onsdag 28 oktober 2015

MÄNNISKANS MIKROKOSMISKA CENTER

MÄNNISKANS MIKROKOSMISKA CENTER
Chakrana är eterkroppar till de endokrina körtlarna




Då jag anser att människan är en andlig och kosmisk skapelse så tror jag mig också förstå att det måste finnas ställen i kroppen där själen kan överföra sin kraft och ledning till nerver och blod, att transformeras ner till en frekvens grov nog att kunna verka i muskler, ben och andra materiella kemiska beståndsdelar i kroppen. För att förklara det närmare så kan man likna kroppen vid en dykardräkt, på land är den klumpig och svår att hantera men i vattnet är den smidig och absolut nödvändig för att vi skall kunna stanna tillräckligt lång tid nere på djupt vatten. Själen kan inte leva på jorden utan kroppens skyddande hölje.

Körtlarna är alltså omformare mellan det andliga och det grövre fysiska jaget. Våra endokrina körtlar skapar vår personlighet. Var och en av dom sju endokrina körtlar jag beskriver styr ett energiområde på kroppen som kallas chakran, "Spinnande Hjul av Energi", och dessa chakran är i sin tur omformare av den planetenergi vi tar in.



DE SJU ENDOKRINA KÖRTLARNA

EPIPHYSEN
Tallkottkörteln



Körteln är belägen i bakre delen av synhögsområdet. Epiphysen är 12 mm lång, 8 mm bred och 4 mm tjock. Det är den endokrina körtel som blivit minst utforskad. Den producerar Melatonin, vilket påverkar pigment i huden under solbestrålning. Melatoninet bildas av serotonin och spelar en viktig roll i sömn och vakenrytmen och depressionsbehandling.

Det finns hjärnsand i Epibhysen som består av kalciumkarbonat och kalciumfosfat, samma beståndsdelar som i benstommen. Denna hjärnsand finns inte hos barn och man har senare upptäckt att dessa kalciumkristaller saknas vid vissa typer av psykiska sjukdomar.

Man känner inte till så många sjukdomar i Epiphysen, men hos barn där körteln förstorats, har det lett till en förtidig pubertet och man har därav dragit slutsatsen att den utövar en hämmande verkan på könskörtlarna.

Vissa traditioner säger att Epiphysen är ett rudiment av tredje ögat som människan hade under sin tidiga utveckling. Vid dissektioner har man funnit att vissa typer av pigment är nära nog identiska med det som man finner i ögats näthinna. Man ansåg också att själen hade sitt säte här.
Psykiska faktorer som är kopplade till chakrat är andlighet och tro.



HYPOPHYSEN
Hypofysen




Hypofysen ligger på hjärnans undersida i en liten grop i hjärnskålen som kallas turksadeln. Dess bredd är 17,4 mm, 11,5 mm tjock, 5,5 mm hög och medelvikten 0,611 g hos icke gravida, bakloben förstoras vid graviditet.  Hypofys, hypotalamus och hjärnbihanget kan bara betraktas tillsammans. Såvitt man vet kan inte hypofysen bilda hormoner utan stimulans från hypotalamus. Hypofysen kan stimuleras av djupandning genom näsan, blodcirkulationen i näsan och hjärnbasen är nära förenade.  Sång som får näsroten att vibrera genom vissa vokaler stimulerar också hypofysen. Även sömnen regleras av denna körtel. En verksam hypofys medför vakenhet och företagsamhet medan en nedsatt verksamhet orsakar trötthet och allmän likgiltighet. Ingen annan körtel kan ersätta hypofysen.

Hypofysen består av en framlob och en baklob som båda har sin funktion och avsöndring. Framloben har uppkommit genom en liten utbuktning från nässvalgets tak, från område för smak och luktsinne. Framloben reglerar fortplantning och sexliv samt är orsak till jätteväxt eller dvärgväxt. Agramegali är en sjukdom som präglas av en förgrovning av skelettet samt mjukdelssvullnad. Framloben stimulerar tillväxten av ben och bindväv. Extrakt ur framloben påverkar ett stort antal ämnesomsättningsprocesser i kroppen, antingen via perifera endokrina körtlar eller genom direktpåverkan på vävnader. Man har hittills isolerat 7 hormoner ur framloben och dess verkan anses förklara hypofysens fysiologi. Hormonerna är TSH, ACTH, GH eller STH, FSH, LH, LTH och MSH.

Bakloben och dess förbindelse med hypotalamus utgör en funktionell enhet. Det avges 2 hormoner från bakloben, Oxytoxin och Vasopressin. Baklobens utsöndring kontrollerar musklerna i tarmkanalen, urinblåsan och livmodern samt dom glatta musklerna i bröstmuskulaturen. Genom att reglera blodsalterna har bakloben stor funktion till njurarna genom återabsorptionen av vatten i distala tubuli, en funktionsstörning här ger en sjukdom vid namn Diabetes insipidus. Salterna är av stor betydelse för kroppens elektriska retledningsförmåga.

Vid en överfunktion av hypofysen utvecklar människan en viss typ. Hon blir storvuxen med kraftigt skelett, bred framskjutande haka, stora händer och fötter, kraftig behåring, stark könsutveckling, självständig med stor intellektuell förmåga. Vid låg funktion finner man småvuxenhet, klent skelett, benägenhet för fetma och svaga muskler. Det är av stor betydelse om främre eller bakre loben är mest utvecklad Hos mannen bör den främre loben vara den som är mest utvecklad då den samverkar med testiklarna. Om bakloben är den mest dominanta uppkommen en feminin man. Bakloben bör vara den mest utvecklade hos kvinnan genom sin samverkan med ovarierna. Framlob och ovarier är ingen bra kombination, det ger en maskulin kvinna. Då bakloben dominerar hos kvinnan med gott stöd av ovarierna blir hon vanligen finlemmad med mjuk fuktig hud och kärleken till barn är mycket framträdande.
Psykiska faktorer som är kopplade till chakrat är känslans intelligens, förmåga att lära av erfarenheter och självrannsakan.


THYROIDEA
Sköldkörteln




Sköldkörteln ligger under struphuvudet och består av två lober på vardera sidan om luftstrupen.  De två loberna är förenade med en brygga och den utvecklas av samma vävnad och från nästan samma plats som hypofysen. Sköldkörteln var könskörtlar hos lägre livsformer, nu är den en länk mellan könskörtlarna och hjärnan. Den påverkas av sexuell excitation, menstruation och graviditet. Sköldkörteln väger 10-40 g.

För utveckling av högre medvetande och psykisk kraft är sköldkörteln absolut nödvändig. Den är känslornas organ och chocker hämmar körtelns utsöndring av jod, fosfor och arsenik. därmed omintetgörs den harmoniska samverkan med de andra endokrina körtlarna. På känslornas stormiga hav brister livstråden. Sköldkörteln producerar främst två hormoner, Thyroxin och Trijodtyrosin. Dessa hormoner styr ämnesomsättningen på cellnivå.

Sköldkörteln är den av dom endokrina körtlar som har den  högsta sjukdomsfrekvensen. Sköldkörteln håller blodets jodhalt lika med havsvattnets och den genom strömmas av fyra gånger så mycket blod som njurarna på ett dygn (det vill säga 6 000 liter). Den påverkar kroppens inre och yttre väggbeklädnad och bra tänder är ett tecken  på en tillfredsställande funktion. Dess utsöndring påverkar tarmens rörelser. Sköldkörteln bildar större delen av kroppens jod-järn-fosfor och arsenikföreningar. Fosfor för nerver och hjärnan, arsenik för huden, av kroppens alla organ förbrukar levern mest jod.  Binjurarna får sin kraft från sköldkörtelns järn och den bör därför fungera normalt om fruktan och vrede skall kunna behärskas.

Den normala sköldkörteltypen känns igen på sina klara ögon, starka vita tänder och regelbundna drag. Sänkt funktion ger ett trögt intellekt, torrt hår, oregelbundna tänder, svag blodcirkulation och dåligt med energi. Personer med ökad funktion är verksamma och energiska. Sköldkörteln reglerar livsintensiteten.
Psykiska faktorer som är kopplade till chakrat är självförverkligande, kreativitet, förmågan att fatta beslut och drömmar.


THYMUS
Brässen




Thymus har sitt säte alldeles under sköldkörteln och bakom övre delen av bröstbenet. Den har tre lober hos barn och verkar starkast tills dess att barnet börjar få sin andra uppsättning tänder och hos både pojkar och flickor börjar detta vid 6-7 års ålder. Den påverkar utvecklingen före puberteten. Thymus hämmar testiklarnas och ovariernas tillväxt, hämmar könsutvecklingen.

Thumus reglerar lymfkärlsystemet och är oumbärlig då det gäller mognadsprocessen av immunförsvaret. Modersmjölken innehåller viktiga komponenter vilka tillsammans med cerebrospinalvätskan lagras i benens-, ryggradens- och hjärnans håligheter för att mogna och skapa ett eget immunförsvar åt barnet i två års åldern. Thymus styrs av förlängda märgen och den styrningen blockeras ofta på grund av vaccinationsskador.

Efter 6-7 års ålder börjar en sakta avvikelse framträda hos pojkar och flickor, men det sker ingen tydlig förändring förrän i puberteten. Då avtar thymus verksamhet och köns- och andra körtlar utvecklas starkare. Avlägsnas eller hämmas den genom röntgenbestrålning påskyndas utvecklingen av könskörtlarna. Det händer emellertid att thymus verksamhet fortsätter av någon orsak och dragen hos individen blir rundade och barnsliga, puberteten inträder sent och och fortlöper långsamt. Om thymus fortsätter verka uppträder säregna reaktioner inom sexualsfären.
Psykiska faktorer som är kopplade till chakrat är kärlek, hat, sorg, vrede, hopp och förtröstan.


PANCREAS
Bukspottkörteln




Bukspottkörteln är ett långsträckt organ som sträcker sig från tolvfingertarmen till mjälten i höjd med andra ländkotan i bakre väggen av bukhålan. Den består av huvud, svans och kropp, är 14-18 cm lång och väger ca 65-75 g. Bukspottkörteln har en yttre och en inre sekretorisk funktion. Den inre sekretionen bildar hormonerna insulin och glukagon. Hormonerna bildas av speciella cellgrupper, de langerhanska öarna, som ligger utspridda i körtelvävnaden och avges till blodet i portådern. Cellöarna är till antalet runt två miljoner. Det finns tre olika celltyper i de langerhanska öarna; Alfa-, Beta och Deltaceller. Cirka 20 % av det totala antalet celler består av Alfaceller vilka producerar glukagon och ca 70 % består av Betaceller som producerar insulinet. De övriga är 10 % är Deltaceller vilkas funktion är så gott som outforskad.

Bukspottkörtelns båda hormoner medverkar till att reglera blodsockerhalten. Glukogon får blodsockret att stiga genom att stimulera levern till att bryta ner stärkelse till socker som går ut i blodet. Insulin får blodsockret att sjunka genom att befrämja upptagningen av glukos i vävnaderna. Bukspottkörtelns hormonproduktion regleras direkt av sockerkoncentrationen i det blod som når fram till de langerhanska öarna.

En av dom vanligaste sjukdomarna i bukspottkörteln är Diabetes mellitus "sockersjuka". Det är en ämnesomsättningssjukdom som till stor del beror på sviktade insulinproduktion. Man får inte heller utesluta vissa arvsanlag eller störningar i binjurebarkens funktion.

En god fungerande bukspottkörtel ger stark vilja, styrka och auktoritet, mycket energi och en utomordentlig självkontroll. En svag pankreas ger ilska, rädsla och en önskan hos personen att använda maktmissbruk. Matsmältningsrubbningar föreligger också hos en människa där bukspottkörteln är blockerad.
Psykiska faktorer som är kopplade till chakrat är tillit, rädsla, självkänsla och personlig heder.


GONADERNA
Könskörtlarna




Könskörtlarna bildar mans och kvinnotyperna. Manliga och kvinnliga egenskaper beror på de endokrina körtlarnas inbördes samverkan. Testes och ovarier ger endast vissa anlag. Det finns inget absolut maskulint eller absolut feminint för båda sidor finns inom oss alla. Det förstår man om man tänker på hypofysens båda lober. Framloben och testes ger en överlägsen manlig individ medan bakloben och ovarier bildar en överlägsen kvinnlig individ.

Mannens kännetecken är vanligen skäggväxt, kroppsbehåring, grov hud, kraftiga muskler och benstomme. Hos mannen reglerar interstitialkörtlarna i testiklarna kalkhalten i benstommen och dess styrka och stabilitet.

Prostatan "blåshalskörteln" är belägen vid blåsans undre del och omger blåshalsen. Den är 3-4 cm lång, 3-5 cm bred och liknas vid en äkta kastanj på grund av sin storlek och form. Prostatans hormonella funktion är, som övriga endokrina körtlar, dåligt utforskad. Den hormonella substans som bildas här kallas prostaglandiner. Körtelns utveckling styrs av testiklarnas hormoner.

Testes "testiklarna" är dom manliga könskörtlarna vilka anläggs i femte fosterveckan, hormonproduktionen börjar i sjunde fosterveckan. Några veckor efter födseln upphör hormonproduktionen och kommer inte igång förrän i början på puberteten. Det är i 14 års ålder som könsmognad och målbrott börjar. Det viktigaste hormonet är testosteron. Testiklarnas verksamhet regleras av två hormoner, FSH och LH som produceras i hypofysens framlob.

Kvinnliga kännetecken är fin mjuk och fuktig hud, svagare kroppskrafter, finlemmad, högre röstläge och vanligen tillbakadragenhet. Dom kvinnliga egenskaperna är rytmiska, dom följer tidvattnet och månfaserna och styrs av hypofysens baklob som kan spåras till den urtid då epifysen var ett öga. Ovarierna har fått till uppgift att reglera kalkomsättningen hos kvinnan samt havandeskap och kan vid hormonell obalans förorsaka foglossning.

Uterus "livmodern" ligger mitt i lilla bäckenet bakom urinblåsan och framför ändtarmen och påminner till formen om ett päron. Livmodern är ett hålorgan med 2-3 cm tjocka väggar av glatt muskulatur. Det finns en viss endokrin funktion, ett nära samband mellan hypofysens baklob och livmodern, det frigörs ett hormon som framkallar rytmiska kontraktioner i livmoderns muskulatur och driver ut fostret vid förlossningen.

Ovarierna "äggstockarna" är de kvinnliga könskörtlarna vilka producerar könsceller "ägg" och könshormon. Pubertetsutvecklingen sätts igång av framlobshormon och under dess inflytande börjar dom primära follikerna mogna. Under fosterstadiet bildas åtskilliga ägganlag, av dessa mognar endast 400-500 innan äggstockarna upphör att producera i klimakteriet. Ovarierna lämnar ett ägg var tjugoåttonde dag. Fjorton dagar senare efter menstruationscykeln börjar inträffar ägglossningen. Ägget faller ut i bukhålan där det fångas upp av en äggledare som transporterar det till livmodern. Varje körtel väger 5-8 g och är mandelformade, cirka 2 cm bred, 1-2 cm tjocka och 2-3 cm långa.

Att människans produktionsförmåga i hög grad beror på könskörtlarna är bevisat, för de som kastrerades före puberteten utvecklar aldrig någon företagsamhet eller energi. Intellekt och andliga egenskaper kan inte utvecklas om den primära produktionsförmågan förstörs. Dom endokrina körtlar som inte missbrukas bevarar sin funktion in i hög ålder.
Psykiska faktorer som är kopplade till chakrat är makt och kontroll samt moral och ärlighet i relationer.


GLANDULA SUPRARENALIS
Binjurarna




Binjurarna är två tillplattade organ som ligger intill njurarnas övre del, ungefär vid elfte bröstkotan och skilda från dem genom fettvävnad. Vikten varierar mellan 11-18 g, längden är cirka 4-6 cm och bredden 2-3 cm. Binjurarna består av bark och märg och är inneslutna i en hård kapsel.

Barken härstammar från samma vävnad som bildar könskörtlarna. Där bildas hormoner som stimulerar den manliga könskaraktären. Rubbningar kan framkalla för tidig könsutveckling och barn till 3-4 års ålder som drabbas undergår en utveckling som påminner om 
14-15 åringar med förändring i rösten, hårväxt, muskulatur och kroppsutveckling. Barken bildar cortisol vilket har till uppgift att stimulera hela ämnesomsättningen (glukokortikoider), samt aldosteron som sköter syra- och basbalansen och dessutom även salthalten (mineralkortikoider) och elektrolytbalansen.  Mellan hjärncellerna, könskörtlarna och binjurebarkens celler föreligger ett nära samband. Binjurarna är funktionellt samordnade med hypofysen, speciellt barkens kortisol som bromsar insöndringen av kortikotropin från hypofysen, som annars stimulerar barken. Morbus Addison och Cushing´s är symptom på sjukliga störningar i binjurebarken.

Märgen är ett derivat från sympatiska nervsystemet och producerar adrenalin och noradrenalin. Adrenalin gör det möjligt för oss att reagera på sinnesorganens retningar. Då adrenalinet insöndras i blodomloppet påverkar det i första hand hjärtat och noradrenalinet och därigenom cirkulationssystemet. Överfunktion hos sköldkörteln medför riklig adrenalininsöndring och detta retar hjärtat till ökad verksamhet. Högt blodtryck och spänningar i kroppens vävnader är också ett symptom från en obalans i hormoninsöndringen. Om binjurarna avlägsnas följer döden inom kort. Fall av stark blödning i binjurarna har visat en sjukdomsbild som påminner om hjärnblödning. Binjurarna är kroppens kampkörtlar.
Psykiska  faktorer som är kopplade till chakrat är familjen och gruppens fysiska säkerhet och trygghet



SLUTORD


Avslutningsvis vill jag säga, att de endokrina körtlarna alltid fungera i samverkan med varandra. Körtelsystemet är sätet för människans impulser och drifter. Kärlek uppstår inte i det medvetna tänkandet utan är en följd av endokrin verksamhet men den kan stabiliseras av tanken. Detsamma gäller hat och fruktan och därför vi behöver bygga upp vårt tankeliv. Vi behöver utforska det undermedvetna så att vi kan leda dessa krafter på ett fruktbart och nyttigt sätt.
Varje människa kan höja sig genom att studera de skapande andliga krafterna i sitt inre.


Referenser
Sv Hom Riksförbund, Seminarium för homeoatriker, De endokrina körtlarna.
MW Kapp; De endokrina körtlarna
Dr. Schimmel föreläsning om endokrina körtlar
Caroline Myss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.