HUDEN
 |
| Överhud, underhud och läderhud med blodkärl, hårresarmuskler, svett- och talgkörtlar. |
Huden
är människans största organ. Breder man ut huden från en vuxen människa täcker
den en yta av cirka 2,4 kvadratmeter och väger omkring tio kilo. Hudens
tjocklek varierar från 0,4 mm till cirka 3 mm och är tjockast under fotsulorna
och tunnast på ögonlocken.
Inom
en kvadratcentimeter finns flera meter små blodkärl och nervtrådar och cirka tvåhundra
svettkörtlar och lika många talgkörtlar. Ett
hårstrå från en människa kan bära 80 gram utan att brista. På huden speglas våra inre organs- och cirkulationssystemets
funktioner.
Långt
innan vi drabbas av någon allvarligare sjukdom kommer det tidiga varningstecken
från huden i form av hudsjukdomar av olika slag.
Från
huden utsöndras svett, fettlösliga toxiner och urinsyra. Huden är kroppens största
avgiftningsorgan.
HÄSTENS HUD
 |
| Ritu från Finland |
Till
hästens hud räknas också pälsen. Hårremmen som täcker hela kroppen kallas för
täckhår. Man, svans och hovskägg är skyddshår. Ögonfransar och mulens hår
kallas känselhår. Huden är också ett sinnesorgan, människan känner när en mygga
sticker och hästen känner den redan när den landar. Hästens hud är ett mycket
känsligt organ och den är också mycket rik på känselreceptorer.
Huden
delas in i tre lager; överhud, underhud och läderhud. Ett sinnrikt system som
är helt fantastiskt.
ÖVERHUD
 |
| Överhud med hårstrån och gång från
svettkörtel. |
Överhuden
innehåller inga blodkärl, den består av en sorts celler, hornlager, som hela
tiden utsätts för påfrestningar och nötning. Hornlagret förtjockas när huden
utsätts för mekanisk nötning. Detta hudlager täcks av fett från talgkörtlarna
så vatten och vattenlösliga ämnen har svårt att passera denna barriär genom
huden. Överhuden skyddar för genomsläpp av kemikalier och andra allergiframkallande
ämnen.
Fettlösliga
ämnen däremot, som steroidhormoner (cortison) och en del gaser kan framkalla
allergiska reaktioner bara genom att komma i kontakt med huden.
Hudytans
pH är sur genom svettkörtlarnas funktion. I svetten utsöndras bland annat
fettsyror och urinsyror. I den sura miljön dämpas bakteriernas och svamparnas
tillväxt.
Trots den sura
miljön finns det gott om mikroorganismer och dessa har anpassat sig till hudens
sura miljö. Dessa mikroorganismer hjälper till att hålla sjukdomsframkallande
mikroorganismer borta.
Allt
för mycket tvättande med schampo påverkar hudens pH mot en basisk riktning och
då får de sjukdomsalstrande mikroorganismerna en fördelaktig miljö och ett
bättre fotfäste.
LÄDERHUD
Läderhuden med hårrötter,
blodkärl, nerver, muskler, svettkörtel och talgkörtlar
Läderhuden
består huvudsakligen av bindväv med olika elastiska trådar som går i olika
riktningar. Här finns det rikt med blodkärl och överhuden försörjs genom
diffusion, det vill säga, det sker ett genomsläpp av näringsämnen från cellerna
och ut till överhuden
Blodkärlen deltar i
kroppens värmereglering och det cirkulerar normalt 5 – 10 gånger mer blod i
läderhuden än vad dess försörjning kräver och huden fungerar på så sätt som
blodreserv.
Både lungorna,
nervsystem och hormoner (t ex adrenalin) reglerar hudens blodcirkulation. Vid
chock tas blod från huden till de inre organen.
Hudens
talrika känselreceptorer, svettkörtlar och hårsäckar finns också i läderhuden. Håret/pälsen bildas och växer i hårlökarna
och en blodrik vävnadspapill skjuter in i och försörjer hårlökarna med
näringsämnen. Varje hårstrå får alltså näring via blodet.
UNDERHUDEN
 |
Underhuden med fettceller och
blodkärl.
|
Underhuden
består av ännu luckrare vävnad och är olika tjock på olika ställen på kroppen.
Underhudens
bindväv bildar mellanväggar, så att fettvävnaden blir fjädrande och
stötdämpande.
Fettet
utgör en del av hästens energireserver och det har en värmeisolerande funktion.
Fettinlagringen
är också beroende av könshormonerna och speciellt viktig är ”hullet” hos stoet,
det är av stor betydelse för hennes förmåga att bära fram ett föl.
Genom
hudens blodförsörjning sker också avgiftningen, blodet lämnar slaggämnen som
utsöndras via huden.
HUDENS VÄRMEREGLERANDE FÖRMÅGA
 |
| Hästarna med täcke, de bilderna är lånade från internet, den lille utan täcke är Kotten |
En
av hudens viktigaste funktioner är dess värmereglerande förmåga genom att den
rymmer en blodreserv och att den skyddar underliggande vävnader. Det finns
nerver som känner av temperaturen och de informerar värmecentralen i hjärnan om
vilken temperatur som bör hållas i kroppen. Är det kallt så sluter sig porerna
och blodådrorna drar ihop sig för att spara kroppsvärme.
Vid
varmt väder öppnar sig porerna så att svett avdunstar från huden för att kyla
ner kroppen och blodådrorna utvidgar sig så huden får en stor genomblödning. Kroppen avger ständigt värme för att undvika
överhettning. Om all värme som produceras i kroppen blev kvar skulle
kroppstemperaturen stiga med ungefär en grad i timmen vid vila. Vid arbete
skulle temperaturen stiga ännu mer.
Därför avges överskottsvärmen på olika sätt. Blodkärlen i huden
vidgas och blodet leds till huden som blir röd och varm. Förändring av
hudtemperaturen är kroppens viktigaste sätt för att påverka värmeförlusten, så
att den inre kroppstemperaturen kan hållas jämn.
Så
här fungerar det för både djur och människor.
Tittar
vi lite extra på hästarna och deras päls- och hudfunktion så anser jag att de hästar
som är friska och har bra hull mår bäst av att låta naturen ha sin gång genom
att ha hästarna utan täcke. Är det temperaturen under 15-20 minusgrader ökar
man på fodergivan. En viktig funktion är att kroppen framställer vitamin D av
vitaminets förstadium när huden utsätts för solbestrålning. Det är något hästar,
som av någon orsak, bär täcke på sommaren går miste om.
LUNGORNA OCH HUDEN
 |
| Två "damer" som vänder rumpan mot vinden |
En
annan viktig funktion är att lungorna hjälper till att kontrollera hudens
möjlighet att anpassa sig till omgivningens skiftande förhållanden. Lungorna
kontrollerar huden och kroppsbehåringen och en av hudens uppgifter är att
reglera kroppsvärmen. Det finns flera olika fysiologiska samband för hur
hästen reglerar värmen i kroppen. När omgivningens temperatur är lika med
kroppstemperaturen så är temperaturskillnaden till omgivningen noll och värme
avges då som fukt. Man ser att hästen har ökat antal andetag per minut och
svettas. Fukt avges från luftvägarna vid andning samt lite passivt från huden
hela tiden. Avdunstningen av fukt från andningsvägarna och från huden är mycket
viktiga för att hästen ska kunna reglera sin kroppstemperatur i värme.
Hästar
har god förmåga att svettas och det ger en aktiv möjlighet till ökad avkylning
genom avdunstning. När det blir varm, ökar hästen i första hand
andningsfrekvensen från normalt i vila 8-16 andetag per minut till 30-40 (upp
till 60) andetag per minut i vila. När omgivningstemperaturens sjunker, ökar
temperaturskillnaden till omgivningen och därmed även den fria värmeavgivningen
och hästen kan reglera blodflödet till huden som rymmer en blodreserv och på så
sätt håller hästen temperaturskillnaden till omgivningen rätt konstant.
KLIPPNING AV HÄSTEN
 |
http://nouw.com/theblonderider/hur-klipper-ni-era-hastar-17888204
|
Klipper
man hästen fungerar inte det här otroligt fina samarbetet mellan lunga,
cirkulation och hud. Hästens ägare/skötare måste då ta ansvar för och
aktiv delta i hästen förutsättningar för att kunna reglera sin värmebalans. Hästens päls är skapad för att fungera
som den är, vid klippning rubbas pälsens isoleringsförmåga. För hästen
är det naturligt att sätta päls när det blir kallt. Om det är möjligt, av
praktiska skäl, är det bättre att låta hästen ha sin päls kvar.
Man bör ju tänka på är
att hästen strävar efter att sätta ny päls och att det går åt mycket energi och
näringsämnen under den tid det tar för den att göra detta.
Väljer Du att klippa
Din häst tänk på att öka fodergivan annars tappar hästen lätt kondition och den
kan magra. Du märker om några näringsämnen börjar saknas hos hästen, den blir
då oftast orolig och krafsar runt i boxen, det kan även urarta i att den börja
äta på inredningen också.
HUDENS SJUKDOMAR
 |
| Målad häst |
Jag
har i tidigare inlägg skrivit om de fyra utsöndringsorganen; lungorna,
njurarna, tarmen och huden. För hästen är det viktigt att lungorna fungerar
utan problem eftersom den är ett flyktdjur därför tar både njurar och tarm i
första hand över och utsöndrar de toxiska ämnena som annars skulle belasta
lungorna. Men om det blir belastningar på de inre viktiga organen så får det system
som orsakas minst skada ta emot mer toxiner - vilket är huden.
Huden
fungerar som avlastning för de övriga tre avgiftningsorganen. Så i de allra
flesta fall fungerar de rikliga blodkärlssystemet som finns i underhuden som
transportör av toxiska ämnen. Men eftersom toxinerna inte heller kan ligga kvar
i blodet på grund av att det i sin tur skall transportera näringsämnen och syre
så lämnas de i huden där de orsakar viss symptom.
Bland
de vanligaste hudproblemen är mugg, hårsäcksinflammation orsakad av bakterier, svampsjukdomen
ringorm, överkänslighet mot insekter, regnskållor, biverkningar av läkemedel,
fotskabb, inkar, nässelutslag, vårtor och löss.
INTOLERANS OCH ALLERGI GER OLIKA
REAKTIONER
 |
| Hösilageintolerans eller allergi |
Vid en intolerans (överkänslighetsreaktion) reagerar kroppen med andra
mekanismer än vid allergi. Ett exempel är när man är överkänslig mot något
födoämne på grund av att man saknar enzymer som kan bryta ner det aktuella
födoämnet. Till överkänslighet räknas också reaktioner mot tillsatser i fodret
eller maten som kan innehålla histaminer. Vid en överkänslighetsreaktion kan
man tåla mindre mängder av ett födoämne/foder och reaktionen är sällan lika
kraftig som vid en allergisk reaktion.
Vid födoämnesallergi reagerar immunförsvaret med att bilda antikroppar mot födoämnet. Symtomen som uppkommer vid en allergisk reaktion kan variera. Det är vanligt med symtom från huden (eksem, nässelutslag, klåda), luftvägarna (astma) eller magtarmkanalen (magont, kolik), eller en kombination av dessa. Symtomen spänner över hela skalan från milda till kraftiga, där vissa allergiska reaktioner kräver läkarvård eller veterinärvård. Reagerar man allergiskt är det viktigt att helt utesluta det födoämne man inte tål.
Allergisk hudsjukdom hos häst kan yttra sig som urticaria, atopi,
sommareksem, foderallergi eller kontaktallergi. Det finns många likheter mellan
allergiska reaktioner hos häst och hos människa. Reaktionerna kan grovt indelas
i två grupper: Antikroppsmedierad reaktion som utlöses av en bindning mellan
antikropp och antigen. T-lymfocytmedierad reaktion som är en 2-3 dagars
försenad reaktion eftersom den är beroende av vissa effektorceller (makrofager)
och signalsubstanser (cytokiner).
MEN vid tät belastning med
ett födoämne som ger överkänslighetsreaktioner så reagerar till slut
immunförsvaret och överkänsligheten övergår i allergi. Det är min bestämda
uppfattning att om man börjar visa överkänslighet mot något i maten så
utesluter man det för att undvika allvarliga reaktioner som en allergi kan
utlösa. Om hästen inte mår bra av hösilage så ger man inte den typen av foder,
eller om inte vi mår bra av vetegluten så bör vi inte äta det.
HÄLSAN KOMMER INIFRÅN
 |
| Betterthenchedder, amerikansk hingst som numer står som avelshingst i Australien |
För
att huden och pälsen skall vara i god kondition är en frisk inre miljö det
absolut viktigaste. Det är viktigt att alltid rykta hästen grundligt varje dag
för att hålla en bra blodcirkulation (300
gånger på varje sida fick jag lära mig). För att hålla en bra cirkulation i
benen är det mycket viktigt att hovarna är rätt verkade och i bra kondition,
det är en mycket riklig blodgenomströmning i hovarna och dom fungerar som
cirkulationspump. Om hästen är i normalhull och frisk så undvik att använda
täcke. Men varje individ måste bedömas utifrån sina förutsättningar huruvida
ett täcke är nödvändigt eller inte.
Hur skall hästens intimitetshygien skötas,
skall man tvätta? Nej, helst skall man låta det området sköta sig själv. Om man
tvättar kan man istället slå ut de goda bakterierna som finns i området och ge
plats för skadliga bakterier i stället. Det bildas något som kallas smegma i
skapet vilket är en illaluktande svart sörja som helst skall vara kvar. Skulle
det mot förmodan bli väldigt mycket så kan man kanske ta bort det som man
kommer åt. Ingen tvål och vatten och inget desinfektionsmedel. Det är inte
heller speciellt vanligt med att det bildas stenar i fickan i förhuden. Tvätta
inte skapet i tid och otid
NÄRINGSÄMNEN
SOM ÄR VIKTIG FÖR EN FRISK HUD
 |
| https://allmogeliv.wordpress.com/page/30/ |
Biotin är ett viktigt näringsämnen för huden. Det fungerar som hjälpfaktor till olika enzymer i energimetabolismen hos både växter och djur. Biotinet möjliggör omvandling av ämnen som gör att aminosyrorna fenylalanin och glycin kan användas och båda är viktiga för friskt hår och motverkar håravfall.
Biotin
är också viktig för att mjölksyran skall kunna användas som energikälla och
håller den även på en normal nivå. Biotin fungerar som ett mycket viktig ämne i
leverns avgiftningssystem. Biotin förknippas också med friska hovar. Man har
funnit att hovkvalitén förbättrats med tillskott av biotin. Biotin finns i hela
sädesprodukter.
Brist
på biotin kan orsaka dålig hovkvalitet, håravfall, dermatit, hudutslag, förhöjd
utsöndring av talgkörtlarnas mekanism, färgförändringar av hår/päls samt
störning i svettkörtlarnas funktion.
Zink
är viktig för en frisk hud och motverkar eksem, håravfall, mugg, rasp. Mineralen
är viktig för en frisk cirkulation i underhuden genom att hålla kärlen rena
från förkalkningsskador och för hudens normala pH. Zink är också viktig för att
läka inre skador och sår vilket är viktigt för en häst som utvecklat fång. Zink har också en viktig funktion i det hormonella systemet samt för att understödja ett friskt immunsystem.
Kisel
är en mineral som är nödvändig för att hålla en frisk och elastisk underhud
samt för elasticiteten och vävnaderna i hoven. Kisel förbättrar kvalitet på päls och horn, stärker organvävnad och gör att den fäster och genom att göra den elastisk. Kisel ger hårdare ben och tänder samt stärker muskler och ledband. Den understödjer utrensning av giftanhopningar, alla anhopningar som luktar illa som vid kroniska varbildningar. Kisel är mycket välgörande vid läkning av hudsjukdomar.
L-metionin är en essentiell
aminosyra vilket innebär att den måste tillföras med
fodret.
Den är en viktig antioxidant som skyddar kroppen mot strålning, fria radikaler
och tung-metaller som till exempel bly och kvicksilver. L-metionin
stimulerar njurarna och levern och spelar en viktig roll för kroppens förmåga
att tillgodogöra sig selen. Den är väsentlig vid absorption och transport av
selen samt påverkar selenets biologiska tillgänglighet.
Brist
på metionin orsakar ofta kalkbrist. Ett tillskott förebygger däremot hud- och
hovproblem. Även håravfall och dålig pälsväxt kan i många fall motverkas med
metionin.L-metionin
är viktig som förebyggande mot hud- och hovproblem.
Genom att radioaktivt märka MSM har man sett att det i
kroppen övergår i aminosyrorna metionin, taurin, cystin och cystein. Metionin
behövs för att kroppen ska kunna producera viktiga signalsubstanser som till
exempel serotonin, samt kroppens egen smärtlindrare – endorfin.
PälsoHov innehåller dessa näringsämnen.
Svavel i form av MSM är också
ett mycket viktig näringsämne för att bibehålla en frisk hud.
Källa
Människans fysiologi och anatomi
Kerstin Darenius, vet.