MANANALYS/HÅRANALYS vs BLODPROV

HUR GÅR MAN TILLVÄGA NÄR 

MAN TAR MANPROV FRÅN HÄSTEN

Fleur - En hårfager liten "tös"

Hur går man tillväga när man tar ett hårprov på häst?

Vi brukar säga att man tar ett prov från manen, så mycket som en pennas tjocklek och ca 1 dm långt, det räcker för oss att utföra analysen på. Vi behöver inte några uppgifter om hästen men om vi får ålder, kön och vilket jobb hästen utför så kan vi forma analyssvaret bättre till kunden.

Varifrån tar man provet?

Det har egentligen ingen betydelse varifrån på hästen man tar provet, det går lika bra med päls men av praktiska skäl kan det vara lämpligt med tagel från manen.

Hur gör ni när ni får provet till er och hur analyserar ni det?

Provet registreras när det kommer till oss och vi försöker göra dem i tur och ordning. Vi får in många prover så de kan av den orsaken bli lite väntetid.

Analysen går till på så sätt att vi med ett instrument mäter energin i det ”elektriska mikro-cirkulationssystemet” (energibanor som går i kroppen liksom det går blodbanor, lymfbanor och nervbanor). Energibanorna är i sin tur är kopplade till olika organsystem.

Vilken sorts information kan man få via hårproverna och vad man kan göra åt dem?

Genom analysen kan man få fram en mycket stor information om hästens hälsa både den fysiska och psykiska konditionen. Man kan genom den här metoden se en obalans långt innan det uppstått ett symptom och på så vis förebygga ohälsa.

En obalans i magens funktion kan leda till en ökad risk för förslitningsskador på karpalleden hos unga travare. Om man får ordning på magen i ett tidigt stadium kan man undvika skador genom att sätta in en förebyggande behandling. På grund av magstörning kan hästen få svårt i voltstarter om det är en travare, han kan lätt gallopera från start, han hänger på höger tygel och bryter med huvudet mot vänster osv.

Vanligare symptom från magstörning är väl kanske dålig aptit, svullna körtlar under ganasherna, viktförlust osv. Det kan ibland hända att hästen uppvisar enbart ett symptom, lågt HB, och det har att göra med att de blodbildande näringsämnena järn, B6 och B12, som normalt skall tas upp i nedre delen av magsäcken, inte kan tas upp på grund av störningar i magsyran, då kan vi se det genom analysen.

Vi  kan genom analysen utläsa om det finns störningar i vitamin- mineral- aminosyre- essentiella fettsyre– och enzymbalansen. Vi vet att brist på en enda vitamin eller mineral kan ge klart markerade sjukdomssymptom. Så det är av allra största vikt att balansen är bra och det ser vi om den är genom analysen.

Om vi hittar några obalanser hos hästen när vi gjort en analys rekommenderar vi en behandling med våra speciellt framtagan produkter som är riktade direkt på orsaken till de symptom vi kan hitta.

Vad är det som gör att man kan få så mycket information bara ur ett hårprov?

Obalanserna hittar vi genom att mäta energiflödena och  vi har, genom många års arbete, lärt oss att kroppen har ett symptomspråk.  T ex har vi sett att det första tecknet på störningar i njurarna är när hästen börjar dra vänster bak. Förstår man vad kroppen försöker säga med det symptomet kan man direkt rikta in sig på orsaken; alltså njurarna.  Man måste veta hur en frisk kropp fungerar för att kunna behandla en sjuk på rätt sätt.

Vi lärt oss tyda kroppens symptomspråk, det  är hela ”hemligheten” med att det går att få så mycket information ur hårprovet.

Går det att säga vilken åkomma som är vanligast och i så fall; vad beror den på?

Foderöverkänslighet är den vanligaste orsaken till många olika symptombilder hos hästen i dag.

Vår åsikt är att hästen bör utfodras med biologsk anpassat foder, alltså foder som passar hästens matsmältning och hästar är gräsätande djur. Normalt sett äter inte djuren kokt mat, det är bara människan som hettar upp sin föda. Under de senast årtiondena har man börjat ”koka mat” åt hästarna också och det påverkar deras immunförsvar som under denna korta tid inte hunnit lära sig känna igen kokt mat som ”ofarlig”.

Hästarna börjar få samma ”moderna sjukdomar” som människor har i dag. Magsår nu en mycket vanlig åkomma, vidare så har hästar på senare år börjat utveckla insulinresistens eller det motsatta; diabetes med dess följdsjukdomar t ex fång. Genom forsking har man också sett att hästen även börjat utveckla glutenintolerans och dom får samma symptom som hos människan. Det här är foderrelaterade sjukdomar och det på grund av att hästar idag fodras med allehanda processade fabrikstillverkade foder.

Foder botar inte sjukdomar säger man, men helt klart och bevisat är i alla fall att felaktigt foder orsakar sjukdomar hos hästen.

Finns det någon vetenskaplig bevisning om era analyser?

Naturligtvis så har våra håranalyser blivit ifrågasatta genom åren. Den traditionella västerländska läran säger ju att det inte är vetenskapligt bevisat, att den här typen av diagnos är omöjlig och att inte går att få fram annan information från håret än den genetiska bilden, vissa dermatologiska sjukdomar och om man varit i kontakt med toxiska metaller eller läkemedel.

Vi är väl medvetna om att den traditionella medicinen inte känner till att det går att få annan information från hår än det som ovan nämnts. På det kan vi bara svara att det har vi aldrig märkt, och inte våra kunder heller och det har varit många under de 30 år vi har utfört analyserna. Tvärtom så har våra kunder upprepade gånger talat om för oss att svaret på analysen har varit mycket precis och klart visat symptombilden och orsaken till densamma.

Men vi säger aldrig att vår service på något sätt skulle ersätta veterinärer eller veterinärmedicinsk behandling. Tvärtom, har nästan alla våra kunder har redan sökt den hjälpen, de har blivit undersökta efter konstens alla regler och medicinerade. Orsaken till att de sedan söker vår hjälp är att undersökning och behandling inte givit önskat resultat. 

HÅRANALYS ELLER BLODPROV

Blodprov

Det kommer många frågor till oss och ibland väljer jag att dela med mig av svaret här eftersom det kanske är fler som funderar över samma fråga. Idag är frågan vad som ger det mest exakta svaret - håranalys eller blodprov.

Traditionellt har vitaminer och mineraler alltid utvärderats via blodprov. Men att utvärdera vitamin och mineralnivåerna enbart via blodet kan leda till felaktiga resultat. Om vi enbart ser till det varierande kostintag vi har under en dag kan ett blodprov ge ett missvisande svar. 
Nivåerna av näringsämnen som finns i blodet är starkt beroende av vilket tidpunkt på dagen som blodet tas jämfört med tidpunkten för födoämnesintag. Ett blodprov kan man anse vara en ögonblicksbild av det exakta ögonblicket man tog provet. 

En annan missvisande faktor är att ett visst näringsämne kan finnas i blodet när det testas men det kan av olika orsaker inte tas upp av målorganet och utnyttjas som det näringsämne det är tänkt att vara. Det kan också vara så att ett ämne finns i blodet i väntan på att omhändertas av lever och njurar. Tittar man på levern så samlar den slaggämnen under tolv timmar för att under nästa tolv timmar rensa ut dem.

 
Blodet är organismens transportsystem och det sörjer för att vävnaderna får näring från fettsyror, glukos, aminosyror, vitaminer och mineraler. Vidare transporterar blodet kemiska budskap som hormoner samt jämnar ut temperatur-, surhetsgrad och andra skillnader som förekommer mellan olika kroppsdelar. Blodet fraktar också bort koldioxid, urinämnen, urinsyra och andra oorganiska slaggprodukter. Blodbilden förändras alltså en hel del under ett dygn.

I håret däremot ser man de senaste månadernas vitamin- och mineralämnen, de som faktiskt togs upp-, metaboliserades av kroppen och kom ut till vävnaderna. Håranalysen visar en extremt noggrann och exakt utvärdering av näringsbalansen.

Något annat man ser i hårprovet är förekomsten av vad vi i dagligt tal kallar tungmetaller. Det är mineraler som är toxiska eller blir toxisk om de finns för stora mängder i kroppen. Genom att kroppen har ett skyddssystem lagras de djupt i organ eller vävnader och de blir svåra att hitta i ett blodprov. Däremot kan en håranalys direkt avslöja historiska nivåer av de toxiska ämnena.

HÅRANALYS - VETENSKAP ELLER KRISTALLKULA

Kristallkula och trollformler

Vi får frågor, ibland rätt oförskämda frågor, om hur vi gör våra håranalyser, "använder ni kristallkula" är en typ av kommentar.
Nåja, tillvägagångssättet har vi alltid haft som en företagshemlighet. Vi har lärt ut det till några få utomstående genom åren, men i huvudsak stannar kunskapen inom vårat företag. Det är lite som Coca Colas recept.

Vad jag tycker har blivit mest ifrågasatt i våra analyser är nog hur vi kan se mentaliteten och känslorna hos en individ. Ja det är inte så konstigt det heller - vi behöver inte en kristallkula för att mäta känslor.

Låt oss se det så här, känslor påverkar kroppen på en väldigt fysisk nivå och tyvärr är vi människor mycket okunnig om känslornas fysiska påverkan på våra kroppar. Även djurens fysiska välbefinnande påverkas mycket mer än man tror av deras känslostatus. Djuren är också väldigt känsliga för stämningar, kanske ännu mer än människor eftersom det ligger i deras överlevnad att tolka vad som händer omkring dem. 

Kommer ihåg en häst som ägarna var väldigt missnöjda med, den gjorde inte några bra resultat. Hans sa till hästens ägare, efter att gjort analys på hästen, att sluta säga till hästen att den skulle åka på slakt om han inte skötte sig. Ägaren blev naturligtvis väldigt förolämpad och ifrågasättande av ett sådant påstående, men måste till slut medge att Hans hade rätt i det han sa. Hans sade till dem att ändra sin attityd, berömma hästen och hantera den som en familjemedlem, för man säger inte till sin familj att den skall dödas. Familjen ändrade sin attityd, ingen annan behandling behövdes för att hästen skulle känna sig trygg och den förändrades och började gå väldigt bra. Ägaren ringde faktiskt och tackade Hans för hans uppriktighet.

Så hur kan man då mäta känslor "bara" genom att analysera håret
Våra och djurens känslor omvandlas till fysiska kemiska substanser i form av neuropeptider vilka är en grupp ämnen, sammansatta aminosyror, som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet (CNS) och exempel på neuropeptider är serotonin, histamin, oxytocin, insulin, endorfin och gastrin. Även andra hormoner frisätts efter våra känslomässiga upplevelser, balansen på vitaminer och mineraler är ytterligare andra ämnen. Till och med om vi har en frisk eller sjuk bakterieflora i tarmarna påverkar vår hjärna.
Neuropeptider kan också bildas av bland annat mjölkprotein och gluten. Det tar ungefär tre dagar för kroppen att göra sig av med mjölkproteiner medans vetegluten kan ta upp till ett år för kroppen att avgiftas från. Är man allergisk mot dessa ämnen, eller något annat ämne, kan det alltså påverka den känslomässiga hälsan, det ser man väldigt ofta på både djur och människor.

Men enbart genom att ta fram individens metaboliska profil och se vilka vitaminer och mineraler som förbrukas får man fram en rätt klar bild av en individs känsloläge.
Det autonoma nervsystemet kan delas in i det sympatiska och det parasympatiska. Dessa båda nervsystem ger som regel impulser till samma områden i kroppen men har oftast motsatt effekt. Det sympatiska nervsystemet kan ses som en gaspedal medan det parasympatiska är bromsen. Båda systemen behövs för att få en balans mellan aktivitet och vila. 

En individ med snabb ämnesomsättning, en sympatisk dominans, har en ökad sköldkörtel- och binjureaktivitet - alltså kroppen bereds för strid eller flykt och har en låg retningströskel.
Parsympatisk dominans, där är det i stället en långsam ämnesomsättning med tendens till minskad binjureaktivitet. Det här omfattar individer som är svårare att motivera, har ett lugnt temperament och hög retningströskel.
Väldigt förenklat kan men se att de som har en sympatisk dominans har stort behov av balans mellan kalium och natrium. De som har en parasympatisk dominans har behov av balans mellan kalcium och magnesium.

Det är här en väldigt förkortad version av hur man kan se den känslomässiga statusen i håret. För det är så mycket mer som spelar in också och man får ta hänsyn till.
Avslutningsvis knyter vi ihop de olika lösa trådarna för att få en helhetsbild av individen och hur obalansen yttrar sig symtommässigt.

När det gäller djuren så får man alltså även omvandla de mänskliga känslorna till hur ett djur kan tänkas reagera på omgivning, andra djur och människor. Ibland kan man uttrycka sig som "att man får en känsla av" och då genast åker teorierna om kristallkulan fram. Men jag kan lova, ibland kanske det skulle vara lättare att kunna läsa av en kristallkula än att knyta ihop alla trådar innan man kan ge svaret på en analys.

Det är fler än vi som gör analyser

Tidigare Chefsveterinär Peter Forsberg på STC (Svenska Travsportens Centralförbund) sade: "STC utför ökad kontroll under 2008 och analysmetoder för att spåra användning av anabola steroider förbättras hela tiden. Just nu utvecklas en håranalysmetod som kommer att användas i stickprovskontroller av hästar, både vid import och hos uppfödare här hemma i Sverige. När metoden är fullt utvecklad kommer en offensivare kontroll att ske. – Vi kommer också att erbjuda köpare av hästar utomlands att, om de så önskar, ta prov från den tilltänkta hästen och få detta analyserat. Således bör man ha en klausul som berättigar till återgång av köp om anabola steroider kan spåras, säger STC:s chefsveterinär Peter Forsberg. – Spårbarheten efter behandling med anabola steroider är mycket individuell, vid håranlys kan det vara påvisbart upp till flera år efter användandet, fortsätter Peter".

Det är intressant också att man inom den vanliga forskningen har upptäckt att det faktiskt går att se tillbaka och kunna få fram uppgifter om vad som hänt sedan flera år. Vi använder oss av den kunskapen också, men då genom att förmedla de konstitutionella svagheter en individ har och att vi då kan rekommendera behandling och allra viktigast rekommendera förebyggande hälsovård. 

Med förebyggande hälsovård så skulle det drastiskt kunna minska hästars och människors lidande, ge plats för dem som verkligen behöver veterinär eller läkare genom att minska vårdköerna.

JESSICA JONSSON

Jessica är utbildad massör från Axelsons Gymnastiska Institut och utbildad inom Autentisk Harmoni massage. 

Jessica Jonsson är utbildad inom företaget och utför håranalyser samt ger kost– och foderrådgivning.

Håranalys - en unik mätmetod

När vi utför en håranalys mäts energin i kroppens energikanaler.  Genom denna mätmetod kan vi avläsa om ett organsystem är friskt eller om det finns någon form av blockering i flödena. Genom mätmetoden kan vi på ett tidigt stadium upptäcka blockeringar i de olika flödena och framför allt; varför dessa blockeringar har uppstått för att sedan föreslå en ”skräddarsydd” behandlingsform.

Kostråd

Varje människa är unik och det är logiskt att tro att vi inte heller mår bra av samma sorts mat. Genom håranalysen undersöker vi vilken typ av kost som bäst passar den enskilda individen. 

Även djuren får rekommendation om artanpassad utfodring.

Om du är intresserad av en analys så kan du se här hur du skall gå tillväga för att skicka in ett prov..
Mananalys/Håranalys

Jag har även samlat ihop lite länkar med intressanta infallsvinklar.

Länkar till håranalyser
En länk av ditt hår säger hur du mår
Håranalys mäter kortisolvärdet
Drogtester via håranalys

Drogtester inom Norges försvar

HAVRE DET IDEALA KRAFTFODRET FÖR HÄSTAR

HAVRE, DET IEDALA KRAFTFODRET FÖR HÄSTAR

av Christina Plank

Hel haver är utmärkt förpackade näringsämnen

På grund av många funderingar kring utfodring med havre lägger jag in en intervju med Christina Planck från Aftonbladet. Vi som jobbar med hästar på Homeopathuset Söderström håller fullt ut med om vad Christina Plank säger här:

Bra havre har tung kärna

   Havren är det ideala kraftfodret för hästar. Det menar foderexperten Christina Planck. Att ge hästar havre i vårt land är en gammal tradition. Havren har den för hästar perfekta kombinationen av högt fiberinnehåll, hög fetthalt och bra aminosyrasammansättning.

   Christina Planck, 60, är agronom, därtill hästuppfödare och bonde. Hon har under flera decennier skrivit om foder för hästar. Den mest kända är ”Rätt foderstat bättre häst” som trycktes i sin första upplaga 1981.

Hur länge har man gett havre till hästar?
   - Det är ju svårt att veta men genom att vi har så fuktigt klimat i Sverige har vi tidigt odlat havre i Sverige, men norr om Dalälven kan havre inte växa utan där har man istället odlat korn. Användandet av kraftfoder började mer på allvar i och med att hästarna började flytta in till städerna. De blev skjutshästar, spårvagnshästar, arbetshästar, bryggarhästar och så. Då behövde de något extra kraftfoder utöver höet. Det gick inte att släpa med sig tillräckligt med hö in till staden. Förr använde man mycket av det fodermedel som blev till på gården, det man fick över efter produktionen. Så pressade man linfrökakor och annat till hästarna av det. I andra länder har hästar ätit det energirika foder som växer där, i Sverige växer havre bra, därför har vi gett havre till våra hästar. *En häst i Kina äter ris, en häst i USA äter majs, det beror på tradition.

Är havren det fulländade kraftfodret för hästar?
   - Ja egentligen är det det. För egentligen är hästen en gräsätare och där är den mycket bra på att få ut energi ur gräset. Men när vi ger hästen annat att äta kan den inte smälta det lika bra. Det finns stärkelse i spannmål som hästen egentigen inte är bra på att smälta, men i havren finns det mindre andel stärkelse än i andra spannmål. Havren är dessutom det fettrikaste spannmålet vi har och innehåller mycket fibrer som hästen är en stjärna på att smälta. Om man ger hästen korn får hästen mer stärkelse att bryta ner än om man ger den havre, därför är havre mer ”ofarlig” att ge än korn. Hästar som är känsliga för stärkelse kan få små reaktioner av korn.

Fördelar med havre?
   - Det positiva med havren är ju den att den har den här blandningen mellan fett och stärkelse och fibrer, den kombinationen.

Nackdelar med havre?
   - Allt för mycket skämmer ju allt, men egentligen finns det inga riktiga nackdelar med havren.

Finns det olika sorters havre?
   - Det finns olika sorters havre till exempel Matilda, Freja, Vital och svarthavresorter som Hirondel och Ebene. Men sorten spelar ingen roll. Det viktiga är att den ska ha tung kärna, man vill ha den välrensad, utan slökärnor och agnar, det får inte finnas en massa skal med. Det är lite olika färg på olika sorter, men det spelar egentligen ingen roll. Man håller sedan ett par år tillbaka på att odla fram en havre för hästar som innehåller mycket fett.
   - Om svarthavre vill jag berätta att färgen sitter bara i skalen,. Det har ingen betydelse om havren är gul, svart eller vit. Det är bara det att svarthavren är mer välrensad, näringmässigt är den detsamma som vår egna havre. Svarthavre importeras.

Varför blir vissa hästar för pigga på havre?
   - Ja du om man visste det. Det kan vara en kombination, det kan vara vissa fettsyror, strukturen på havrestärkelsen, kan vara betaglukanerna i fibrerna. Men det har man ingen aning om.

Vad har havren för näring?

   - Ett kilo havre har ungefär lika mycket energi som ett kilo hö. Havren innehåller relativt mycket protein och det beror lite på skörden också. Är det en stor skörd så är det lite protein, är det en liten skörd är det oftast mycket protein. Havre innehåller relativt mycket fosfor och lite kalcium. Man får titta lite höet också när det gäller kalk/fosforhalten om det behövs tillskott för den balansen. Men det är så med allt spannmål att fosforhalten är högre än kalciumhalten.

Ska man ge havren krossad eller hel?
   - Jag tycker att den ska vara hel om man inte har hästar med väldigt dåliga tänder. Man vinner absolut inget på att krossa den, så länge hästen kan tugga sönder kärnan får den ut all näring. När man krossar havren öppnar man den idealiska förpackningen och släpper in luftens alla microorganismer. De ger en sämre hygienisk kvalitet och dels lever de lite på näringsinnehållet i kärnan.
   - På ett kilo havre går det runt 30.000 kärnor. Alla som tycker att de hittar så många kärnor i gödseln kan kontrollera följande: hittar man då fler än 250 kärnor per kilo häst gödsel så kan man fundera (jag tror inte man hittar fler. Är havren väldigt hårt nertorkad kan man stöpa havren. Det är att slå över vatten. Men jag tycker inte att den ska krossas.

  Hur mycket havre ska man ge?
   - Jag är av den uppfattningen att hästen av naturen är en gräsätare, och om den jobbar så mycket att den inte hinner äta mer hö utan att man måste ge den kraftfoder så gör man det. Men hellre ska de få tugga mer på sitt hö eller hösilage än att ge dem kraftfoder. Man har en tumregel, det gäller alla kraftfoderslag, det är max 0,4 kilo kraftfoder per 100 kr häst och utfodringstillfälle.

Hur är det med skörden, kan man ge nyskördad havre?
   - Med dagens skördeteknik kan man fodra havren som är ganska omedelbart skördat. Havren som sådan är inte farlig, men bytet mellan gammal havre och ny havre är ett foderbyte i sig som ska ske långsamt. Där är det viktigt att tänka på att hästar kan reagera olika.

Intervju med Christina Planck i Aftonbladet

1 liter havre bör väga 7 hg, kommentar av Elisabeth Söderström.