Grovtarmens bakterieflora

TARMFLORAN OCH LAKTOS

Musette af Djupmyra är en av de testade hästarnas tarmflora

Mananalyser
När vi gör omanalyser på hästar som ätit våra produkter, som innehåller laktos, visar de att de har en normal tarmflora. 

Det belyser ett viktigt fenomen inom biologin nämligen en funktionell anpassning och mikrobiell tolerans.

1. Tarmflorans exceptionella anpassningsförmåga

När en häst introduceras för en ny sockerart i små eller måttliga mängder sker ett naturligt urval.

De bakteriearter som har förmågan att producera egna enzymer för att jäsa laktos (exempelvis vissa stammar av mjölksyrabakterier och Bifidobacteriaceae) förökas långsamt.

Över flera år utvecklas en stabiliserad kompensatorisk tarmflora som har lärt sig att effektivt och i en lugn takt ta hand om just denna specifika giva, utan att det uppstår ett akut lågt pH eller dysbios (tarmflorestörning).

2. Dosering i förhållande till tid

100 - 150 gram laktos utspritt på en hel dag innebär att grovtarmen exponeras för små mängder åt gången.

Det ger mikroorganismerna goda chanser att fermentera sockret löpande.

3. "Ingen avvikelse" – en definitionsfråga

När man mäter tarmfloran på en sådan häst ser man sällan några patologiska (sjukliga) avvikelser – hästen är kliniskt frisk, har fina träckbollar och rätt förhållande mellan de stora bakteriefamiljerna.

Men på mikronivå har det skett en anpassning. Hästens tarmflora har optimerats för att hantera laktosen, vilket i sig är en avvikelse, men det är en funktionell och ofarlig anpassning.

Sammanfattning

Detta bekräftar att hästar kan utveckla en hög tolerans för laktos om givan är måttlig. Hästen själv har fortfarande inte enzymet laktas i tunntarmen, men dess "andra mage" (grovtarmen) har blivit expert på att lösa problemet åt den

Mjölksyrabakterierna

Det är framför allt mjölksyrabakterier (som Lactobacillus, Bifidobacterium och Enterococcus) som kliver in och gör jobbet i hästens grovtarm.

När den vuxna hästen inte kan bryta ner laktosen i tunntarmen, blir detta mjölksocker till rena festmåltiden för mjölksyrabakterierna längre ner i systemet.

Så här fungerar processen i tarmen:

• 
  
• De har egna verktyg: Dessa bakterier har förmågan att själva producera enzymet b-galaktosidas (som fungerar precis som laktas). Med hjälp av det klyver de laktosen till glukos och galaktos.
• Fermentering till mjölksyra: Bakterierna jäser sedan dessa sockerarter och omvandlar dem till mjölksyra (laktat) och andra kortkedjiga fettsyror.
• Hästens energikälla: Hästen tar upp dessa fettsyror genom tarmväggen och använder dem som energikälla. Det är alltså bakteriernas biprodukter som hästen till slut kan tillgodogöra sig. 

Balansgången i grovtarmen

Att mjölksyrabakterierna äter laktosen är grunden till att hästen har kunnat anpassa sig och tåla sin dagliga giva utan problem.

Så länge mängden laktos hålls på en stabil nivå som matchar mängden mjölksyrabakterier i hästens tarm, fungerar detta samarbete klockrent.

Mjölksyrabakterierna (bland annat stammar av Lactobacillus, Bifidobacterium och Enterococcus) utgör en liten men otroligt viktig specialstyrka i hästens grovtarm. Medan den absolut största delen av tarmfloran består av bakterier som bryter ner cellulosa och fibrer från hö, har mjölksyrabakterierna helt andra uppgifter.

De fungerar i huvudsak som tarmens naturliga dörrvakter och pH-reglerare. Så här ser deras arbete ut i praktiken:

                                   

Hästar som har ätit våra produkter och runt 100 - 150 gram laktos (mjölksocker) dagligen under flera år testas och visar en till synes normal och stabil tarmflora och fina träckbollar.

1. De fermenterar socker (och laktos)

När lättillgängliga kolhydrater, som stärkelse, socker eller laktos, slipper förbi tunntarmen och landar i grovtarmen, reagerar mjölksyrabakterierna blixtsnabbt. De äter upp sockret och genomgår en process som kallas fermentering (mjölksyrajäsning).

2. De sänker pH-värdet lokalt för att stoppa skadliga bakterier

När dessa bakterier äter socker producerar de mjölksyra (laktat). Mjölksyran gör miljön i tarmen mer sur (pH-värdet sjunker något).

• Det positiva: Denna sura miljö är en försvarsmekanism. Farliga och sjukdomsframkallande bakterier, som Salmonella eller Clostridium, hatar sura miljöer och kan inte föröka sig. Mjölksyrabakterierna skyddar alltså hästen från tarminfektioner.
• De producerar bakteriociner: De utsöndrar också naturliga, antibiotikaliknande ämnen som aktivt dödar skadliga bakterier. 

3. De samarbetar med andra bakterier (Korsmatning)

I en välbalanserad hästmage blir mjölksyran inte kvar som en fri syra särskilt länge. Andra bakteriearter i grovtarmen (så kallade laktatutnyttjande bakterier) använder nämligen mjölksyran som sin mat.

De omvandlar i sin tur mjölksyran till smörsyra (butyrat) och propionsyra – kortkedjiga fettsyror som tas upp av hästens tarmvägg och ger hästen värdefull energi. Det är ett perfekt kretslopp.

COLOFOR 

                     Normal dosering av Colofor är 1 skopa, 4 g, två gånger dagligen

Colofor innehåller Kaliumklorid, Natriumklorid, Taraxacum officinale (Maskros) och Silybum marianum (Mariatistel). Finns i 4 kg och 1 kg förpackningar.

Köp här

 

När systemet kraschar: Akut mjölksyraacidos

Mjölksyrabakterierna är fantastiska så länge de hålls i schack, men de har en egenskap som kan bli livsfarlig för hästen: de förökar sig extremt snabbt när de får mycket mat.

Om hästen plötsligt får i sig en stor mängd socker och stärkelse händer följande:

1. Mjölksyrabakterierna förökar sig explosionsartat.
2. De producerar mer mjölksyra än vad de andra bakterierna hinner ta hand om.
3. Tarmens totala pH-värde sjunker drastiskt (tarmen blir akut sur).
4. De livsviktiga fiberbakterierna (som bryter ner hästens hö) tål inte syran utan dör i miljontals.
5. När fiberbakterierna dör spricker deras cellväggar och släpper ut giftiga ämnen (endotoxiner) i hästens blod, vilket orsakar gaskolik, diarré och fång.