HÄSTENS TÄNDER

 HÄSTENS TÄNDER

TÄNDERNAS kondition är ju en förutsättning för att hästen skall kunna tugga fodret. Det har blivit rätt vanligt med foderinpackningar och karies hos dagens hästar. Om hästen har problem med skarpa emaljåsar (vassa kanter) så brukar det ramla foderbollar ur munnen. Det hör till god hästhållning att med jämna mellanrum se över hästens tänder.

Hästen tuggar med 58-66 tuggrörelser per minut när den äter hö, och med 100-105 tuggrörelser per minut när den äter gräs. Hästen växlar mellan att tugga på höger respektive vänster sida ungefär var femte minut. Har hästen ont i ena sidan av munnen kan det leda till att den endast tuggar på en sida istället för att alternera sida.

Tandtillstånd (som trasiga eller oregelbundna tänder) är vanliga orsaker till förlust av aptit eller vikt eller en allmän förlust av tillstånd. De klassiska tecknen på tandsjukdomar hos hästar inkluderar svårigheter eller långsamma utfodring och en ovilja att dricka kallt vatten. Medan den tuggar kan hästen stanna några ögonblick och sedan börja igen. Ibland kommer hästen att hålla huvudet åt sidan som om den hade ont. Hästen kan forma sin mat till en boll i munnen och sedan tappa maten efter att den delvis har tuggats. Ibland kan den halvtuggade fodermassan packas mellan tänderna och kinden. För att undvika att använda en smärtsam tand eller en öm mun, kan hästen svälja sin mat innan den tuggar den, vilket leder till matsmältningsbesvär, kolik eller kvävning. 

Andra tecken på tandsjukdom hos hästar inkluderar överdriven dregling och blodfärgat slem i munnen, åtföljd av dålig andedräkt från karies. Det kan finnas en brist på lust att äta hårt spannmål tillsammans med förlust av kroppskondition eller dålig pälskondition. Omfattande tandförfall och åtföljande infektion runt tänderna kan leda till en bihåleinfektion och enstaka flytningar från ena näsborren. Infektion kan orsaka svullnad av ansikte eller käke. Vassa kanter på de övre kindtänderna kan skära insidan av hästens kind. En häst med tandproblem kan vara ovillig att ta bettet, skaka på huvudet när den rids eller motstå träning på grund av obehag och skärsår i munnen. Närvaron av vargtänder kan eller kanske inte är förknippad med ovilja att acceptera bettet.

Skarpa emaljåsar gynnas av en kraftfoderbaserad diet medan en diet med hög andel grovfoder minskar utvecklingen av de skarpa åsarna. Man räknar inte detta som ett sjukdomstillstånd men det påverkar hästens välmående negativt om den har skarpa kanter på tänderna.

FODERINPACKNINGAR

 

Foderinpackningar utvecklas genom att utrymme bildas mellan kindtänderna. De starka krafterna vid tuggningen kommer att göra att foderinpackningarna blir djupare och djupare, de orsakar till slut en smärtsam inflammation med fickbildning och kan ofta orsaka tandskador.

Foderinpackningar kan också leda fram till karies och man har sett på svenska hästtandvårdskliniker att det under de senaste 10 åren så har kariesförekomsten på P2 i överkäken ökat.
Bett i munnen kan påverka strukturer i munhålan och samtidigt orsaka besvär med tungan och läpparna. Enligt forskning är skarpa bett och hårda tygeltag det som orsakar mesta besvären och tungan är känsligast. 

Hästtandläkare Glenn Petterson kommenterar

För ca 15-20 år sedan var detta med perifer karies väldigt vanligt. Det var ju väldigt snabbt inne med hösilage och då i början hade nog inte bönderna lika bra koll på att hästar måste ha en betydligt torrare hö.

Låg TS är även ett surt foder och att ständigt mala surt foder skapade denna nya företeelse med perifer karies, dvs karies fräter bort framförallt utsidan på tanden, tänderna känns inte längre släta utan med som en rostig skärm på en gammal bil. De vanligaste positionerna är kindtand 3 och 4 i underkäken (av 6).

Många fick diarré och efter några år blev det bättre med dialog. Problemet kvarstår än idag men procenten har blivit lägre då TS är högre.

Lägger ni till torrpelleterad kraftfoder på detta kommer den primära karies i första kindtanden nästan per automatisk.

Foderinpackningar är en annan historia med obalans dvs formationer såsom hakbett, vågbett, stegbett, ramper mm där detta formationer är längre än de övriga tänderna och mittemot nöter ned tanden mittemot och ofta efter ett år eller två trycker in foder mellan tänderna.

Med perifer karies på kindtand nr 3 och 4 som blir smala och svaga blir det ofta en vågbett mittemot vilket ofta leder till foderinpackning.

Cementering på tänderna som karies i första kindtanden som på bilden.

Jag vet att Torbjörn Lundström har döpt denna bakterie, men efter noterat detta fenomen i 20 års tid och ställt frågor kring utfodring står det klart att det är 100% ett mekaniskt problem. Vid två tillfällen har jag sett att det varit ramper i underkäken som har mekaniskt nött sönder tanden mittemot. De övriga 998 fallen har det varit torr pellets nästan alltid kraftig o grov. Det är den främre kärnsäcken som skyddas med cement som rent fysiskt inte orkar stå emot de mycket hårda torra pelletsen.

Om kaviteten har en brun färg kan man få processen att vända. Har det blivit svart brukar jag rekommendera att laga tänderna. Gör man inget o bara fortsätter brukar kaviteten fyllas med pellets mer o mer vilket gör ont o hästen äter sämre o sämre.

För de som vill, trots förhöjda risker att ge pellets, måste de ges uppblött.

24-åriga hästtänder: Gissa vem av hästarna är 24 år!

Den första bilden visar framtänderna på en 24-årig valack som har betat på de senaste tio åren på ökenbete. Hans framtänder är KORTA och får betydande slitage. Han är inte "lång i tanden" som många tamhästar som inte får beta oftast är. Den andra bilden är på en häst som inte betar på nötande gräs. 

Vad lär oss detta om att ta hand om våra hästars framtänder om de inte har denna möjlighet?

Nästan VARJE häst jag ser som inte betar på nötande foder har LÅNGA framtänder, vilket orsakar en mängd problem på andra ställen i kroppen, från hov till svans. Tuggtänderna slits fortfarande av att tugga upp hö eller pellets, men framtänderna slits väldigt lite när det är läpparna som gör all matupptagning.
Tandvård för hästar bör börja med att bedöma deras framtänder för längd, ocklusionsvinkel och balans. Först då bör ett spekulum sättas in för att ta itu med punkter eller andra problem bakåt. Precis som hästar som inte RÖR sig tillräckligt behöver hjälp med att få sina hovar verkade, behöver hästar som inte BETAR få tillräckligt mycket hjälp med att med att fila sina tänder.
Tomas G. Teskey Veterinary Insights

En artikel från Equine Veterinary Journal.

Ultraprocessat foder till häst

Ägaren av en femåring valack, en svensk varmblodig ridhäst uppfödd på pelleterat foder lät undersöka hästens tänder av en hästtandläkare. 

Den hade karies. Hästägarens första tanke var att betforen var boven i dramat, men enligt hästtandläkaren är karies ett växande problem hos hästar och han trodde att det var idén att ge foder i pelletsform som ligger bakom, då det är en onaturlig form av foder för hästar. Det är betydligt hårdare än det hästarna egentligen är skapta att tugga (gräs), så de måste tugga det på ett onaturligt sätt. Uppblandat med saliv blir det "kläggigt" och fastnar lätt mellan tänderna. När foder ligger kvar kan det bli karies. Foder som innehåller mycket socker kan också orsaka karies i hästens tänder.

Hösilage är ett förhållandevis nytt fodermedel till häst och kanske har det vissa bieffekter. en studie visar veterinär Istvan Gere, att hösilage förmodligen kan orsaka en särskild form av karies, perifer karies. Veterinär Gere har undersökt skallarna på 510 slaktade hästar och fann då att 31 av dem hade kraftig perifer karies på kindtänderna. 

Detta visar sig som en ruggig, uppluckrad emalj runt tanden. Det yttre cementlagret har försvunnit. – På alla angripna tänder satt foderrester kvar, så hårt att det var svårt att spola bort. 

Ju mer angripen en tand blir av perifer karies, desto mer foder fastnar, berättar István Gere.

Det var företrädesvis varmblodiga travare som uppvisade dessa skador på tänderna, med en genomsnittsålder på 8 år. Det är en låg ålder för tandskador; som jämförelse kan nämnas att klassisk karies i regel uppträder på betydligt äldre hästar. – Nu hittar vi perifer karies även på islandshästar och ridhästar, säger István Gere, förmodligen för att man mer och mer gått över till att fodra med hösilage.

 

Hösilage har en lägre halt av fibrer än hö och fastnar lättare mellan och runt tänderna. Fodrets låga pH-värde orsakar sedan en frätning och uppluckring av cementen. Veterinär Geres är noga med att framhålla att hösilage har många fördelar, bland annat för hästar med luftvägsproblem. Han ger ett praktiskt tips: – Ge inte hösilage som sista mål för kvällen, utan ersätt det med halm eller hö. Det rensar tänderna. Får hästen hösilage hela tiden är det större risk att detta stannar kvar mellan tänderna och påverkar dem. 

– Det behövs mer forskning kring hösilagets betydelse för tänderna. 

Det finns stora skillnader på innehåll i hösilage och vi skulle behöva veta mer om vilket som gör minst skada, menar István Gere. 

STUDIE: Svårt att upptäcka karies långt in i munhålan

Hästarna i dEn här studien var av raserna varmblodstravare (274), halvblod (86), nordsvenskar (58), ponnyer (24) samt övriga (68). De var i åldrarna 6 månader till 31 år. Mellan 50 och 60 av dessa hästar hade klassisk karies. 

Denna uppträder på enstaka tänder till skillnad från perifer karies som angriper flera tänder i rad. Perifer karies förekommer på kindtänderna, vilket är viktigt för veterinärer att känna till vid tandundersökning. Det kan vara svårt att upptäcka så långt in i hästens munhåla. 

Studien “Post mortem survey of peripheral dental caries in 510 Swedish horses” av I Gere och P M Dixon publicerades nyligen i Equine Veterinary Journal. nrid

FORSKNING: KARIES HOS HÄST

Forskning har kunnat påvisa vilken bakterie som ger karies hos häst – en sjukdom som kan upptäckas i hästens tänder vid veterinärundersökning. Foto: Lisa Chröisty

 Slutrapport 2007-2008 för projektet: Karies hos häst – studier av immunsvaret mot Streptococcus devriesei GENERELL BAKGRUND TILL PROJEKTET 

Fram till mitten av 1990-talet var karies, definierat som ett hål orsakat av bakteriell nedbrytning av cement, dentin och emalj, något som sågs hos enstaka hästar i ålderskategorin 15 år och äldre. 

I en rapport från 1988 avseende svenska hästars munhålestatus meddelades en kariesfrekvens på c:a 1 % bland landets hästar. 

Den första oxeltanden, molar 1 (M1), var den tand där flest kariesangrepp sågs. 

Frekvensen karies i den svenska hästpopulationen upplevs därefter ha ökat och då framförallt bland hästar yngre än 15 år. Den del av tuggytan som benämns infundibulum i överkäkens första kindtänder, premolar 2 (P2), upplevs vara som den lokalitet där ökningen varit som störst. 

Vid genomgång av tandvårdsjournaler från år 2000-2006 förda vid djurtandvårdskliniken i Söderköping och hästkliniken på SLU, Uppsala, diagnostiserades infundibulär karies hos mellan 6 – 10 % av munhåleundersökta hästar. 

Vi har i en tidigare studie isolerat en dittills okänd art av Streptokocker, Streptococcus devriesei, från karieslesioner hos hästar. 

Denna bakterie har egenskaper som kan göra den mer aggressiv i samband med kariesangrepp än de besläktade streptokockerna i familjen Mutans som förknippas med hål i tänderna hos människa. 

I en uppföljande studie har Lundström visat att denna bakterie är starkt förknippad med P2 karies hos häst. 

Bakterier som koloniserar slemhinnor och tänder ger upphov till ett immunsvar bl.a. i form av antikroppar i saliv. Några tidiga studier har med hjälp av radiell immundiffusion visat att IgA är den dominerande immunglobulintypen i hästsaliv. Vidare har den organiserade lymfoida vävnaden i hästens munhåla och svalg studerats morfologiskt. I dessa studier har man bl.a. identifierat B celler positiva för IgA* och IgG* framförallt i lymfolliklarnas germinala centra i de olika typerna av tonsillvävnad som finns i hästens oropharynx (T. lingualis, T. veli palatina och T. palatina).  

Målsättning Projektets övergripande syfte är att få ökad insikt i hästens antikroppsmedierade och cellmedierade immunsvar vid S. devriesei-infektion. 

*IgA som finns i blodet, slemhinnor, tunntarmens slemhinna, urinrör och blåsa, körtlar och förhindrar på ett tidigt stadium infektioner. Så snart ett föl fått diat stoet, som är laddad med IgA, sprids de vid amningen ut över magtarmkanalens yta, från munnen till ändtarmsöppningen och där bildar de ett första skydd mot mikroorganismer. IgA är skolade av stoets immunförsvar och färdiga att omgående identifiera och angripa inkommande mikroorganismer

När IgA kommer i kontakt med Antigener (främmande ämnen) blir det ett symptom som svullna slemhinnor i nosen och luftrören, klåda, eksem, nässelutslag, diarré och urinvägsbesvär. IgA är ofta höga vid allergi.

 *IgG utgör andra linjens mer utvecklade försvarszon. Dessa antikroppar har speciella biokemiska vapen för att tillintetgöra vissa farliga ämnen som kommer in i kroppen. Dessa antikroppar bildas i större mängd i placenta (moderkakan) och ger det nyfödda fölet ett immunitetsskydd de första 4-6 månaderna efter födseln, innan de själva har bildat antikroppar. När fölet föds har det till och med högre koncentration av IgG i blodet än mamman.
När IgG kommer i kontakt med främmande ämnen och främmande proteiner, bakterier o.d. ökar bildningen av IgG och finns då i stora mängder i blodet och lymfa. Symptomen är återigen allergiska reaktioner och här kopplas de kemiska spjutspetsarna på.

Hela studien finns att läsa här

ÄTSTÄLLNING

Se hur hästen gör när den går på bete, det är en naturlig ätställning, inte några hönät som är upphängda på ställningar så hästarna måste sträcka på halsen som en giraff för att nå maten.

En annan sak jag funderar över är hur hästarnas munhåla och tandstatus påverkas. Vad händer med tänderna och käkleden när hästarna står och sliter och drar efter maten i näten.

Fler som funderat, jag läste ett inlägg någonstans...
När det gäller skador i hästarnas munregion konstaterar Veterinär Ove Wattle, pionjär inom odontologi hos hästar, att hårda, sträva och/eller knutna nät kan åstadkomma olika former av munskador. Han säger sig känna till ett fall av munskada, där handlade det om ett nät som varit felaktigt uppspänt. ”Alla våra slowfeeding-lösningar och rekommendationer bygger på att näten ska vara lättrörliga”, skriver han. 

Fråga till Torbjörn Lundström från samma inlägg...

Har ni på kliniken upplevt något samband mellan skador på hästars tänder och användningen av nät?

– Visst har vi sett det på några få individer. Vi har sett en del överslitningsskador på framtänderna, men har hittills inte sett någon häst som har fått allvarligt tandlidande av det. 
– Tanken med näten är förstås att sprida ut hästarnas tuggning över tid, men blir hästen frustrerad och stressad över att inte kunna äta på ett normalt sätt blir det inte bra. Om hästen blir frustrerad kan det leda till ökad spänning och ändrat tuggbeteende, som på vissa individer kan orsaka spänningsrelaterade problem. Precis som vi människor också kan få. Så slowfeeding kanske inte är rätt modell för just den hästen. 

Torbjörn Lundström avslutar med att konstatera att användningen av de här näten än så länge är begränsad. Han säger också att det finns anledning att vara observant, och inte ta för givet att allt enbart är positivt med slowfeeding-nät.

KAN BETTET PÅVERKA TÄNDERNA NEGATIVT?

Min erfarenhet om tandsjukdomar hos hästarna
Inom den traditionella kinesiska medicinen är tänderna en del av skelettet som i sin tur ligger under njurarna. Njurarna i sin tur står i nära förbindelse med magen och magen öppnar upp till munnen. Störningar i magen och njurarna kan orsaka svagheter i tänder- och tandköttsvävnaden. Det är ju också ett välkänt faktum att äldre djur får njursvagheter.
 
Orsaken till att djuret utvecklar problem med magen är nära knutet till utfodringen. Det är ju inte enbart de tvivelaktiga "råvarorna" de ultraprocessade fodren innehåller utan även de
tekniska tillsatserna i form av konserveringsmedel, smakämnen, färgämnen, luktämnen mm för att lura dem att äta.

Man har ju börjat se att de ultraprocessade fodren kan orsaka diabetes och andra välfärdssjukdomar hos många djurarter. Dessa foder innehåller en hel del socker i form av snabba kolhydrater som glukos och fruktos, ris, socker, torkad betmassa, modifierad stärkelse och förtjockningsmedel (består ofta av potatis, majs, vetegluten). Det är ju också välkänt att diabetiker får tandlossning och inflammationer i tandköttet.

Nåväl, även vacciner innehåller ämnen, förutom det man ympar mot, så kallade adjuvanser, som kan orsaka belastning på njurarna genom sitt innehåll av "tungmetaller" och de påfrestar samtidigt immunförsvaret.

Det är bara några få saker jag har nämnt men enbart detta kan orsaka sådana påfrestningar på organsystemen, magen och njurarna, att djurens tänder ruttnar inifrån, det uppstår en så kallad dysbios.

BEHANDLING 

• Viktigast: Biologiskt Anpassat foder, ge gärna grenar o.d. så hästen får möjligheten att tugga. 
• Tänderna bör kontrolleras regelbundet av en hästtandläkare. 
• Kontrollera att bettet är anpassat efter hästens mun.
• Långtidsbehandling med vävnadssalterna #1 Kalciumfluorid, # 7 Magnesiumfosfat och # 11 Kiseldioxid (silicea). Dessa ämnen är viktiga för tandben, emalj, och käkben. 
• Man kan behöva man stärka hästens immunsystem och där rekommenderas Immufor.

Köp här

Hästens foder

Mer om hästens foder

Vallfoder, vad kan hästen tillgodogöra sig