VEM LAGAR MAT IDAG OCH VAD ÄR BRA MAT?
Forskning har visat att unga kvinnor mellan 25 och 35
år kan minst, nästan ingenting om att laga vardagsmat. De äldre kvinnorna kan
allt om köttsoppa och rotmos och 40-talisterna kan cirka tio maträtter som de
kör veckan runt.
Detta beror på, enligt forskningsrapporter, att
40-talisterna gick ut i yrkeslivet. Industrin tog över och den
"kokkonst" som består i att öppna konservburkar och röra ut pulver
kom att råda. Härmed bröts lärandet från mormor till mor till dotter. De äldre
kvinnorna, pensionärerna, kan laga mat. Den generationen kvinnor finns snart
inte heller kvar. Vart tar matlagningskunnandet vägen sedan?
Hur bär man
sig åt för att komma igång med att laga bra mat?
|
Bra och enkel kokbok av Anna Halldén, foto kostdoktorn. |
Börja med att köpa en bra kokbok, t.ex. LCHF för
familjen av kostrådgivare Anna Hallén eller LCHF för hela familjen av Monique
Forsberg och kanske gå en matlagningskurs. Ta god tid på Dig för att inköpa
råvarorna och veckohandla gärna. Planera när du kan göra långkok för
infrysning.
Om Du inte har tid att plocka bär själv så köp hos en
uppköpare och frys in för behov. Om Du som är yngre har en äldre kvinnlig
släkting att fråga om matlagningsråd så utnyttja det. Det skulle säkert vara
till glädje för alla.
BIOLOGISKA
FÖDOÄMNEN
Du bör
alltid välja biologiska livsmedel. Det betyder att livsmedlen inte är
genmanipulerade, konstgödslade, besprutade, färgade, vaxade eller gasade.
Biologiskt odlade födoämnen har ett högre näringsinnehåll. Det är viktigt att tänka på speciellt om man har småbarn.
Idag är kravprodukter dyrare men om alla frågade efter
kravodlat skulle den bilden förändras. Det är alltid konsumenten som styr
efterfrågan och därmed priserna! Som konsument bör Du undvika produkter som
innehåller olika kemiska tillsatser. Läs alla innehållsförteckningar noga innan
Du väljer ett livsmedel. Ju längre innehållsförteckning ju mer ”skit”!
Ät den
största mängden grönsaker råa! Grönsaker,
rotfrukter och bär är till största delen basbildande, de är enzym- syre- och
fiberrika. Ät dem så färska som möjligt. Använd säsongens produkter som också
kan djupfrysas för senare bruk. Ät nötter och frön råa. Grodda för dagligt
bruk. Om Du tillagar grönsaker och rotfrukter är ångkokning det bästa sättet,
då försvinner inte alla näringsämnen och enzymer.
Laga själv
maten från grunden! Undvik hel-
och halvfabrikat. Använd aldrig burkkonserver som innehåller bär, frukter,
grönsaker, eller köttprodukter mm, det finns stora risker att själva burken
avger tungmetaller.
Använd fullkornsprodukter av sädesslagen och baka ditt
eget bröd och gör ditt eget potatismos, kom ihåg att potatis är den mest
besprutade grödan, så krav skall det vara. Använd färska och/eller torkade
örtkryddor. Använd i möjligast mån färska livsmedel. Äggen bör inte vara äldre
än tio dagar och från frigående höns som bara matats med biologiskt foder. Gör
grönsaksbuljong, soppor, färska frukt- och grönsaksjuicer själv. Plocka egna
örter till örtteer.
Om Du äter
köttmat, använd enbart kött från djur som
fötts upp naturligt utan antibiotika och tillväxthormoner. Undvik halvfabrikat
som t ex korv och annat färdigkokt från charkdisken. Dessa produkter innehåller
oftast salt och konserveringsmedel, dessutom är det svårt att kontrollera hur
djuren fötts upp. Samma sak gäller odlad eller kassettuppfödd fisk.
Undvik att steka kött eller fisk på spisen. Bäst är
att tillaga det i ugnen, koka eller halstra. Smör och kokosfett är bäst vid
tillagningen, kallpressade oljor att tugga i sig med en sallad.
Kyckling är ett bra kött. Däremot den fabriksuppfödda
broilern, som är matad med tillväxthormoner och antibiotika inte tillrådlig att
äta av någon! Välj bara kycklingkött från naturligt uppfödda djur.
VAD ÄR BRA ATT SOCKRA MED?
Vitt socker är en mineraltjuv, skadligt för tänder,
skelett och ämnesomsättning har vi blivit upplysta om. Så har "räddningen"
kommit i form av sötningsmedel och en ny vinstgivande marknad uppstod. Livsmedel, snask, läskedryck mm som var
"light" producerades och därmed kunde man fortsätta äta sött utan att
bli sjuk, trodde man. Allt fler forskare varnar nu för hälsoriskerna med
sötningsmedel. Varningen riktas framför allt mot aspartam som även går under
namnen NutraSweet, Equal och Canderel. Inget sötningsmedel går dock fritt från
misstankar av att vara hälsovådliga. Forskningsrön säger också att aspartam ger
viktökning!
Om något måste sötas använd honung, rårörsocker och
strödadlar som naturliga sötningsmedel i stället.
ÄR KOMJÖLK BRA ATT DRICKA?
Nej, komjölk är inte nyttigt för någon annan än
kalven. Modersmjölk innehåller i genomsnitt 1,4 % protein, tillräckligt för att
förse den växande människan med alla de essentiella aminosyror och proteiner
som den behöver under sin snabbaste tillväxt- och hjärnutveckling.
En finsk studie som nyligen har genomförts visar att
komjölk i spädbarnsåldern gav skador som kan orsaka ungdomsdiabetes. Studien
tyder på att det är ett protein i komjölken som drar igång sjukdomen och ett
protein är då kasein som finns som innehåll i en del vacciner.
Komjölken innehåller 300 ggr mer protein än
modersmjölken. Komjölk är mycket slembildande, den kan i stora mängder orsaka
åderförkalkning.
Om du vill välja komjölksprodukter använd ekologisk
grädde till matlagning, naturell yoghurt, keso ja alla dom syrade
mjölkprodukterna är att föredra. Naturell yoghurt som du blandar med egna bär
är ett mycket bättre alternativ än de färdiga med bär som är sötade.
FETT – DET
ÄR LIKA FEL ATT TRO ATT MAN BLIR FET AV ATT ÄTA FETT SOM ATT MAN SKULLE BLI
GRÖN AV ATT ÄTA GRÖNSAKER!
Det finns fem grundläggande
näringsämnen; protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Fett är så
viktig för kroppen så det bör belysas extra mycket.
Fett är i många avseenden mycket
viktigt för kroppen. Fosfolipider och kolesterol ingår i cellmembranen
tillsammans med proteiner. Kroppens energireserver utgörs i huvudsak av fett
och utnyttjas särskilt vid fasta, svält eller hårt arbete.
I fettväven lagras fettet tämligen
vattenfritt. Energin tar alltså lite utrymme. T o m en mager man innehåller
minst 10 % lagrat fett ca 10 kg, d.v.s. energi för nästan en månad vid normal
energiförbrukning.
Kvinnor har en annan
energihushållning än en man, hon lagrar fett för ca nio månader, för att kunna
bära fram ett barn. Många idrottskvinnor upplever att deras prestationsförmåga
ökar avsevärt efter en graviditet. Hon
förbrukar då den energi som lagrats i hennes kropp för att kunna amma och ta
hand om sitt barn på bästa sätt.
Fett är alltså en mycket viktig
energikälla i kosten. För hjärtat är fetter den viktigaste energikällan. Vid
långvarig muskelverksamhet står fetterna för 90 % av skelettmuskulaturens energibehov.
När man äter höjs blodets
sockerhalt. Då insöndras från bukspottkörteln insulin och blodsockret upptas av
cellerna. Av blodsockret bildas i första hand glykogen. Glykogenlagret omfattar
350 gram, och lagras i levern och musklerna. Lagren är snart fyllda och
överskottet av blodsocker omvandlas till fetter, speciellt i fettcellerna.
Insulin reglerar alltså upplagringen av fett.
SMÖR ELLER
MARGARIN?
Allt margarin, raffinerade oljor,
matoljor och produkter som innehåller dessa margariner och oljor anses vara
cancerframkallande! Dessa produkter innehåller många tvivelaktiga ämnen och är
mycket hårt raffinerade.
Upphettade eller kemiskt framställda
fetter som margarin, matfett och hydrolyserade, raffinerade oljor, bidrar till
ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, höjda kolesterolvärden, fetma,
leverbelastning och cancer.
De enda fetter som är nyttiga är
smör, Bregott, kokosfett och kallpressad jungfruoljor, dessa produkter är
naturliga och de bör vara ekologiska förstås. Andra bra källor till fett är
nötter och frön, avokado med mera.
Om man minskar nyttigt fett krymper
hjärnan. Det är speciellt farligt för barn med fettsnål kost pg av hjärnan och
nervernas utveckling. Hjärnans tillväxt och utveckling genomgår olika faser och
det tar lång tid att nå ett fullmoget stadium. Här spelar Essentiella Fettsyror
(EFA) en mycket viktig roll. Vid två års ålder utgörs mer än 20 % av hjärnans
vikt av fettsyror.
Hjärnan utvecklas också anatomiskt
och bildar under sitt första levnadsår en mängd utskott. Det är dessa som gör
att olika nervceller kan kopplas samman i hjärnan.
Fettsyrornas halter i hjärnan står i
direkt relation till korrekt inlärningsförmåga.
Speciellt växande individer tycks
vara utsatta för störst risk att få för lite EFA. Bröstmjölken innehåller
viktiga fettsyror och forskare menar att bröstmjölken befrämjar normal
utveckling av nervceller.
En kontrollerad studie av
bröstuppfödda barn erhöll en avsevärt förbättrad neurologisk status vid nio års
ålder än barn som fått modersmjölkersättning.
Ögonen är i sin allra viktigaste del
en förlängning av nervsystemet, med näthinnan som mycket specialiserade
nervceller. Näthinnan är också särskilt unik när det gäller förekomsten av EFA.
Kosttillskott med EFA kan hjälpa
barn med läs och skrivsvårigheter och andra liknande problem med inlärning och
koncentrationsproblem. Även motoriska besvär och svårighet att utföra
samordnade rörelser och många barn utövar olika idrotter med mer eller mindre
stora krav satta på sig där det kan visa sig avgörande för deras prestation om
de lider brist på fettsyror. Barnen är mycket utsatta vad gäller kost i dag,
från den näringsfattiga skolmaten till pizza, hamburgare och godis.
Vad gäller nämnda
koncentrationsstörningar av varierande grad får man också ta hänsyn till
vaccinationsprogrammet. Vid arton månaders ålder har ett barn hunnit 22
vaccinationsdoser.
Underskott av fett i kosten
kompenseras genom ökad bildning av kolesterol i levern. Kolesterol är
grundsubstansen för en rad viktiga ämnen, däribland D-vitaminets förstadium,
binjurebarkens hormoner, gallsyra och könshormoner.
ÄT ENKELT,
ÄT ORGANISKT, ÄT REGELBUNDET,
och
framförallt:
ÄT OCH VAR
GLAD.
Mer om mat