tisdag 3 mars 2015

HÖ ÄR GRUNDEN TILL HÄSTENS FODERSTAT

GRUNDEN TILL HÄSTENS FODERSTAT ÄR HÖ
  
Rose får fri tillgång till ekologiskt hö, foto Elisabeth Hockman Sandin

I tidigare inlägg har jag delat Christina Plancks åsikter om havre till häst. Eftersom vi delar hennes åsikter om utfodring så kommer en intervju om hästens grovfoder här.


 Grunden i hästens foderstat är grovfodret, det vill säga höet eller hösilaget.
   - Det här är basen, det här är det viktigaste, säger foderagronom Christina Planck.
 

   När gräs eller klöverfröet sås får man det som kallas vall. Denna skördas första gången året efter det fröet såtts, det kallas förstaårsvall, året därpå får man en andraårsvall, därefter en tredjeårsvall osv. Vallen slås med en slåtterkross eller kanske slåtterkniv. Första slåttern = 1:a skörden, försöker man göra omkring midsommar. Tidig slåtter = innan växten hunnit blomma ger ett proteinrikt och energrikt grovfoder, senare slåtter ger en större mängd foder. Återväxt kallas det som växer upp efter slåttern, den kan antingen betas eller slås som så kallad 2:a skörd. Längst söderut i landet kan man efter en regnrik och varm sommar slå även en 3:dje skörd. 

   Efter det att vallen slagits ska den på något sätt konserveras för att kunna lagras till ett gott (=smakligt) och hygieniskt bra foder för hästarna under hela vintern. Ett sätt är att ta bort så mycket vatten att mögelsvampar och bakterier inte kan föröka sig, alltså att torka vallen till hö. Ett annat sätt är att ta bort luften (=syre), då plastar man in en bal ordentligt och efter ett par dagar har växternas och bakteriernas andning gjort slut på syret inne i balen och man har fått ett syrefritt hösilage. Ytterligare ett sätt, som inte används så mycket i större häststallar, är att man använder ett mögel-och bakteriedödande medel ( oftast en syra) i samband med inplastningen. 

   Vilken konserveringsmetod man än använder är det vallens sammansättning ( gräs eller gräs+ klöver i olika proportioner), utvecklingsstadium på vallen och hur mycket av de näringsrika bladen som kommer med in till stallet som påverkar hur bra näringsinnehållet i vinterns grovfoder blir. Oftast förloras en större del av bladen vid höskörd än vid hösilageskörd så det är lättare att få ett högre näringsinnehåll i hösilaget.
   Viktigt är att höet inte blir återfuktat under vintern, eller att det absolut inte får gå hål på plastförpackningen runt hösilaget. I sådana fall kan mögel-och bakteritillväxt snabbt börja.

Varför ska hästen äta hö?
  - Hästen är av naturen en gräsätare, det är det absolut primära. Av det ska den ha en lämplig mängd, uppger Christina Planck. 

  Hö är ju torkat gräs och innehåller ungefär 15 procent vatten. Det gör ju att ska man ha 1,5 kilo ts så motsvarar det ungefär 1,8 kilo hö.

   Hö är hästens basfoder och det behöver hästen dels för att han ska få tugga tillräckligt, i naturen tuggar och betar en häst ca 14-16 timmar per dygn. För att ge hästen möjlighet till naturligt beteende behöver han även i människans tjänst få möjlighet att tugga sig mätt och nöjd. Det tar för en häst ungefär 35-45 minuter att tugga i sig 1 kilo hö och då kan ju vem som helt räkna ut hur mycket våra moderna hästar får tugga. (Det tar ungefär 10 min för hästen att tugga 1 kilo kraftfoder som innehåller ungefär lika mycket energi som 1 kilo hö o då kan man ju fråga sig denna överreklamering av kraftfoder till vanliga hästar.) 

   Även till högt presterande hästar som galoppörer och travhästar som arbetar i snabba tempon, som kräver oerhört mycket energi, måste man ge tillräckligt med grovfoder även om de får mycket kraftfoder. Det är oförenligt med svensk djurskyddslag att understiga 1 kilo ts per 100 kilo kroppsvikt. Det betyder att en 500 kilo häst i inget som helt tillfälle kan få mindre än 6 kilo hö och för alla andra bör det ligga mellan 7,5 - 10 kilo hö. Det är basen.

Vad är det för näring i hö?
  - Näringsinnehållet kan variera väldigt mycket. Eftersom hästen äter så pass många kilo så är det omöjligt att göra en balanserad foderstat utan att veta vad höet innehåller, svarar Christina Planck. 

   Hö kan variera från 7 till 9 Mega Joule. Mega Joule förkortas MJ och är ett energimått. Om en häst får 8 kilo hö om dagen så betyder det att jag antingen får 56 (8kilo x 7 MJ) eller 72 (8 kilo x 9 MJ) på samma högiva, vilket innebär att det kan ge en energiskillnad på motsvarande 1,5 kilo kraftfoder. Det kan vara en anledning till att din häst blir fet alternativt mager på samma foderstat. Man kan ju säga att det allra energirikaste höet ska man alltså leta efter om man har högpresterande hästar. För hästar som inte arbetar så mycket och behöver tugga mer kan man ge ett energisvagare hö. 

   - Proteininnehållet är också väldigt viktigt. Det kan vara så lågt som 5 gram per kilo hö om detta är sent skördat från en gödslad vall och det kan vara uppemot 80-90 gram per kilo om det kommer från en tidigt skördat välgödslad gräsvall och betydligt mer om det finns stor andel klöver i det. Ungefär 50-60 gram smältbart råprotein är ganska idealiskt för vuxna hästar. Det betyder att om man har ett sådant proteinvärde på höet behöver man inte ge något proteintillskott. Om det ligger under 30 gram finns anledning att komplettera om hästarna får svårt att hålla muskulaturen. Ett mycket högt proteinvärde, över 100, bör man undvika till högpresterande hästar eftersom de ofta får stora kraftfodertillskott medan det på något sätt inte är negativt för den vanliga sporthästen. 

   Av mineralämnena brukar man analysera kalk (Ca), fosfor (P) och magnesium (Mg). Kalkinnehåller är det som kan variera mest. Ett hö från en mineralfattig ogödslad åker kan innehålla så lite som 1 gram kalcium per kilo hö (8 kilo hö á 1 gram kalcium = 8 gram kalcium från den högivan) det kan innehålla så mycket som 8-9 gram kilo från en mineralrik, välgödslad jord ( 8 kilo hö med 8 gram kalcium per kilo = 64 gram kalcium) detta är av avgörande betydelse när man ska välja mineralfoder till sina hästar. Fosforinnehållet är ganska stabilt på runt 2 gram per kilo hö oavsett kalkhalten. Om höet innehåller mindre än 1 gram magnesium per kilo kan det vara läge att vara observant på övriga fodermedels magnesiumhalt så att hästens behov verkligen täcks. Har man ett hö med hyggligt kalcium och fosforinnehåll kan man nästan utgå ifrån att även spårämnesinnehållet räcker till för att täcka hästens behov. Ett bra Ca, P och Mg-innehåll är ett tecken på att höet har skördats på en vall som vuxit på en mineralrik jord eller att man gödslat /tillfört jorden mineralämnen.

Hur vet man att ett hö är bra?
  - Det allra viktigaste att höet har en god hygienisk standard att den inte luktar damm eller mögel för det kan man inte på något sätt komplettera eller få bort från foderstaten. Därefter bör man naturligtvis skicka sitt höparti på analys. Mest därför att man inte ska samla i blindo och inte förstå varför hästen reagerar på ett visst sätt, till exempel bli mager, ha svårt att muskla sig. En analys kostar runt 300, kan variera från år till år och kan spara mycket pengar i en foderstat.

Hur ska hö hanteras?
  - Det första är att när man får leveransen av höet ska man innan det ha lastats av, titta på den hygieniska kvaliteten. Öppna gärna ett par balar. När det har lastats upp på skullen, se till att det inte kan snöa in från sidorna, för höet är torrt och ju torrare hö desto mer vatten drar det åt sig och blir det fuktig vinter så får man framme i februari ett mögligt hö om det kommit in snö eller fukt på det. Alltså ett halmlager utefter väggarna på skullen och över på det inkörda höet för att förhindra att kondens hoppar ner på höet är en billig livförsäkring.

Olika sorters hö
  - De vanligaste grässorterna som hästar tycker om är timotej, olika svingelarter och tidigt skördat hundäxing. Av baljväxterna finns ju klöver och lusern, framförallt rödklöver. Många gånger kan det vara lämpligt att ha ett hö som är blandat med gräs och baljväxter förutom hundäxing, som alltid måste odlas ensamt. Forskning pågår och nya sorter tillkommer då och då. Hö som bara innehåller gräs är ofta väldigt energirikt men innehåller lite ca och lite protein. Kommer det in lite klöver i höet kan man räkna med att man får lite mera protein, lite mera ca och kanske lite mindre energi. Gränsen varierar fortfarande mellan 7-9 MJ. Stuteriet bör alltid eftersträva att ha ungefär 30 % klöver i höet. 

Eva Eternell Hagen 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar