Otjänligt hästfoder

 

Varför är hästarna så drabbade av ohälsa idag?

Att fodra för hälsa i stället för ohälsa, valet borde inte vara svårt

Foderfrågor - det har blivit ett stort område - och vi på Homeopathuset lägger ner mycket tid och energi på att prata om vikten av ett för hästen biologiskt anpassat foder eftersom de så kallade dolda foderämnesallergierna är en av dom vanligaste orsakerna till ohälsa hos hästen. 

Hästar på bete

När hästen fortfarande levde fritt kunde den söka och äta av de örter den behövde för att uppfylla sitt näringsbehov. Idag är hästen beroende av människan för att få sina näringsbehov tillgodosedda och det har lett till att dagens hästar ofta ges olämpligt foder på grund av okunskap eller missriktad välvilja.

Ytterligare en orsak är att en hel industri har vuxit fram som tillverkar och marknadsför olika typer av foder varav en del är totalt olämpliga som födoämnen till hästen.

Hästägare bör söka kunskap om hur hästens matsmältningssystem fungerar och med den kunskapen som grund avgöra vad som är lämplig mat för en häst.

Vad är biologisk anpassad rå föda?

Det här är inte biologisk anpassad rå föda!

Vad är då biologisk anpassad föda? Är det pelleterat torrfoder som är ”unikt upphettat” (kokt, ångkokt, mikroniserat, hydrolyserat) innehållande bland annat jäst, vetefodermjöl, potatisprotein, olja, betmelass, fruktos och diverse blandad kokt säd samt en vitamin- och mineralmix? Nej, detta är inte biologisk anpassad föda!

Inte heller de råvaror som genomgått en ”Unikt Kokningsprocess” är biologisk föda

Mikroniserade råvaror

Ärtor, korn, vete och majs kokta i mikro. Mikroniserade säger etiketten men vad betyder det?  Mikronisering är en beredningsmetod där man värmer ärtorna med hjälp av elektromagnetiska vågor (precis som i en mikro) för att öka smältbarheten och för att hästen inte skall bita sönder tänderna.

Människan är den enda art i världen som värmer upp sin mat, alla andra arter den rå, så även hästen! Kokt mat till hästen, säger man i reklamen, har genomgått en ”Unikt Kokningsprocess”, eller är ”Microniserad” (upphettad). Det enda unika, som vi ser det, är väl att hästarna har börjat få ”kokt mat”. 

Jämför livskraft i hur en levande och död produkt ser ut

Det som händer med den kokta spannmålen är att enzymerna inaktiveras vid temperaturer över 40° C. Så den ”råkostdiet” som ar biologiskt naturligt för hästen innehåller enzymer som ar nödvändiga för att smälta maten, och de frigör vitaminer, mineraler och aminosyror, de är borta ur den kokta maten.

Den kokta säden omvandlas också från en långsam kolhydrat till en så kallad snabb kolhydrat. Snabba kolhydrater omvandlas fort till socker i kroppen och kan genom det påverka insulinfrisättningen negativt och hästens energiupplagring av glukos minskar. Fång och diabetes kan bli en biverkning av snabba kolhydrater.

Immunsystemet

Även hästens immunförsvar reagerar på den kokta maten, den genetiska koden säger: ”råkost” och så kommer det ”kokt mat”! Det ger signal till immunförsvaret vilket svarar med att utsöndra inflammationsproducerande signalsubstanser. De här signalsubstanserna påverkar mastceller till ökad frisättning av bland annat histamin. Ökad frisättning av histamin orsakar en reaktion i magen med bland annat magkatarr och magsår som följd. Histamin är ett naturligt ämne som frisätts i större mängder vid alla allergiska reaktioner. Det triggar igång immunsystemet vid kontakt med de ämnen som hästens matsmältning anser vara främmande och en allergisk reaktion startar. 

Hud, bindväv och leder

Svullna leder, hudsprickor och hudinflammation

Immunförsvarets reaktion kan naturligtvis även leda till andra inflammatoriska sjukdomar hos hästen. Vilka symptom det kan leda till ytterligare beror på var hästen har sin svaga punkt. Om det är nervsystemet som är hästens svaga punkt kan det orsaka reaktioner där likväl som det kan ge led- och muskelsjukdomar. Kokt säd är också mycket syrabildande och ger hästen ett förändrat pH och symptomen på försurning blir oftast svullna och ömmande leder, hudsjukdomar, njurbelastning och mycket mer.

Jäst

Bakjäst ingår i hästens "nya" foderstat och när syret tar slut omkring jästen bildas i etanol och hästens grovtarmsjäsning får funktionen av en "hembränningsapparat"!

Det har blivit mycket vanligt att tillsätta foderjäst i många kommersiella hästfoder. Den troligaste orsaken till att man tillsätter jäst är nog av ekonomiska skäl därför att när ofarliga mikroorganismer får växa i ett födoämne, konsumerar de ämnen som andra organismer behöver för sin tillväxt. Detta gör att jäst (fermenterad) mat håller betydligt bättre än färsk.

Jäst tillsammans med utfodring av säd startar onaturliga jäsningsprocesser som kan orsaka ohälsa hos hästen.  När tarmens naturliga bakterieflora blir utslagen förändras också pH-värdet och det blir ytterligare en grogrund för sjukdomsframkallande mikroorganismer som då kan föröka sig okontrollerat.

Antikropparna är alltid på vakt mot föroreningar, svamp och bakterier som finns i fodret. Det är deras arbete att undersöka och neutralisera sådana produkter och framförallt stoppa deras försök att tränga igenom tarmväggarna och ut i blodet. Den oreda som skapas gör att många orena och giftiga ämnen eller ofullständigt behandlad föda kommer ut i blodet. Detta ökar belastningen på lever och njurar som måste filtrera bort dem. Gifterna kan gå med blodet mellan tarmen och levern 6 - 7 gånger.

 Den extra belastningen som blir följden irriterar tarmväggarna ännu mer. Kolik, diarré och/eller förstoppning och fång är ofta de symptom som blir följden. Man kan säga att tarmen har blivit en ”krigsskådeplats”! Jäst ”öppnar också dörren” för andra mikroorganismer, t ex mögelsvampar.

Läs mer om jäst här

Hösilage – Ett tillverkat grovfoder

Inplastat vallfoder

Ensilage/hösilage är ett tillverkat grovfoder som är konserverat genom en ensileringsprocess. Konserveringen sker genom att mjölksyran får vallväxterna att jäsa i en miljö utan syre. Det innebär att mjölksyreproducerande bakterier bildar mjölksyra när de bryter ner sockret. Mjölksyra är surt (som det låter) och meningen med ensileringsprocessen är att sänka pH värdet tillräckligt lågt i en bal för att aktiviteten på de sjukdomsframkallande organismerna skall avstanna.

Det jästa ensilaget orsakar ökade jäsningsprocesser och ett surt pH i grovtarmen hos hästarna. Det innebär att den kroppsegna friska populationen av tarmbakterier slås ut och i stället blir tarmen en ”krigsskådeplats” där de sjukdomsframkallande bakteriestammarna producerar toxiner som läcker ut genom tarmväggarna och hästarna får diarré och kolik.
Toxinerna följer med blodströmmen och hamnar på så sätt även i de blodrika områden som tillexempel hovarna och orsaka inflammationer i hovens vävnader (fång).

En studie som SLU gjort visar att WSC halter i grovfoder gav upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästar. Utfodring med hösilage med högt WSC gav en insulinrespons som liknade dem som ses efter utfodring med kraftfoder. Detta kan orsaka vätska i musklerna, är hästen tjock fastän den inte överutfodras kan det i stället vara ticken på vätskeansamlingar. Stel och öm i musklerna kan vara tecken på vätska. Så anledningen till vätskeansamlingar beror framför allt på socker men också rubbningar i tarmfunktionen.

Även till synes friska hästar kan gå med oupptäckta obalanser som t ex infektioner, mag- och tarmproblem. Sockerrikt fiberfattigt foder påverkar tarmfloran, lever och njurar. Vid misstanke om att hästen har vätskeansamlingar bör foderstaten ses över.

Ett stort problem med hösilage är att det oftast är förpackat i storbalar. Man ska inte räkna med att en bal, under vår och sommar, håller sig längre än tre till fyra dagar sedan den blivit öppnad. Vid minusgrader kan balen hålla sig i ca en vecka.  Efter denna tid är hösilaget skämt. Man får också tänka på att fryst silage kan skada hästens tänder när den skall försöka äta av det.

En öppnad bal som börjar bli varm ska man se upp med, detta är ett tecken på att förskämnings-processen har satt igång. Om det finns jäst (som kan se ut som ”vita prickar”, ”bomullsludd” eller ”spindelväv”) i balen då den öppnas ska man räkna med kortare hållbarhet. Fläckar som breder ut sig på större ytor och ser ut som spindelväv eller är luddiga och luktar är mögel. Det förekommer också värme i balen när den processen startat och då är hela balen otjänlig.

Man bör akta sig för att ställa ut en hösilagebal direkt på marken i hagen. Spillet blir stort och nedtrampat foder blir snabbt en härd av olika mikroorganismer som kan vara skadliga.

Om man har flera hästar i en hage är det stor risk att de hästar som har lägst rang får hålla tillgodo med det nedtrampade fodret, med allvarliga hälsoproblem som följd.

Läs mer om inplastat vallfoder här

Läs mer om torrt vallfoder här

Vaccinering

Botulinivaccin

Risken för botulism ökar med utfodring av inplastat vallfoder och en frisk häst vaccineras för att han skall kunna äta foder som kan bli sjuk av. Systematisk injicering av tungmetaller som finns i vacciner kan orsaka systemskador som t ex njur- och urinvägssjukdomar, allergier, abscesser, långvariga muskel och ledsjukdomar.

Läs mer om vaccinering här

Vetefodermjöl

Vetefodermjöl

Vete användas som fodermedel till häst och det är väldigt stärkelserikt och orsakar störningar i grovtarmen. Vete är framodlat och förädlat för att främst användas som brödsäd. Kärnorna är små och hårda vilket gör att de måste malas eller krossas innan utfodring. Det vanligaste är att man inom hästsport använder kvarnbiprodukter (vetekli, vetegroddar och vetefodermjöl) i utfodringen. Vete är lysinfattigt (aminosyra) och bör därför inte ges till växande unghästar. I samband med pelleteringen hettas foderblandningen upp till cirka 80 grader – en temperatur som innebär en ”säkerhetsspärr” mot t ex salmonellabakterier.

Fodervetemjöl används som bindemedel tillsammans med melass för att hålla ihop pelletsen. Produkter som tex pellets kan innehålla ganska mycket vetefodermjöl och det är inte för hästens välmående alltså. Från SLU säger man så här: "Vetefodermjöl är mycket finfördelat vilket kan bidra till störningar i mag-tarmkanalen

Ett forskarlag i Nederländerna har börjat undersöka om även hästar kan reagera på gluten. De spekulerar i om hästar med inflammatorisk tarmsjukdom skulle kunna vara glutenintoleranta då symtomen (viktminskning, återkommande kolik, lös avföring, nedstämdhet, ödem och glanslös hårrem) liknar de hos människor med celiaki. Under senare år har veterinärerna på hästkliniken på Utrechts universitet sett en ökning av inflammation i tarmen hos elithästar och då framför allt dressyrhästar (70 procent av fallen).

Läs mer om vete här

"Kokt" Potatis

Potatis är den mest besprutade grödan

Potatisprotein är en biprodukt som kommer från utvinningen av stärkelse från potatis. Stärkelsen används framför allt i industriella sammanhang. Potatis innehåller mycket låga halter av protein, ca 2 procent, så det går åt mycket potatis för att tillverka ett kg potatisprotein. Det färdiga potatisproteinet däremot är mycket proteinrikt, 685 gram smältbart råprotein per kg foder och 13 MJ per kg foder. Potatisproteinet innehåller mer fosfor än kalcium, 4 respektive 1 gram per kg foder. "Foderpotatis det gav man grisarna för att de skulle bli feta till julen".

Man bör också vara medveten om att för riklig proteinutfodring kan orsaka njurbelastning hos hästarna särskilt som de inte dricker så mycket vatten som de skulle behöva. I de flesta stallar idag sitter det monterade vattenkoppar som inte ger tillräckligt med vattenflöde så hästen kan dricka sig otörstig. Hög proteinutfodring och belastade njurar ger ofta njursten, muskel- och ledsjukdomar som följd.

Hästar är känsliga för förgiftning som utvecklas från en alkaloid (en kvävehaltig, organisk förening) som finns i potatis. Om en häst matas stora mängder rå avfalls potatis, kan denna alkaloid orsaka problem, bland annat, diarré, kolik, törst, brist på samordning, uttorkning och ansträngd andning.

Framställning av Potatisstärkelse, Potatisprotein och Potatissaft

Potatis mottagning

Potatisstärkelse

• Vid mottagningen av potatisen tas ett stickprov för att kontrollera kvaliteten.

• Potatisen tvättas och oönskade beståndsdelar såsom sand, löv och stenar tas bort. För att förhindra överdriven skumbildning tillsätts ett skumdämpningsmedel (?) av livsmedelskvalitet.

• Den tvättade potatisen mals ner och en antioxidant tillsätts. (Har inte hittat ännu vad som används).

•Den malda potatisen separeras genom gravitationstekniker och det bildas potatisstärkelse-slam, potatissaft och potatispressmassa.

• Stärkelseslammet modifieras med hjälp av kemiska och/eller fysiska metoder och torkas till modifierad stärkelse.

• Stärkelseslammet hydrolyseras med syra (?) eller enzymer (?) och torkas till hydrolyserad stärkelse.

• Stärkelseslammet avvattnas och torkas till naturlig potatisstärkelse.

• Potatispressmassan avvattnas på ett mekaniskt tillvägagångssätt och blir till foderprodukten potatispressmassa.

• Standardprodukten bestående av potatispressmassa kan torkas ytterligare till torrpellets – torkad potatispressmassa.

Protein

• Potatissaften värms upp med hjälp av ånga och proteinkomponenterna koagulerar. För att förhindra överdriven skumbildning tillsätts ett skumdämpningsmedel (?) av livsmedelskvalitet.

• Det koagulerade proteinet separeras från potatissaften genom gravitationstekniker (centrifugering?).

• Proteinet torkas och blir till foderprodukten potatisprotein.

• Potatisprotein blandas med vatten och syra (?) för framställningen av potatisprotein (renat?).

• Blandningen som består av vatten och koagulerat protein raffineras (?) för att få bort glykoalkaloiderna som finns där naturligt från proteinet.

• Det raffinerade proteinet avvattnas med hjälp av gravitationstekniker (centrifugeras?).

• Det raffinerade proteinet torkas och blir till foderprodukten potatisprotein (renat).

Potatissaft

• Potatissaften värms upp för att förånga vattnet och framställa koncentrerad potatissaft. 

• pH-värdet kontrolleras och justeras med hjälp av pH-reglerare (?) under olika faser i produktionsprocessen.

Läs om potatisforskning här

Olja

Står det mineralolja på foderförpackningen? Ja, då är det samma som till bilen!

Det är inte bara mängden olja som gör hästen sjuk utan också typen av olja. Olja tillsätts i hästens foderstat för att minska dammrisken, som smörjning i tillverkningen, som bindemedel i pelleteringen, för att förhindra förändringen av ingredienserna i en blandning under tillverkning, som bärare för fettlösliga vitaminer och som hårmedel för att pälsen skall bli blank och mycket mer.

Frånsett all den olja hästen får i sig ofrivilligt så utfodrar man också hästen med olja!

Sprayning av sojafält

Sojaolja är den olja som det produceras mest av i hela världen, och mer och billigare lär den bli eftersom produktionen av sojamjöl till djurfoder ökar lavinartat. USA, Brasilien och Argentina producerar 75 % av världens soja. Av det är minst en tredjedel genmanipulerad och varifrån den mesta svenska importen kommer.

Restprodukten efter extraktionen av sojaolja krossas det till ett mjöl och sojamjölet används i hästutfodringen. Sojaoljan innehåller mest extraktionsbensin och när det gäller livsmedelskvalitet försäkrar livsmedelsverket att 1 mg/kg är ofarligt. Det finns å andra sidan forskning på djur som tyder på motsatsen. Oljan innehåller också lösningsmedel och pesticider efter besprutning.

Näst efter soja ar majs den gröda som genmanipuleras mest, särskilt i USA. Den mesta majsen blir djurfoder, och kött från djur som fötts upp på genmanipulerad majs behöver inte märkas. Majsoljan är till stor del en biprodukt vid framställning av stärkelse mm. Majs hör till de mest gödslade, besprutade och genmanipulerade grödorna. Majs och majsolja innehåller föroreningar från hexan och pesticider.

Forskning visar att den genmanipulerade majsen i djurfoder orsakar skador på vita och röda blodkroppar. Hexan (extratktionsbensin) klassificeras som miljöfarligt, brandfarligt och hälsoskadligt. Hexan kan bland annat orsaka nedsatt fortplantningsförmåga, kan ge lungskador vid förtäring och orsaka nervskador.

Utfodring med olja ger hästen lever och gallproblem med olika symptombilder som följd.

Läs mer om leverstörning här

Mer om levern

GMO

Genmodifierad majs

Enligt EU:s bestämmelser för avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer hade i maj 2004 8 sådana organismer godkänts för djurfoder. De grödor som godkänts är bland annat sorter av majs, raps, sojabönor och cikoria.

Läs om GMO här

Nya "moderna" metaboliska sjukdomarna hos hästen

Häst med metaboliskt symptom

Fruktos är fettbildande och orsakar insulinresistens, fettlever och metaboliskt syndrom hos djur. EMS hos hästar, diabetes hos hundar och katter. Det visar sig att fruktos ökar hungerkänslan, ökar inflammationer och försämrar syresättningen. Eftersom fruktosen orsakar fettlever ökar endotoxinkoncentrationen i levern. Pankreas hormoner omvandlar, tillsammans med levern, kolhydrater till glukos. Glukos är den viktigaste transportformen av kolhydrater i blodet och cellernas centrala energikälla.

När en metabol sjukdom får ett ämne att stiga till nivåer som är giftiga för kroppen, på grund av kroppens oförmåga att bryta ner det, då rör det sig om ett problem med ansamlingen av näringsämnen. Detta inträffar eftersom det föreligger en total eller delvis brist på ett visst enzym (vilket är vad som skulle ha hindrat ämnet från att ackumuleras till en toxisk nivå).

Metabola ansamlingssjukdomar sprids vanligtvis i hela djurets kropp, även om de flesta symtomen slutligen återspeglas i det centrala nervsystemet.

Betmelass

Melass tillsatt i en myslimix

Betmelass är en energirik biprodukt från sockerindustrin. Melass används som foderråvara och som enskilt foder vid utfodring av bl a häst. Den förbättrar smaken och har dietisk verkan. Melass är också ett bindemedel vid pelletering och binder dessutom damm. Melass används även som ensileringsmedel och som substrat vid bioteknisk produktion. För mycket melass i utfodringen till häst kan orsaka diarré.

Näringsvärdet / kg, Protein 9,4 % / kg och socker 44 % / kg, det är rätt mycket kalium, 34 g/kg.

Fruktos

Fruktossirap

Fruktos är biprodukt från sockerindustri med liknande egenskaper som melass. Innehåller mycket energi och har god smaklighet alltså sött och gott tycker hästen.

Djurstudier har visat att just fruktos (som även ingår i vanligt sockar) stimulerar nyproduktion av fett (feta hästar), högt blodtryck, dyslipidemi och insulinresistens.

Allt socker, höga kolhydratvärden med snabba kolhydrater kan orsaka diabetes, insulin-resistens och fång.

Fruktos har det ingen effekt på insulinet, därför är fruktos också toxiskt av den orsaken att det går direkt till levern.

Hästen är anpassad för att äta kolhydrater och har inga problem att äta kontrollerade mängder. Normalt innehåller gräs, runt 10% socker medans

Den stora mängden "snabba" kolhydrater som finns i, eller är tillsatta i, de tillverkade fodren är oftast orsaken till de nya "moderna" metaboliska sjukdomarna hos hästen

Alger - är de så nyttiga där de växer i världshavens soptipp

Alger - världshavens rengörare

Det finns några saker man bör vara medveten om ifall man funderar på att börja fodra med alger.

·       Alger innehåller HÖGA halter av jod, som kan orsaka jodförgiftning. Det kan göra att dräktiga ston aborterar eller att det föds föl med struma.

·       Alger är havets reningsverk och innehåller ofta stora mängder tungmetaller - som inte är särskilt nyttiga och inte heller redovisas i innehållsförteckningen.

·       Alger är inte någon naturlig hästföda, då de inte är några "växter".

·       Alginsyran* i algerna binder sig till tungmetaller, det är helt riktigt. MEN om algerna växt där det finns t ex kadmium* så är de smockfulla med det när vi ger det till hästen. Risken är då att algerna i stället avger sitt kadmium till hästen.

·       Brunalger koncentrerar också arsenik. Om man under lång tid ger en större mängd brunalger som växt i vatten där det finns arsenik kan det inte uteslutas att arsenikförgiftning kan uppstå.

·       Algerna skördas utanför Island där man anser det mycket rent, men en del av världens avfall samlas runt Island. Både tungmetaller och radioaktivitet. Bland torsk och musslor runt ön överskrids gränsvärdena av bl a kadmium, zink och koppar.

·       Vissa algblandningar, laminaria*, ger man till människor för att framkalla abort

·       Carragen* orsakar inflammationer (man använder den i läkemedelsförsök för att prova effekten av nya anti-inflammatoriska läkemedel.

·       Alger är inte växter, de kan vara encelliga djur, amöbor och bakterier. Brunalgerna tillhör prostista, samma släkte som de mer bekanta amöborna och slemsvamparna.

·       Vissa rekommenderar 0,1-1,0 mg jod/100 kg häst. Den maximala toleransnivån för hur mycket man får ge en häst innan det blir skadligt är 15mg/100 kg häst. 1 dl brunalger innehåller 50 mg jod. Gränsvärdet sägs ligga på 75 mg/500 kg häst.

·       Det finns dokumentation på negativa effekter redan under 10 mg/100 kg häst.

·       Det finns inget stöd för om man kan fodra en 500 kg häst med 75 mg jod/dag, åtminstone inte en dräktig eftersom skada på fölet kan uppstå vid lägre doser.

·       Vad gäller alger kan de inte tillverka vare sig kalk eller magnesium själva utan suger upp det från omgivningen.

·       Smältbarheten i alger är väldigt svårbedömd och jag har inte sett någon studie. Dessutom beror mineralinnehållet väldigt mycket på vilka mineraler som råkat strömma förbi algerna medans de växte. Såvitt jag vet mäter man inte innehållet i varje fångst utan har en standarddeklaration.

·       För de alger som innehåller arsenik (framförallt de japanska algerna) är smältbarheten av just arsenik* mycket hög.

*Alganinsyra är en skyddande gel som har sitt ursprung i havsalger. Används som läkemedel vid magsyra.

*Kadmium ansamlas framför allt i njurarna och mängden ökar under livet beroende på att den biologiska halveringstiden är mellan 10 och 30 år.

*Laminaria är en typ av tång, rik på jod. Trots allvarliga säkerhetsproblem använder vissa månniskor det som medicin. Laminaria används i livmoderhalsen för att avsluta en graviditet. Laminaria bildar en tjock klippig gel när den kommer i kontakt med vatten och när man placerar den i livmodern så sväller den och öppnar livmoderhalsen vilket startar förlossning.

*Carragen är godkänt säkert att använda av FDA, men vissa forskare lagt fram bevis för att karragenan är mycket inflammatorisk och giftig för matsmältningskanalen och hävdar att det kan vara ansvarigt för kolit, IBS, reumatoid artrit och till och med koloncancer.

*Arsenik som intas med mat/foder verkar i kroppen genom att blockera de enzymer som används för cellernas kraftförsörjning vilket leder till att kapillärerna i tarmslemhinnan förlamar och drabbar mage- och tarm med buksmärtor kräkningar och diarré som följd.

Den här typen av utfodring har bidragit till ett nytt yrke "Hästtandläkare"

Söndertuggade tänder, tandfickor och tandköttsinflammationer är vanligt bland dagens hästar

Hästen får också problem med tänderna och inflammationer i tandköttet när den utfodras med hösilage, ”kokt mat” eller annat onaturligt utan tuggmotstånd.

När hästen har fått ”taggar” på tänderna brukar det ramla ut ”bollar” ur munnen.

 Tänderna och tandköttet har blivit en grogrund för inflammationer vilket orsakar hästen mycket lidande. När hästen tuggar det biologiskt anpassade fodret; hel havre, hö och gräs mals det sönder mellan tuggtänderna. Tänderna slits jämna och fina och den tuggar bort ”taggarna”.

Det kom en fråga
Min häst har fått cementeringar på tänderna av Homeopathusets medel. Hon som blev så bra i hormoner och inflammation i kroppen. Hästtandläkaren sa att det var väldigt vanligt här uppe på hästarna. Vi bor ju nära Homeopathuset och många som handlar hos er. Detta var inte roligt. Stämmer det här för jag vill gärna fortsätta med era medel. AM

Svar
Som svar på frågan kan jag säga NEJ, det är inte laktosen i våra produkter som orsakar angrepp på tänderna, tvärtom så har man berättat för oss att hästen fått vita fina tänder efter att de börjat fodras med våra produkter. Samtidigt med behandling för något så rekommenderar vi ju alltid att ge hästen artanpassat foder. Hästen bör få tugga hö och då väljer man grovlek som passar den häst man har, en gammal häst kanske behöver ett finare hö för att kunna tugga i sig näringsämnena.

Men jag vill gärna fördjupa mig i frågan:
Fodrets lokala effekter har visat på orsakssambandet mellan fodring med fermenterade kolhydrater och uppkomsten av försämrad tandhälsa hos hästen. Djurstudier har visat att kolhydraterna i fodret kan delas in i mono-, di- och polysackarider. Alltså sockerarter och stärkelse utgör mat till de mikroorganismer som finns i munhålan.

De små kolhydratmolekylerna tar sig snabbt in i placket och metaboliseras av mikroorganismerna. Det resulterar i att det bildas olika organiska syror vilket gör att pH sjunker. Det i sin tur medför att kalcium och fosfor ökar i plackvätskan och saliven. Resultatet kan relateras till de pH-värden där emaljen demineraliseras.

Det kritiska pH-värdet varierar naturligtvis från individ till individ men anses ligga kring 5,5 – 5,7 för emalj. Sänkningen av pH i placket är likartat mellan de olika sockerarterna frånsett laktos som ger minder pH-fall. Laktos kan visserligen användas av de kariesalstrande bakterierna det behövs även ett intag av sakaros för att placket skall bildas.

Stärkelsen är kariesframkallande och dess skadeverkningar är mycket beroende på framställning och tillagning. Vid värmebehandling av stärkelse, t ex kokning, bakning, extrudering och poppning blir konsistensen förändrad. Den blir klippig, stannar kvar länge i munhålan och lägger sig kvar kring tänderna.

Man får också ta i beaktande matsmältningsprocessen status. Brister på näringsämnen som protein samt A-, D- och C-vitaminer, järn, kalcium och fosfor bidrar till ökad kariesutveckling.

Forskning har visat att hästens saliv har ett försvar mot kariesbakterier vilket består av antikroppar. Detta är proteiner som bildas av immunförsvarets celler och utsöndras i kroppsvätskorna som blod och saliv och förhindra att bakterierna tar sig in i kroppen.

Den typ av antikroppar som är viktig för försvaret i munnens slemhinnor kallas IgA*. Forskningen visade att hästar förutom IgA* också har en annan typ av antikroppar så kallad IgG i saliven men att mängden IgA vanligtvis var högre än mängden IgG* i saliv. Dessa resultat är mycket viktiga för att man i framtiden skall kunna förstå hur immunsvaret i hästens munhåla fungerar hur man kan förebygga tandangrepp. Mängden antikroppar skiftar från individ till individ.

Man har sett att under de senaste åren har bakterieangreppen på hästens tänder ökat men forskare har inte hittat anledningen, men det kan inte helt uteslutas att den moderna kraftfoderhållningens inverkan i munhålan.

För hästar är själva tuggandet av grovfoder det som rengör deras tänder. Långa ättider medför att mycket saliv bildas och det är därför avgörande för att motverka karies. Saliven är basisk och neutraliserar syraangrepp på tänderna.
Man har sett samband mellan kraftfoderintensiv utfodring och ökade kariesangrepp. Karies är vanligare från medelåldern och ses oftast i överkäken, vanligast i första överkäkstanden, eftersom saliven faller nedåt.

*IgA är ofta höga vid allergi när de kommit i kontakt med antigener (främmande ämnen).
*IgG ökar när de kommer i kontakt med bakterier och antigerer och ökar vid allergier.

Källor: Elisabeth Mandorf, examinerad odontolog, alltså veterinär med specialkompetens inom hästens munhåla, Tandläkarbladet, SLU.

Ätställning

Se hur hästen gör när den går på bete, det är en naturlig ätställning, inte några hönät som är upphängda på ställningar så hastarna måste sträcka på halsen som en giraff för att nå maten.

Så här kan ni kolla hur mycket socker erat pelleterade hästfoder innehåller.

Ett populärt industritillverkat spannmålsfritt foder som marknadsförs som ett foder med låg sockerhalt. Hur ser det egentligen ut?

För att få fram sockerhalten i fodret räknar men enligt följande:

Råprotein     12%

Fett                 7 %

Råaska         8,5 %

TS                 12 %

Totalt            39,5 %

 -                    100

Kvarvarande är 60,5 % kolhydrater

Det betyder att detta ”sockerfria” foder faktiskt innehåller 60,5 % socker, alltså mer än hälften av innehållet i säcken är socker! Kolhydrater är ett samlingsnamn för stärkelse, fibrer, växttråd och tas upp som socker av ämnesomsättningen och transporteras ut i blodet som glukos.  Alls upptagna kolhydrater har efter att passerat levern omvandlats till glukos. För stor mängd av socker kan orsaka fettlever.

Om inte torrsubstans deklareras brukar den normal ligga på 12 %

Om inte aska deklareras brukar den ligga på 6 %

DETOX

Renefor 1 kg, Colofor 1 kg och Respirafor 1 kg

Läs om detox här

Köp här