HEADSHAKING SYNDROME

HEADSHAKING SYNDROME

Internetbild

Huvudskakning hos häst från senaste numret av Veterinär Magazinet

Forskare vid University of Bristol har provat en ny behandlingsmetod för hästar med så kallad Headshaking Syndrome.

Orsaken till huvudskakningar, så kallad Headshaking Syndrome, hos häst är inte känd men det finns kliniska likheter med trigeminusneuralgi hos människa som innebär intensiv smärta i och runt ansiktets trigeminusnerv (5;te kranialnerven, n trigeminus, trillingnerven).

I försöket ingick 7 hästar som diagnostiserats med huvudskakningar med ursprung i trillingnerven. Alla hästarna sederades inför behandlingen. En PENS-elektrod fördes in under huden intill trillingnerven och nerven stimulerades med elektriska impulser i 25 minuter med varierande frekvens. Därefter gjordes behandlingen om på andra sidan av huvudet.

Totalt behandlades hästarna tre till fyra gånger och behandlingarna upprepades när huvudskakningarna återkom. Av de sju hästarna svarade sex stycken bra på den initiala behandlingen och kunde återgå till att bli ridna på samma nivå som innan huvudskakningarna började. Fem av hästarna fortsatte att svara på efterföljande behandlingar.

Vår studier visar att PENS-terapi bör vara det främsta behandlingsalternativet för hästar med trigeminusmedicinerad huvudskakning som inte blir bättre med andra metoder, som nät över mulen säger forskningsledaren Veronica Roberts i ett pressmeddelande.

Källa : University of Bristol

Internetbild, häst med nät över mulen

När jag läste denna notis här ovan i Veterinär Magazinet kom jag att tänka på en annan artikel jag läste för några år sedan om spridning av tungmetaller, bakterietoxiner och virus via nerver och nervtrådar. Samlare som jag är så letade jag fram det här gamla materialet om hjärnnerverna.

I artikeln från Veterinär Magazinet står inget om att man har hittat själva grundorsaken till huvudskakningen hos hästen utan enbart behandlingsmetoden.

FORSKNING PÅ SPRIDNING AV TOXISKA ÄMNEN VIA TRIGEMINUSNERVEN

I ett djurförsök kunde forskarna följa att virus, herpes virus, som ympades in i ögat hos kaniner spred sig med nervbanorna i trigeminusnerven och hamnade till slut i hjärnstammen och förlängda märgen. Den här studien gjordes 1923 (Marinesco &- Draganesco 1923) men fick praktiskt taget ingen uppmärksamhet.

Bilden lånad från dokument Patreck Störtebecker

Den här upptäckten borde ha lett till att om virus sprids från en liten rispa på hornhinnan i ögat, så kan virus också spridas från andra områden i huvudet och längs olika hjärnnerver med passage in till hjärnan. En annan logisk slutsats borde redan 1923 självfallet ha blivit att en spridning längs med trigeminusnerven av både virus och bakteriegifter kan ske även från tänderna in till hjärnan.

Nu hände inte det utan först 30 år senare togs forskningen upp på nytt av patologen Payling Wright vid Guy’s Hospital i London (1953, 1956, 1958). Han kunde visa att transporten av virus partiklar längs nerverna vid experimentell polio hos apor skedde med en hastighet av 2-3 millimeter per timme, det betydde att viruset kunde avverka en sträcka på 5-7 centimeter om dygnet.

Den svenska neuropatologen Kristiansson (1970) har gjort omfattande studier beträffande spridning av både virus och andra substanser längs med nervbanor och såg följande: Intradermal insprutning (innanför huden), som ympning av herpes virus i bakbenet på möss medförde att de fick en förlamning i samma bakben på den fjärde dagen efter ympningen. Virus kunde påträffas i ryggmärgen så tidigt som på andra dagen efter ympningen.

Internetbild. Mus i fokus

Intramuskulär insprutning (i muskeln) av virus i bakbenet på möss gav upphov till spridning av virus längs med motoriska nervbanor, d.v.s. nerver som försörjer musklerna och framkallar rörelser. Redan på andra dagen efter denna ympning kunde virus återfinnas inne i ryggmärgen. Samma snabba spridning längs nerver var även giltigt för andra ämnen bl.a. spårämnen. Som spårämnen har används olika substanser bl.a. radioaktivt laddade äggviteämnen för studier av transporten längs med nerver i olika djurförsök (Cowan & Cuenod 1975). De här upptäckterna bör ge en stor förståelse för uppkomsten av ett flertal olika nervsjukdomar.

Internetbild. Smådjursvet. studio.
Kan möjligen virus och tungmetaller från vaccinering påverka trigeminusnerven?

Lite närmare beskrivning har gjorts om ett flertal hjärnnerver och bl.a. Nervus trigeminus – femte hjärnnerven (trillingnerven).

NERVUS TRIGEMINUS

Femte hjärnnerven – trigeminusnerven, utgör ansiktets stora känselnerv och den ombesörjer alla impulser från tänderna i form av smärta som t ex tandvärk. Spridningsmöjligheter av toxiner från tänderna och längs med trigeminusnerven har länge varit ett försummat kapitel. Men på senare år har enstaka studier påbörjats i syfte att kartlägga spridningsvägen från olika spårämnen från själva tandpulpan och längs trigeminusnerven.

Internetbild. Ansiktsnerver hos häst

I djurförsök på råttor och kattor har mycket intressanta rön angående spridning från tandpulpan och längs med trigeminusnerven gjorts helt oberoende av varandra av forskare i USA och Sverige (Furstman1975, Arvidsson 1975). Metodiken har bestått i att man följer spridningen av enzymsubstansen HRP i nerver och att man sedan med olika metoder bestämde enzymaktiviteten i nervcellerna.

Tandläkare Jan Arvidsson vid Anatomiska institutionen på Karolinska Institutet i Stockholm, har på katt deponerat små mängder av HRP i tandpulpan i hörntanden i över- respektive underkäke och studerat transporten längs trigeminusnerven till nervknuten på skallbasen. Efter 12-72 timmar undersöktes katten och det visade sig då att HRP positiva vervceller förekom i hjärnan på samma sida som den preparerade tanden.

Arvidsson kunde påvisa att enzymsubstansen HRP redan efter 24 timmar hade spritt sig från tandpulpan till trigeminusnerven och fanns redan i hjärnan. Furstman, Saporta & Kruger (1975) i Los Angeles har publicerat liknande fynd från experiment med råttor vad beträffar en spridning från tandpulpan längs med trigeminusnerven.

Konsekvensen av de här djurförsöken angående spridning från tandpulpa blir att praktiskt taget allt möjligt från kemiska ämnen som appliceras inne i pulpan i en tand i samband med tandbehandling, speciellt vid rotfyllningar skulle ha möjlighet att sprida sig från pulpan och längs trigeminusnerven för att sedan komma ända in i hjärnstammen. I synnerhet måste ju detta resonemang även vara giltigt vad beträffar alla bakterietoxiner som förekommer i tandpulpan och omkring rötterna vid svår tandröta som gått på djupet och framkallar inflammationer, tandfickor och tandlossning.

Källa Patrick Störtebecker

 

Internetbild. Foderinpackning hos häst

Mina tankar är då om karies och tandinpackningar som har blivit så vanligt hos hästarna idag kan orsaka inflammation i trigeminusnerven och orsaka symptom som headshaking syndrome?

Intressant är också att femte hjärnnerven – trigeminusnerven är kopplad till grovtarmen (enligt akupunkturen), kan det vara så att de gifter som går ut från en av toxiska ämnen läckande tarm (LGS) också orsakar förgiftning på just trigeminsunerven och kan orsaka headshaking syndrome hos häst och tillika trigeminusneuralgi hos människor.

Internetbild. Karies hos häst

Kan även de tungmetaller som ligger i spårmängder i vacciner och sprutas intramuskulärt sprida sig i nervbanorna och orsaka diverse symptom som t ex headshaking hos hästarna?

I studien som gjorts på University of Bristol var det några hästar som inte svarade på de elektriska impulserna, kan det vara så att de i stället hade problem med magen som i sin tur är kopplad till ”nickmusklerna”?

Vi rekommenderar att skicka in för en mananalys eftersom man i många fall får sätt in homeopatisk behandling på en häst med ”äkta” headshaking.

Du kan läsa mer om mananayls här.

Läs gärna också mitt KLARGÖRANDE.

SKELETTET

SKELETTET

Eftersom skelettet består av mineraler och är hårt kan man få den uppfattningen att det inte är levande vävnad. Men skelettet i djur och människor består av levande vävnad men också av icke levande substanser.

Levande vävnad är blodkärl, nerver, kollagen och celler i form av osteoblast och osteoklast. Dessutom innehåller skelettet också celler som kallas osteocyter, det är mogna osteoblaster som slutat sitt benbildande uppdrag, Dessa celler har ett metaboliskt utbyte med det blod som flyter genom benen.

Den icke levande vävnaden, men mycket viktiga ämnen för att bygga skelett är mineralsalterna.

Förutom den metaboliskt aktiva celldelen av benvävnad består den av en *matrix (protein- och kollagetrådar) av olika material som inkluderar kalciumsalterna. Kalciumsalterna i matrix och ben är sammansatt huvudsakligen av en kombination av kalcium och fosfor.

Det är i synnerhet de kollagena fibrerna och kalciumsalterna som bidrar till att stärka skelettet. Benens kollagenfibrer har en stor draghållfasthet medan kalciumsalterna har stor kompressionsstyrka. De här kombinerade egenskaperna samt graden av bindning ger en benig struktur som har både extrem draghållfasthet och kompressionshållfasthet.

Man kan likna skelettets konstruktion vid hur armerad betong är konstruerad. Armeringsjärnet ger draghållfasthet medan cementen ger kompressionshållfasthet. Men skelettets kompressionsstyrka är större än den bästa armerade betongen och draghållfastheten är nästan lika stark. Men varken betong eller ben har så hög nivå av vridstyrka utan där är den svaga punkten och vid vridmoment uppstår skadorna.

Olika strukturella komponenter i vårt skelett

De olika delarna som skelettet består av har olika former t ex långa ben, platta ben och oregelbundna ben.

Ett långt ben har på varje ände en del som kallas epifysen vilken bildar en fog med ett annat ben. Delen mellan epifyserna kallas diafys. Med undantag för ledbrosk som täcker ändarna av epifyserna är benet omslutet av en stark hinna; benhinnan. Innanför benhinnan ligger det kompakta benet och som är fast och motståndskraftigt mot böjning. Epifyserna består till största delen av spongiöst (svampigt) ben vilket ger den största mängden elastisk styrka eftersom epifysen utsätts för den största komprimeringen.

I fosterstadiet anläggs först en mall för skelettet som består av brosk vilket är en böjlig form av bindväv som inte består av några mineraler ännu. Under tillväxtåren ser osteoblasterna till att byta ut brosket mot benvävnad. Skelettet bildas genom aktiviteten av osteoblaster och olseoklaster och att tillsatser av mineraler och salter tillsätts. Kalciumföreningar måste finnas för att benbildning skall kunna ske när blodet transporterar ämnena till skelettet.

I de långa benen fortsätter tillväxten från födseln till puberteten. Tillväxten av benen uppnås genom att benet mellan de två ledhuvudena blir längre. Hos människan är benbildningen komplett vid 25 års ålder, hos olika djurslag naturligtvis också vid olika åldrar. 

Osteoblast och Osteoklast

När längden på benen är färdigutvecklad så växer de inte mer på längden. Men även tjockleken på de olika benen måste kontinuerligt upprätthållas av kroppen. Det vill säga att gammalt ben ersätts med nytt ben.

Ben bildas av *osteoblasterna och på samma gång bryts gammalt ben ner av *osteoklasterna. 
En liten mängd osteoblastisk aktivitet sker kontinuerligt i alla levande ben så att nytt ben ständigt bildas. I samma takt sker en nedbrytning av gammalt ben så att den totala massan ben förblir konstant.

Vanligtvis finns osteoklaster i små men koncentrerade mängder och de äter bort små mängder av gammalt ben under cirka tre veckor, de äter ur en ”tunnel” som kan vara så stor som 1 mm i diameter och flera mm långa. Vid slutet av den perioden försvinner osteoklasterna och osteoblasterna tar i stället över och nytt ben börjar produceras. 

Under flera månader byggs det nya benet upp i olika skikt tills hålrummet fylls. Förloppet med nybildning av ben stannar när det når de blodkärl som försörjer det aktuella området. På ett år har ca 10 % av kroppens benmassa förnyats och bytts ut.

Hos människan avstannar denna process i förtioårsåldern och då börjar också skelettet blir sprödare. En kvinna i klimakteriet kan ha en benförlust på 1-1,5 % av benmassan i bäckenet under ett år.

Hormonernas inverkan

Ett normalt fungerande hormonellt system är av största vikt för att utveckla och behålla ett friskt skelett. De hormonella körtlar som deltar i den processen är hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlar, äggstockar och testiklar. 
Hypofysen t ex utsöndrar ett hormonet GH (somatropin) vilket ökar aktiviteten i epifysbrosket och det spelar många roller i kroppen genom stimulans av bentillväxt och är en viktig del för muskeltillväxt. 
Både äggstockar och testiklar är viktiga för att kontrollera nivån av blodkalcium.

När en låg kalciumhalt föreligger i blodet svarar bisköldkörtlarna med att släppa ut PTH (parathormon), det stimulerar osteoklasterna att bryta ner benvävnad och som ett resultat släpps kalciumsalter ut i blodet. 

Om kalciumhalten i blodet är för hög svarar sköldkörteln med att släppa ett hormon som kallas kalcitonin och dess effekt är det motsatta mot PTH det hämmar osteoklasternas aktivitet och stimulerar osteoblasterna att bilda benvävnad.

Viktiga faktorer för ett friskt skelett

Skelettets utveckling och styrka påverkas av ett antal faktorer och där ingår bra kosthållning och att vistas i solljus. Näringsämnen som A-, C- och D-vitaminer är nödvändiga för normal bentillväxt och utveckling. Vitamin D är nödvändig för att kalcium skall absorberas i tunntarmen. Vid låga värden av vitamin D tas kalcium upp dåligt och man kan utveckla vissa skelettsjukdomar. 
Kalciumfosfat ingår även i matsmältningsvätskan och störningar i magen som magkatarr och magsår kan orsaka försämrat upptag av vävnadssaltet.

Förutom en hälsobefrämjande kost kan det vara en god ide att tillföra extra vitaminer och mineraler. 

VitoMin pulver och vävnadssalterna Kalciumphosphat och Silicea

Beställ här:

För våra husdjur

Det händer ungefär samma saker när skelettet utvecklas för våra husdjur. Det tar olika lång tid för djuren att utvecklas och hur det ser ut för hästens utveckling av skelettet i olika åldrar kan du läsa om här.

Läs om Hästens rörelseapparat här

*Osteoblaster är polära celler med en kärna. De har förmåga att bilda ny bensubstans. De syntetiserar benets intercellulärsubstans genom att bilda kollagen. De sköter också om mineraliseringen av bensubstansen. 

*Osteoklasterna utvecklas utgående från monocyt-makrofaglinjens stamceller och är dom enda celler som kan bryta ner ben. 

*Matrix är den del av vävnaden som finns mellan cellerna. Ofta används benämningen extracellulär matrix. Extracellulär matrix består fibrösa proteiner såsom kollagen och elastin samt proteoglykaner. 
Vävnad som är rik på extracellulär matrix kallas ofta bindväv. Som exempel kan nämnas senor, brosk och kärlväggen i stora blodkärl. Skelett består av mineraliserat matrix.

VÄXTNÄRING TILL DEN VÄXANDE UNGHÄSTEN

Kalfosmin 2 kg

Källa: NSBRI, Sand 2007, Henriksson 2007

VÅRA ERFARENHETER

KLARGÖRANDE

Skrolla ner och läs Pernilla Deijfens erfarenhet av manananalys och produkter

Det jag skriver om här på FB och på Bloggen består till största delen av våra egna erfarenheter som vi delar med oss av. Vi gör inget anspråk på att vara medicinskt eller vetenskapligt korrekta ENLIGT DE NORMER som finns inom den konventionella medicinen.

Dock är vi noga med att ta del av studier, rapporter och ny forskning. Vi är också medveten om att all forskning inte alltid är för människans-djurens bästa utan är mer inriktad på läkemedelsindustrins ekonomiska syften.

Det vi delar med oss av är beprövad erfarenhet genom lång tid. Beprövad erfarenhet innebär att vi om och om igen ser samma resultat upprepas.

Det vi och våra kunder upplever när dom utfodrar sina djur och egenvårdar sig själva med våra produkter är att de flesta återfår en god hälsa. En del kan antyda att det är en placeboeffekt när det gäller människor, men det kan man väl knappast tro när det gäller djuren.

Naturligtvis så har våra håranalyser blivit ifrågasatta och granskade genom åren. Man säger ju att det inte går att få fram annan information från håret än den genetiska bilden, vissa dermatologiska sjukdomar och om man varit i kontakt med toxiska metaller eller läkemedel.

Vi är väl medvetna om att den konventionella medicinen inte känner till att det går att få annan information från håret och på det kan vi bara svara att det har vi aldrig märkt, och inte våra kunder heller. Tvärtom så har våra kunder upprepade gånger talat om för oss att svaret på analysen har varit mycket precis och klart visat symptombilden och orsaken till densamma.

Vi har aldrig påstått att vår service skulle ersätta läkarvård eller allopatisk* medicin. Tvärtom, har nästan alla våra kunder redan sökt den hjälpen, de har blivit undersökta och medicinerade och orsaken till att de sedan söker vår hjälp är att den konventionella behandlingen inte har gett önskat resultat.

*Alleopatisk: Ordets innebörd är att vissa växter har förmåga att avge ämnen som är giftig för andra växter och som snabbt gör att den kan ersätta den naturliga vegetationen. Alleopatisk medicin har samma effekt inne i den kropp det tillförs.

Så här säger Pernilla:

Vill tacka för era fantastiska produkter och mycket bra service.

Jag har provat många av era produkter på flertalet hästar och jag rekommenderar er till alla mina kunder.

Mest hjälp har jag fått med min egen häst Altsar en 6-årig halvblodsvalack som jag började med att skicka in ett manprov på. Svaret jag fick stämde in på pricken och med hjälp av era produkter så har jag fått tillbaka min pigga, talangfulla och vackra häst!

Har även provat era produkter på mej själv och min familj och är mer än nöjd.

TACK!

MVH Pernilla Deijfen unghästutbildare

Jag som delar mina erfarenheter heter:
Elisabeth Söderström, 
Dipl. Homeatriker, 
Genom KAM Auktoriserad & Kvalitetssäkrad Komplementär- & Alternativmedicinare. Anställd på Homeopathuset Söderström AB sedan 1989

GROVTARMEN - ORSAK TILL MÅNGA SJUKDOMSSYMPTOM

VET DU ATT EN DÅLIGT FUNGERANDE GROVTARM ÄR 

EN STOR ORSAK TILL MÅNGA SJUKDOMSSYMPTOM?

Tjocktarmen ligger sist i matsmältningskanalen och tar hand om transport och utsläpp av fasta avfallsprodukter.  I tjocktarmen finns också mikroorganismer som har till uppgift att bryta ner avfallsprodukterna så det inte skall bli giftigt.

Grovtarmen består av uppgående (höger sida), tvärgående (rakt över mellangärdet), nedåtgående (vänster sida), tjocktarmskröken (sigmoideum) som går in bakom livmoder/blåsa/prostata)) och ändtarmen.

I tarmens första anhalt blindsäcken (caecum) där tunntarmen går in i tjocktarmen)), utför mikroorganismerna bearbetning och sönderdelning av de ämnen som kommer dit, så att de blir tillgängliga för kroppens celler. Varje säcklik utbuktning på tjocktarmen tjänstgör som en utvaskare från näringsvällingen, som förs framåt genom tarmens muskelkraft allt under det att en fortlöpande vätskeabsorbtion sker genom blodet, varpå slutligen en grötliknande massa av utvaskat avfall stjälps i tjocktarmskröken (sigmoideum), där sedan signalen till hjärnan går att vi behöver tömma tarmen.

Grovtarmens nedre del, ändtarmen har hos den civiliserade människan blivit en uppehållsstation för det fasta avfallet. De är i naturens mening att det från grovtarmskröken (sigmoideum) skall tömmas avfall i ändtarmen och vi skall tömma det i toaletten. Men ändtarmen skall vara TOM mellan tömningarna.

Att så skall vara fallet det förstår man genom det anatomiska faktum att blodet från hela tarmkanalen, räknat från magsäcken ner till tjocktarmskröken går genom den stora portådern till levern där blodet skall avgiftas och renas. Undantaget är ändtarmens blodcirkulation, det går direkt genom den stora hålvenen in i kroppens övriga blodomlopp.

Sjukdomssymptom från tarmen

Det uppkommer mångas olika sjukdomar när tarmens väggar utsätts för infektioner när tarmavfallet ruttnar och toxinerna sprids med blodströmmen. T ex ger de toxiner som hamnar i blodomloppet upphov till bindvävs-, led och muskelsjukdomar, hudsjukdomar av allehanda slag som bölder, eksem och mycket mera.

Diarré, förstoppning, inflammationer i tarmslemhinnan, divertiklar, uppkördhet, gaser, polyper med mera är symptom som är vanliga och lätta att känna igen som en störning i tarmen. Det finns andra symptom som kanske är svårare att härleda till grovtarmsstörning vilket är ont i nacken, axlarna, armar, armbågar och handleder och eksem kring näsvingarna. Fibromyalgi, ländryggssmärtor, höft och knäproblem och smärtor på baksidan av låren är vanligt i samband med att tarmavfallet ruttnar.

Grovtarmens koppling till skelettmuskulatur

Astma och bronkit är också vanligt på grund av lungorna och tarmens ömsesidiga beroende så följs blodstockning i bröstet med andningssvårigheter som följd.

Den framstående engelske kirurgen, Sir Lame, anser att gynekologen har den förfallna och förgiftade tjocktarmen att tacka för sitt yrke.

Colofor understödjer hästens grovtarm

Hästen, hund och katt får samma problem. Inflammationer i bogbladsbursan med symptom som kan gå ända ner i hovarna och orsaka inflammation i hoven. Problem med kors och leder som ger olika symptombilder. 

Störning i mikrofloran

Dent ökade intaget av fruktos, socker, mjöl och mjölmat, vissa mjölkprodukter som sötad yoghurt förändrar den naturliga grovtarmsjäsningen och genom det skapas en störd tarmflora ofta med överväxt av candida som följd. När tarmens naturliga bakterieflora blir utslagen förändras också pH-värdet och det blir ytterligare en grogrund för sjukdomsframkallande mikroorganismer som då kan föröka sig okontrollerat.

Candida

Svamp i tarmen

Candida kan inte existera utan en förändring i tarmens pH vilket är gynnsamt för tillväxten. På grund av allt sockerätande (45 kg / person och år) så förökar sig candidan explosionsartat. Svampen producerar mjölksyra som en biprodukt och den orsakar ett försurat pH värde i tjocktarmen. Det i sin tur är ogynnsamt för de goda tarmbakterierna som normalt skall bryta ner avfallet och i stället bildas en hel det toxiner som skadar tarmväggarna och giftet kommer ut i blodomloppet. När candidan förökar sig och tar kontroll och övergår från jäst till svamp så böjar den på så sätt invadera resten av kroppen. I svampform är candidan invasiv och kan utveckla långa rötter som då tränger igenom tarmväggarna och lämnar då små hål där osmälta matrester också kan tränga ut. Läckande tarm (LGS) blir följden och toxinerna hamnar i lever och ut i muskler och vävnader.

Cancer i grovtarmen

Det finns vissa studier som tyder på att det föreligger en, om än mycket liten – ca 20 %, risk för cancer i tjock- och ändtarm hos personer som äter rött kött. Det är då främst hårdstekt kött som orsakar den ökningen. Orsaken till att det röda köttet är mer cancerframkallande är att köttet ofta utsätts för väldigt stark värme vid tillagning. Att äta förkolnat kött är inte bra och inte gott heller. Den starka upphettningen ger upphov till att många olika nya ämnen där en del kan vara cancerframkallande bildas.

Att just det förkolnade köttet är farligast beror på att det har en för långvarig kontakt med kroppens slemhinnor, och det är just i nedre delen av tjock- och ändtarm och de toxiska ämnena följer med blodströmmen, det speciellt eftersom de flesta idag lider av förstoppning.

Medium och medium rare är bästa sättet att äta rött kött

När man tillreder kött kan man tänka på att inte översteka det och att steka i smör eller kokosfett. Man bör undvika att steka i olja och margariner eftersom det bildas många potentiellt giftiga och cancerframkallande ämnen från upphettade växtoljor.
Källa om cancer: Kostdoktorn

Immunförsvar

Allt det här orsakar en total förgiftning och immunförsvaret har ingen möjlighet att fungera normalt.

Hur håller man tarmen frisk

Rekommendationer för en frisk tarm är att välja en hälsobefrämjande kost. Vara noga med att tarmen fungerar regelbundet och att avföringen är fast och formar "korvar" som sjunker i vattnet. 

Dr Reckeweg R 192

R192              

Tarmdroppar – med förstoppning

Matsmältningsbesvär på grund av en långsam lever och gallfunktion, förstoppning, väderspänningar, en tryckande känsla i höger sida. Symptomen orsakas av långsammare flöde och stasning i portåderna, det blodkärl som går från matsmätningen till levern med blod som dels skall renas dels lämnar näringsämnen. Långsam funktion i tarmen med hård mörk och knölig avföring med en känsla av att inte vara färdig efter att man haft avföring. Känslig för tryck i mellangärdet och svullen mage som ger en känsla av att vilja ha avföring. 

Läs mer om Dr Reckewegs R-droppar

Läs mer om hästens matsmältning

Hö till hästen

Vår kost
Antiinflammatorisk mat

. 

JÄST TILL HÄST

JÄST TILL HÄST – ÄR DET BRA DET?

Vi får många frågor kring det här med att ge hästarna jäst, vilka olika sorter det är, om någon av dem är bättre för hästen än någon annan. Vi har ju vår egen uppfattning om att utfodra med jäst, hästen är av naturen en grovtarmsjäsare och vi upplever att det skapar mer problem än det är till nytta att utfodra med jäst. Jag tänkte här klargöra lite om olika typer av jäst eftersom det ofta är vad frågorna handlar om.

Jäst är svamp, men tillhör det djur eller växtriket?  Forskarna funderade länge men kom fram till att det är en egen art. Svamp saknar det gröna ämnet klorofyll som växterna har för att tillverka sin egen näring. Eftersom svamparna saknar klorofyll måste de skaffa sig näring precis som djuren, men de äter inte som djuren, i stället suger de upp näring ur marken eller från den plats som de lever på. Svamparna är alltså inte som växter och inte som djur, därför sorteras de in i en egen grupp.

Levande jäst
Ett paket jäst består enbart av jästceller, Saccharomyces cerevisiae, och vatten. Jäst är en encellig svamp som i mer detalj består av protein, kolhydrater, fett, mineralämnen och B-vitaminer. Det mesta av proteinet utgörs av enzymer, som är avgörande för jäsningsproceduren. 

Encelliga organismer, dit jäst alltså hör, har en mycket intensiv ämnesomsättning och tillväxt. Det är därför som jästcellen kan föröka sig så snabbt. Varje jästcell kan knoppa av 20-30 nya identiskt lika celler, som i sin tur knoppar av lika många nya, och så vidare. Vid goda förhållanden kan en ”startkultur” på 10 MILLIGRAM VÄXA TILL 150 TON PÅ EN VECKA!!! I rätt miljö jäser det alltså ordentligt, miljön i tarmen är som gjord för jäsning. 38* har vi när vi skall jäsa deg så det är perfekt temperatur i tarmen.

Hur funkar det?

Det som påverkar och avgör jästens tillväxt är tillgången på näring och SYRE, samt vilken temperatur jästkulturen har. Genom att sänka temperaturen avtar aktiviteten, vilket är anledningen till att färdig jäst förvaras i kyla. När temperaturen höjs på nytt, när jästen löses i degspadet (TARMVÄLLINGEN), aktiveras cellerna igen. Under själva bakningen stiger temperaturen kraftigt i brödet och vid 50 graders värme dör jästen. 

Bakjäst ingår i hästens "nya" foderstat och när syret tar slut omkring jästen bildas i etanol och hästens grovtarmsjäsning får funktionen av en "hembränningsapparat"!

 "Avdödad jäst"

Under pelleteringsprocessen (upphettat över 50 grader) blir levande jästceller avdödade. Då säger man att den enbart används för att höja proteinvärdet och för B-vitaminernas skull. Men B vitaminer är också värmekänsliga så hur förklaras det?

I en del produkter har jästen under tillverkningen gjorts termostabil (värmestabil), så att de levande jästcellerna klarar pelletering (hur nu det går till?).

Annan foderjäst

En del foderjäst har man blandar i vetefodermjöl (vetegluten) till största delen! 

Bryggerijäst
Bryggerijäst är en av de vanligaste foderråvarorna som används som tillskott. Bryggerijäst är en restprodukt och råvara från tillverkning av öl. De levande jästmikroberna kokas för att avdödas innan torkning och säckning. Rik på protein, alltså enymer som är viktig för själva jäsningsprocessen.

Yea-Sacc – 1026 

Saccharomyces cerevisiae, patenterad jästsvamp av det amerikanska företaget Alltec

Yea-Sacc är en jästkultur som bygger på en egenutvecklad stam av Saccharomyces cerevisiae, en jäststam som särskilt valts för dess påverkan på djurprestanda. Man säger att Yea-Sacc är mer koncentrerat än vanlig bakjäst, 10 gram yea-sacc motsvarar 0,5 kg bakjäst.

SÅ HAR DÅ HÄSTEN BLIVIT MATAD MED EN MASSA JÄST – VAD BLIR FÖLJDEN AV DET DÅ?

Svampinfektion på huden

Vad hästägaren, som fodrar med jäst, tycker sig se är att hästen blir så bra i magen, den har t ex ingen lös avföring längre. Det som egentligen händer är att jästen startar en onormal jäsning av fodret vilket orsakar en skadad tarmslemhinna. Den här typen av jäsning påverkar pH värdet till att bli mycket surt och de goda tarmbakterierna blir färre och de farliga tarmbakterierna kan föröka sig. I slutändan orsakar det här förloppen LGS (leaking gut syndrom), alltså, det läcker ut toxiska ämnen via slemhinnorna och ut i blodomloppet.

Blodet, som skall renas i lever och njurar, hinner till slut inte med att ta hand om alla toxiner som transporteras dit  utan de följer med blodet flera varv runt i kroppen och måste till slut lagras någonstans. Det blir oftast i muskler, bindväv, hud och hovar. Immunförsvaret blir försvagat och hästen får en massa olika sjukdomssymptom som man inte kopplar samman med utfodring av jäst (hästen blev ju bra i magen).

 

Avgiftningsorganen hinner inte med att utsöndra de toxiska ämnena och hästen utvecklar i stället många olika sjukdomssymptom som man inte sätter i samband med utfodring av allehanda märkligheter som t ex jäst.

CANDIDA

…och så har vi jästsvampar tillhörande Candida-släktet vilka ingår i kroppens normala flora. Candida har till uppgift att se till så oönskade bakterier inte får fäste och kan skada tarmfloran. När candidans normala näringsämnen tar slut så förökar sig candidan (knoppar av sig) och tränger ut i kroppen via den skadade slemhinnan ut i blodomloppet och livnär sig då på det socker som egentligen skall transporteras till cellerna, candidasvampen livnär sig på socker. Det här förloppet orsakar i sin tur en stor påfrestning på hästens allmänntillstånd och immunförsvar och den kan börja utveckla olika sjukdomssymptom och allergier.

Några exempel på vad jästsvampinfektioner kan orsaka

Mugg, strålröta, svampangrepp på huden som kan ses som missfärgningar, svamp i öronen, svamp i mjölkgångar hos stoet, mugg är bara några få symptom som kan uppstå på grund av att man börjar ge hästar jäst. 

Om ni läser om hästens avgiftningsorgan i ett tidigare inlägg kanske det också kan ge en inblick i sjukdomssymptom orsakad av att de toxiska ämnena inte lämnar kroppen.

JAG FÖLJER FORSKNING OCH DET HÄR ÄR EN STUDIE SOM JAG HAR LÄST OCH ÖVERSATT
”Hästar präglas av en mycket hög förekomst av svampinfektioner i jämförelse med de flesta andra djurarter. Hästarna är mycket mottagliga för infektioner som orsakas av jästliknande svampar men som inte behöver visa sig direkt utan är beroende av hur den inre och yttre miljöns omständigheter förändras.
Detta leder till svåra svampinfektioner hos djurens organ ofta med akuta infektionsformer. De drabbade djuren kan också överföra vilande patogener mellan individer och arter.

Syftet med denna studie var att identifiera jästliknande svampar och jäst som koloniserar munhålan hos friska hästar och bestämmer de faktorer som påverkar frekvensen av patogenisolering.
Det noterades att hästarnas ålder påverkat frekvensen av isolerande svampar och artens mångfald av erhållet isolat. Det taxonomiska spektret av svampar varierade också beroende på säsongen (på hösten: 37 arter, på våren: 8 arter).

Resultaten av experimentet indikerar att svampar som koloniserar slemhinnan och huden hos djur har ett brett taxonomiskt spektrum. De främsta svamparna var medlemmar i släktet Candida, representerat av 12 arter och Saccharomyces, representerade av 5 arter. De mest isolerade arterna var: Candida krusei (49 isolater) och Saccharomyces cerevisiae (40 isolater). Många arter har isolerats från hästar för första gången, vilket tyder på brist på forskning inom detta område och behovet av rutinmässiga observationer av stallens mykologiska miljö”.

Min reflektion på just den här studien har varit om man kan dra slutsatsen att när hästen fodras med bakjäst (Saccharomyces cerevisiae) eller andra jästa produkter (dit räknar jag även ensilage), som ges via munnen påverkas slemhinnorna vilket banar väg för andra sjukdomsframkallande svampar att slå rot. Munnen är första anhalten av matsmältningskanalen.

Pubmed

MEDEL SOM UNDERSTÖDJER EN FRISK MAGE OCH TARM

Colofpr 1 kg, Gastrofor 1 kg och Equifilier 1 kg

Colofor och Gastrofor finns även i hink om 4 kg

Köp här

TARMKANALEN – HÄSTENS JÄSNINGSKAMMARE

Den består av BLINDTARM 25-35 l utgör tillsammans med STORA KOLON 3/4 av hela mag-/tarmkanalen och som är hästens JÄSNINGSKAMMARE för mikrobiell foder nedbrytning.

 

Mikroorganismerna: Flera miljarder/gram tarminnehåll. Olika bakterier är specialiserade på olika foder komponenter eller nedbrytningsprodukter. 

I en studie av Costa et al. (2012) analyserades den fekala mikrobiotan från sex friska hästar och tio hästar med kolik. 

Mikrofloran skiljde sig mellan hästgrupperna. Hos friska hästar dominerades sammansättningen av divisionerna Firmicutes (68 %), Bacteroidetes (14 %) och Proteobacteria (10 %). 

Hos hästarna med kolik fann man däremot att sammansättningen dominerades av Bacteroidetes (40 %) följt av Firmicutes (30 %) och Proteobacteria (18%). 

Den mikrobiella mångfalden i hästens träck är generellt sett dåligt känd men en studie har visat att sammansättningen tenderar till att vara olik och mer komplex än i colon eller ceacum (Sadet-Bourgeteau & Julliand, 2010).

Kolik

Kolikum 500 g - Bra förstahjälpen vid symptom på kolik

Köp här

Kolik är ett samlingsnamn för ”ont i magen” hos hästen. Eftersom hästen har liten mage och långa tarmar är dom extra känslig för störningar och kolik drabbar hästen oftare än andra husdjur.

Vanliga orsaker till kolik

Den vanligaste orsaken till kolik är foderrelaterad. Mögligt foder, foderjäst, jästextrakt, jäst hösilage och dylikt försämrar den naturliga grovtarmsjäsningen. 

HÖ ÄR GRUNDEN TILL HÄSTENS FODERSTAT

HÖ ÄR GRUNDEN TILL HÄSTENS FODERSTAT

  

Rose får fri tillgång till ekologiskt hö, foto Elisabeth Hockman Sandin

 Grunden i hästens foderstat är grovfodret, det vill säga hö.

   - Det här är basen, det här är det viktigaste, säger foderagronom Christina Planck. 

   När gräs eller klöverfröet sås får man det som kallas vall. Denna skördas första gången året efter det fröet såtts, det kallas förstaårsvall, året därpå får man en andraårsvall, därefter en tredjeårsvall osv. Vallen slås med en slåtterkross eller kanske slåtterkniv. Första slåttern = 1:a skörden, försöker man göra omkring midsommar. Tidig slåtter = innan växten hunnit blomma ger ett proteinrikt och energrikt grovfoder, senare slåtter ger en större mängd foder. Återväxt kallas det som växer upp efter slåttern, den kan antingen betas eller slås som så kallad 2:a skörd. Längst söderut i landet kan man efter en regnrik och varm sommar slå även en 3:dje skörd. 

   Vilken konserveringsmetod man än använder är det vallens sammansättning ( gräs eller gräs+ klöver i olika proportioner), utvecklingsstadium på vallen och hur mycket av de näringsrika bladen som kommer med in till stallet som påverkar hur bra näringsinnehållet i vinterns grovfoder blir. Viktigt är att höet inte blir återfuktat under vintern, eller att det absolut inte får gå hål på plastförpackningen, om man använder den metoden, runt hösilaget. I sådana fall kan mögel-och bakteritillväxt snabbt börja.

Varför ska hästen äta hö?

 

 - Hästen är av naturen en gräsätare och grovtarmsjäsare, det är det absolut primära. Av det ska den ha en lämplig mängd, uppger Christina Planck. 

  Hö är ju torkat gräs och innehåller ungefär 15 procent vatten. Det gör ju att ska man ha 1,5 kilo ts så motsvarar det ungefär 1,8 kilo hö.

   Hö är hästens basfoder och det behöver hästen dels för att han ska få tugga tillräckligt, i naturen tuggar och betar en häst ca 14-16 timmar per dygn. För att ge hästen möjlighet till naturligt beteende behöver han även i människans tjänst få möjlighet att tugga sig mätt och nöjd. Det tar för en häst ungefär 35-45 minuter att tugga i sig 1 kilo hö och då kan ju vem som helt räkna ut hur mycket våra moderna hästar får tugga. (Det tar ungefär 10 min för hästen att tugga 1 kilo kraftfoder som innehåller ungefär lika mycket energi som 1 kilo hö o då kan man ju fråga sig denna överreklamering av kraftfoder till vanliga hästar.) 

   Även till högt presterande hästar som galoppörer och travhästar som arbetar i snabba tempon, som kräver oerhört mycket energi, måste man ge tillräckligt med grovfoder även om de får mycket kraftfoder. Det är oförenligt med svensk djurskyddslag att understiga 1 kilo ts per 100 kilo kroppsvikt. Det betyder att en 500 kilo häst i inget som helt tillfälle kan få mindre än 6 kilo hö och för alla andra bör det ligga mellan 7,5 - 10 kilo hö. Det är basen.

Vad är det för näring i hö?
  - Näringsinnehållet kan variera väldigt mycket. Eftersom hästen äter så pass många kilo så är det omöjligt att göra en balanserad foderstat utan att veta vad höet innehåller, svarar Christina Planck. 

Vikten av höanalys är att få en aning om näringsbalansen

   Hö kan variera från 7 till 9 Mega Joule. Mega Joule förkortas MJ och är ett energimått. Om en häst får 8 kilo hö om dagen så betyder det att jag antingen får 56 (8kilo x 7 MJ) eller 72 (8 kilo x 9 MJ) på samma högiva, vilket innebär att det kan ge en energiskillnad på motsvarande 1,5 kilo kraftfoder. Det kan vara en anledning till att din häst blir fet alternativt mager på samma foderstat. Man kan ju säga att det allra energirikaste höet ska man alltså leta efter om man har högpresterande hästar. För hästar som inte arbetar så mycket och behöver tugga mer kan man ge ett energisvagare hö. 

   - Proteininnehållet är också väldigt viktigt. Det kan vara så lågt som 5 gram per kilo hö om detta är sent skördat från en gödslad vall och det kan vara uppemot 80-90 gram per kilo om det kommer från en tidigt skördat välgödslad gräsvall och betydligt mer om det finns stor andel klöver i det. Ungefär 50-60 gram smältbart råprotein är ganska idealiskt för vuxna hästar. Det betyder att om man har ett sådant proteinvärde på höet behöver man inte ge något proteintillskott. Om det ligger under 30 gram finns anledning att komplettera om hästarna får svårt att hålla muskulaturen. Ett mycket högt proteinvärde, över 100, bör man undvika till högpresterande hästar eftersom de ofta får stora kraftfodertillskott medan det på något sätt inte är negativt för den vanliga sporthästen. 

Hur vet man att ett hö är bra?
  - Det allra viktigaste att höet har en god hygienisk standard att den inte luktar damm eller mögel för det kan man inte på något sätt komplettera eller få bort från foderstaten. Därefter bör man naturligtvis skicka sitt höparti på analys. Mest därför att man inte ska samla i blindo och inte förstå varför hästen reagerar på ett visst sätt, till exempel bli mager, ha svårt att muskla sig. En analys kostar runt 300, kan variera från år till år och kan spara mycket pengar i en foderstat.

Hur ska hö hanteras?
  - Det första är att när man får leveransen av höet ska man innan det ha lastats av, titta på den hygieniska kvaliteten. Öppna gärna ett par balar. När det har lastats upp på skullen, se till att det inte kan snöa in från sidorna, för höet är torrt och ju torrare hö desto mer vatten drar det åt sig och blir det fuktig vinter så får man framme i februari ett mögligt hö om det kommit in snö eller fukt på det. Alltså ett halmlager utefter väggarna på skullen och över på det inkörda höet för att förhindra att kondens hoppar ner på höet är en billig livförsäkring.

Olika sorters hö
  - De vanligaste grässorterna som hästar tycker om är timotej, olika svingelarter och tidigt skördat hundäxing. Av baljväxterna finns ju klöver och lusern, framförallt rödklöver. Många gånger kan det vara lämpligt att ha ett hö som är blandat med gräs och baljväxter förutom hundäxing, som alltid måste odlas ensamt. Forskning pågår och nya sorter tillkommer då och då. Hö som bara innehåller gräs är ofta väldigt energirikt men innehåller lite ca och lite protein. Kommer det in lite klöver i höet kan man räkna med att man får lite mera protein, lite mera ca och kanske lite mindre energi. Gränsen varierar fortfarande mellan 7-9 MJ. Stuteriet bör alltid eftersträva att ha ungefär 30 % klöver i höet. 

Eva Eternell Hagen

Är allt protein bra protein?

Eftersom grovfoder är den största andelen av hästens utfodring så är det ju i första hand det man utgår från. Eftersom det är av största vikt att ha koll på näringsvärdet i grovfodret på grund av vikten av rätt mängd protein/näring för att hästen skall vara frisk bör man ha grovfodret analyserat. Nu visar en analys grovfodrets näringsvärde inte vad hästen behöver det bör man utgå ifrån själv genom vilket arbetsområde hästen har och vilken typ av häst man har.

Vad är otjänligt protein

Kvalitetsprotein består av en mängd olika aminosyror. Protein av dålig kvalitet kan innehålla kväve som kan bestå av fria aminosyror, nitrater, nitriter osv.

Om du fodrar hästen ett grovfoder med höga nivåer av kväverikt protein kan det skapa en mängd hälsoproblem inklusive dåligt immunsystem, lever- och njurstress (dessa organ arbetar för hårt för att avgifta kväve). Om hästen fodras med stora mängder kväverikt protein är ett varningstecken stark lukt av ammoniak i urinen.

Vad orsakar protein av dålig kvalitet

Grundorsaken till problemet med grovfoder är vanligtvis orsakat av gödselmedel som man använder utan hänvisning till jordens mineralbalans men ger stora skördar eller att man inte sköter jorden utan den utarmas vilket båda delarna skadar det känsliga ekosystemet och i slutändan de djur som utfodras. Sjuk jord och ett sjukt gräs resulterar i sjuka djur.

Foderanalys och bestämning av proteinets kvalitet för hästar

Foderanalys med test för protein är egentligen bara test för kväve. 

Råprotein är mängden kväve som finns i växtvävnad multiplicerat med en faktor 6,25. Det beror på att i genomsnitt innehåller allt protein 16 % kväve. Denna godtyckliga beräkning har då ingen betydelse för kvaliteten eftersom den inte mäter enskilda aminosyror (detta skulle förresten vara riktigt dyrt). 

Men om du också har en mineralanalys av ditt hö med svavelnivåer kan du använda detta nummer för att beräkna kväve till svavel-förhållandet. Detta borde vara högst 10 delar kväve till en del svavel. Om förhållandet är högre har du en del av proteinet som inte är korrekt bildat, det kommer inte att vara tillgängligt för hästen och eventuellt vara ett nitrathot.

Räkna så här: använd siffran för råprotein i ts. Ex RP/ts= 102x0,16=16,32.

S=1,8g/kg ts.  16,32:1,8=9,1. Kvotern mellan råprotein och svavel är 9,1 vilket är ett bra värde.

Av mineralämnena brukar man analysera kalk (Ca), fosfor (P) och magnesium (Mg). Kalkinnehåller är det som kan variera mest. Ett hö från en mineralfattig ogödslad åker kan innehålla så lite som 1 gram kalcium per kilo hö (8 kilo hö á 1 gram kalcium = 8 gram kalcium från den högivan) det kan innehålla så mycket som 8-9 gram kilo från en mineralrik, välgödslad jord ( 8 kilo hö med 8 gram kalcium per kilo = 64 gram kalcium) detta är av avgörande betydelse när man ska välja mineralfoder till sina hästar. Fosforinnehållet är ganska stabilt på runt 2 gram per kilo hö oavsett kalkhalten. 

Om höet innehåller mindre än 1 gram magnesium per kilo kan det vara läge att vara observant på övriga fodermedels magnesiumhalt så att hästens behov verkligen täcks. Har man ett hö med hyggligt kalcium och fosforinnehåll kan man nästan utgå ifrån att även spårämnesinnehållet räcker till för att täcka hästens behov. Ett bra Ca, P och Mg-innehåll är ett tecken på att höet har skördats på en vall som vuxit på en mineralrik jord eller att man gödslat /tillfört jorden mineralämnen.

MSM 1,5 kg

Köp här

Läs mer om MSM här

Viktigt är också att få ett analysvärde även på svavel pg av svavelbrist i vallarna

Skillnaden mellan MSM och Svavel

Skillnaden mellan det gula svavlet som är grundämnet svavel i ren form, vilket inte så bioupptagligt och MSM är att MSM är organiskt svavel, dvs det är bundet till kol och är alltså samma form av svavel som det kroppen innehåller och som kroppen kan använda i biokemiska processer. 

Det kan vara en bra ide att med jämna mellanrum ge MSM under en period.

MSM övergår i kroppen till de svavelhaltiga aminosyrorna metionin, cystein, cystin och taurin

MINESYL - CELLNÄRING

Minesyl 4 kg

MIKRODOSER - SMÅTT HAR ALDRIG VARIT STÖRRE

Vi har, baserat på våra erfarenheter, valt att använda spädningar som de aktiva ingredienserna i Minesyl och de flesta av våra övriga produkter. 

Mikrodoser och högre spädningar har visat sig vara ett kraftfullt och effektiv sätt att förse organismen och cellerna med näringsämnen utan att de har en förgiftande påverkan.

När man ger hästen foder så omvandlar den det med hjälp av bl a enzymer för att den skall kunna ha någon nytta av innehållet och det blir näring till cellerna. Varje cell i hästen kropp är som ett litet kraftverk, mitokondrier, och precis som alla kraftkällor är cellen beroende av en väldigt specifik balans av bränsle. Hos hästen är det mineraler (kalium och natrium) som för näringsämnen in och de förbrukade ämnena ut. Kraftverket tankas med kalorier i form av kolhydrater, fett, proteiner och fermenterade ämnen från grovtarmen och använder dessa för att producera det den energi de behöver.

Genom den här tillverkningsmetoden fungerar Minesyl som en katalysator i ämnesomsättningen vilket gör att Minesyl kompletterar grovfodret på ett väl fungerande sätt.

Läs mer om Minesyl här

Köp här