HÄSTENS PRESTATION

HÄSTENS MUSKLER OCH VÄVNADER

2014 års Kallblod; Månprinsen, foto Micke Gustafsson

Hästen är född med ett visst antal muskelfibrer. Genom träning kan man öka muskelns arbetsförmåga, det beror på att muskelfibrerna växer i tjocklek, men muskelcellernas antal ökar inte.

Bindväv är den stödjande vävnad som håller andra typer av mjukvävnad samman. En stark bindväv förebygger skador på muskulatur, senor och ligament.

Ben är levande vävnad och under träning anpassar sig benens form och kvalitet till de krav som ställs. Träningseffekten kommer däremot långsamt jämfört med musklernas träningssvar. Av den orsaken finns risken att skelettet inte hinner med.

SKELETTMUSKULATUREN

Muskelbuk, bindväv och muskelfibrer

Skelettmuskulaturen är hästens motor och näringsämnena till musklerna kommer från ämnesomsättningen via blodcirkulationen. Musklerna bildar bränsle till energiförsörjningen. Hästens skelettmuskulatur är mycket väl utvecklad och speciellt anpassat för snabba rörelser.

Musklerna består av muskelfibrer och bindväv. Den del av muskeln som innehåller muskelfibrerna kallas muskelbuk. Muskelbukens form beror på hur muskelfibrerna fäster vid senorna i muskelns ändar och vid bindhinnan inne i muskeln. Muskelbuken omges av bindväv (fascia) och även inuti muskeln finns längsgående bindväv runt varje enskild muskelfiber samt grövre bindväv runt grupper av muskelfibrer som förhindrar att muskeln tänjs ut. Muskelns styrka beror på hur många parallella muskelfibrer den innehåller och hur grova de är.

Styrkan av muskelns sammandragning bestäms, förutom av antalet aktiverade motoriska enheter, också av impulsfrekvenser, muskelfibrernas längd samt av rörelsens snabbhet.

MUSKLERNAS och BINDVÄVENS BLODCIRKULATION

Kapillärnät runt muskelfibrer

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att musklerna får näring av bl a syre, glukos, fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineraler. Artärer kallas de kärl i vilket det syresatta blodet transporteras ut i kroppen. Vener är de kärl som transporterar slaggprodukter till reningsverken och vidare till lungorna för syresättning. Kapillärerna finns däremellan och de bildar ett nät med ytterst täta maskor.

Genom kapillärernas tunna väggar utbyts t ex näringsämnen och slaggprodukter mellan blodet och vävnadsvätskan. Utbytet sker genom mellanrummen mellan muskelfibrerna. Från kapillärerna återvänder blodet genom venerna.

Bindväven har en väl utbyggd blodcirkulation. Kapillärerna, de minsta blodkärlen, bildar ett tätt nät i bindväven. De flesta muskelfibrerna finns nära en kapillär. Typ l och Typ llA-fibrer som har en hög oxidativ kapacitet är de muskelfibrer som har kontakt med många kapillärer jämfört med Typ llB som oftast har kontakt med få kapillärer.

Kapillärnätet byggs ut i bindväven när hästen tränas regelbundet. Kapillärerna för ut syresatt, näringsrikt blod till muskelfibrerna och för bort slaggprodukter såsom mjölksyra och koldioxid från mjukvävnaden till renande organ såsom lever och njurar.

Om en häst skall uppnå en bra prestationsförmåga så bör en anpassning i muskulaturen ske som ger en hög Typ IIA/IIB-kvot, många kapillärer och en hög oxidativ kapacitet.

NERVSYSTEMET

Nervcell med axon till en muskelfiber

De tvärstrimmiga muskelfibrernas sammandragning (kontraktion) inleds normalt genom nervimpulser. En nerv kan via sina förgreningar samtidigt ge order upp till två tusen (2000) muskelfibrer som ligger spridda i samma muskel.

Nervsystemet bestämmer de olika motoriska enheternas aktivering, synergisternas (samverkande muskler) och antagonisternas (motsatta rörelsemönster) samspel. Muskelträning innebär att hästen tränas att använda de olika musklerna på det effektivaste sättet. De tvärstrimmiga musklerna är i allmänhet underkastade viljans kontroll.

MUSKLERNAS ENERGIFÖRSÖRJNING

Musklernas energiförsörjning kommer från ämnesomsättningen

Skelettmuskulaturen är hästens motor och näringsämnena till musklerna kommer från ämnesomsättningen via blodcirkulationen. Musklerna bildar bränsle till energiförsörjningen. Hästens skelettmuskulatur är mycket välutvecklad och är speciellt anpassad för snabba rörelser.

Vid långvarigt fysiskt arbete måste muskeln utvinna energi från näringsämnen i blodet som består av fettsyror och glukos. Vid maximalt arbete används muskelns egna förråd av glykos, en högmolekylär lagringsform av glukos. Glukos från glykogen kan användas på två sätt; med syre (anaerob glykos) sker en total nedbrytning till vatten och koldioxid, varav mycket ATP (adenosindifosfat) kan bildas. Glukos kan också sönderdelas utan syre (anaerob glykos) varvid mjölksyra bildas jämte lite ATP.

Vid maximala muskelansträngningar, en till två minuter, eller vid en kraftig tempoökning erhålls energi genom anaerob spjälkning av glykogen varvid mjölksyra bildas.

Hos en vältränad häst bildas endast lite mjölksyra vid kraftuttag och ger på så sätt ingen giftpåverkan. Mjölksyran transporteras till levern där den i ett antal kemiska steg omvandlas tillbaka till glukos och utnyttjas till en viss del på detta sätt som energikälla. Mjölksyran neutraliseras även genom andningen.

Med hjälp av den anaeroba glykosen sätter sig kroppen i en syreskuld därför att en vältränad tävlingshäst andas bara några få andetag under kanske loppets sista del trots att energiförbrukningen är stor. Efter loppet blåser hästen några minuter för att återbetala syreskulden; mjölksyran metaboliseras varvid förråden av energirika föreningar fylls på och mjölksyran avlägsnas ur blodet och musklerna.

MUSKELFIBERTYPER

Detaljbild på muskelfibrer; mörkröda Typ lA, ljusröda Typ llA, rosa Typ llB och det blå mellan är bindväv 

I en och samma muskel finns framför allt tre olika skelettmuskelfibertyper hos hästen.

Eftersom muskelfibrerna inte sitter fast i varandra är det bindväven som hindrar att muskeln tänjs ut och förhindrar därmed att muskelfibrerna dras ut.

Typ I-fibrer är långsamma och uthålliga.

Dessa fibrer gör ett långsamt arbete under lång tid utan att muskeln tröttas. I de långsamma muskelfibrerna bryts glukos och fett ner och bildar energi och detta sker i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.

Distansritter och de hästar som drar tunga lass i låg hastighet, använder framförallt denna muskelfiber och processen är hela tiden försörjd med syre (aerobt arbete).

Typ IIA-fibrer är snabba och uthålliga.

Dessa fibrer har utvecklats speciellt hos hästen för att ge snabbhet och uthållighet. Typ IIA-fibern bryter ner glukos till energi i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.

Vid rätt träning ökar denna fibertyp i antal fram till omkring fyra års ålder. Hos de bästa hästarna ses en mycket hög andel av Typ IIA-fibrerna i muskelmassan och de ökar framför allt hos travare och galoppörer (aerobt arbete).

Typ IIB-fibrer är mycket snabba och tröttnar fort

Dessa fibrer är stora och mycket snabba och de bildar energi utan närvaro av syre. Nedbrytning av glukos utan syre ger slutprodukten mjölksyra. Denna samlas i muskeln vilket innebär att den blir fort trött vid arbete.

Ett föl föds med stor andel av Typ llB - fibrer för att tidigt kunna röra sig snabbt och fly undan eventuell fara, tillsammans med stoet. När unghästen sätts i träning omvandlas Typ llB - fibrerna i stor omfattning till Typ llA - fibrer.

Tävlingshästar inom trav och galopp använder Typ IIB-fibrerna på upploppet när de gör den sista kraftansträngningen för att nå målet (anaerobt arbete).

En vältränad häst drar färre andetag under den här fasen trots att energiförbrukningen är stor och den får då en så kallad "syreskuld". Efter loppet andas (blåser) den häftigt en stund, han använder syre för att betala av "syreskulden".

Hopp-, dressyr- och fälttävlans hästar kräver för deras typ av arbete att man lägger upp träningen så att just den muskeltyp som är viktig för dem får utvecklas mest.

LUNGKAPACITET, HJÄRTKAPACITET OCH SYRESÄTTNING

Hjärta och lunga

Den lungstorlek hästen har när den är fullvuxen behåller den livet ut. Lungorna kan aldrig tränas till att bli större eller dra in mer luft. Lungorna utvecklas efter hästens ålder.

Hästen föds med en gräns för maximal hjärtfrekvens och denna kan inte höjas genom träning. När hästen tränas blir hjärtat starkare, uthålligare och effektivare på att pumpa ut blod.

Syreupptagningsförmågan, det vill säga hur mycket av syret i inandningsluften som tas upp kan dock förbättras genom träning. Detta sker genom att andningsmuskulaturen tränas upp och antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet ökar.

DEN MENTALA KAPACITETEN

Månprinsen, en häst med den bästa mentaliteten

Om hästen har alla förutsättningar att bli en stjärna men har inte rätt mentalitet fungerar den ändå inte på banan.

De olika sinnesorganen samlar in och förmedlar information till nervsystemet om vad som händer omkring hästen och hur han uppfattar omvärlden. Den mentala kapaciteten omfattar hästens förmåga att anpassa sig till den miljö han lever i.

Hästen är ett flyktdjur och olika individer har olika förmåga att utstå stress.

Hästens sinnen och stresstolerans påverkas starkt av händelser i hans omgivning, flytt mellan olika banor. Naturligtvis känner han även sin ägare, tränare, kusk och ryttares sinnesstämning.

DET FINNS EN TANKE BAKOM KOMBINATIONEN AV BASPRODUKTERNA

Vi rekommenderar ju Ferrum för syresättningen av muskelfibrerna samt för borttransport av mjölksyra, Makromin för att understödja nervimpulser till arbetande muskelfibrer för rytmiska rörelser, Vitosyl E+ Selen, dels för att hjälpa till att bygga ut kapillärnätet kring muskelfibrerna och som antioxidant och Minesyl.

PRESTATIONSPAKETET

Minesyl, Ferrum, Makrosyl och Vitosyl E+Selen ingår i prestationspaketet

DAGEN FÖRE TÄVLING

Utfodra med: Hö, hel havre och Betfor

Lägg till:

·         Minesyl: 2 skopor 3 gånger dagligen

·         Ferrum: 2 skopor 3 gånger dagligen

De viktiga kolhydraterna

Upploppet

Före loppet: Utfodring före ett lopp skall innehålla kolhydrater med långsam till medelsnabb förbränningshastighet vilket ger en jämn blodsockernivå.

2 - 4 timmar före tävling: Utfodra hästen 2 - 4 timmar före loppet med hel havre. Den hel havren har en långsam nedbrytningshastighet, det innebär att en liten och konstant mängd glukos tas upp av blodet under tiden hästen genomför loppet.

Lägg till:

·        Ferrum:  3 skopor

• ·        Vitosyl-E: 3 skopor

Kolhydrater från laktospulvret tas upp medelsnabbt och har en stabil effekt på blodsockret.

 

Kampen om segern

EFTER LOPPET

Den första utfodringen efter ett lopp bör innehålla kolhydrater som har en hög förbränningshastighet vilket garanterar en effektiv glykogeninlagring.

Ersätt glukos i musklerna (sker främst den första timmen efter lopp)

Utfodra med: Melass och Betfor. Melass har en snabb förbränningshastighet och passar därför bäst efter tävling. 

Melass fyller snabbt glykogendepåerna i muskler och lever

Fri tillgång till ljummet vatten i hink (ev. fysiologisk koksaltlösning (9 gram/liter vatten)) i en hink vid sidan av det vanliga vattnet.

Lägg till:

• ·        Minesyl:        2 skopor
• ·        Ferrum:        2 skopor
• ·        Vitosyl-E:       2 skopor
• ·        Glucosafor:    2 skopor

48 timmar

Återhämtning

Upp till 48 timmar efter ett snabbjobb eller en tävling reparerar kroppens system de skador som aktiviteten har orsakat i muskelfibrerna.

Under vilodagarna efter tävling är proteinet en viktig del i uppbyggnadsfasen

Släpp hästen på bete om möjligt eller ge extra proteinrikt hö tillsammans med Minesyl och Glucosafor, det skapar tillsammans en muskeluppbyggande effekt.

Hö tillsammans med extra proteinrikt hö (t ex luzernhack) i kombination med Minesyl 1 skopa 2 ggr dagligen och Glucosafor 1 skopa 2 ggr dagligen understödjer tillsammans en muskeluppbyggande effekt. 

Lägg gärna till Nyponpulver 1 skopa 2 ggr dagligen för att neutralisera det sura pH i musklerna.

DE VIKTIGA NÄRINGSTILLSKOTTEN

Minesyl: Näringsämnen i mikrodoser som tas upp på cellnivå.

Ferrum: Sänker mjölksyran i arbetande muskler.

1,5 ton är belastningen på hovarna

Glucosafor: Ökar bildningen av ledvätska, påskyndar läkningen efter skador i muskelfibrer och bindväv, ökar även cirkulationen i benen och ger hästen starka och friska hovar. När hästen travar i tävlingstempo uppskattas belastningen på böjsenor och hovar uppgå till ett tusen femhundra kilo (1,5 ton)!

Förstora bilden och titta på nedslaget, då förstår man att det kan behövas något uppbyggande efter den ansträngningen.

Vitosyl-E+Selen: Näringsämnen som håller de röda blodkropparna levande längre och syrekoncentrationen i blodet höjs vilket ökar hästens uthållighet och snabbhet, samt har en antioxidativ verkan i vävnaderna.

Gastrofor: För hästar som inte äter efter loppet (eller efter hård träning) rekommenderas Gastrofor.

Som en extra förstärkning för att öka genomblödningen i muskelfibrerna rekommenderar vi Cirkularor.

OBS ! Glucosafor   96 timmar TIMMAR KARENS!

OBS!
Den rekommenderade mängden havre, betfor och melass på denna sida gäller endast om dessa foder är en del av din hästs normala utfodringsschema.
Om hästen äter annat foder följ endast rekommendationerna av Homeopathusets produkter.

WEBBSHOP

HÄSTENS RÖRELSEAPPARAT

HÄSTENS RÖRELSEAPPARAT

Confess Line

Rörelseapparaten bildas av de tvärstrimmiga musklerna, skelettet samt skelettets förbindelser fogar och leder, bindväv och brosk. Skelettet hålls ihop av band och ligament och bildar fästpunkter och hävstänger för musklerna. Senorna består av tusentals kollagena trådar som fodrar bra cirkulation och många näringsämnen för att fungera.

Skelettet hos en vuxen häst består av 205 ben samt en del brosk. Skelettet har både en stödjande funktion och håller ett förråd av kalcium och fosfor. En del av benen, benmärgen, bildar röda och vita blodkroppar. Skelettet är elastisk levande vävnad, som bryts ner och byggs upp under hela livet.

Vid träning anpassar sig benets form och kvalitet till de krav som ställs. Detta sker även på vuxna hästar. Det tar emellertid mycket längre tid att träna upp ben än exempelvis muskler. Därför är benvävnaden mycket känslig för överträning, speciellt hos växande unghästar.

Hästens skelett är levande vävnad

Leder är de rörliga knutpunkterna på skelettet. De ger både stabilitet och rörlighet.

Där skelettbenen möts i en led (ledhålan) är benet klätt med ledbrosk och innesluten i ledkapseln. Ledkapselns yttersta delar består huvudsakligen av kollagena trådar.

Ledbrosk saknar nerver och blodkärl. Därför får det all sin näring från ledvätskan som finns inne i ledkapseln. Ledvätskan försörjer ledbrosket med näring och motverkar infektioner. Den smörjer också lederna vid rörelse.

I friska leder är friktionen mindre än mellan skridsko och is, endast en tiondel av vad man kan uppnå med kullager och smörjolja.

Frisk led och artrosled

Hästens framben är fästa på överkroppen med enbart muskler och senor. Hästen saknar nyckelben och det innebär att muskelvävnaden får fungera som stötdämpare. Skulderbladet ligger längs kroppssidan i frambenets axel och bidrar därmed till att förlänga steget och göra rörelserna elastiska.

Om musklerna är spända och stumma på grund av dålig genomblödning eller inflammatoriska processer, medför detta att hästen också lättare drabbas av belastningar på skelettet. Bakbenen är framåtdrivande och vid den punkt där benet går ut från kroppen sitter knäled och knäskål inklädd i kraftiga muskler. Från hasen och ner är det, som på frambenet, senor och ligament som fodrar en bra cirkulation.

I anslutning till leder, samt även på andra ställen, finns bursor (slemsäckar). De minskar friktionen mellan muskelsena och ben. En bursa kan stå i förbindelse med ledhålan genom en gång, eller vara helt självständig. Bursan består av en bindvävskapsel och innehåller en vätska som liknar ledvätskan. Bursornas storlek varierar en hel del. De minsta är mikroskopiskt små medan de största har en diameter på flera centimeter. Inflammation i en bursa kan ge symptom, som vid en ledinflammation. När den blir inflammerad ökar den i volym och smärtar kraftigt.

Bogled och bursa

Hästens muskler är mycket välutvecklade och speciellt anpassade för snabba rörelser. Musklerna sitter grupperade tillsammans högst uppe på benet och övergår i senor och ligament från karpalleden och ner till hoven. 

Skelettmuskulaturen består av muskelfibrer och bindväv. Musklerna arbetar i par. Varje muskel har en s.k. antagonistisk motpart. När en muskel dras samman slappnar dess motpart av. Dessa växelvisa sammandragningar och avslappningar böjer leder och producerar rörelse.

Musklerna är grupperade högt upp på benen

HÅLL HÄSTENS RÖRELSEAPPARAT FRISK

Det är vanligt att hästar som tränas och tävlas får skador ofta på grund av försurning med påverkan på muskler, leder, ligament, senor och band genom att det uppstår inflammatoriska processer. 

En försurad kropp orsakar också utfällningar av kalcium från skelettet vilket kan orsaka pålagringar på kotorna. 

Många tävlingshästar bryter benen på grund av att det kan uppstå urkalkning.  Det uppstår också försämrad genomblödning vilket minskar bildning av ledvätska och lederna blir torra.

Produkter som understödjer en frisk rörelseapparat hos hästen.

Glukosafor,  understödjer skelett och leder.

MSM 1,5 kg, för friskt brosk och elastisk vävnad

Kalfosmin 2 kg, för den växande hästen

Nypon+C 500g och 1,5 kg, motverkar försurning och inflammatoriska processer.

Päls&Hov 1,8 kh,  understödjer friska hovar

Här kan du beställa.

JÄRN

JÄRN

Windsong Legacy och Trond Smedshammer

Kroppen fungerar så här:

Av det syre som upptas av lungblåsorna är 99 % bundet vid hemoglobin. Resten är löst i plasman och de röda blodkropparnas intracellulära vätska. Syret lämnar blodet genom kapillärerna och går vidare via vävnadsvätskan ut till kroppens celler. Cellerna använder syret när de oxiderar näringsämnen. Ur cellernas ämnesomsättning uppstår koldioxid. Via vävnadsvätskan går koldioxiden till blodet och transporteras till lungorna för att lämna kroppen med utandningsluften.

1. Bronker, 2. Artärer, 3. Vener och 4 Lungblåsor

Hemoglobinet är ett protein som medverkar vid syretransporten. I de röda blodkropparna finns det rikligt med hemoglobin som ger blodet dess färg. Syret binds vid järn som ingår i hemoglobinets bindning. Hemoglobinet säkrar organismens syretillförsel. I musklerna binder sig syret vid myoglobulin och därifrån avges det vid behov.

Järn fungerar så här

Järn har en syrebindande förmåga. En bra järnnivå i kroppen ökar prestationsförmågan, uthålligheten och motståndskraften. Järn ökar syretransporten från lungor till muskler. Syret ökar muskelaktiviteten och minskar förekomsten av mjölksyra.

Järn syresätter musklerna

Järn är en viktig beståndsdel i blod, muskelceller och lymfkörtlar. Spelar en livsavgörande roll för kroppens syreförbrukning. Den, av järnet, ökade syretillförsel ger hästen bättre uthållighet och en möjlighet att utnyttja sin fulla kapacitet. En travhäst orkar de "sista femhundra", en dressyrhäst kan gå i form bättre osv.

Järn är den överlägsna biokemiska första hjälpen.

Järn är inflammationshämmande på grund av att mineralet ökar syresättning till ett skadat eller inflammerat område. Järnet verkar understödjande när hästen har dålig kondition med snabb puls. Järn ökar också förbränningen av slaggämnen som ofta hamnar i bursorna och orsakar inflammationer

 

Bicepsbursan och trokantorbursan (bursorna är markerade blå)

Järn förbättrar muskelfunktionerna, bra att använda inför hårt arbete-träning-tävling.

Bra vid feber, ökar den och sedan försvinner den. Ett bra medel för slemhinnorna, håller vätskorna flytande därmed understödjande för reningen, bra för transporten av ämnen i blodet. Används vid alla akuta infektioner – från kronisk till akut.

 Känner du igen symptom på lågt järnvärde hos hästen?

Ett eller flera av de symptom som du svarar ja på kan vara ett tecken på lågt järnvärde.

• Kan hästen inte utnyttja hela sin kapacitet?
• Har hästen torrhosta, eller hostar till när du börjar arbeta honom?
• Är hästen infektionskänslig?
• Har hästen lätt för att bli stressad/nervös?
• Orkar inte hästen ända fram på upploppet?
• Får hästen mjölksyra och stannar?
• Har hästen lågt HB?
• Har hästen sprickor i mungiporna?
• Blir hästen andfådd med hög puls och hjärtklappning efter hård träning/tävling?
• Har hästen koncentrationssvårigheter och svårt med inlärning?
• Har hästen magkatarr/magsår?
• Kliar hästen rumpan – anus?
• Kan din häst prestera bra på långdistansridning?
• Klarar din häst två deltävlingar på samma dag?

MER OM JÄRN

JÄRN – ÄR DET BRA DET?

Det går många diskussioner om järnets vara eller icke vara, om man till exempel kan ge en fånghäst järn. Så här ser vi på detta. Vi rekommenderar ofta vårt ”Söderströms Ferrum” för att understödja olika funktioner i kroppen. Ferrum innehåller 1 mg järn per kg pulver och i den här mängden orsakar inte järnet några överdoseringar eller förgiftningar. Många ämnen blir giftiga i stora doser så även vanligt vatten. Tittar vi på vad 100 g torkad brännässla innehåller så är det 10 mg järn alltså ca 70 % av DRI enligt livsmedelsverkets rekommendationer till människa. Man rekommenderar nässla till fånghästar.

Vad man kanske glömmer är att kroppen också förbrukar järn, att det används för olika ändamål och av den anledningen kan behöva fylla på mer av ämnet i små mängder, så inte kroppen börjar ta av det egna lagret. Tar järnet slut påverkas bildningen av hemoglobin i de röda blodkropparna.

JÄRN

Järn härstammar från jordkärnan och kommer till litosfären genom vulkanisk aktivitet.  Metallen bildar en mångfald kemiska föreningar där oxidationsförloppet spelar en viktig roll.

Järn är livsviktig för växter, djur och människor vilket beror på ämnets karakteristiska egenskaper. Metallen har ett specifikt kemiskt samband med magnetism vilket är av vital betydelse för klorofyll- och hemoglobinsyntesen. Järn har lätt för att ingå komplexföreningar en egenskap som är avgörande för att växterna skall kunna uppta järn ur marken, för övrigt bromsas järnets rörlighet i marken av kalcium som därmed är en antagonist på det fyto- och biokemiska planet.

Järn är livsviktigt på grund av sin ambivalens, det vill säga att snabbt kunna avge och uppta elektroner, vilket är detsamma som att uppta och avge syre. Till skillnad från växterna har ryggradsdjuren en aktiv andning vilket är beroende av ett blodtransportsystem och en syrebärare som hos människan är hemoglobin och just hemoglobin är uppbyggd kring järn.

Ferritin är ett protein som finns i cellerna och har till sin speciella uppgift att ta till sig och lagra järn. Järn lagras i from av ferritin i huvudsakligen levercellerna och järn absorberas enbart som tvåvärt järn. Vid absorption binds järnet vid proteinet apoferritin varvid ferritin bildas. Hemosiderin är blodjärnet. Apoferritin omvandlas till hemosiderin vid hög tillgång på järn och har hästen har högt hemosiderin tyder det på högt järnintag. Hemakrotit är ett värde som följer HB och vid låg hemakrotit är syrgashalten liten och vid högt värde är flödet långsamt.

NÅGRA AV JÄRNETS FUNKTIONER

Järn är nog mest känd för sin syrebindande förmåga. I blodet binds syre till hemoglobin som transporterar syre till lungorna och vidare ut till varje cell i kroppen och i musklerna binds syre till myoglobin. Järn samverkar med många vitaminer och mineraler. Järnet är av stor betydelse för immunsystemet och produktion av vita blodkroppar. Är viktig för en normal sköldkörtelfunktion.

BRIST

Järnbrist uppstår när förbrukningen är större än intaget. Järnbrist kan orsaka bland annat sköldkörtel- och binjuresjukdomar, blodsockerstörningar, nedsatt immunförsvar och hyperaktivitet. Sköldkörteln bildar större del av kroppens jod, järn, fosfor, och arsenikföreningar. Fosfor för nerverna och hjärnan, arsenik för huden, jod för levern och järn för binjurarna. Järn är viktig för sköldkörteln så inte struma utvecklas och basedow med diarré. Järnbrist visar sig ofta också som högersidiga besvär.

TOXISKA DOSER HOS MÄNNISKA

Över 100 mg per dag innebär risk för förgiftning. Överskottsjärn brukar oftast inte bero på för stor konsumtion utan på hur kroppen kan omsätta och lagra järnet. Vid kroniska leversjukdomar lagrar kroppen järn. Upptag av järn kan också bli högre hos dem som har enzymbrist.

FAKTORER SOM KAN PÅVERKA UPPTAG AV JÄRN

Järn är det mineral som är svårast för kroppen att ta upp och pH värdet i magsäcken och tolvfingertarmen är avgörande för upptaget av järn. Stora kalciumtillskott försämrar järnbalansen eftersom kalcium är antagonist till järn. För att understödja upptag av järn är bland annat C- och E-vitamin viktigt. Till exempel så har hästar ofta mycket problem med mage- och tarm vilket gör att järn tar upp sämre.

HÅRANALYS OCH JÄRN

När vi gör en håranalys och mäter järnnivån är det inte för att se hur mycket järn det finns i födan / fodret utan järnreserverna i vävnaderna. Högt järnvärde indikerar oftast felaktig järnmetabolism. Därför utläser vi också alltid järn- och kopparförhållandet och en obalans här kan indikera järnbrist. Högt järn i förhållande till kalcium tyder däremot på överskott av järn. Låga järnvärden kan också förekomma vid blyöverskott. Det kan vara otillräckligt att enbart förlita sig på järnvärdet utan även ferritin värdet bör kontrolleras om man får utslag på HB eftersom det är det allra sista stadiet av järnbrist.

NÄR FÖRBRUKAR KROPPEN JÄRN DÅ?

Vi får inte glömma at Järn förbrukas vid borttransport av restprodukten koldioxid från blodet till lungorna. Järn förbrukas vid stress, svettning, vid idrottsprestationer, med avstötta celler, med galla och avföring. En kvinna som menstruerar förlorar cirka 0,5 mg.

En tävlingshäst på 500 kg har ett dagsbehov av 500 g. Ett normalvärde på hösilage ligger på cirka 40 mg/kg. Det "naturliga" järn från växtriket är dessutom mycket svårt att överdosera.

KAN MAN UTFODRA EN FÅNGHÄST MED SÖDERSTRÖMS FERRUM?

Ja, man kan utan risk, även om man INTE gjort en mananalys fodra hästen med vårt Ferrum. Betänker man att 100 gram torkad brännässla innehåller 10 mg järn och nässla rekommenderas till fånghästar så är den mängd järn som finns i Ferrum inte ens en bråkdel av det som finns i nässlan.

När det gäller järntillskott skall man komma ihåg att aldrig ge stora doser av metalliskt järn, då finns risken att det lagras upp i kroppen och orsakar toxicitet.

Järnet i Ferrum är mikroniserat vilket innebär en minskning av den genomsnittliga partikeldiametern hos det fasta material till mikrometerskalan. Näringsämnena i den här formen täcker en stor yta och har särskilda egenskaper för att kunna absorberas av kroppens celler.

Med andra ord, kan en substans som är giftig i höga mängder, vara fördelaktig i låga mängder. 

KAN DEN DÄR LILLA DOSEN JÄRN I FERRUM GÖRA NÅGON SKULLNAD?

Allt som kroppen arbetar med är smått och då menar jag smått och inte synligt för blotta ögat. Till exempel det vi äter omvandlas genom matsmältningen till så små partiklar att de i slutändan inte är synliga för blotta ögat utan blir till cellnäringsämnen.

Det är viktigt att belysa "det lillas" otroliga funktioner: Om vi tittar på blodet. En vuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen. En kubikmillimeter blod innehåller omkring 5 milijoner röda blodkroppar så totalt har en människa ca 25 biljoner röda blodkroppar. De röda blodkropparna innehåller cirka 300 miljoner molekyler hemoglobin och varje hemoglobinmolekyl kan i sin tur binda upp till 4 syremolekyler. 

En enda röd blodkropp kan alltså transportera ca 1,2 miljarder syremolekyler, och en häst har cirka 40 liter blod i kroppen vilket gör 200 biljoner röda blodkroppar som var och en kan transportera 1,2 miljarder syremolekyler. Så man kan säga att det lilla är otroligt stort och det är därför som mikrodoserna av järn i Ferrum är så verksamt.

FRIA RADIKALER OCH ANTIOXIDANTER

Varje cell får sin energi genom att syrgas överförs till vatten. Detta sker i den del av cellen som kallas mitokondrie. När syret omsätts bildas även skadliga partiklar som kallas fria radikaler. I varje cell bildas mer än en miljon reaktiva radikaler per sekund. För det mesta omvandlas de snabbt till ämnen som är mindre skadliga genom enzymer som innehåller bl.a. selen, mangan och zink.

Fria radikaler är instabila kemiska föreningar som skadar cellmembran och cellkärnor. De spelar en roll i hundratals sjukdomar samt åldrandeprocessen. Men utan dem vore vi förlorade då fria radikaler är det vapen som de vita blodkropparna använder för att döda skadliga mikroorganismer.

FERRUM

 Ferrum innehåller järn i mikrodoser.

Järn ökar syret i de röda blodkropparna och vitamin E håller dem levande längre så Ferrum och Vitosyl-E+Selen har ett intimt samarbete och om ni läser vad jag skrivit om vitamin E+Se så förstår ni varför det är så bra att kombinera de här två. Selen fungerar som en antioxidant.


TILL WEBBSHOP

MAGNESIUM

MAGNESIUM

Magnesium understödjer hästens rytmiska och samordnade rörelser genom att förmedla rätt impulser från nerver till muskler.

Magnesium normaliserar muskeltonusen och när spänningarna släpper ökar genomblödningen i muskler och vävnader. Den energi som hästen annars skulle slösa bort genom att gå med spänningar i musklerna kan den nu i stället utnyttja för att öka sin prestationsnivå.

 

Camilla Ivarsson och Tubular Bells

Kroppen fungerar så här:

Nervcellerna är specialiserade på att ta emot, leda och till andra celler förmedla nervimpulser. Det finns nervceller i många olika storlekar och former.

Ett cellutskott kan sträcka sig t ex från ryggmärgen ända ner till hoven.

Glukos är det viktigaste näringsämnet för nervsystemet vilket innebär att nervsystemet behöver en kontinuerlig tillförsel av glukos för att kunna arbeta effektivt.

Magnesium ingår i enzymer som styr utnyttjandet av cellernas lager av glukos.

Magnesium är en förutsättning för normal funktion av lever bukspottkörtel, nervsystem och muskler 

Magnesium bidrar vid absorptionen av kalcium, fosfor, natrium och kalium samt är nödvändig för att vitaminerna B, C och E skall fungera tillfredsställande. Detta ingår som en del av regleringsprocessen av blodets pH värde och därmed kroppens syra- basbalans. Kalium och kalcium kan inte fungera utan magnesium.  

Musklerna består av muskelfibrer och bindväv. Muskeln har ett ursprung och ett fäste. Den korta senan som utgår från en benstruktur kallas muskelns ursprung.  Den längre senan slutar på en benstruktur och kallas muskelns fäste.

Vissa muskler har flera ursprung och kallas flerhövdade muskler, men alla muskler slutar i enbart en sena.

Muskler som samverkar vid en viss rörelse kallas synergister. Två muskler vilkas kontraktioner åstadkommer motsatt rörelse i en led kallas antagonister. Biseps och triceps är antagonister. I olika antagonistpar finns hela tiden en grundspänning.

Om hästen är spänd stiger muskeltonusen och stora mängder energi ödslas bort. Hästen blir trött av att tonusen i de olika antagonistmusklerna spänner mot varandra.

Biceps och triceps

Lilla hjärnan koordinerar musklernas aktivitet. Antagonister och synergister bör aktiveras i rätt grad och i rätt ögonblick för att rörelserna skall bli exakta och effektiva.

De tvärstrimmiga musklernas sammandragning inleds normalt genom att nervimpulser kommer via ett utskott (axon) till muskeln. De tvärstrimmiga musklerna är i allmänhet underkastade viljans kontroll.

Musklerna omges av en bindvävshinna. Också inuti muskeln finns längsgående bindväv runt varje enskild muskelfiber samt grövre bindväv runt grupper av muskelfibrer. I bindväven löper blodkärl och nerver. Musklerna lagrar syre och glukos som utnyttjas när ett prestationsresultat skall uppnås.

Musklerna sitter grupperade högst uppe på benet och övergår i senor

Hästens muskulatur är mycket välutvecklad och speciellt anpassad för snabba kraftfulla rörelser. Alla muskler sitter grupperade tillsammans högst uppe på benet och övergår i senor-, band- och ligament, från knäet fram och hasen bak, ner till hoven. Senorna består av tusentals elastiska trådar. Varje sena är omgiven av en senskida där det finns synovialvätska.

Magnesium fungerar så här:

Magnesium befrämjar normal funktion mellan nerv- och muskelceller. En långvarig muskelspänning blir snart smärtsam. Magnesium släpper på spänningarna i musklerna, blodet strömmar till musklerna på grund av att alla blodkärl blir vidöppna. Blodet spolar då bort de sura produkterna som består av mjölksyra, koldioxid och fosfater och förser i stället muskeln med syre.

Magnesium ger din häst rytmiska och samordnade rörelser genom att förmedla normala impulser från nerver till muskler.

Extensor och flexor

Extensor- och Flexor musklerna som övergår i böjsenor ner till hoven, sträcker och böjer benen när hästen är i rörelse.

Spänningar i dessa muskler hindrar en god genomblödning ner i benet. Detta orsakar inflammationer i böjsenorna med hälta som följd. Magnesium motverkar muskelspänningarna.

Problem med bakknäna beror ofta på spänningar i den fyrhövdade lårmuskeln, quadriceps. Quadriceps och biceps är antagonister och därför finns det en grundspänning i musklerna.

Förhöjd spänning i dessa muskelgrupper ger oftast symptom i quadriceps med patellaupphakning som följd, "sendrag i höger bak". Magnesium släpper på spänningarna och genomblödningen ökar i dessa muskelgrupper.

Magnesium är viktigt för normal funktion av njurarna och njurarnas reglering av kalium- natriumbalansen. Detta på grund av magnesium kompletterar verkan av kalium. Magnesium minimerar risken för njurförkalkning. Belastning på njurarna sätter sig som spänningar i vänster bak, framför allt i gluteusmusklerna. Dessa spänningar orsakar genomblödningsstörningar och inflammationer i trochantericbursan. Magnesium hjälper till att slappna av musklerna och cirkulationen ökar i det drabbade området.

Magnesium ingår i klorofyllmolekylen i gröna växter. Magnesiuminnehållet i hela korn går förlorat när säden bearbetas.

MAKROSYL

Makrosyl innehåller magnesiumfosfat, 4 kg

VARFÖR MAGNESIUMFOSFAT?

Magnesiumfosfat – ett av 12 vävnadssalter (Schüsslers vävnadssalter)

Cellerna innehåller mineralsalter och om det blir fel i balansen på dessa salter fortgår inte cellens uppbyggnad normalt och sjukdomar inträffar.

De tolv cellsalterna är naturliga ämnen som normalt finns i kroppen och ger heller inga biverkningar vid behandling. De 12 cellsalterna kan återfinnas i askan efter döden.

Magnesiumfosfat finns i skelett, tänder, ryggmärg, hjärnan och muskler.

Det upprätthåller den biokemiska cellrytmen och motverkar kramper och spasmer. Verkan är speciellt utpräglad på den glatta muskulaturen, skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur, psykiska spänningar och kramper. Fungerar vid kramp i alla ”håliga” organ, t ex tarmkolik, gallblåsa, urinblåsa, hicka etc. Lindrar krampartade, stickande, ilande eller spasmiska smärtor (nervsmärtor, ischias, menstruationssmärtor etc.). Akut tas doser med täta mellanrum till dess förbättring inträder.

Schusslers 4 lärosatser

1:a Lärosatsen

Alla sjukdomar uppkommer genom brist på ett bestämt livsnödvändigt mineralämne.

2:a Lärosatsen

Vid tillförsel av det saknade mineralämnet sker tillfrisknande.

3:e Lärosatsen

Tillförsel av det saknade mineralämnet skall ske i ytterst små mängder.

4:e Lärosatsen

Tillförsel av det saknade mineralämnet skall ske så att den helande verkan omedelbart sker genom munnens slemhinnor direkt i blodet.

TILL WEBBSHOP

VITAMIN-E+SELEN

VITAMIN - E + SELEN

Kraftfulla antioxidanter

Vitamin-E förbättrar hästens energiupplagring i musklerna genom att öka glukosförrådet. Det höjer syreförsörjningen genom att hålla de röda blodkropparna levande längre. Vitamin-E ökar hästens uthållighet och prestationsförmågan höjs.

Northen Ensigne

Kroppen fungerar så här

Hästens kroppsvikt utgörs till cirka 8 % av blod, vilket innebär att en häst som väger cirka 500 kilo har omkring 40 liter blod i kroppen. Antalet röda blodkroppar varierar kraftigt, beroende på den blodreserv som hästen lagrar i mjälten. Denna extra resurs ger hästen snabbhet och uthållighet. Det här är en reservkapacitet som utnyttjas hos hästen i tävlingssammanhang. De röda blodkropparna som lagras i mjälten töms till blodomloppet vid ansträngning. Hästen är från början ett flyktdjur och måste i vilt tillstånd kunna springa fort för att överleva eventuella angrepp.

Blodkärl med en ström av röda blodkroppar

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att vävnaderna får näring av bland annat syre och glukos. Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen och hjärtat är cirkulationspumpen. De röda blodkropparna bildas i benmärgen och har som viktigaste funktion att transportera syre från lungorna till cellerna ute i kroppen. Röda blodkroppar har en överlevnad på cirka 120 dagar.

I en enda bloddroppe finns ca 5 miljoner röda blodkroppar.

Vitamin E fungerar så här

Vitamin E håller de röda blodkropparna levande längre och höjer syrekoncentrationen i blodet vilket är till nytta för alla celler.  Vitaminet skyddar kretsloppet, stärker kapillärväggarna och bildar nya blodkärl för att kringgå blockerade vener och artärer. Vitamin E håller kroppens celler friska genom att skydda cellmembranen från angrepp av fria radikaler och oxidation genom att hålla cellmembranen stabila. Vitamin E understödjer musklernas syreförsörjning och förbättrar glukosförråden.

För fölets immunförsvar och överlevnad

Vitamin E hjälper till att reglera balansen mellan progesteron och östrogen. Det skyddar stoet från att kasta och förstärker brunsten hos stoet och fertiliteten hos hingsten samt förebygger hormonella störningar hos hästen. Det är väldokumenterat att vitamin E är viktig för det dräktiga stoet genom att det bygger upp fölets antikroppar redan i moderlivet. E-vitamin lagras i hypofysen och binjurarna.

 

Internetbild, för hästar i arbete ökar risken för E vitaminbirst

Hästar i arbete riskerar att få brist på vitamin E. Vitaminet lagras endast under kort tid i kroppen, ungefär som B- och C vitamin. Vid brist blir det låg överlevnad av röda blodkroppar, vilket orsakar minskad transport av järn ut i musklerna. Det leder till att hästen får en nedsatt prestationsförmåga. Vitamin E understödjer en bra cirkulation i muskler och vävnader. Det hjälper därigenom till att förbättra uthållighet och prestationsförmåga.

Internetbilder

När säd bearbetas, för framställning av foder, minskar E-vitamininnehållet med ca 80 %. Vitamin E minskar risken för jäsning och oxidation av fleromättade fetter. Dessa förekommer i industriellt tillverkat foder som oftast är fettrika eller att man fodrar hästen med olja.

Det fina terapeutiska resultat som kan uppnås med vitamin E kan bara förväntas vid användning av det naturliga d-alfatokoferolet.

ANTIOXIDANTER - SMÅ MEN KRAFTFULLA!

Antioxidanternas roll för hästar i träning

Antioxidanterna är substanser som saktar ner skador på organismen skapad av närvaron av syre. Behovet av antioxidanter finns alltid närvarande hos alla raser, de ökar samtidigt som träningsaktiviteten ökar.

Oxidativ stress

Som med många kroppssystem kan den idealiska hälsosamma balansen ofta försvinna. När nivån av närvarande ROS överväldigar kapaciteten hos antioxidanter upplever kroppen oxidativ stress.  Det finns tre huvudorsaker till att en häst i träning upplever oxidativ stress,

1.     Ökad exponering från miljön

2.     En obalans eller brist i tillgången på antioxidanter

3.     Ökad produktion av ROS i kroppen från ökad syremetabolism under träning

Oxidativ stress är oroande eftersom det kan överdriva inflammatoriskt svar och kan vara skadligt för normal läkning av drabbade vävnader. Oxidativ stress vid ansträngande träning som galopp eller uthållighetsträning är typiskt förknippat med muskelmembranläckage och mikrotrauma i musklerna.

Oxidativ stress anses nu spela en roll i tidigare oförklarliga dåliga prestationer.

Antioxidanternas natur

Det finns många former av antioxidanter naturligt närvarande i kroppen och tillförda med fodret. En nyckelfunktion hos antioxidanter är att de är ”teamarbetare. Ingen ensam antioxidant kan serva systemet och somliga kan bara fungera i samvaron med andra antioxidanter.

En roll som antioxidanter har är att hålla reaktiva syremolekylarter, ROS, eller fria radikaler skapad i närvaro av syre på en optimal nivå.

Syre krävs för liv, det är alltid närvarande, men som ett element är det mycket reaktivt och kan därför ha en negativ effekt på kroppen.

Syrets reaktivitet i kroppen producerar ROS som orsakar skador på cellulära komponenter såsom DNA, protein och lipider i cellmembranet.

Vissa ROS har också användbara cellulära funktioner och därför är syftet med antioxidanter inte att eliminera ROS helt utan att upprätthålla en hälsosam balans. I allmänhet fungerar antioxidanter på två sätt, antingen förhindrar de bildandet av ROS eller tar bort det innan det kan skada en cellkomponent.

Finns det fördelar med att komplettera med antioxidanter för att förbättra prestandan hos tävlingshästen? Ja, naturligtvis!

VITOSYL E+SELEN

Vad är fördelen med att använda Vitosyl E+Selen

Det kan vara en hälsofördel för hästen om du har ett antioxidantpreparat snabbt tillgänglig för att ge maximalt antioxidantskydd direkt efter tävling eller efter ett intensivt arbetspass. Men inte bara i prestationssammanhang är antioxidanter viktiga utan även för avelshingstar och dräktiga och digivande avelsston

Rekommenderas för:

Tävlings- och prestationshästar i intensivt arbete

Hästar som återhämtar sig från sjukdom eller skada

Före eller efter stressande händelser som avvänjning eller resor

Hästar med neurologisk eller neuromuskulär sjukdom

Hästar i fångenskap eller de som inte får färskt grönt gräs

Källor till antioxidanter

-Betakaroten vilket är en kraftfull antioxidant som förvandlas till vitamin A i kroppen. Den bidrar till att skydda cellerna mot skador samt är viktig för reproduktiva funktioner.

-Vitamin E i form av d-alfa tocoferol är en kraftfull antioxidant och en viktig komponent i kroppsomfattande antioxidantförsvar samt spelar en viktig roll i immunförsvar, kardiovaskulära-, cirkulations-, neuromuskulära- och reproduktiva funktioner.

-Zink är en antioxidant som skyddar cellerna mot oxidativ stress, viktig för immunsystemets normala funktion, upprätthåller normal syra-basbalans, viktig för reproduktiva funktioner samt bidrar till normal omsättning av vitamin A.

-Selen förstärker effekten av vitamin E och mineralen är viktig för immunförsvaret samt verkar avgiftande för tungmetaller som t ex kadmium. Den kanske mest kända selenbristsjukdomen är muskeldegeneration vilket är ett tillstånd där brist på selen och/eller vitamin E orsakar nedbrytning av muskler till följd av brister i skyddet mot fria radikaler. Selen har också en funktionell betydelse för att skydda fostret under tidig dräktighet.

Det finns flera källor till antioxidanter, inklusive vitaminer, enzymer och näringsämnen. Andra näringsämnen, såsom mineraler, men som saknar antioxidantegenskaper är också involverade eftersom deras närvaro krävs för att antioxidantenzymer ska fungera,

Kombinera med Minesyl vars näringsämnen, liksom Vitosyl E+Selen, är i mycket biotillgängliga former och absorberas därför snabbt av organismen.

Minesyl 4 kg

Vitosyl-E+Selen
innehåller naturligt d-alfatokoferol.

TILL WEBBSHOP