HÄSTENS SÖMN

 VET DU ATT HÄSTEN HAR SAMMA TYP AV SÖMN SOM OSS MÄNNISKOR  

De olika sömndjupen kallas REM-sömn och orotsömn (NREM-sömn). Hästen sover inte åtta timmar i sträck utan deras sömnperioder är uppdelad till cirka femton minuter åt gången och omkring tre till fyra timmar per dygn. 
Dom sover mer på natten än på dagen och deras sömnperioder består, kan man säga, av tre faser. Dom sover oftast i grupp om dom har möjlighet och det alltid en vaken som håller vakt.

En fas är när hästen dåsar vilket den gör stående genom att den kan låsa vissa senor i benen. Den står och hänger med huvudet, tappar läppen och vilar på bakbenen, ett i taget. 
Den andra sömnfasen är den vanliga orotsömnen som den kan göra stående men också liggande på mage med benen under sig och med nosen i marken. Den tredje fasen är REM-sömnen och den kan hästen bara komma in i när den ligger utsträckt på sidan med stöd åt huvudet. Hästen har stort behov av REM-sömnen och den kan inte kompenseras med någon av de andra faserna.

Hästen behöver alltså en trygg och lugn plats för att få sin viktiga REM-sömn så tänk på det när ni utformar hagar, att det finns torra ställen som är inbjudande med bra sikt eller att det är lugnt i stallet.

Eftersom den är ett flyktdjur är det inte helt ovanligt att hästen inte kan slappna av och sova på grund av stress, oroliga boxgrannar eller något annat som stör den. Det här med sömnen kanske man inte tänker på utan tror att hästen får den sömn eller vila den skall ha, men vi ser ofta i håranalyserna att hästarna är ”sömnlös”.

Om man märker att hästen inte kan sova eller dåsa av på grund av till exempel stress kan man ge den Räddningsdroppar eller blanda en specialblandning till den för att minska stressen.

Hästar har speciella senor i benen som göra att benen kan låsas och inte trillar omkull vid sömn, vilket vi människor skulle gjort. Detta gör att hästen inte behöver använda så mkt muskelstyrka för att stå och sova. När hästen ligger ner trycks kroppen ihop delvis vilket gör det svårare att andas för hästen, därför väljer de ofta att stå, men de flesta hästar ligger ner ca en gång per dygn, förutom gamla och sjuka hästar eller ston som ska föla. Det är tungt att lägga sig och resa sig för hästen. Ett föl har det lättare och gör det därför oftare.

Systemet är emellertid inte helautomatiskt, och därför kan djuren inte sova stående under längre perioder. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid.

NARKOLEPSI HOS HÄST

Narkolepsi är en ovanlig sovstörning som karaktäriseras av okontrollerbara perioder av sömn och förlust av muskeltonus. Man tror att vid narkolepsi finns en biokemisk abnormalitet i hjärnstammen. Det finns beskrivet att de flesta fallen börjar visa sig vid sex månaders ålder, men det förekommer att hästar börjar visa symtom först i vuxen ålder. Symtomen varierar från lindrig muskelsvaghet till fullständig kollaps. 

"Äkta" narkolepsi förekommer på häst men är inte så vanligt. Det är mer vanligt att de får narkolepsiliknande symtom, men att de symtomen beror på brist på sömn/vila och att hästen på grund av mental utmattning får dessa symtom.
Typiska symtom är att hästen somnar stående, och att benen viker sig och hästen faller för att direkt gå upp igen och "vakna". En anledning till den mentala utmattningen kan vara en ny häst i stallet/hagen, miljöbyte, ändrade rutiner när det gäller utevistelse/andra hästar i hagen eller i närliggande hagar. Hästen får ett behov av att "hålla koll" på sin omgivning och kopplar inte av, får inte vilan som han behöver och blir så trött att att han i vissa fall får narkolepsiliknande symtom.
Om man kommer tillrätta med varför hästen inte kan vila och ändrar detta försvinner symtomen efter en tid.

Som tur är sover många djur mycket lite och endast korta stunder varje gång – för vissa arters vidkommande bara ett par minuter. De flesta djur lägger sig även ned då och då. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid. Det är dock en myt att en sovande häst eller ko inte skulle kunna resa sig upp igen, om den har trillat.

TÄNKBARA ORSAKER
Osteochodros av halskotpelaren, artros av facettleder i halskotpelaren, trauma till kotpelaren eller huvudet och virusinfektioner är några av de vanligaste orsakerna till neurologiska symtom i Sverige. I övriga världen tillkommer en del andra diagnoser. Kraftig leverpåverkan kan också orsaka neurologiska symtom.

Levern har många uppgifter och en av dom är att filtrera bort toxiner från blodet. Levern är organismens överlägset största körtel och den filtrerar över 600 liter blod (på en människa) varje dygn. Den framställer ämnen för nedbrytning av inträngande virus och bakterier, bryter ner mjölksyra, avgiftar skadliga ämnen från kemikalier. Levern bildar bl a enzymer (Q10), lecitin, kolesterol och blodalbumin. Levern lagrar järn, koppar och spårämnen och de fettlösliga vitaminerna. Det kan ju vara av intresse att veta att de stora doser vitamin D som rekommenderas inte gör någon nytta om levern inte kan bilda enzymer som kan aktivera det.

Levern inte bara neutraliserar gifter, den har stor funktion genom att kontrollera nervsystemet och en överhettad lever kan utlösa depressioner och ilska. Det finns ju ett ordspråk som säger ”hetlevrad” medans en underfungerande lever ger en tillbakadragen och trött individ

Tungmetaller har stor dragningskraft på nervvävnad samt fettrika organ som hjärnan och levern. Eftersom tungmetaller som järn, aluminium, kvicksilver, kadmium, barium och strontium alla har en positiv (+) elektrisk laddning så dras de automatiskt, som till en magnet, till negativa (-) elektriska laddningar av nervimpulser.

De tungmetaller som finns i vacciner sprutas direkt in i kroppen och vaccinadjuvanserna har kommit att bli enormt inflammationsframkallande bland annat genom de tungmetaller de innehåller.

I dagsläget injiceras även nanopartiklar av järnoxid som kontrastmedel vid magnetkameraundersökningar. De största nanopartiklarna är i storlek som virus, fint metallstoft och de allra minsta är inte större än gasmolekyler.

När immunsystemets vita blodkroppar kallas in för att neutralisera de främmande ämnena fraktas dessa till hjärnstammens föreningspunkt, DVC, där kranialnerverna överlappar varandra och på så vis uppstår inflammationer som går ut i någon av de tolv kranialnerverna.

Slutsatsen man kan dra är att de tungmetaller som ligger i spårmängder och som sprutas intramuskulärt, kan sprida sig i nervbanorna. Det är känt att de kan orsaka diverse symptom om de inflammerar kranialnerver. Symptomen beror på vilken av kranialnerverna som inflammeras, om det är kranialnerv fem så kan det ge upphov till ansiktsförlamning hos både människor och djur men även så kallad headshakingsyndrom hos hästarna.

Man får ju även se om det fattas hästen näringsämnen som kan bidra till symptomet, eller att hästen fått en vaccinationsskada. Tungmetaller som finns i vacciner vet man kan påverka nervsystemet och orsaka neurologiska symptom,

Läs om vacciner här

En mananalys kan ge klarhet i vad som orsakar symptomet.

Här kan du läsa mer om mananalys

 

 

SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

 SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

Belastningen i nedslaget på framhovarna uppgår till ca 1 500 kg när hästen travar i tävlingstempo

Hos galopphästar är det oftast de ytliga böjsenorna som drabbas av skador. Senan töjs otroligt mycket och gränsen där den kan gå av är väldigt nära vilket gör att skaderisken är stor. Hos travhästen är det oftare gaffelbanden som tar stryk även om både djupa- och ytliga böjsenorna ofta drabbas av skador. Naturligtvis, beroende på vilka arbetsuppgifter en häst har, så varieras skadorna eftersom de olika senorna har olika uppgifter. Senorna har ju också till uppgift att skydda musklerna från att skadas. Senornas förmåga att generera energi och bära tunga laster under längre tidsperioder, utan att drabbas av syrebrist, beror på att de inte har lika riklig blodcirkulation och hög syreförbrukning som musklerna.

Senorna är mycket elastiska och består av längsgående kollagena fibrer som är dragfasta och elastiska. Hos en vuxen häst är senorna till största delen uppbyggda av ett kollagen som är hårdare och har högre draghållfasthet. Hos de unga hästarna består senorna till största delen av ett tunnare och mer elastiskt kollagen som inte har samma hållfasthet.

En viktig sak att tänka på när man skall läka skador på senor och ligament är att de har mycket lägre syreförbrukning än muskelvävnad vilket gör att läkningstiden blir mycket längre.

Skadorna kan visa sig som blödningar, inflammationer och bristningar i senfibrerna där orsaken kan vara att träningen har ökats för snabbt så vävnaderna inte hunnit anpassa sig. De kan ha utsatts av för hög belastning där det då orsakats trauma och det uppstår mikroinflammationer. När dessa inflammationer läker bildas det ärrvävnad och risken för nya skador på ett redan drabbat område ökar.

Andra orsaker än belastning kan ju vara att senorna blir överhettade och torra samt att det uppstår ett surt pH som också är skadligt och orsakar inflammationer. Äldre hästar är ju av naturliga orsaker mer benägna att få skador än de yngre.

KISEL - UNIVERSALMEDLET

Kisel är universalmedlet när det gäller att motverka skador i senor, bindvävnader, blodkärlen och i alla vävnadsstrukturer. Kisel påverkar bildning av bindvävnad och vid djurförsök har man konstaterat att kiselfattig föda har samband med förändringar i broskmatrisen.

Vid träning och tävling ökar behovet av kisel markant så närvaron av tillräckliga mängder kisel är därför väsentlig för uppbyggnaden av friska senor hos hästarna.

Som kuriosa kan jag nämna att vid stress hos människan ökar adrenalinhalten och man kunde konstatera att kiselhalten i aortan sjönk med 20 % men med kiseltillägg återställdes blodkärlens väggar till endast smärre förändringar. Studier på friska människor visar att blodkärlen hos dem innehöll 14 gånger mer kisel än i blodkärlen som uppvisar patologiska förändringar.

Kisel samarbetar nära med Kalciumfosfat, Kalciumfluor, Magnesium och Järn. Mineralerna finns i Kalfosmin med understödjande vitaminer.

Källa: Loeper och Golan, (Pfeiffer, C.C., Gothier P-I., Paris, Debard 1983, s 327-30). (Charliste E.M, Ciba Foundastion Symposium 1988, 123-39, ISSN 0300-5208). (Scmidt och Bayer).

KALFOSMIN

 ESSENTIELLA NÄRINGSÄMNEN FÖR VÄXANDE HÄSTAR

Arabföl

Näringsämnena i Kalfosmin är essentiella för växande hästar eftersom de är viktiga näringstillsatser för starka ben och leder.

Kalfosmin är näringstillsatser som förebygger påfrestningsskador, ledinflammationer och benskador, speciellt hos trav- och galopphästar. Medlen kan även ges till andra tävlande djur som lider av problem med benbyggnad, leder och metabolism.

Det är ett välkänt faktum att kanske endast 20 - 25% av fölen i ett travstall någonsin har en chans att tävla på travbanorna. Resten lider av tillväxtstörningar, ämnesomsättningsstörningar samt skador, fastän de i övrigt skulle vara i stånd att göra tillfredsställande resultat.

Veka kotor, felaktig benställning, grova utvecklingsstörningar i den nedre delen av benen, degenerativ artrit, lösa benbitar och ojämn bentillväxt är inte så ovanligt hos fölen. Det är viktigt för fölets hållbarhet att minska frekvensen av felaktiga benställningar under de första månaderna.

Regelbunden hovvård är viktig för att understödja en korrekt benställning. Men för att utveckla ben, senor och ledbrosk är stoets utfodring och sedan fölets utfodring i samband med att det får fast föda av största betydelse. En frisk mage och de rätta tillskotten är a och o för att fölet skall kunna utveckla starka ben, leder, brosk och vävnader.

Kalfosmin är ett tillskott som ges till dräktiga ston, ca 1 - 2 månader före beräknad fölning. Bra för unghästens utveckling av leder och hovar.

KALFOSMIN

Kalfosmin 2 kg

Sammansättning: Laktos, Calcium phosfat, Magnesium fosfat
Tillsatser: Calcium fluor, Ferrum fosfat, Silicea, Zink, Koppar, Bor, Betakaroten, D-alfa tocoferol, Natriumaskorbat och Boswelia.

 
Calc. phos Försenad tillväxt, svaghet i benstommen, blodets koaguleringsförmåga. 
Magnesium phos Verkan är speciellt utpräglad på den glatta muskulaturen och hjärtmuskulaturen. reglerar aktiv kalcium transport och har stor inverkan på bendensiteten. En brist kan leda till försämrad utveckling av skelettet.                            
Calc. Fluor Upprätthåller vävnadernas elasticitet. Påverkar huvudsakligen den elastiska bindväven, muskler- och senfästen.
Ferrum phos ökar hemoglobinets syreupptagande och syretransporterande förmåga.
Påverkar gynnsamt muskelfunktion och muskelspänst i alla muskelsystem.
Silicea Vid dålig benbyggnad i kombination med Calcium phos. Bra vid ömma hårda körtlar och svaga ömma leder. Silicea i kombination med Calcium fluor stimuleras bildandet av bindvävsfibrer Kisel – ingår som viktig komponent i brosk, bindväv, senor och hud. Studier har visat att vid stress som hästen utsätts för vid t.ex. träning och tävling ökar behovet av kisel markant för att uppehållas kärlens elasticitet och motverka förkalkning.
Sinnesstämmning: Svårigheter att bestämma sig.
FosforFosfor är ett livsnödvändigt grundämne som framställs ur naturliga mineraler. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor är viktig för bildning och stärkning av ben och tänder och är även viktig för balansen av syra och bas i kroppen samt energiproduktion till kroppens energikrävande funktioner.
Bor en mycket viktig mineral där en brist kan leda till benskörhet. Bor minskar utsöndringen av kalcium, magnesium och fosfor från kroppen. Bor deltar även i kroppens egen produktion av D3 vitamin. Bor finns inte i stora mängder i naturen. Bor minskar utsöndringen av kalcium, magnesium och fosfor från kroppen. Bor deltar även i kroppens produktion av D3-vitamin.
zink och koppar
Zink Man har funnit att nästan alla ämnesomsättningsfunktioner är beroende av zink. för cellernas utnyttjande av järn samt för upptag av A-vitamin.
Koppar medverkar vid bildandet av bindvävsfibrer, och vid omsättning av C-vitamin
 
A-, C- och E-vitaminer
Det är nödvändigt för bindvävnadens och benstommens hälsa att C-vitamin samtidigt finns närvarande. Träning och stressituationer ökar behovet av C-vitamin. C-vitamin är nödvändigt för upptag av järn.
Vit A understödjer kollagenet vilket är nyckelkoponenten vid understödjande av ledstrukturen, senor och ligament. Vit D ökar upptaget av kalcium.
Vit E är en viktig komponent i kroppsomfattande antioxidantförsvar och spelar en viktig roll i immunförsvar, kardiovaskulära, cirkulations-, neuromuskulära och reproduktiva funktioner.
 
Boswelia Serrata är en ört som sedan långt tillbaka är känd för sina smärtlindrande
egenskaper. Boswellia Serrata är - precis som Gurkmeja - naturligt antiinflammatorisk vilken bidrar till friska leder. Örten har också använts för smärtlindring vid ledgångsreumatism.

Den växande unghästen

 

Utveckling av skelettet hos unghästar, från födsel till tävling 
- sett ur näringsperspektiv

Nyfött föl Foto Maria Norgren

Underhållning av hästens skelett är avgörande för att garanteras optimal utveckling för den växande unghästen, minimerar risken för skador hos tävlingshästen samt gynnar långt liv och god hälsa.

Skelettets utveckling och hälsa hos den unga hästen börjar redan i livmodern och säkerhetsställer att fölmärren fodras med en korrekt uträkning av nyckelmineralerna, det är livsnödvändigt för det växande ofödda fölet.

Dag 320

För att stoet skall kunna producera mjölk av hög kvalitet så orsakar det en betydande förbrukning av hennes mineralreserver. Att underhålla mineralintaget genom ökad laktation är av absolut största betydelse för att säkerställa att fölet erhåller den bästa näringen för att understödja den snabba skelettutvecklingen i de tidiga veckorna och månaderna i dräktigheten. Under den här tiden genomgår skelettet, kroppsstorleken och muskelmassan, en massiv ökning.

Defekta ben

Risk för defekta ben och relaterad vävnads utveckling ökar vid en eller flera av följande orsaker:

• Undermåligt grovfoder med felaktig balans på energi och näringsämnen i den dagliga utfodringen.
• Otillräckliga mängder av kalcium och fosfor.
•  Omvänd balans på kalcium och fosfor (mer fosfor än kalcium).
• Lågt zink- och kopparvärde i grovfodret.
• Låg nivå av vitamin D.

Fullblodssto 2 år. Det är på svansen man kan se att det är en unghäst.

Att utfodra en unghäst för maximal tillväxt är inte heller önskvärd eftersom benets förhårdnad släpar långt efter benlängden. Vid 12 månaders ålder kan unghästen nått omkring 90 – 95 % av sin normalhöjd men endast 75 % av vad hans vuxna benmineral skall innehålla.

Det idealiska är om en unghäst går upp i vikt i en takt som deras ben under utveckling lätt kan bära. 

Development Orthopedic Disorders (DOD)
Växande ben, bindväv, senor, ligament och muskler har inte samma styrka att bära en snabb viktökning från överutfodrning, speciellt från energi (socker).

För snabb viktökning kan också orsaka andra onormala skelettmissbildningar. I dessa fall ökar risken för DOD (Development Orthopedic Disorders) och andra sjukliga förändringar ökar.

DOD och andra sjukliga förändringar kan också uppstå vid ojämn tillväxt. Till exempel ändra utfodringen till en långsamtväxande häst till en näringsrik diet som tillåter snabb tillväxt, det ökar också risken för DOD. Föl mellan 3 – 9 månader är då i största farozonen för DOD.

Grovfoderanalys bör alltid göras för att veta mineralinnehållet*

Bra grovfoder, till exempel att beta gräs ger oftast inte nog med mineraler som kalcium och fosfor för en växande häst. Det kan vara stora skillnader i kalcium- och fosfornivån i allt grovfoder men speciellt det konserverade fodren som silage/hösilage.

För unga snabbväxande hästar måste fodret innehålla mängden kalcium och fosfor i rätt kvot för normal bentillväxt och om man ser till kvoten måste kalcium alltid ligga högre. Hästar är mer tolerant för en utfodring med högt kalcium än andra djurslag.

I praktiken är det en bra grundregel att kvoten kalcium/fosfor ligger mellan 1,5:1 till 2,5:1.

Säd, tillexempel havre, innehåller mer fosfor än kalcium och är ingen bra kalciumkälla. Vid utfodring med havre bör man balansera kvoten utifrån hästens behov.

 Om något grovfoder innehåller bra balans mellan kalcium och fosfor är det ofta vanligt att det ändå innehåller mindre än 20 % av det dagliga behovet av spårmineralerna. Tillskott av spårämnen blir ofta nödvändig för att understödja normal utveckling av skelettet.

Är kvoten mellan kalcium och fosfor ur balans och hästen äter mer fosfor än kalcium börjar hästen ta från sina mineraldepåer. Den största depån är skelettet och vid ett överskott av fosfor är risken att skelettet urlakas.

För att möta kravet på nyckelmineraler är det rådigt att fodra den dagliga kvoten till växande hästar och unga hästar som börjar jobbas. Var noga med att kalcium och fosfor likväl som övriga näringsämnen, vilka också stödjer bentillväxten, bor, koppar, mangan, zink och kisel samt att A, C- och D-vitaminer ingår i utfodringen.

Även om man ger koncentrat är det viktigt att ha koll på att övriga mineraler och spårämnen är i balans. Vitamin A understödjer kollagenet vilket är en nyckelkomponent vid understödjande av ledstrukturen, senor och ligament. Vitamin D tillsätts för att öka upptaget av kalcium.

Bra närings- och kalciumkällor som du kan ge din unghäst

-        Timotej, Phleum Pratense, är en rik näringskälla för protein, fibrer och flera viktiga näringsämnen som A-, C-, E-, K-, och B-komplex, järn och kalcium.

-        Rödklöver, Trifolium pratense, är en rik källa på protein, kalcium, krom, magnesium, kalium, fosfor, B- och C-vitaminer samt fytohormoner.

-        Lusern, Medicago sativa, rik proteinkälla och kalcium, fosfor, magnesium, järn, koppar, mangan, zink, selen och kobolt.

-        Timjan, Tymus vulgaris, innehåller flavonoider, järn och kalcium.

-        Betfor näringsinnehåll: Kalcium, fosfor, magnesium och kalium.

-        Brännässla, Urtica dioica, Klorofyll, serotonin, karotin, histamin, myrsyra, B-,C- och K-vitaminer, kalium, magnesium, kisel, järn, fosfor, zink och lecitin.

Tillväxten saktas ner vid 2 års ålder

Hursomhelst, tillväxten saktas ner efter två års ålder men de är fortfarande sköra i skelettet. Utvecklingen av särskilda tillväxtzoner som bogblad och bakknän.

De ser ut som fullvuxna djur men det är fortfarande viktigt att möta upp det näringsmässiga behovet speciellt när hästen börjar tränas och arbeta.

En gång i tiden var det här ett välkänt faktum att hästar inte skulle tränas hårt före 4 års ålder och för majoriteten av de, för utbildning, valda hästarna ansågs inte mogna förrän vid 15 års ålder!

Skelettets Utveckling

Sto och föl foto Maria Norgren

Några timmar efter födseln kan fölet följa stoet. Men skelettet hos fölet är inte på långa vägar färdigt utan det består mest av broskvävnad. Hästen växer och mer och mer kalcium koncentreras i skelettet och broskvävnaden utvecklas till ben.

Varje skelettdel har sedan en egen deadline för benbildning vilket beror på art, kön och ålder, skötsel och utfodring:

• - Skallen - 3-4 år
• - Ryggkotorna – 5 år
• - Korsbenet – 10 år.
• - Benen – 3 - 3,5 år
• - Bäckengördeln – 4 - 4,5 år
• - Symphysen - 6 år

Med tillägget av träning och arbete ändras näringsbehovet. Den ökade kraften från grundarbete till de långa benen och ökat behov av andra näringsämnen bör man komma ihåg elektrolyter också.

Slutligen, alla hästar växer och utvecklar olika behov på grund av genetiska faktorer. En del behöver mer understöd, en del längre tid än andra så varje unghäst bör hanteras individuellt.

Näring för rörelseapparaten

Ju högre krav som ställs på hästens tillväxt och prestation, ju högre krav ställs naturligtvis även på de fodermedel som ska ge hästen den näring han behöver. Ett fullgott vallfoder täcker väl den vuxna icke arbetande hästens näringsbehov och ett utomordentligt bra vallfoder täcker det dräktiga och digivande stoets behov.

Till prestationshästen och till unghästen under första vintern behövs ofta någon form av mer koncentrerad energi än vad som finns i vallfoder vilket innebär att ett tillskott av protein och mineraler är av vikt.

Drabbade områden 

Uppkomsten av skador i ledbrosk, senor, ligament och benvävnad är ofta relaterad till höga belastningsnivåer. 

Senornas uppgift är att överföra kraften från musklerna till skelettet och de fungerar dessutom som en buffert för att skydda musklerna från skador. De är elastiska strukturer som är kapabla att vid utsträckning absorbera och förvara energi. Vid rörelse är denna energibevarande funktion viktig och en stor del av musklernas arbete kanaliseras just via senor. Ju mer hästen anstränger sig, desto större belastning utsätts senorna för. 

Senor som ofta drabbas av skador är den ytliga böjsenan och gaffelbandet. Även den djupa böjsenan, den djupa böjsenans förstärkningsband och sträcksenorna drabbas lätt. 

De olika senorna har alla olika uppgifter och aktiveras på olika sätt och i olika omfattning beroende på vilket arbete hästen utför. Sålunda skiljer sig också skadebilden åt beroende på inom vilken disciplin hästen verkar. 

Så är t ex skador på böjsenor vanligare inom galoppsporten, medan gaffelbandsskador är vanligare inom travsporten.

Syreförbrukningen hos senor och ligament är 7,5 gånger lägre än den är i muskelvävnad. Den låga ämnesomsättningsgraden kombinerat med förmågan att generera energi trots låg syretillförsel ger senorna en unik förmåga att bära tunga laster och utstå höga spänningar under långa tidsperioder, utan att drabbas av den bristande blodförsörjning och celldöd som annars skulle kunna uppstå som en följd därav. Just dessa egenskaper gör tyvärr också att läkningstiden blir mycket lång om skador i senorna skulle uppstå. 

Debatt om tvåårslopp inom travet.

Travsporten inledde under 2000-talet en satsning på tvåårsloppen genom att successivt höja prispengarna för att få fler hästar att debutera som tvååringar.

Tränare har i intervjuer i travmedia berättat att de känt att hästägarna efter tvåårssatsningen blivit mer otåliga och vill att hästarna ska starta tidigare än förut. Många aktiva inom travet menar att det finns en risk att unga hästar pressas för hårt och att de “körs sönder” om de startar för tidigt, därför har kritiken mot tvåårsloppen bitvis varit mycket hård.

Andelen tvååringar som kommer till start har också stadigt ökat, från att ha varit drygt 1-2% av årskullen i början av 80-talet till att bli 8-10% av årskullen i mitten på 2000-talet. Även Svensk Travsport själva medger att tvååriga hästar inte har vuxit klart och att vissa tränare maximerar hur hästen utrustas i tvåårsloppen, vilket leder till att hastigheten i loppen ökar vilket i sin tur kan vara skadligt för hästen.

“Hästarna kommer ned i hastigheter deras kroppar inte är mogna för.” På senare år har Svensk Travsport återigen minskat fokus på tvååringarna och unghästsatsningen har nu istället riktas mot treåringarna. Man menar att detta görs för att öka efterfrågan på unghästar vid unghästauktionerna. Som en del i detta höjde man prispengarna i treåringsloppen med 40% under 2018.

Det förs ett informellt retorikkrig kring unghästloppen inom travsporten. De tränare som är kritiska till att starta mycket unga hästar använder uttryck som att “köra sönder” och “köra slut” på hästarna, medan de tränare som gjort sig ett namn inom unghästsatsningen menar att andra tränare “bara förvarar” sina tvååringar istället för att starta dem och att de saknar känslan för hur en tvååring ska förvaltas.

Debatten om tvåårsloppen har dock dämpats betydligt de senaste åren efter att ST minskade sitt fokus på de yngsta hästarna.  

Om du köper en häst som är tidigt tränad så kan den hästen låta bli att utvecklas ordentligt, den kan t ex låta bli att växa till normal höjd. Om en häst som fulltränats för tidigt kommer den inte att kunna visa sina bästa egenskaper som snabbhet och styrka. Hästen kan, i stället för att vara frisk och glad, bli invalidiserad eftersom alla fogar och leder utsatts för hårdare arbete än de klarat av. Likaså förkortas livslängden hos hästen som blivit utsatt för detta.

• Hästen skall inte utföra kraftig fysisk aktivitet före 3-4 års ålder.
• Man kan rida hästen bara korta stunder från 4-4,5 års ålder.
• Hästen kan vara i full samling endast från 6 års ålder.
• Krävande fysisk aktivitet, som t ex skolor, kan tillåtas först efter 10 års ålder. 

Hästens Livslängd

Det här är ett problem som har blivit mycket mer påtagligt inom hästsporten. Normalt, vid en ålder av 10 -15 år så har hästen utvecklat sina allra bästa egenskaper, men dagens sporthästar får obotliga skador i skelett och leder. På tävlingar i internationell nivå så kan vi se hästar på 10 -15 år och de verkar friska. Men veterinärerna vet sanningen bakom framgångarna, de sprutar leder, bedövar och när inget annat hjälper mot hältan skär de av nerver ner i benen. Hästen känner inte längre smärta, han haltar inte längre men lederna blir helt förstörda. Efter tävlingarna får skötaren tillbringa natten med hästarna, ge bad massera benen och lägga på liniment mm. Allt detta måste göras för att hästen skall klara av att gå ut från stallet nästa dag.

Normalt lever hästen tills den är 30 - 40 år, men sporthästar lever tills de är 15 - 20 år samtidigt som de är sjuka och halta (”enligt försäkringsdata är medellivslängden på en tävlingshäst 7 - 8 år” min kommentar). Naturligtvis kan det finnas fler saker som skadar och dödar hästarna inom idrotten men den tidiga hårdträningen förstör det muskuloskeletala systemet.

Att utsätta en unghäst för hårt arbete leder ofta till många obotliga skador. Förutom skador i leder, senor och ligament skadas deras psyke. Att ge hästen tid kan ge den ytterligare 10 års friskt liv.

_________________________

Antioxidanter

 

ANTIOXIDANTER - SMÅ MEN KRAFTFULLA!

Antioxidanternas roll för hästar i träning

Antioxidanterna är substanser som saktar ner skador på organismen skapad av närvaron av syre. Behovet av antioxidanter finns alltid närvarande hos alla raser, de ökar samtidigt som träningsaktiviteten ökar.

Oxidativ stress

Som med många kroppssystem kan den idealiska hälsosamma balansen ofta försvinna. När nivån av närvarande ROS överväldigar kapaciteten hos antioxidanter upplever kroppen oxidativ stress.  Det finns tre huvudorsaker till att en häst i träning upplever oxidativ stress,

1.    Ökad exponering från miljön

2.    En obalans eller brist i tillgången på antioxidanter

3.    Ökad produktion av ROS i kroppen från ökad syremetabolism under träning

Oxidativ stress är oroande eftersom det kan överdriva inflammatoriskt svar och kan vara skadligt för normal läkning av drabbade vävnader. Oxidativ stress vid ansträngande träning som galopp eller uthållighetsträning är typiskt förknippat med muskelmembranläckage och mikrotrauma i musklerna.

Oxidativ stress anses nu spela en roll i tidigare oförklarliga dåliga prestationer.

Antioxidanternas natur

Det finns många former av antioxidanter naturligt närvarande i kroppen och tillförda med fodret. En nyckelfunktion hos antioxidanter är att de är ”teamarbetare. Ingen ensam antioxidant kan serva systemet och somliga kan bara fungera i samvaron med andra antioxidanter.

En roll som antioxidanter har är att hålla reaktiva syremolekylarter, ROS, eller fria radikaler skapad i närvaro av syre på en optimal nivå.

Syre krävs för liv, det är alltid närvarande, men som ett element är det mycket reaktivt och kan därför ha en negativ effekt på kroppen.

Syrets reaktivitet i kroppen producerar ROS som orsakar skador på cellulära komponenter såsom DNA, protein och lipider i cellmembranet.

Vissa ROS har också användbara cellulära funktioner och därför är syftet med antioxidanter inte att eliminera ROS helt utan att upprätthålla en hälsosam balans. I allmänhet fungerar antioxidanter på två sätt, antingen förhindrar de bildandet av ROS eller tar bort det innan det kan skada en cellkomponent.

Finns det fördelar med att komplettera med antioxidanter för att förbättra prestandan hos tävlingshästen? Ja, naturligtvis!

VITOSYL E+SELEN

Vitosyl E+Selen 1 kg

Vad är fördelen med att använda Vitosyl E+Selen

Det kan vara en hälsofördel för hästen om du har ett antioxidantpreparat snabbt tillgänglig för att ge maximalt antioxidantskydd direkt efter tävling eller efter ett intensivt arbetspass. Men inte bara i prestationssammanhang är antioxidanter viktiga utan även för avelshingstar och dräktiga och digivande avelsston

Rekommenderas för:

Tävlings- och prestationshästar i intensivt arbete

Hästar som återhämtar sig från sjukdom eller skada

Före eller efter stressande händelser som avvänjning eller resor

Hästar med neurologisk eller neuromuskulär sjukdom

Hästar i fångenskap eller de som inte får färskt grönt gräs

Källor till antioxidanter

-Betakaroten vilket är en kraftfull antioxidant som förvandlas till vitamin A i kroppen. Den bidrar till att skydda cellerna mot skador samt är viktig för reproduktiva funktioner.

-Vitamin E i form av d-alfa tocoferol är en kraftfull antioxidant och en viktig komponent i kroppsomfattande antioxidantförsvar samt spelar en viktig roll i immunförsvar, kardiovaskulära-, cirkulations-, neuromuskulära- och reproduktiva funktioner.

-Zink är en antioxidant som skyddar cellerna mot oxidativ stress, viktig för immunsystemets normala funktion, upprätthåller normal syra-basbalans, viktig för reproduktiva funktioner samt bidrar till normal omsättning av vitamin A.

-Selen förstärker effekten av vitamin E och mineralen är viktig för immunförsvaret samt verkar avgiftande för tungmetaller som t ex kadmium. Den kanske mest kända selenbristsjukdomen är muskeldegeneration vilket är ett tillstånd där brist på selen och/eller vitamin E orsakar nedbrytning av muskler till följd av brister i skyddet mot fria radikaler. Selen har också en funktionell betydelse för att skydda fostret under tidig dräktighet.

Det finns flera källor till antioxidanter, inklusive vitaminer, enzymer och näringsämnen. Andra näringsämnen, såsom mineraler, men som saknar antioxidantegenskaper är också involverade eftersom deras närvaro krävs för att antioxidantenzymer ska fungera,

Kombinera med Minesyl vars näringsämnen, liksom Vitosyl E+Selen, är i mycket biotillgängliga former och absorberas därför snabbt av organismen.

Salt till hästar och andra däggdjur

 

ÖRToSALT

Nytt hos Homeopathuset

Himalayasalt är ett naturligt mineralrikt och obearbetat salt. Vi har berikat saltet med brännässla och persilja. Det är två örter som är understödjande för de inre sekretoriska organen och njurarna. Produkten är framtagen särskilt med tanke på hästarnas behov av salt och hästar som tränas och svettas mycket.

Himalayasalt - Ett natursalt

Himalayasalt är från saltgruvorna i Himalaya, där det bryts från bergsväggarna för att sedan krossas och siktas.

Himalayasalt är alltså utvunna mineraler från deponerade bergarter. Det är ett naturligt mineralrikt och obearbetat salt som innehåller spårämnen och mineraler. Det är speciellt rikt på magnesium. Saltet har en lätt rosa färg vilket beror på järnhalten i de berg där det bryts.

Saltet utvinns från platser där det tidigare funnits vatten och har torkats i solen. Himalayasalt är fritt från föroreningar och kemikalier.

Himalayasaltet består av ungefär 98 procent natriumklorid och två procent andra mineraler. Det innehåller makromineraler som till exempel kalcium och fosfor samt spårämnen som zink och selen.

Genomsnittligt mineralinnehåll / kg himalayasalt: Natriumklorid 970 g/kg, Kalcium 2290 mg/kg, Kalium 2140 mg/kg, Magnesium 998 mg/kg, Kisel 183 mg/kg, Järn 33,4 mg/kg, Zink 4,46 mg/kg, Mangan 1,52 mg/kg, Fosfor 1,49 mg/kg

Torkad Brännässla - Fylld av naturens nyttigheter

Brännässlan är en mångsidig och användbar nyttoväxt - en näringsrik grönsak med högt innehåll av klorofyll, vitaminer och mineraler.

Nässlan är basisk och kan med fördel användas vid gikt och reumatiska besvär. Nässlan är verksam för djur som är stela i lederna och muskler. Brännässlan är också stärkande för blodbilden.

Forskningen visar nässlans goda effekt på njurarna, Som ett verksamt diuretika (vätskedrivande) stimuleras urinering varvid uppkomst av njursten kan motverkas. Man bör tänka på att tillgodose vätskebehovet.

Nässlor genomsnittligt innehåll / 100 g Fosfor 126 mg, Järn 10 mg, Kalcium 490 mg Kalium 640 mg, Magnesium 86 mg, Natrium 116 mg, Selen 0.5 µg, Zink 1.7 mg, Beta-Karoten 2400 µg, Folat 194 µg, Niacin 0,8 mg, Tiamin 0,2 mg, B6 0,28 mg, Vitamin C 175 mg, Vitamin E 64 mg

Torkad Persilja - Njurarnas bästa vän

Persilja påskyndar hästens inre sekretoriska organ som t ex njurarna genom att aktivera dem att öka urinproduktionen. Den stödjer ämnesomsättningen och blodsockerbalansen.

Persilja är rik på karotener och vitamin C. Persilja gör det enkelt att komplettera en hästs vitamin A-behov.

Så varför persilja? Växten innehåller antioxidanter samt flera olika mineraler som järn, kalcium och fosfor. Dessa ämnen bidrar till att till exempel fett, som kan vara ogynnsamt för njurarnas funktion, enklare bryts ner.

Persilja genomsnittligt innehåll / 100 g Fosfor 71 mg, Jod 6 µg, Järn 3.6 mg, Kalcium 340 mg, Kalium 710 mg, Magnesium 25 mg, Natrium 34 mg, Selen 0.5 µg, Zink 1.5 mg, Betakaroten 5ug, Folat 183 ug, Niacin 2,1 mg, Vitamin A 467 ug, Tiamin 0,12 mg

Elektrolytbalansen

Hästens kropp består till 60 - 70 % av vatten. Vätskeförluster som överstiger 10 % av kroppsvätskan är oftast livshotande för hästen. Vid mild uttorkning omkring 2 - 3 % har det blivit en förlängd kapilläråterfyllnadstid med torra slemhinnor. Andra tecken på uttorkning inkluderar minskad aktivitet i mag- och tarmkanalen och långsam återhämtning av hjärtrytmen. Men även en mild uttorkning kan påverka hästens kondition.

Om hästen är uttorkad med 5 % så ser ögonen insjunkna ut, hudens elasticitet har försvunnit och hästen verkar svag och slö.

Måttlig uttorkning med lätt minskning av det cirkulerande blodet orsakas av låga värden på kroppssalterna natriumklorid och kalium i blodet och då triggas inte törstimpulsen igång.

Genom att inte dricka förvärras uttorkningen.  Bara för att hästen inte vill dricka betyder det inte att den inte behöver vätska utan det kan vara på gränsen till en allvarlig elektrolytobalans och då kan den vara i behov av omedelbar intravenös vätske- och elektrolytersättning.

En travhäst kan förlora upp till 7 – 8 liter varje timme…

En het dag är det möjligt för en 500 kg tung tävlingshäst att förlora 7 – 15 liter varje timme under längre tids ansträngning. Vid långdistansritter till exempel kan den förlora stora mängder vätska, upp till mellan 20 – 40 liter och överstiger vätskeförlusten 7-10 % av kroppsvätskan kan det leda till uttorkning och cirkulationskollaps.

En trav- eller galopphäst kan en het dag förlora upp till 7 - 8 liter vätska på en 1 600 metersbana och en het och fuktig tävlingsdag kan även en måttlig vätskeförlust sätta ner konditionen.

Hos en överhettad häst som plötsligt slutar jobba kan det uppstå blodansamlingar i musklerna, dessa ansamlingar orsakar stopp i det cirkulerande blodet vilket bidrar till tilltagande uttorkning. Om en utmattad häst vägrar att röra sig så får man massera de stora muskelgrupperna i samma rytm som hjärtslagen vilket kan hjälpa det cirkulerande blodet genom musklerna.

Därför behöver en utmattad kropp salt

Vi ser ofta i mananalyserna att hästarnas binjurar är ”trötta”. Detta på grund av att djuren utsätts för mycket stress vilket påverkar binjurarna negativt. När hästen drabbas av binjuretrötthet har dom i regel också en låg nivå i kroppsvätskorna. Dom har i regel också ett starkt saltsug på grund av saltbrist och hög nivå av kalium.

När man vattnar hästen efter till exempel kraftig ansträngning bör man tänka på att ge salt också för när vätskan ersätts för snabbt utan salt späds mängden salt ut i kroppen. Detta resulterar givetvis i en ännu lägre nivå av salt och kallas dilutional hypernatremi vilket kan orsaka cirkulationskollaps.

Mängden salt i kroppen är beroende av och regleras av ett hormon som heter Aldosteron, som tillverkas i binjurebarken under ledning av ett annat hormon som kallas ACTH  (adrenokortikotropt hormon). ACTH produceras av den främre delen av hypofysen och stimulerar binjurebarken att utsöndra en mängd hormoner inklusive Aldosteron samt kortisol.

Binjurebarken kan själv analysera blodets Kalium- och Natriumbalans och anpassa frisättningen av hormonerna. Aldosteron medverkar till att utsöndringen av Kalium ökar. I allmänhet kommer ett överskott av både Kalium och Natrium i fodret att utsöndras ganska snabbt. Detta effektiva sätt att reglera elektrolytbalansen gör det mycket svårt att ”ladda” kroppen med elektrolyter inför en fysisk prestation.

Njurarna reglerar också Aldosteronet. När det cirkulerande blodet till njurarna minskar ökar hormoninsöndringen av njurhormonet renin vilket innebär att insöndringen av aldosteron ökar så natriumkloridet och vatten kvarhålls i organismen. På så sätt ökar blodmängden och hjärtats minutvolym hålls normal.

Na underskott ökar aldosteron
Na överskott minskar aldosteron
K  underskott minskar aldosteron
K överskott ökar aldosteron
Na underskott torkar ut organismen

Tecken på uttorkning

Bild Sven Lindblom

Det finns flera nivåer av uttorkning hos hästen och flera olika indikationer på det. En grov uppskattning av uttorkning kan man göra genom att klämma ihop en bit av huden på skuldran eller ögonlocket och notera hur snabbt det återgår till normalt igen.

Om hästen inte är uttorkad så är blodflödet normalt i huden och skinnet återgår till normalt direkt. Om det skinn som man klämt ihop inte går tillbaka till det normala indikerar det en farlig nivå av uttorkning.

DOSERING   

Häst 500 kg

Underhållsdos: 2 msk (ca 26 g)

Lätt arbete: 3 msk (ca 40 g)

Medelhårt arbete: 4 msk (ca 53g)

Hårt arbete: 9-10 msk (120-130 g)

Örtsaltet kan blandas I kraftfodret eller blandas ut I ljummet vatten

Bör förvaras torrt och svalt

BESTÄLL HÄR