna konstateras.

Tecken på störningar i njurarnas funktion
Tidiga tecken kan visa sig som viktnedgång, trötthet och dålig päls. Stelhet i nacken och över korset ner i vänster bak, hästen drar- eller koordinerar sämre med vänster bak. Eftersom njurarna reglerar pH så kan ett försurat tillstånd också orsaka dålig senfunktion, utfällning av kalcium från skelettet samt att försurningen orsakar inflammationer och ökar belastning i bindväven.
Kolik är vanligt förekommande speciellt under vinterhalvåret på grund av att hästen inte har tillgång till friskt vatten i rätt mängd.
Inflammation i kroppens små leder, pålagringar som ofta drabbar hasleden, hudproblem i form av nässelutslag, starkt kliande knotter och blåsor. Eksem, sår på kotor och karleder som i regel börjar på bakbenen.
Naturligtvis spelar hästens ålder en viss roll eftersom gamla djur ofta får belastning på njurarna.

Hur mycket vatten skall hästen dricka?
Som underhållsbehov räknar man med ca 5 liter/kg kroppsvikt i vila. En häst på 500 kg behöver då ca 25 liter i underhållsbehov. Vid ökad proteinutfodring kräver hästen mer vatten. När hästen arbetar kan den förlora upp till 10-15 liter kroppsvätska per timme, det innebär att den behöver dricka mer. Ett sto med föl vid sidan kanske dricker 50 liter/dag.
En automatisk vattenkopp kan låta bli att ha ett bra flöda och har i regel liten vattenyta. Om hästen får välja dricker den helst ur en hink. Hästens vatten skall hålla livsmedelskvalitet.
Renefor innehåller verksamma substanser i mikrodoser som stödjer drickimpulsen och njurarnas naturliga funktion.


RESPIRAFOR OCH RENEFOR

Respirafor 1 kg, Renefor 1 kg
Båda produkterna finns i 4 kg förpackning

Respirafor understödjer lungor och luftvägar. Lungorna är kopplade till diafragmamuskeln, seratusmusklerna, interkostalmusklerna och deltoideus. 
Renefor understödjer njurarnas normala funktion och är kopplade till iliopsoas och trapetzius. Genom urinblåsan kopplas de även till djupa ryggmuskeln och böjsenorna.
Cirkulafor fungerar utmärkt att komplimentera med eftersom den jobbar i cirkulationens kapillärsystem.
Bra att understödja vätskebalansen är också Natriumklorid, finns i burk om 500 g.

Makrosyl, som innehåller magnesium är viktigt för normal funktion av njurarna och njurarnas reglering av kalium- natriumbalansen. Detta på grund av magnesium kompletterar verkan av kalium. Magnesium minimerar risken för njurförkalkning jobbar också bra ihop med Renefor. 

WEBBSHOP



Om magnesium







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.