DETOX

DE FYRA AVGIFTANDE UTSÖNDRINGSORGANEN

Allt hästen äter kan bara tas in EN väg i kroppen, genom munnen!

Men faktum är att kroppen är försedd med FYRA utvägar för av avfallsprodukterna vilket visar vikten av att toxinerna skall lämna kroppen så fort som möjligt och det är här den största hjälpen skall sättas in. 

De avgiftande systemen är: Huden, lungorna, tarmen och njurarna. Via huden utsöndras de fettlösliga toxinerna och urinsyran, den gasformiga avgiftningen sker via lungorna, tjocktarmen avlägsnar de fettlösliga toxinerna från organismen och via njurarna befrias ämnesomsättningen från de vattenlösliga toxinerna. 

FYRA VÄGAR FÖRA UT…

Många funderar över vad som händer med deras hästar efter de börjat ge våra olika pulver. Man blir orolig när hästarna börjar visa olika reaktioner och om det är farligt eller om det skall vara på detta viset.

Filosofin bakom behandlingen med våra produkter är ju att lokalisera orsaken till de symptom hästen visar. De här symptomen är oftast orsakad av att slaggprodukter och toxiska ämnen undan för undan byggs upp i hästens kropp. När hästarna blir allmänpåverkade och inte mår bra är det ofta så att de fyra avgiftande organen, lungor, grovtarm, njurar och hud inte hinner med att utsöndra toxinerna.

När man påbörjar en behandling med produkterna startar kroppens läkningsprocess. Den processen kan orsaka tillfälliga reaktioner hos hästen. De vanligaste tecknen på att läkningsprocessen startat är förändringar i lukt och konsistens i urin och träck.

Det är också vanligt att hästen kan börja hosta eller få flytningar från nosen. Man har berättat vid ett flertal tillfällen för oss att det har kommit slem via nosen som har fyllt en halv hink.

Det händer också att alla fyra benen sväller upp och detta på grund av reaktioner i blod- och lymfcirkulationen. Om hästen har hudproblem kan även de accelerera under en kortare period.

De här läkningsprocesserna kommer i regel efter två veckors behandling, men det händer att läkekrisen kommer först efter tre till fyra veckor. Reaktionerna kan sitta ifrån en dag till ett par veckor. Läkningsprocessen är inte farlig för hästen. Skillnaden mellan en sjukdom och en läkekris är att hästens allmäntillstånd oftast är opåverkad och hästen är pigg, äter och dricker som vanligt.

Vi är också noga med att påminna om vad som är naturligt foder för en häst. Detta för att i möjligaste mån understödja hästens hälsa och att genom det inte överanstränga de normala kroppsfunktionerna.

FRISKA ORGANSYSTEM

I vårt arbete med hästarna har vi lärt oss en del om hur den friska kroppen fungerar, vi har lärt oss deras symptomspråk och det som känts viktigast för oss i vårt arbete har varit att försöka följa naturlagarna, så långt det är möjligt, i den behandling som eventuellt behövts. 

Genom mananalyserna har vi kunnat kartlägga orsaken till de sjukdomssymptom hästen har visat och av det kunnat utveckla produkter som går direkt på orsaken till symptomen, vi har utvecklat basprodukterna och specialprodukterna. Vi har genom mananalyserna även kunnat se vad hästen är allergisk eller känslig mot när det gäller utfodring.

Grunden i hästhållning, tycker vi, i första hand, är att veta vad man utfodrar hästen med. Vad som är ett naturligt foder eftersom det är absolut det viktigaste för att undvika ohälsa hos dem. Naturligtvis är även andra omständigheter viktiga, deras levnadsmiljö t ex, man sätter ju inte hästen i svinstian.

Nu är det fodret jag vill uppehålla mig vid eftersom det vi upplever är att de processade industrifodren i första hand är det som orsakar många av de störningar och sjukdomar vi ser hos dagens hästar. Att man sedan vaccinerar den för att den skall kunna äta foder som den riskerar att bli sjuk av, t ex hösilage, är ju en annan ytterlighet som jag berört i tidigare inlägg.

Om man tittar på allergihitlistan för hästen så ligger det processade, upphettade kraftfodret som innehåller "kokt" säd, jäst och olja som nummer ett. Vi ser ju också att det ständigt kommer ut nya kraftfoder på marknaden och som vanligt när man kollar innehållet så är det kokta ingredienser av allehanda slag och restprodukter från industrin som man tycker att hästarna skall äta.

Om man tänker rent historiskt är det är inte under så många år som man fodrat hästarna med ”kokt mat” och deras immunförsvar har inte lärt sig känna igen det som ofarligt. Som vi ser det är det den största anledningen till att hästarna lider av mag- och tarmproblem idag. Från mag- och tarmsystemet kan otaliga andra sjukdomssymptom uppkomma eftersom immunförsvaret är så nära involverat i matsmältningen, se halshästar och fånghästar t ex. Symptomen variera naturligtvis beroende på vilket organsystem som är den svagaste länken hos de olika individerna.

Som om det inte skulle vara nog med all "junkfood" man stoppar i sina hästar, det finns även miljögifter.

VET NI VAD FYTOREMEDIERING ÄR? 

Växterna suger ut toxiner från jorden

Fytoremediering, ett samlingsnamn, kallas metoden som utnyttjar växters naturliga förmåga att ta upp, omvandla eller stabilisera toxiska ämnen och miljögifter när man sanerar förorenad mark. Det finns flera olika metoder men det går ut på att använda växternas naturliga, kemiska och fysiologiska förmåga.

MILJÖGIFTER

Internetbild

Ämnen som har en skadlig inverkan på miljön kallas för miljögifter. Miljögifterna innefattar både organiska och oorganiska ämnen. Gemensamt för de här ämnena är att de är giftiga, långlivade och tas upp av levande organismer. De har en negativ och långvarig påverkan på hela ekosystemet.

FYTOEXTRAKTION - FYTOAVDUNSTNING

Vi pratar ju om att växterna tar upp mineralämnen från jorden och det tycker man ju låter rimligt. MEN, växtens rötter tar även upp föroreningar från jorden och vissa växter mer än andra. Så vaddå gifter i jorden?? Ja, man behöver ju bara se på spridning av glyfosat, det tränger ner i jorden och förorenar både den och grundvattnet. Andra ämnen som tungmetaller och luftföroreningar som hamnar i naturen och följer med ner i markerna när det regnar. De här är toxiska ämnen som växtens rötter suger upp till bladverket där det lagras i bladens vävnader. Om man använder rötslam som gödningsmedel är det hur mycket toxiner som helst från det som lagras i jorden. 

Nya föroreningar tillkommer ju också, vissa industriframställda produkter innehåller tungmetaller så även metalltäckta kraftledningar, kreosot, dioxiner med flera. Växten som används som fytoextraktor måste ha förmåga att frigöra metaller från jordkolloiderna, för att i nästa steg kunna absorbera dem. Det finns cirka 400 kända växter som har visat sig användbara vid fytoextraktion. Brassicaceae (korsblommiga växter), Salix (Sälg, Vide och Pil) och Poppel är några grupper som har använts vid försök och visat sig användbara vid fytoextraktion, antagligen på grund av deras djupa rotsystem.

Efter att växten tagit upp föroreningar kan vissa av dem lämna växtens vävnader i form av gas. Man har beskrivit att lösliga föroreningar tas upp av växtrötterna med vatten för att transporteras till löven och med hjälp av växtens egna mikrober förvandlas till ånga och avdunsta.

VARFÖR TAR JAG UPP ETT ÄMNE SOM FYTOREMEDIERING HÄR?

Kretsloppet

Det är inte alla ovanligt att jag blir ifrågasatt när jag säger att man bör avgifta hästarna."Min häst går på bete, äter bara hö/hösilage och inget annat så hur skulle den kunna få i sig de där ämnena som du talar om, varför skulle han behöva avgiftas" är det vetenskapligt bevisat att hästar behöver avgiftas" är några av argumenten.  

Men, om man då tänker efter, hästarna äter växter, örter, bark, grenar, ja de är växtätare. Så hur kan det komma sig att hästar blir sjuka av att äta gräs? Kan det vara så att åkermarken blir mer och mer förgiftad, att det som odlas på åkermarken suger upp toxiska ämnen vi rötterna. Kan det vara så att det färska gräset fortfarande innehåller mycket toxiska ämnen? När man torkar gräset så avdunstar mycket av gifterna? Stannar det mer toxiner kvar i hösilage som ju inte fått torka på samma sätt? Ja det är många frågetecken.

Ser man på de gifter som sprids så ger de här ämnena allvarliga och kroniska skador på bland annat det hormonella systemet och immunförsvaret samt att tungmetallerna vet man att de ger skador på nervsystemet och njurarna. Man får inte heller glömma att hästarna vaccineras, vacciner innehåller bland annat tungmetaller, man ser att många hästar utvecklar t ex fång när de fått sin vaccination. Många hästar utfodras med processat kraftfoder som i sin tur orsakar allergier och inflammationer i kroppen.

Det kan ju vara så att till slut slås hela immunförsvaret ut och hästen får en massa olika kroniska sjukdomar varav många liknar människans.

ETT STORT SKÄL TILL AVGIFTNING

Jag tar upp det här ämnet eftersom jag tycker att det enda tänkbara är att stärka hästens immunförsvar och understödja de avgiftande organen för att djuren skall vara friskare. Nu kan det låta enkelt att bara sätta in några medel, men många vitaminer och mineraler binder tungmetaller, fungerar som antioxidanter och understödjer kroppens möjligheter att eliminera toxiner. Inget är enkelt, för vissa individer tar det längre tid än för andra att läka, vissa individer verkar vara känsligare men man får göra det som är möjligt för hästen i dagsläget.

DETOXPAKET

Renefor, Colofor och Respirafor

För att underlätta för de avgiftande organen brukar vi rekommendera en Detoxkur för hästarna när de t ex har avslutat sin tävlingssäsong. Det är en bra tid för att städa ur och bygga upp inför kommande säsong på tävlingsbanan.

Men naturligtvis kan man Detoxa sin häst när man själv anser att det kan behövas och symptom när det kan vara dags varierar.

Behöver då alla hästar avgiftas? Ja, idag är det nog nödvändigt att tänka på att avgifta systemen. Hur mycket toxiska ämnen de samlat på sig beror naturligtvis på vad man ger dem för förutsättningar med beten och foder. Men om man fodrar med olja, jäst, pelleterat eller mysli foder innehållande allehanda märkligheter så är en avgiftning att rekommendera för att undvika att allvarligare sjukdomar tar plats.

Det går bra att ge 500 gram av varje sort på våren och den andra halvan på hösten. Det är ungefär 6 veckors kur. Förvara alltid öppnade burkar torrt.

DETOX VID KEMISK AVMASKNING

Equifilier och Colofor

Vid kemisk avmaskning rekommenderar vi en behandlingskur med Colofor i kombination med Equifilier på grund av att det tar levern ca 3 månader att bryta ner kemikalierna och att tarmfloran kan behöva återställas.

MINESYL

                                    


Vi rekommenderar också alltid att man har Minesyl som ett grundläggande och uppbyggande fodertillskott.

WEBBSHOP


Läs mer om Minesyl här

LUNGORNAS OKÄNDA FUNKTION

LUNGORNA KONTROLLERAR HUD, KROPPSBEHÅRING OCH SVETTNING

En gammal kund till mig som har varit slaktare berättade att de organ som ser värst ut på en häst är lungorna. Han visste nu inte exakt vad det berodde på även om han hade sina tankar kring det. Mycket intressant att få höra hur hästarna ser ut invärtes. Själv tror jag ju att det här med hur lungorna ser ut har att göra med deras avgiftande funktion.

Lungorna, tillsammans med huden, njurar och grovtarm är de fyra avgiftande organen.

I gasutbytet sker den gasformiga avgiftningen via lungorna; hästen andas in syre som tas upp av det arteriella blodet och andas ut koldioxid, som lämnas av det venösa blodet.

Tittar man på lungornas funktion så skall de rena fukta och värma inandningsluften. Den grövsta filtreringen görs av näshåren medan mindre partiklar fastnar i det slem som täcker slemhinnan överallt i näsan/nosen.

Sto och föl

Luktsinnet är nära förbundet med våra/hästens minnen och en speciell lukt kan framkalla associationer till en viss händelse, plats eller upplevelse. Två av luktnerverna går nämligen direkt in i limbiska systemet i hjärnan där funktioner som ha med minen och känslor att göra är knutet. Luktminnet leder också hästen till de örter som varit dess naturliga föda i tusentals år. T ex så överför stoet sina luktminnen vidare till fölet för att lära det hitta den rätta födan.

Andningsfrekvens

Bild Hippson

Hästen andas i stort sett bara genom näsborrarna och det är en fördel som bytesdjur att kunna dra in luft genom näsborrarna och därigenom känna lukter samtidigt som den betar. I vila är ett normalt andetag runt fem liter och hästen tar omkring 10-18 andetag per minut så minst 50 liter luft passerar hästens lungor varje minut.

Vid hård ansträngning ökar både andningsfrekvens och storleken på varje andetag, under ett löp passerar omkring två tusen liter luft lungorna på en galoppör varje minut! I galopp är andningen kopplad till stegfrekvensen med ett andetag per galoppsprång, under hårt galopparbete tar hästen därför omkring 120 andetag per minut.

I trav däremot finns inte en lika stark koppling och travhästens andningsfrekvens under hårt arbete är lägre än galoppörens, omkring 90 andetag per minut. Andningen påverkas av huvudpositionen och den position som eftersträvas framför allt inom dressyr påverkar flödet i luftvägarna så att andningen blir mer ansträngd.

Trots att ytan i lungorna som kan ta upp syre motsvarar runt 300 kvadratmeter och stora mängder luft passerar varje minut är andningsapparaten den största begränsningen för en häst i de typer av arbete där syreupptaget till stor del avgör prestationsförmågan som exempelvis trav, galopp, distansritt och en del av grenarna i western. Konsumtionen av syre ökar dramatiskt under hård ansträngning men når efter ett tag en platå, om ansträngningen fortsätter börjar mjölksyra ansamlas och hästen blir fort trött. Syrekonsumtionen kan öka 30 gånger under den första minuten av ansträngning och kan i extrema fall bli över 100 gånger högre än i vila.

Den maximala syreupptagningsförmågan redovisas ofta i ml syre per kg kroppsvikt och minut. Vältränade engelska fullblod har en maximal syreupptagningsförmåga runt 140-150 ml per kg kroppsvikt och minut och motsvarande siffror för vältränade kallblod och ponnyer är 70 respektive 90 ml per kg kroppsvikt och minut.

Infektioner i lungor och luftvägar

Genom avelsurval har vissa hästtyper förbättrat sin syreupptagningsförmåga betydligt. Hjärtat och blodet har dock högre kapacitet än lungorna vilket gör att även små förändringar i lungorna, orsakade av till exempel infektioner eller dålig stallmiljö, medför en stor sänkning av hästens prestation.

Forskning på University of Guleph har visat att mögligt och dammigt foder är den absolut vanligaste orsaken till allergier, hals- och lungsjukdomar hos hästar. Forskningen visar att över 50 % av unga tävlingshästar insjuknar i allergiska lungsjukdomar som är likartad med astma hos människor. Besvären visar sig som inflammationer och slemhinneförtjockning i luftrörens slemhinnor. Detta utvecklar sig till kroniska inflammationsprocesser vilket markant sätter ner tävlingshästens kondition.

Lungorna reglerar kroppsvärmen

Lungorna kontrollerar huden och kroppsbehåringen och en av hudens uppgifter är att reglera kroppsvärmen. Det finns flera olika fysiologiska samband för hur hästen reglerar värmen i kroppen. När omgivningens temperatur är lika med kroppstemperaturen så är temperaturskillnaden till omgivningen noll och värme avges då som fukt. Man ser att hästen har ökat antal andetag per minut och svettas. Fukt avges från luftvägarna vid andning samt lite passivt från huden hela tiden. Avdunstningen av fukt från andningsvägarna och från huden är mycket viktiga för att hästen ska kunna reglera sin kroppstemperatur i värme.

Hästar har god förmåga att svettas och det ger en aktiv möjlighet till ökad avkylning genom avdunstning. När det blir varm, ökar hästen i första hand andningsfrekvensen från normalt i vila 8-16 andetag per minut till 30-40 (upp till 60) andetag per minut i vila. När omgivningstemperaturens sjunker, ökar temperaturskillnaden till omgivningen och därmed även den fria värmeavgivningen och hästen kan reglera blodflödet till huden som rymmer en blodreserv och på så sätt håller hästen temperaturskillnaden till omgivningen rätt konstant. 

Klipper man hästen fungerar inte det här otroligt fina samarbetet mellan lunga, cirkulation och hud. Hästens ägare/skötare måste då ta ansvar för och aktiv delta i hästen förutsättningar för att kunna reglera sin värmebalans.

Forskning kring klippning och täcken   

Bild: Hippson

Under höstens (2014) Hippocampusdagar på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala berättade Kristina Dahlborn och Elke Hartmann om projektet som de, tillsammans, har jobbat med under åren 2012 till 2014. Fokus i forskningen har varit klippningens och täckandets vara eller inte vara. 
  
Stor mängd täcken
I Sverige har, enligt en enkätundersökning utförd av Elke Hartmann i december 2013, över 40 procent av hästarna mellan tre och fem täcken vardera – medan 25 procent har mellan sex och tio täcken var.
Största andelen, 46 procent, av de tillfrågade hästägarna börjar använda täcke när temperaturen sjunker under +10 grader. De vanligaste orsakerna till att täcka hästar är enligt enkätsvaren stark vind, kyla eller nederbörd. Hästägarnas inställning till klippning är i stället relaterad till ridningen – man vill att hästen ska kunna prestera bättre under ridpasset och torka fortare efter träningen.

Torkar snabbare
Hästens päls är skapad för att fungera som den är, vid klippning rubbas pälsens isoleringsförmåga. Under ridning underlättas dock värmeavgivningen, blir hästen svettig under ridpasset torkar den snabbare med klippt päls. Det är forskningen överens om.
Men hästens välbefinnande sitter inte enbart i pälsen, hur är det med kroppens faktiska temperatur och med hjärtfrekvensen under ridpasset?
Kristina Dahlborns forskningsgrupp tog hjälp av riksanläggningen Wången, och av Jällaskolan i Uppsala, med att mäta skillnaderna mellan klippta och oklippta hästar – totalt tolv gånger vid varje försökstillfälle. Man undersökte hästarnas rektaltemperatur, hudtemperatur, hjärtfrekvens och andningsfrekvens både innan, under och efter träningspasset.

Foto: Hippson

Samma kroppstemp
De oklippta travhästarna i försöket, som alla jobbade lika hårt på travbanan men fick olika skötsel efteråt, låg alla på samma temperatur en timme efter ridpasset. Detta oavsett om de hade duschats, duschats och fått täcke, eller endast borstats efter träningen.
För ridhästen i ridhuset påverkades inte hjärtfrekvensen, oavsett om den var klippt eller inte. Inte ens den klippta hästen som reds med täcke blev mer påverkad än den klippta hästen utan ridtäcke. Den klippta hästen i ridhuset hade dock snabbare återhämtningstid, mätt i andningsfrekvens efter ridpasset, jämfört med den oklippta hästen.
  
Täcket "täpper till"
I boxen innan ridpasset låg hudtemperaturen för den klippta hästen nästan två grader lägre än hos den oklippta hästen. Efter träningen hamnade dock samtliga hästar med täcke två grader högre i hudtemperatur, jämfört med halvklippta hästar som fick stå utan täcke.
För den varma travhästen som duschades av efter träningspasset skedde en relativt snabb sänkning av kroppstemperaturen, men för hästen som fick dusch och därefter täcke hade duschen ingen effekt. Kroppstemperaturen låg helt enkelt på samma nivå som för den oduschade hästen.

RESPIRAFOR

Respirafor 500 g, understödjer lungornas funktioner

Köp här

Läs om våra produkter här

Text: Annelie Lundkvist
Foto: Viktoria Makarova/Dollar Photo Club
Källa: Equiinfo,SLU

MÖGEL

MÖGEL, FARLIGT ELLER...?

Forskning på University of Guleph har visat att mögligt och dammigt foder är den absolut vanligaste orsaken till allergier, hals- och lungsjukdomar hos hästar. Forskningen visar att över 50 % av unga tävlingshästar insjuknar i allergiska lungsjukdomar som är likartad med astma hos människor. 

Besvären visar sig som inflammationer och slemhinneförtjockning i luftrörens slemhinnor. Detta utvecklar sig till kroniska inflammationsprocesser vilket markant sätter ner tävlingshästens kondition.

Mögelsporer

Mögelsporer (se pilar) som blivit inandad från mögligt hö/hösilage tillsammans med makrofager (en typ av vita blodkroppar som finns i lungalveolerna). Foto; University of Guelph

Mögelsporer är extremt små partiklar som är minder än 1-10 µg i diameter. De här små partiklarna andas in och kommer ner i alveolerna (luftrörens minsta förgreningar) och där stannar de kvar. Mögelsporerna har en benägenhet för kolonisation av hålrum och invasion av blodkärl. Vid en invasion av blodkärlen kan en infektion från lungorna till olika organ som t ex mag– och tarmkanalen, hjärta, njurar, lever, mjälte, sköldkörtel och hjärna uppkomma.

Mögel – en grogrund för många sjukdomar

Runemogård i Hälsingland, har en mycket fin stallmiljö

Mögel orsakar ett brett spektrum av sjukdomar. Mögelsporernas egenskaper som allergener, deras benägenhet för kolonisation av hålrum och invasion av blodkärl, ger speciella problem.

Mögel kan finnas i säd, stallmiljö (tvättboxar), inkommande vatten som läckt eller dålig ventilation eller dåligt rengjorda ventilationssystem. Inplastat vallfoder är en stor grogrund för skadliga mikroorganismer, och hållbarheten i en öppnad bal är starkt begränsad och bör användas inom 2 - 3 dagar. Jäsningsprocessen i en bal startar nästan direkt man öppnar balen och jästen ”öppnar också dörren” för andra mikroorganismer som då t ex mögelsvampar. Fläckar som breder ut sig på större ytor och ser ut som spindelväv eller är luddiga och luktar är mögel. Det förekommer också värme i balen när den processen startat och då är hela balen otjänlig.

Källa: University of Gulef

Förekomst av mögel i hästfoder, en sammanfattning från en studie i Husdjursvetenskap

Mjöldryga (lat. Secale cornutum) är ett vilstadium av sporsäcksvampen Claviceps purpurea. Denna är en parasitisk svamp som angriper flera vilda gräs, men även sädesslag som råg, korn, ris och vete.

Betesgräs, hö, spannmål och ensilage kan alla vara värdar för olika svampar. Svamparna och deras respektive mykotoxin finns i olika mängd varje år beroende på klimatet och andra faktorers påverkan på deras tillväxt. Optimala förhållanden för mögel och för bildningen av mykotoxin är oftast inte desamma. I spannmål och annat djurfoder kommer de mykotoxin som oftast hittas från Fusarium, Aspergillus och Penicillium. 

Majs

möglig majs

Majsfodermjöl har visat sig innehålla höga halter mykotoxin som aflatoxin, zearalenone och deoxynivalenol. Majs skördas ofta med hög fuktighet och är också det sädesslag som oftast drabbas av fumonisiner. 

Bete, hö och halm

Betesmarker består ofta av olika gräs och baljväxter som växer tillsammans naturligt eller odlat. Flera mykotoxin som kan skada betande djur kan bildas på eller i dessa växter. Särskilt rajgräs, rörsvingel (ett högt gräs) och rödklöver förknippas med endogena mögeltoxiner som kan leda till mykotoxikos hos hästar och idisslare. För att undvika förgiftningar och få en god beteshållning är det viktigt att undvika dessa växter. Grödan från vallen kan även torkas och utfodras till hästar året runt. Torkning av hö med hygieniskt god kvalitet är dock mycket väderberoende och kan försvåras om sommaren är regnig. Mögelangrepp på hö var mycket vanligt vid en undersökning i England och Aspergillus fumigatus, Actinomyceter och Penicillium spp. förknippas med mögligt och varmgånget hö. Hö från äldre gräsvall kan innehålla höga halter av zearalenon och möglet i sig kan också ställa till skada, bland annat på luftvägarna.

En kontaminationskälla som ofta förbises är den halm som ges som bäddmaterial. Kontamination via bädden kan ge upphov till förgiftningar via inhalation eller hudkontakt. Vissa hästar äter också varierande mängd av bädden. Om både det ordinarie fodret och bädden är kontaminerat av mykotoxin kan hästarna få i sig ännu högre nivåer vilket leder till en ökad risk för förgiftning, dessutom kan kombinerade effekter av olika mykotoxin uppstå. I halm av vete och havre förekommer DON och halm kan även infekteras av stachyobtrystoxiner. 

Mykotoxinförgiftning i endera slaget kommer att försämra djurets prestation, och negativt påverka dess hälsostatus. Symtomen på de kroniska och subkroniska förgiftningarna kan dock vara svåra att koppla ihop med mykotoxinintag och det är först när en foderanalys utförs som sjukdomsorsaken kan fastställas. Det är därför viktigt med en allmän vetskap om förekomsten av mykotoxiner; vilka risker som finns och vilka foder som är värst utsatta för kontaminering. 

Ensilage

Lagring av vallfoder sker numer ofta i form av ensilage. Ensileringsmetoden innebär att fodret konserveras genom en anaerob jäsning (fermentation). Jäsningsprocessen är mindre väderberoende än torkningen av hö, därför lämpar den sig bra i tempererade länder som Sverige. Ensilering kan bland annat ske i olika typer av silos eller i plastbalar, som är vanligt bland hästägare. Anaeroba förhållanden är viktiga under lagringen av ensilaget, då vattenhalten i gräset är hög. Ibland används tillsatsmedel som melass, syra eller laktobakterier för att minska risken för felfermentation och hindra ovälkomna mikroorganismer. Om luft kommer in i balen, till exempel vid ett oupptäckt hål, för lös packning av materialet, eller om balen inte utfodras tillräckligt snabbt blir ensilaget snabbt mögelinfekterat. Fusarium och Penicillium roqueforti är de främsta mögel som i sådana förhållanden växer på ensilaget. Ett av de vanligast förekommande mykotoxinerna på ensilage är DON*, och Roquefortin C är också vanligt.

Immunotoxiska effekter på hästar

Toxiska effekter kan i regel uppstå på två olika sätt när ett mykotoxin eller annat skadligt ämne når immunförsvaret. I det första fallet kan en funktion i immunförsvaret försämras eller helt slås ut och följden av det blir en ökad mottaglighet för andra infektioner. Immunosuppression av det här slaget är vanligt i samband med intag av låga doser av trichotecenener under en längre tid. I det andra fallet stimuleras immunförsvaret istället av det okända ämnet vilket kan leda till överkänslighet eller en autoimmun sjukdom.

Njursvikt kan även uppstå till följd av överproduktion av antikropparna IgA*. I en studie testades immunotoxiska effekter av Ochratoxin A på råttor. De mest signifikanta fynden var njurskador men man fann även en viss minskning i antal leukocyter samt en försämring av makrofagernas bakteriolytiska kapacitet. Både akuta och kroniska mykotoxinförgiftningar kan påverka immunförsvaret. Aflatoxin kan också påverka immunförsvaret hos unga djur genom överföring från modern under dräktigheten eller via mjölken.

Prestation och foderkonsumtion

Man studerade påverkan på foderintag, immunoglobulin och hematologi när hästar utfodrades med naturligt fusariumkontaminerad spannmål. Hos alla hästar minskade foderintaget signifikant. Försöket pågick dock bara i 21 dagar och ingen viktminskning registrerades. Man fann också en ökning i enzymet γ-glutamyltransferas (GGT); vilket indikerar en viss effekt på levern. 

I en uppföljande studie motionerades hästarna regelbundet under försöket. Resultaten var liknande; även denna gång märktes ett minskat foderintag som nu även ledde till viss viktnedgång. På den fysiska prestationen märktes dock ingen försämring på den korta tiden som försöket utfördes. Troligt är att trichotecenerna genom att påverka proteinsyntesen i levern ändrar nervtransmittorsubstanserna tryptofan- och seratoninnivåerna i hjärnan vilket kan leda till minskad aptit, utmattning och försämrad muskelkoordination. 

Dock är det möjligt att hästar är okänsliga för trichotecenen DON; varken minskat foderintag, inflammationer i tarmen, eller påverkan på immunförsvaret kunde observeras i en studie när fem hästar utfodrades med DON-kontaminerat korn i 40 dagar. Hästarna tycktes till och med öka i hull och kondition.

Idisslare är också relativt okänsliga för toxinet tack vare vommikrobernas avgiftande effekt. Eventuellt finns alltså liknande effekter hos hästar som förklarar dessa resultat.

Sjukdomar

Sjukdomen Leukoencephalomalasi (LEM) är en väl dokumenterad form av mykotoxikos som drabbar hästar, troligen också den mest dramatiska. LEM har uppmärksammats sen mitten på 1800-talet och har länge förknippats med majsfoder kontaminerat med Fusarium och på senare tid med Fumonisin B 1. Sjukdomen karaktäriseras av akuta neurologiska symtom som ataxi, förlamning, apati, hypersensitivitet samt plötsliga dödsfall. De främsta patologiska kännetecknen är hjärnblödningar och nekroser i hjärnans vita substans, vilket har lett till att sjukdomen i folkmun kallas för hole in the head-disease. I ett försök visades att även levern påverkas av effekterna från FB 1, och att dödligheten hos drabbade hästar är hög. 

Var försiktig med falska besparingar på foderkostnader.

Att försöka spara pengar genom att köpa billigare, lågkvalitativt foder kan leda till större problem och ökade kostnader på lång sikt. Kvalitativt foder är avgörande för att upprätthålla djurens hälsa, tillväxt och produktivitet. Billigare foderalternativ kan vara näringsmässigt obalanserade eller till och med kontaminerade, vilket kan leda till hälsoproblem som är dyra att behandla. Det är viktigt att alltid välja foder av hög kvalitet för att säkerställa att djuren får den näring de behöver och för att undvika potentiella problem som kan bli kostsamma i framtiden.

Många hästar, särskilt de som är i träning, unghästar, avelshingstar och ston, behöver extra kalorier i form av kraftfoder. I det nuvarande ekonomiska klimatet, med stigande kostnader och inflation, kan det vara frestande att välja billigare foderalternativ. Men i verkligheten kan detta vara en falsk besparing.

Destilleringsprodukter

När du väljer foder för att säkerställa att du får bästa valuta för pengarna och att din häst får de nödvändiga näringsämnen den behöver, finns det flera faktorer att tänka på.

De vanligaste biprodukterna som används är destillerad spannmål. Destillerad säd är det som återstår efter jästfermentering av spannmål som används för att producera alkohol.

Efter att alkoholen har extraherats, kvarstår en restprodukt som fortfarande innehåller näringsämnen, särskilt protein och fibrer, även om vissa essentiella näringsämnen kan vara i lägre halter. Destillerad säd används ofta som foder, inklusive i hästfoder, men dess näringsvärde kan variera beroende på vilken typ av spannmål som har använts och hur fermenteringsprocessen har gått till. Den kvarvarande spannmålen torkas och används i foderindustrin som en proteinkälla.

Destillerad säd kan dock vara höga på mykotoxiner, som är giftiga kemikalier producerade av svampar i vissa grödor, inklusive majs.

Dessutom, trots att de används som en proteinkälla, är destillerad säd vanligtvis låga i lysin. Lysin är en av de första begränsande aminosyrorna och utgör en mycket viktig del av hästens diet. Hästar i arbete, dräktiga ston och unghästar har alla ökade krav på lysin.

*DON bildas av fusariumarter i framför allt vete, rågvete och havre Fusariumarterna som bildar DON är fältsvampar, vilket innebär att de infekterar växterna medan de växer och de trivs när det är fuktigt och varmt under blomning.

*Immunglobulin A (IgA), ett av de fem primära immunglobulinerna, det spelar en central roll i slemhinnehomeostas i mag- och tarmkanalen, andnings- och genitalierna och urinorganen och fungerar som den dominerande immunitetens antikropp i denna roll.

RESPIRAFOR

Understödjer belastning av lungor och luftvägar 

Köp här

ENSILAGE

ENSILAGE (helst inte) TILL HÄST

Sammanfattning av aktuell forskning från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Ensilagebalar i vinterskrud

NATURLIGT ELLER TILLVERKAT GROVFODER
Ensilage är ett tillverkat grovfoder som är konserverat genom en ensileringsprocess. Konserveringen sker genom att mjölksyran får vallväxterna att jäsa i en miljö utan syre. Det innebär att mjölksyreproducerande bakterier bildar mjölksyra när de bryter ner sockret. Mjölksyra är surt (som det låter) och meningen med ensileringsprocessen är att sänka pH värdet tillräckligt lågt i en bal för att aktiviteten på de sjukdomsframkallande organismerna skall avstanna.

Det jästa ensilaget orsakar ökade jäsningsprocesser och ett surt pH i grovtarmen hos hästarna. Det innebär att den kroppsegna friska populationen av tarmbakterier slås ut och i stället blir tarmen en ”krigsskådeplats” där de sjukdomsframkallande bakteriestammarna producerar toxiner som läcker ut genom tarmväggarna och hästarna får diarré och kolik.
Toxinerna följer med blodströmmen och hamnar på så sätt även i de blodrika områden som tillexempel hovarna och orsaka inflammationer i hovens vävnader (fång).

Kanske kan det här vara en orsak till att hästar blir dåliga av hösilage
Olika typer av ensileringsmedel som används vid ensilering.

SYROR 
Ett ensileringsmedel baserat på syror sänker snabbt pH-värdet vilket missgynnar tillväxten av oönskade bakterier, exempelvis clostridier och övriga bakterier som trivs vid ett högre pH. Ensileringsmedel baserade på syror ska hanteras varsamt.  

SALTER
Kofasil-produkterna har god verkan i både torrare och blötare gröda.  Ensileringsmedel baserat på salter har en hög konserverande effekt. Gas bildas av vissa salter och gasformen gör det möjligt för saltet att spridas även om grönmassan är grövre hackad.

BAKTERIEPREPARAT
Det finns två huvudtyper av bakterier: Homofermentativa mjölksyrabakterier, som är specialicerade på att bilda mjölksyra och sänka pH-värdet snabbt och Heterofermentativa mjölksyrabakterier, som förutom mjölksyran även bildar ättiksyra och omvandlar mjölksyra till ättiksyra, som i sin tur motverkar jäst- och mögeltillväxt. Därmed hindras varmgång i ensilaget. Tillsättning av mjölksyrabakterier sänker naturligt pH-nivån i ensilaget, men kräver en sockerrik gröda.
Lägg märke till att man bara pratar om hur ensileringsmedel påverkar gräset/vallen inte hur det påverkar hästens matsmältning eller om det förgiftar den på något vis.

Hö konserveras genom torkning, inte genom inplastning. 
Det är torrsubstanshalten (ts) som helt avgör om inplastningen har konserverande effekt eller skadlig effekt. Genom att plasta in ett grovfoder med för hög ts halt, skapar man goda förutsättningar för tillväxt av mögelsvampar.
Man har på senare år även börjat plasta in torrare foder, detta brukar man kalla för hösilage. I hösilage är vattenhalten oftast för låg för att någon regelrätt jäsningsprocess, med sänkt pH, ska komma igång. Konserveringen blir då i stället huvudsakligen i form av syrefri lagring.

Ensilage och hösilage är tillverkade produkter, ”plastbollarna” med silage växer inte på åkern och man skall veta att när man öppnar en blastbal så startar direkt en förskämningsprocess med jäsning.
Torrsubstnashalten beskriver hur mycket vatten som fodret innehåller. Om ts halten är 60 % så är vattenhalten 40 % av fodret. Summan av ts halten och vatten är alltid 100. 
Torrhö har en ts på 85 % eller mer och då är 15 % vatten. TS halten skall vara minst 85 % för att vara lagringsdugligt. 
Man betalar mycket pengar för allt vatten i ensilaget.

Utfodringsregler med silage
Ensilage innehåller mer vatten och mindre näringsrik torrsupbtans per kg än vad hö gör. Ensilage är alltså mer "utspått" med vatten än hö (ts-torrsubstans per kilo foder).

En tumregel är att ALDRIG ge mindre än 1 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Om man räknar att hästen väger ca 500 kg är absoluta minimum ts grovfoder per dag 5 kg.

Då blir fodergivande följande:

Ha har en ts-halt på 84 %. Hästen måste alltså äta 6 kg hö för att få i sig 5 kg torrsubstans (5/0,84= 5,95).

Om ensilaget har en ts-halt på 55 % måste hästen äta ca 9 kg ensilage för att få i sig ca 5 kg torrsubstans 5/0,55=9,9).

OBS! Helst bör hästen äta 1,5-2 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Alltså mellan 9-12 kg hö per dag eller 13,5-18 kg ensilage (om ts-halten är 55 %).

 Hösilage eller Hö?

Hösilage - Hö
Det kan ju inte vara svårt att välja

Av tradition har hästar främst ätit hö, men på senare år har ensilage i olika former blivit allt vanligare. Det beror främst på att det är enklare att bärga ensilage än hö. Man behöver ju inte lika långa perioder med bra väder för att kunna bärga ensilage.

Man bör skilja på ensilage till kor och hästar. Med avseende på näringsinnehåll är det skillnad på kofoder och hästfoder. Det som skiljer mest är behovet av protein. Hastar har inte ett lika stort proteinbehov som högmjölkande kor.

Om man av någon orsak måste ge hästen ensilage så är ett ensilage lämpligt för häst är sammansatt av t ex : timotej, ängsvingel och engelskt rajgräs. En mindre andel klöver kan också finnas med i vallblandningen och ts-halten bör ligga mellan 40 – 60 %.

OBS! näringsinnehållet beror i första hand på när vallen skördats. Om näringshalten är hög måste kraftfodergivan sänkas. Det ensilage som man vanligen talar om i hästsammanhang är ett förtorkat ensilage som brukar kallas för ”hösilage”. Skillnaden mellan ensilage och hösilage är ts-halten. Hösilage har en ts-halt mellan ca 50 – 70 %.

OBS! Om ts-halten är låg (om fodret innehåller mycket vatten) kan det bli problem för hästen att hinna eller orka äta tillräckligt mycket för att få i sig tillräcklig mängd stråfoder.

Storbalar

Ett annat stort problem med ensilage är att det oftast är förpackat i storbalar. Man ska inte räkna med att en bal, under vår och sommar, håller sig längre än tre till fyra dagar sedan den blivit öppnad. Vid minusgrader kan balen hålla sig i ca en vecka. Efter denna tid är ensilaget skämt. En öppnad bal som börjar bli varm skall man se upp med, detta är ett tecken på att förskämningsprocessen har satt igång. Ett riktmärke är att en storbal räcker till tio hästar i tre – fyra dagar (detta varierar naturligtvis beroende på ensilagets ts-halt.).

Förskämt Ensilage

mögligt hösilage och svamp på hösilage bild Hippson

Om det finns jäst (som kan se ut som ”vita prickar”, ”bomullsludd” eller ”spindelväv”) i balen då den öppnas skall man räkna med kortare hållbarhet. Jästsvampar är ofarliga men ändå oönskade i ensilage eftersom jästen konkurrerar med mjölksyrebakterierna om näring. Detta ökar pH-värdet och försämrar konserveringen.

Jäst ”öppnar dörren” för andra mikroorganismer t ex mögelsvampar. Fläckar som breder ut sig på större ytor och ser ut som spindelväv eller är luddiga är mögel.

Viktigt att hålla rent runt balarna

Internetbild/forskning och fakta

 Man skall akta sig för att ställa ut en ensilagebal direkt på marken i hagen. Spillet blir stor  och nertrampat foder blir snabbt en härd av olika mikroorganismer som kan vara skadliga.

Om man har flera hästar i en hage är det stor risk att de hästar som har lägst rang får hålla tillgodo med det nertrampade fodret, med allvarliga hälsoproblem som följd.

Ökad risk för andra sjukdomar

Risken för botulism ökar med utfodring av hösilage och en frisk häst vaccineras för att han skall kunna äta foder som den kan bli sjuk av. Systematisk injicering av tungmetaller som finns i vacciner kan orsaka systemskador som t ex njur- och urinvägssjukdomar, allergier, abscesser, nervsjukdomar, långvariga muskel och ledsjukdomar.

 Glöm inte insamling av plast

Foto: Sjöbobloggspot.se

En generell regel är att en ensilagebal bör ha minst åtta lager plast. Insamling av plast för återvinning sker i hela landet mellan maj-augusti.

www.svepretur.se

KOMPLETTERA MED MINESYL

Minesyl 4 kg

Bra att komplettera ett sämre grovfoder med.

Läs mer om Minesyl

Köp här