Basprodukter till häst

 

BASPRODUKTER TILL HÄST

Basbrodukterna är cellnäringsämnen.
Energi utvinns från näringsämnen via mitokondrierna, cellens kraftverk, som producerar energi genom att omvandla näringsämnen till ATP (Adenosintrifosfat). Näringsämnen är information som berättar förcellens  DNA hur den skall hantera dem.
Att vitaminer och mineraler är nyckeln till så många problem kan verka för enkelt men med tanke på de utarmade jordarna så ligger mycket av djurens hälsostatus på vitamin och mineralbrist.
Vi har också kunnat konstatera bristerna via våra håranalyser och utifrån dem rekommendera utfodring med de olika vitamin och mineralsammansättningarna i våra produkter. Våra kunder har berättat vilken skillnad det gett i djurens hälsostatus. 

Basprodukterna:

• Är Vitamin och Mineraltillskott i Kraftfulla Mikrodoser 
• Stimulerar kroppen att ta upp näringsämnen på cellnivå,
• Verkar som en katalysator i matsmältningsprocessen
• Påskyndar kroppens naturliga försvar
• Stimulerar hästens förmåga att använda sin naturliga kapacitet.

Vitaminer
Vitaminer är organiska ämnen, det vill säga de innehåller kol, som i små mängder är livsnödvändiga, och en del av dem kan bildas i kroppen.

Vitaminer är komponenter i vårt enzymsystem och fungerar som tändstiften i en förbränningsmotor. Brist på en enda kan äventyra hästens hälsa. Vitaminer kan delas in i två grupper beroende på deras lösningsgrad; fettlösliga och vattenlösliga.

Vitaminer är i små mängder är livsnödvändiga för organismen. Endast få av dem kan skapas av kroppen själv. Vid underskott kan det uppstå störningar som kan leda till sjukdom.

Vitaminer är komponenter i enzymsystemet som reglerar ämnesomsättningen, ger den energi och håller individen i trim. 

Jämfört med intag av andra näringsämnen som fett, kolhydrater och protein är vitaminintaget ytterst litet, även i megadoser. Men brist på ett enda kan äventyra hela kroppens hälsa.

Mineraler

Mineraler är oorganiska, det betyder att de inte kan bildas av organismen, bara omvandlas, och de består av grundämnen eller en kombination av dessa. 

Liksom många vitaminer återspeglas en mineralbrist av klart markerade kliniska symptom, såsom är fastställt med rakitis, struma, felaktig blodkoagulation, anemi osv. Mindre utpräglade brister kan ge upphov till spänningar, stress, trötthet, humörförändringar, hud  och pälsproblem.

Symptom som störningar i musklernas sammandragande förmåga, försvagade nervstyrda reaktioner, rubbningar i hjärtverksamheten har reagerat positivt när tillskott av mineralämnen givits terapeutiskt. Sådana symptom anses tyda på undernäring i cellerna av samma typ som förekommer vid vitaminbrist. 

MINESYL

 

Varje cell behöver näringsämnen för normal funktion. Fotosyntes är den livsviktiga process där gröna växter omvandlar solenergi, koldioxid och vatten till energi i form av glukos och syre. Denna process sker inuti växtens celler, där klorofyllet fångar in solljuset.

Minesyl, ett komplett vitamin och mineraltillskott i kraftfulla mikrodoser som stimulerar kroppens upptag av näringsämnen på cellnivå.

Beskrivning av Minesyl
Vi använder naturens eget recept och ser efter hur växterna gör. Växterna är naturens alkemister, de utvinner grundämnen ur jorden, tar kol ur luften, gör kolkedjor och framställer på så vis vitaminer, aminosyror och fettsyror. Växten framställer omkring 90 olika näringsämnen vilka behövs för att det inte skall uppstå näringsbrist.

De verksamma beståndsdelarna i Minesyl är negativt laddade och tarmens inre väggar är positivt laddade. Detta leder till en magnetisk dragningskraft som koncentrerar de viktiga näringsämnen som finns i Minesyl till tarmväggarna och därifrån vidare ut till cellerna.

Minesyl är lösningen för ett snabbt behandlingsresultat

För att snabbt återställa balansen i kroppen efter skador eller sjukdom behöver kroppen tillgång till cellnäringsämnen i sin läkningsprocess. Minesyl innehåller den typ av cellnäringsämnen kroppen frågar efter och det är av den anledningen vi alltid rekommenderar Minesyl tillsammans med alla Specialprodukter.

Läs mer om Minesyl

FERRUM

Ferrum innehåller järn vilket är känt för att öka syretransporten från lungor till muskler.

Ferrum ger din häst möjlighet att utnyttja hela sin naturliga kapacitet genom att öka syretransporten från lungor till muskler. Den kan också användas vid behandling av inflammatoriska processer och skador.

Järn fungerar så här

Syret lämnar blodet genom kapillärerna och går vidare via vävnadsvätskan ut till kroppens celler. Cellerna använder syret när de oxiderar näringsämnen. Ur cellernas ämnesomsättning uppstår koldioxid.

Via vävnadsvätskan går koldioxiden till blodet och transporteras till lungorna.

Hemoglobinet är ett protein som medverkar vid syretransporten. I de röda blodkropparna finns det rikligt med hemoglobin som ger blodet dess färg. Syret binds vid järn som ingår i hemoglobinets bindning. Hemoglobinet säkrar organismens syretillförsel. I musklerna binder sig syret vid myoglobulin och det avges vid behov. Vidare bidrar järnet till immunsystemets normala funktion, till bildning av röda blodkroppar, att energiomsättningen fungerar normalt samt är viktig för den kognitiva funktioner vilka är de processer som sker i hjärnan när hästen tar emot, bearbetar och förmedlar information, samt känna och lära.

Ferrum fungerar så här:

Slaggprodukter kan orsaka inflammationer i trokanter- och bogbladsbursorna

Ferrum har en syrebindande förmåga. En bra järnnivå i kroppen ökar prestationsförmåga, uthållighet och motståndskraft.

Ferrum ökar syretransporten från lungor till muskler. Syret ökar muskelaktiviteten och minskar förekomsten av den skadliga mjölksyran.

Den, av Ferrum, ökade syretillförsel ger hästen bättre uthållighet och en möjlighet att utnyttja sin fulla kapacitet. En travhäst orkar "sista femhundra", en dressyrhäst kan gå i form bättre osv.

Ferrum ökar också förbränningen av slaggämnen efter syntetiska vitaminer, koncentrerade metalliska mineraler och industriellt producerade foder.

Ferrum är den överlägsna biokemiska första hjälpen. Medlet är väldigt funktionellt i behandlingen av luftvägarna, när hästen har problem med bihåleinflammation, förkylning, tandköttsinflammation eller har dålig kondition med snabb puls. Fungerar bra med Respirafor och Mineralsalt nr 4 vid dessa symptom.

Har hästen funktionsstörningar i bogen och ner i höger fram med muskel- och seninflammation samt kotledsinflammationer fungerar Ferrum inflammationshämmande. Detta genom att syresättning och förbränning ökar och de toxiner som ofta ligger i bursorna (slemsäckarna) transporteras till kroppens reningsverk: njurar och tarm. För rygg och bakbensmuskulatur gäller samma saker som för frambenen. Kan med fördel kombineras med Cirkulafor vid dessa symptom.

Vid skador och överansträngningar är Ferrum det mest överlägsna första hjälpen medlet.

Vid alla typer av foderbelastningar och övergödning med syntetiska vitaminer och koncentrerade metalliska mineraler rekommenderas Ferrum i kombination med Gastrofor, Colofor och Equifilier. Kombinationen ökar förbränningen av de slaggämnen som belastar levern och vars toxiner samlas i bursorna ute i muskulaturen samt borttransporten ur kroppen..

Ferrum och Vitosyl-E+Selen har ett intimt samarbete och kombineras med fördel.

Läs mer om Ferrum

MAKROSYL

Magnesium är känt för att normalisera muskeltonusen och för rytmiska samordnade rörelser.

Makrosyl ger din häst rytmiska och samordnade rörelser genom att förmedla rätt impulser från nerver till muskler.  Makrosyl normaliserar muskeltonusen och när spänningarna släpper ökar genomblödningen i muskler och vävnader. Den energi som hästen annars skulle slösa bort genom att gå med spänningar i musklerna kan den nu i stället utnyttja för att öka sin prestationsnivå.

Kroppen fungerar så här:

Nervcellerna är specialiserade på att ta emot, leda och till andra celler förmedla nervimpulser. Det finns nervceller i många olika storlekar och former.

Ett cellutskott kan sträcka sig från ryggmärgen ända ner till hoven.

Glukos är det viktigaste näringsämnet för nervsystemet. Det innebär alltså att nervsystemet behöver en kontinuerlig tillförsel av glukos för att kunna arbeta effektivt. Magnesium ingår i enzymer som styr utnyttjandet av cellernas lager av glukos.
Magnesium är en förutsättning för normal funktion av lever, bukspottkörtel, nervsystem och muskler 

Magnesium bidrar vid absorptionen av kalcium, fosfor, natrium och kalium samt är nödvändig för att vitaminerna B, C och E skall fungera tillfredsställande. Detta ingår som en del av regleringsprocessen av blodets pH värde och därmed kroppens syra- basbalans. Kalium och kalcium kan inte fungera utan magnesium.  

 Musklerna består av muskelfibrer och bindväv. Muskeln har ett ursprung och ett fäste.

Biceps och triceps är så kallade antagonister

Den korta senan som utgår från en benstruktur kallas muskelns ursprung.  Den längre senan slutar på en benstruktur och kallas muskelns fäste.

Vissa muskler har flera ursprung och kallas flerhövdade muskler, men alla muskler slutar i enbart en sena. 

Muskler som samverkar vid en viss rörelse kallas synergister. Två muskler vilkas kontraktioner åstadkommer motsatt rörelse i en led kallas antagonister. Biseps och triceps är antagonister. I olika antagonistpar finns hela tiden en grundspänning.

Om hästen är spänd stiger muskeltonusen och stora mängder energi ödslas bort. Hästen blir trött av att tonusen i de olika antagonistmusklerna spänner mot varandra.

Lilla hjärnan och en del av ryggmärgen. Nervsystemet inklusive hjärnan och ryggmärg är känslig för aluminium, en tungmetall som förs in i kroppen via vacciner.

Lilla hjärnan koordinerar musklernas aktivitet. Antagonister och synergister bör aktiveras i rätt grad och i rätt ögonblick för att rörelserna skall bli exakta och effektiva. De tvärstrimmiga musklernas sammandragning inleds normalt genom att nervimpulser kommer via ett utskott (axon) till muskeln. De tvärstrimmiga musklerna är i allmänhet underkastade viljans kontroll.

Musklerna omges av en bindvävshinna. Också inuti muskeln finns längsgående bindväv runt varje enskild muskelfiber samt grövre bindväv runt grupper av muskelfibrer. I bindväven löper blodkärl och nerver. Musklerna lagrar syre och glukos som utnyttjas när ett prestationsresultat skall uppnås.

Hästens muskulatur är mycket välutvecklad och speciellt anpassad för snabba kraftfulla rörelser. Alla muskler sitter grupperade tillsammans högst uppe på benet och övergår i senor-, band- och ligament, från karpalleden fram och hasen bak, ner till hoven.

Senorna består av tusentals elastiska trådar. Varje sena är omgiven av en senskida och där det finns synovialvätska.

Magnesium är viktig för elektrolytbalansen, bidrar till att minska trötthet och utmattning genom normal energiomsättning. Magnesium är viktig för normal benstomme och friska tänder och har ett intimt samarbete med calcium.

Magnesium ingår i klorofyllmolekylen i gröna växter. Magnesiuminnehållet i hela korn går förlorat när säden bearbetas.

Makrosyl fungerar så här:

Macrosyl ger din häst rytmiska och samordnade rörelser genom att förmedla normala impulser från nerver till muskler. Extensor- och Flexor musklerna som övergår i böjsenor ner till hoven, sträcker och böjer benen när hästen är i rörelse.

Makrosyl befrämjar normal funktion mellan nerv- och muskelceller. En långvarig muskelspänning blir snart smärtsam. Makrosyl verkar genom att släppa på spänningarna i musklerna och blodet strömmar fritt till musklerna. Blodet spolar då bort de sura produkterna som består av den skadliga mjölksyran, koldioxid och fosfater och förser i stället muskeln med syre.

Spänningar i dessa extensor- och flexormusklerna hindrar en god genomblödning ner i benet vilket orsakar inflammationer i böjsenorna med hälta som följd. Macrosyl motverkar muskelspänningarna.

Problem med höger bakknä beror ofta på spänningar i den fyrhövdade lårmuskeln, quadriceps. Quadriceps och biceps är antagonister och därför finns det en grundspänning i dessa muskler.

Förhöjd spänning i de här muskelgrupperna ger oftast symptom i quadriceps med patellaupphakning som följd, "sendrag". Makrosyl släpper på spänningarna och genomblödningen ökar i dessa muskelgrupper.

Makrosyl är viktigt för normal funktion av njurarna och njurarnas reglering av kalium- och natriumbalansen. Detta på grund av magnesium kompletterar verkan av kalium. Makrosyl minimerar risken för njurförkalkning och en kombination vid vänster bak patellaupphakning rekommenderas en kombination med Renefor och vid höger bak patellapphakning en kombination med Colofor.

Belastning på njurarna sätter sig ofta också som spänningar i vänster bak, framför allt i gluteusmusklerna. Dessa spänningarna orsakar genomblödningsstörningar och inflammationer i trochanteric bursan. Makrosyl hjälper till att få musklerna att slappna av och cirkulationen ökar i det drabbade området.

För att stärka unga hästars skelett- och muskeluppbyggnad rekommenderas Kalfosmin.

Läs mer om Makrosyl

VITOSYL-E + SELEN

Vitamin E är känd för att öka de röda blodkropparnas livslängd och en enda bloddroppe innehåller ca 5 miljoner röda blodkroppar. Blodkärl runt muskelfibrer och en muskelbunt med bindväv och olika typer av muskelfibrer.

Vitosyl-E förbättrar hästens energiupplagring i musklerna genom att öka glukosförrådet. Det höjer syreförsörjningen genom att hålla de röda blodkropparna levande längre. På det viset ökar Vitosyl-E+Selen uthållighet och prestationsförmåga.

Kroppen fungerar så här:
Hästens kroppsvikt utgörs till cirka 8 % av blod, vilket innebär att en häst som väger cirka 500 kilo har omkring 40 liter blod i kroppen.

Antalet röda blodkroppar varierar kraftigt, beroende på den reserv av röda blodkroppar som hästen lagrar i mjälten. Denna extra resurs ger hästen snabbhet och uthållighet.

Det här är en reservkapacitet som utnyttjas hos hästen i tävlingssammanhang. De röda blodkropparna som lägras i mjälten töms till blodomloppet vid ansträngning.

Hästen är från början ett flyktdjur och måste i vilt tillstånd kunna springa fort för att överleva eventuella angrepp. Man kan jämföra med en bil, trampar man på gasen drar bilen mer bränsle.

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att vävnaderna får näring av bland annat syre och glukos. Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Hjärtat pumpar runt blodet i ett kärlsystem. De röda blodkropparna bildas i benmärgen och har som viktigaste funktion att transportera syre från lungorna till cellerna ute i kroppen. Röda blodkroppar har en överlevnad på cirka 120 dagar. 

Belastade njurar kan orsaka problem med bildningen av röda blodkroppar i benmärgen (EPO) vilket i sin tur påverkar syresättning och låga värden på järn. Renefor är ett bra kompliment vid sådana störningar.

Vitosyl-E fungerar så här:

Beskrivning av Produkten

Innehåll: 

-Vitamin A är viktig för fertiliteten hos både ston och hingstar Hos stona lagras vitamin A i äggstockarna. Det är viktigt att ston som skall betäckas och det dräktiga stoet har en bra balans på vitaminet. A-vitamin är också viktig för friska slemhinnor.

-Vitamin E har i sig många uppgifter i kroppen och i en produkt som innehåller vitamin A fungerar även vitamin E som antioxidant.

Vitamin E förbättrar hästens energiupplagring i musklerna genom att öka glukosförrådet. E-vitamin höjer syreförsörjningen genom att hålla de röda blodkropparna levande längre. Vitamin-E förebygger hormonella störningar och förstärker fertiliteten hos både hingst och sto. Det bidrar till att reglera balansen mellan progesteron och östrogen och skyddar därmed stoet från att kasta. E-vitamin är också viktigt för att fölet skall utveckla ett fullgott immunförsvar vilket börjar redan under fostertiden.

-Den kanske mest kända selenbristsjukdomen är muskeldegeneration vilket är ett tillstånd där brist på selen och/eller vitamin E orsakar nedbrytning av muskler till följd av brister i skyddet mot fria radikaler. Selen har också en funktionell betydelse för att skydda fostret under tidig dräktighet.

-Zink är viktig för äggstockar och testiklar och styrningen från hypofysen. Viktig för normal

celldelning, cellreparation och läkning av inre sår. Zink krävs för att frigöra A vitamin från upplagringsplatsen i levern. Zink förhindrar upptag av tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly

A- och E-vitaminerna, zink och selen är mycket viktig för hästar i hård träning för att skydda den mot fria radikaler och som en följd minskar risken för cellskador.

Källa för vitamin E är friskt vår och försommargräs men avtar allt efter att plantan växer och halten sjunker vid lagring av grovfoder. Källa för selen är grovfoder även om det är låga värden här i Skandinavien.

I vår tillverkningsprocess så har vi lagt de olika ämnena i väldigt finfördelade partiklar som täcker en väldigt stor yta vilket förstärker mängd och upptag och kan absorberas bra av cellerna.

Vitosyl-E förstärker brunsten hos stoet och fertiliteten hos hingsten. Vitosyl-E förebygger hormonella störningar hos hästen. E-vitamin lagras i hypofysen och binjurarna.

Hästar som arbetar riskerar att få brist på E-vitamin. Vitaminet lagras endast under kort tid i kroppen, ungefär som B- och C vitamin. Vid brist blir det låg överlevnad av röda blodkroppar, vilket orsakar minskad transport av järn ut i musklerna. Det leder till att hästen får en nedsatt prestationsförmåga.

Vitosyl-E understödjer en bra cirkulation i muskler och vävnader. Det hjälper därigenom till att förbättra uthållighet och prestations-förmåga.

 När säd bearbetas, för framställning av foder och i ensilage minskar E-vitamininnehållet med ca 80%. Brist på E-vitamin uppstår ofta på grund av att hästarna utfodras med syntetiska vitaminer.

Vitosyl-E minskar risken för jäsning och oxidation av fleromättade fetter. Dessa förekommer i industriellt tillverkat foder som innehåller animaliskt fett.

Det fina terapeutiska resultat som kan uppnås med vitamin E kan bara förväntas vid användning av det naturliga d-alfatocoferolet. Vitosyl-E+Selen innehåller d-alfatocoferol.

Läs mer om Vitosyl-E+Selen

NANOPATI

 

En artikel av Dr Iris Bell.

       När Vetenskapen hinner ikapp handlar om homeopatiska medel som nanoteknologiska signalpreparat.                 

Dr Iris Bell är läkare i psykiatri men en PhD i Neuro- och biobeteendevetenskap från Stanford University. Hon är numera professor emeritus vid University of Arizona, College of Medicine, och har flera decenniers forskning i miljöhälsa och integrativ medicin bakom sig.

Trots sin utbredda kliniska användning världen över och sina observationer av verkliga erfarenheter har homeopatin ofta avfärdats på teoretiska grunder – främst på grund av bristen på en förklaringsmodell som kan förena dess vetenskaps principer med etablerad naturvetenskap. I detta sammanhang har Dr. Iris R Bell gjort betydande bidrag genom att förmedla en biologisk och fysikalisk förankrad teori som knyter samman homeopatins medvetna upplevelser med det moderna teorierna om hur något fungerar, nanoteknik och hur kopplingar ömsesidigt påverkar varandra.

Homeopatin och behovet av en my vetenskaplig modell
Homeopatin, utvecklad av Samuel Hahnemann i slutet av 1700-talet, baseras på principen similia similibus curentur – lika skall med lika botas. Ett ämne som i hög dos framkallar ett visst symptomkomplex hos en frisk person kan, när det ges i mycken liten dos, stimulera kroppen att övervinna samma symptom hos en sjuk individ.

Kritiken mot homeopatin har riktats mot de extrema spädningar som används, ofta långt bortom Avogadros tal, vilket innebär att ingen molekyl av ursprungsämnet borde finnas kvar i lösningen.

Dr Bell menar att denna kritik bygger på en deduktiv syn på materia och biologi där man antar att endast molekylära mängder kan ge biologiske affekter. Hon föreslår i stället att biologiska system reagerar på informationsbärande stimuli som kan vara fysiskt mycket små men ändå tillräckligt stimulerande för att initiera en respons i ett självorganiserande nätverk.

För att förstå homeopatins verkan krävs därför enligt Bell ett paradigmskifte från information om läkemedels funktion till att förstå hur dela biologiska systemet fungerar i stället för att bara studera isolerade delar.

Nanopartiklar i homeopatiska behandlingar

Nanoteknologi är ett relativt nytt men etablerat område inom medicinvetenskapen.Man har i många olika laboratorier i flera olika länder observerat att nanopartiklar utger optoelektriska signaler (omvandling av energi mellan sändare och mottagare). Forskare är idag inte ense om exakt hur det sker men att det sker.

Man har kunnat fastställa att homeopatiska beredningar innehåller nanopartiklar och nanostrukturer som bildas genom de processer av spädning och skakning som ingår i homeopatisk framställning. I flera publikationer har Bell och kollegor beskrivit hur dessa processer kan frigöra mikroskopiska partiklar från ursprungsämnet även från glasbehållarens väggar och lösningsmedlets yta.

Vetenskapen har alltså fastslagit att nanopartiklar uppstår när man triturerar och/eller kraftigt skakar ett ämne. Nanoteknologin har upptäckt att den metod för framställning som Hahnemann använde i slutet av 1700-talet för att skapa homeopatiska medel och som homeopatiska apotek världen över använt sedan dess – triturering och skakning framställer nanopartiklar. 

Hahnemann uppfann förstås inte nanotekniken som en ingenjörsvetenskapligt fält men var den första vetenskapsmannen som systematiskt tillämpade terapeutiska processer verksamma på nanoskalan, 200 år innan nanovetenskapen som disciplin hade etablerats.

Nanopartiklar är mycket små partiklar som i processen utvecklar förhållandevis stora reaktiva ytor med unika fysikaliska och kemiska egenskaper. Nanopartiklar kan vara mindre än 100 nanometer, En nanometer är en miljondels millimeter. Deras stora yta i förhållande till volym ger den en hög absorbtionskapacitet och en förändrad laddning med kvantmekaniska effekter. Dessa egenskaper gör dem mycket reaktiva och kapabla att påverka biologiska system även vid mycket låga koncentrationer.

Genom successiva spädningar och skakningar skapas enligt Bell ett nanokomrositmaterial som innehåller inte bara partiklar av det ursprungliga ämnet utan även stabiliserande komponenter såsom kiseldioxid eller laktos vilken gör att de kan bevaras och spridas jämnt i lösningen. Det innebär att ett homeopatiskt medel ur ett vetenskapligt perspektiv kan förstås som nanoteknologiska singalpreparat snarare än som ”tomma lösningar”.

Nanopartiklarna fungerar inte bara som passiva bärare utan kan omprogrammera kroppens komplexa system genom att utnyttja dess inneboende dynamik.

Hormesis och adaptiv respon

För att förklara hur mycket små stimuli kan framkalla systematiska förändringar använder Bell det etablerade begreppet hormesis – den biologiska principen att en låg dos av en stressor kan stimulera adaptiva svar som stärker organismens motståndskraft. Homeopatiska nanopartiklar betraktas i denna modell som milda stress-signaler som aktiverar kroppens endogena försvarssystem.

Bell beskriver att dessa signaler kan påverka värmechockproteiner (de aktiveras av olika former av cellstress och är viktiga för cellens överlevnad vid exempelvis feber, infektioner, UV-strålning, träning och skador), cytokiner (styr immuncellernas aktivitet), oxidativ stress och neuroendokrina signalvägar (hänvisar till celler och tumörer som har egenskaper från både nerv- och hormonproducerande (endokrina) celler, vanliga i mag-tarmkanalen)) .

När systemet exponeras för en svag stressor, reagerar det med ökad förmåga till förändring och självreglering. På så vis kan en homeopatisk substans med läkande symptomprofil som patientens egen resonera med patientens patologiska mönster och initiera en återställande process.

Fenomenet kallas även cross-adaptipn - att exponering för en typ av stress ökar motståndskraften mot en annan. Det förklarar hur organismen kan lära sig hantera belastningar genom dynamisk omorganisation snarare än genom enkel neutralisering av orsaken vilket ökar cellens överlevnadsförmåga i stressiga miljöer.

Kroppen som komplext adaptivt nätverk

En central del av Bells resonemang är att kroppen inte är en mekanisk samling av isolerade organ, utan ett komplex adaptivt system. Ett adaptivt nätverk justerar sig efter rådande förhållanden.

Bell beskriver kroppen som ett självorganiserande nätverk med många interagerande delar som kontinuerligt anpassar sig till varandra samt externa förändringar.

I detta nätverksperspektiv betraktas sjukdom som ett tillstånd av förlorad dynamisk flexibilitet där systemet fastnat i ett ”lokalt minimum” - ett stabilt men suboptimalt mönster av interaktioner. Ett homeopatiskt läkemedel fungerar då som en perturbation, en liten men riktad störning som kan destabilisera det gamla mönstret och därmed möjliggöra en övergång till ett friskare tillstånd.

Denna teori är kompatibel med idéer inom komplexitets forskningen där små förändringar kan ha stora konsekvenser när ett system befinner sig nära ett kritiskt tröskelvärde.

Bells modell tolkar därför homeopatisk behandling som ett sätt att återställa systemets självorganiserande förmåga snarare än att tvinga fram specifika kemiska reaktioner.

Dosering, oscillationer och fasövergångar

I kontrast till konventionell farmakologi där dos-responsrelationen är fastställd, menar Bell att responsen på homeopatiska signaler är icke-linjär och ofta oscillerande.

Oscillerande betyder att något pendlar fram och tillbaka i ett återkommande mönster snarare än att förändras rakt linjärt i en riktning. Detta ser vi naturligt i kroppen vid hormonfrisättning, immunrespons, och hjärnvågornas rörelse. På samma sätt svarar inte systemets proportionellt på ökande doser utan genom cykliska mönster av adaptiv aktivering och återhämtning.

Oscillerande respons har även observerats experimentellt i fysiologiska och neuroelektriska data, där homeopatiska stimuli gett upphov till periodiska förändringar i hjärnaktiviteten hos försöksdjur. Dessa fynd städjer iden att homeopatiska medel fungerar som systematiska signaler snarare än biokemiska substanser med större koncentration.

Adaptive Network Nanomedicine – en nu ram.

För att undvika begreppslig förvirring förslår Bell att homeopati kan förstås inom en bredare kategori hon kallar Adaptive Network Nano Medicine (ANNM). Denna term betonar två centrale dimensioner.

1 Nanomedicinsk nivå – att preparaten innehåller nanostrukturer som fungerar som aktiva informationsbärare.

2 Systemnivå – att effekten uttrycks genom dynamisk reorganisering av kroppens nätverk.

 ANNM innebär däremot ett integrerat synsätt som kombinerar fysikaliska, biologiska och systematiska modeller. Bell förespråkar att framtida forskning bör förena nanopartikelfysik, komplexitetsvetenskap och för att genom erfarenhet, observationer och faktiska data från verkligheten kartlägga hur homeopatiska signaler initierar adaptiva svar i olika biologiska system.

Bell hänvisar i sin föreläsning till en klinisk vetenskaplig laboratoriestudie från 2013 (Das et aö. 2013) som visade att nanopartiklarna från växtextrakt från Pytolacca decendra, Gelsemium sempervirens och Hydrastis canadensis uppvisade effekt på melanoma cancerceller och E-kolibakterier.

Det framkom att även om nanopartiklarna hade olika effekter på såväl cancer som bakterier beroende på vilken av de tre växterna som nanopartiklarna kom från. Ur ett homeopatiskt perspektiv är ju detta inte oväntat då vi erkänner växternas olika inneboende egenskaper, men ur ett allopatiskt perspektiv borde detta vare ett iögonfallande resultat.

Ett annan intressant fenomen är att homeopatiska medel i högre spädningar, dvs högre potens, D30 och uppåt, har funnits bilda stabilare och mer homogena nanostrukturer med förändrade informationsegenskaper jämfört med lägre potenser. Varje gradvis spädning, dvs högre potens, har funnits bilda en förändring på nanopartikelnivå, vilket påverkade innehållets egenskaper.

Bells modell bygger på faktiska observerbara fenomen – nanopartiklarnas närvaro i homeopatiska beredningar har dokumenterats i flera oberoende laboratorier, (Chikramane et al. 2010 Rajendram 2015). Dessutom integrerar teorin moderna begrepp som hormesis, systemplasicitet och nätverksdynamik vilken gör den kompatibel med samtida biologisk forskning.

Bells arbete innebär att epistemologiskt genombrott: hon flyttar fokus från molekylmängd till information och kroppens systemrespons, vilket potentiellt kan förena homeopatins empiriska erfarenhet med den moderna vetenskapens språk och metoder.

Bell har skapat ett forskningsfält där homeopatin kan studeras med samma verktyg som annan nanomedicin. Hon ställer också viktiga frågor som vad som utgör aktiv substans och hur levande system faktiskt kommunicerar och reglerar sig själva.

Som Bell uttryckte det: ”Läkning handlar inte om att tillföra något främmande till kroppen utan om att återställa systemets förmåga att anpassa sig”.

Denna tanke, som förenar homeopatis grundprincip med systembiologins framtid gör hennes arbete till ett av de mest sofistikerade försöken att återinföra homeopatin i en vetenskaplig diskussion.

Läkning handlar inte om att tillföra något främmande till kroppen utan om att återställa systemets egen förmåga att anpassa sig.

 

En artikel av Dr. Parth Aphale 

Upptäck hur nanomedicin och homeopati kan dela en koppling på nanonivå, och överbrygga traditionell läkning med modern vetenskap.

Dr. Parth Aphale är professor och chef för institutionen för homeopatisk farmaci vid Dr. DY Patil Homoeopathic Medical College & Research Centre i Pune, Indien. Han är en dynamisk akademiker och forskare och specialiserar sig på standardisering, klinisk och preklinisk validering av homeopatiska läkemedel. Hans arbete omfattar evidensbaserade granskningar, stamcellsforskning och tvärvetenskapliga projekt som syftar till att integrera traditionell homeopati med moderna vetenskapliga metoder.

I över två århundraden har homeopati både hyllats och ifrågasatts för sina ultrautspädda läkemedel. Kritiker frågar sig ofta: Hur kan något så utspätt ha någon effekt? Intressant nog har nanomedicinområdet under senare år gett insikter som kan överbrygga klyftan mellan traditionell homeopati och modern biomedicinsk vetenskap.

Vad är nanomedicin?

Nanomedicin är tillämpningen av nanoteknik inom hälso- och sjukvården – man använder partiklar mätta i nanometer (en miljarddels meter) för att leverera läkemedel, reparera vävnader eller diagnostisera sjukdomar.

Eftersom nanopartiklar kan interagera på cellulär och molekylär nivå, producerar de ofta effekter som är oproportionerliga i förhållande till sin storlek.

Kopplingen mellan homeopati och nanomedicin

Inom homeopati framställs läkemedel genom en process av seriell utspädning och succussion (kraftig skakning). Vid höga potenser (bortom Avogadros gräns) tyder konventionell kemi på att inga molekyler av den ursprungliga substansen finns kvar.

Forskning inom nanovetenskap har dock upptäckt nanopartiklar av utgångsmaterialet även i ultrautspädda homeopatiska lösningar. Dessa partiklar tros vara stabiliserade i vatten-alkohol-matrisen och möjligen ha unika strukturella och energetiska egenskaper.

Likheter mellan nanomedicin och homeopati:

Ultraliten partikelstorlek – Båda fungerar på nanoskala.

Hög ytreaktivitet – Nanopartiklar kan påverka biologiska system med små doser.

Riktad åtgärd – Inom nanomedicin riktar sig konstruerade nanopartiklar mot specifika celler; inom homeopati väljs läkemedel ut för att matcha patientens unika symtomprofil.

Förbättrad biotillgänglighet – Mindre partiklar kan kringgå konventionella metaboliska vägar och agera mer effektivt.

Vetenskapliga bevis som framträder

Flera studier har pekat mot nanopartikelhypotesen inom homeopati.

TEM (transmissionselektronmikroskopi) har avslöjat nanostrukturer av det ursprungliga materialet även i höga potenser.

Spektroskopitekniker har visat förändringar i lösningsmedelsstrukturen som kan bära "information" om det ursprungliga ämnet.

Biologiska experiment med växter, cellkulturer och djurmodeller har rapporterat reproducerbara effekter av homeopatiska utspädningar, vilket tyder på en mekanism på nanonivå.

Dessa resultat ger ännu inte fullständiga bevis, men de öppnar dörren för seriös tvärvetenskaplig forskning.

Skillnader kvarstår fortfarande

Medan nanomedicin är en avsiktlig konstruktion av nanopartiklar för en specifik funktion, förlitar sig homeopati på naturlig självorganisation under potensering.

Nanomedicin är grundad i mätbara dos-responsförhållanden, medan homeopatins effekter ofta följer icke-linjära mönster och individualiseringsprinciper.

Varför detta är viktigt

Om nanopartikelteorin stämmer kan den:

Ge en vetenskaplig förklaring till hur ultraspädda homeopatiska läkemedel utövar effekter

Överbrygga traditionell homeopati med modern biomedicin

Uppmuntra samarbete mellan fysiker, kemister och homeopater

Leda till nya hybridterapier som kombinerar nanomedicinens precision med homeopatins holistiska synsätt

Slutsats

Nanomedicin och homeopati kan verka vara olika världar – den ena är toppen av spetsteknologi, den andra en 200 år gammal läkkonst. Ändå talar båda ett språk om nanostorlekspåverkan, subtil biologisk modulering och potentiellt transformerande hälsoresultat. I takt med att vetenskapen fortsätter att nysta upp nanoskalans mysterier kan vi upptäcka att homeopati och nanomedicin inte bara talar samma språk – de kan vara en del av samma samtal.