Orsaken till sjukliga förändringar på ögonen

 Signalmolekylers samspel utvecklar ögats linsceller

Signalmolekyler

Balansen mellan två signalmolekyler är kritisk för om tidiga linsceller i ögat ska fortsätta dela sig eller lämna cellcykeln och mogna till linsfiberceller. Det visar en forskargrupp vid Umeå universitet.
– Upptäckterna har en stor principiell betydelse för vår förståelse av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Om vi vet hur det ska fungera normalt sett underlättar det möjligheterna att i framtiden hitta åtgärder när någonting går snett,
Synen tillhör ett av våra sensoriska system som är avgörande för vår förmåga att uppfatta omvärlden. För att vi ska kunna se måste linsen i ögat bildas. Linsfiberceller börjar utvecklas tidigt under fosterstadiet, men det fortsätter att bildas linsfiberceller under hela vår livstid*. Vilka signaler som styr vilka linsceller som fortsätter att dela sig och vilka som lämnar cellcykeln och mognar till linsfiberceller har hittills till största del varit okänt, berättar Lena Gunhaga, docent vid Umeå centrum för molekylär medicin.

*Att linsfiberceller fortsätter att bildas under hela vår livstid innebär att det finns möjligheter att redoxsignalmolekyler hjälper ögat att skapa nya celler och hålla en normal celldelning (min kommentar).

 

De luftburna partiklarnas skadliga effekter på ögonytan

Vad vi kanske inte tänker på är att våra ögon inte bara är fönstret vi tittar ut genom, även utsidan kan bli smutsig och påverkas av de toxiska luftföroreningar som finns omkring oss idag. Det gäller att hålla både insidan och utsidan ren.

I de organ som ständigt exponeras för miljön fungerar epitelet* som den första fysiska barriären mot luftföroreningar. Det har det visat sig att luftföroreningar förvärrar irritation, sveda, främmande kroppskänsla, rodnad och klåda i ögonen, och mycket mer, hos människor som bor framför allt i tätorter. Även människor som dagligen vistas i luftkonditionerade byggnader kan drabbas av ögonproblem.

Skadliga effekter på ögonytan är associerade med oxidativ stress* och proinflammatoriska cytokiner*. På grund av detta ökar både hornhinnans- och bindhinnans epitelceller när de är exponerade för olika skadliga ämnen. I sin tur leder frisättningen av cytokiner till sjukliga förändringar på grund av cellulär vävnadsökning som påverkar hornhinnans brytningsförmåga och synprocessen. Dessutom är ögonen mycket blodkärlsrika, följaktligen en viktig förmedlingskälla för de skadliga partiklarna. 

Det har visat sig att hornhinnans epitelceller kan ta upp gaspartiklar där de polycykliska aromatiska kolväteföreningar som finns i partiklarna, utlöser den ökade ROS* som frigörs från mitokondrier i tidiga skeden. 

*Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både på insidan och på utsidan. Det fungerar som ett skydd. Epitel finns till exempel i huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och mag-tarmkanalen. I epitelvävnad ligger cellerna tätt ihop ovanpå ett skikt som kallas basalmembran

*Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter eller en defekt i antioxidanter.

*Proinflammatoriska cytokiner är proteiner/signalmolekyler som produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. (Proinflammatorisk är motsatsen till anti-inflammatorisk). Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan.

ROS; reaktiva syrearter-fria radikaler* och en biprodukt från kroppens energiförbränning som bildas i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress*, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada och orsaka en rad sjukdomar.

Strålningens effekter på ögats lins

Det är känt att exponering för röntgenstrålning, joniserade srålning*, kan orsaka celldödande och inflammatoriska effekter och orsaka malignitet i kroppsvävnader.

Linsen är den känsligaste av ögats vävnader och ett enda epitelcellager som ligger under hornhinnans yta innehåller alla blivande linsfiberceller. Trots att epitelcellagret kan drabbas av DNA-skador så har det aldrig framkommit rapporter om ”naturliga” linstumörer hos människor eller något ryggradsdjur. Den enda riktiga sjukdom som kan drabba linsen är katarakt – alltså grumling.

I april 2011 gjorde den internationella kommissionen för strålskydd ett uttalande där man meddelade att en sänkning av den antagna tröskeldosen för strålningsframkallad linsgrumling rekommenderades. Även gränsen för personal som arbetar med joniserande strålning har sänkts. Men flertalet studier visar att linsgrumling kan uppstå vid mycket lägre doser än vad som tidigare antagits.

Linsgrumling - grå starr

Än har de rekommenderade sänkta värdena inte haft genomslag i svenskt regelverk.

I maj 2012 kom EU kommissionen med ett förslag där dosgränsen för ögats lins sänkts så nu arbetar man på att sjukvården skall få tillförlitliga mätmetoder för att göra bestämningar av stråldosen till ögats lins. Under 2019 fick ämnet förnyad uppmärksamhet genom en rapport som påpekade flera medicinska skador, bland annat frågan om strålningens påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar*.

Användandet av röntgenbestrålning inom medicinen är den största icke-naturliga källan till joniserande strålning för allmänheten och står för men än 95 % av stråldoserna från alla människotillverkade källor. Inom neuroradiologi är det en extra risk för linsgrumling eftersom datortomografi ger en stor dos till ögat då det inte är av intresse vid undersökningen. Man provar olika skydd för att förhindra att ögonen exponeras vid röntgenundersökning. Strålning orsakar även oxidativ stress*.

Samma sak händer med våra husdjur som utsätts för joniserande strålning

Laser

Lasertermometer, bild: Litenleker.se

Kan laser vara farligt?

Strålsäkerhetsmyndigheten säger: Artificiell optisk strålning är framställd på konstgjord väg. Laserstrålning kan orsaka brännskador på huden och ögonen. Risken för skada beror på laserns styrka, avståndet till lasern och samt hur länge strålen belyser ansiktet. Ofarliga lasrar, även vid lång tids exponering. Leksaker med laser hör hit.

LASER är en akronym och står för "Ljusförstärkning genom stimulerad strålning". I enkla termer: Ljuspartiklar (fotoner) upphetsas med strömavgivande energi i form av ljus. Detta ljus är buntat i en stråle. Således bildas laserstrålen.

Det är så viktigt att vi på alla vis vi kan skyddar våra ögon, tänk till innan du utsätter dig för joniserande- eller annan strålning. Redoxmolekyltillskott spelar en viktig roll som näring åt hjärnans miljarder stödceller (gliaceller). Dessa förser våra nervceller med näring och producerar myelin. Myelinet isolerar nervtrådarna och skyddar dem från skador.

*Joner är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Det är den mekanismen som gör joniserande strålning ohälsosam. Beroende på total dos, exponeringstid och strålningens sammansättning, kan joniserande strålning orsaka celldöd, strålsjuka och cancer. Strålningen bryter sönder DNA-spiralen på grund av att det bildas fria radikaler.

*Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter eller en defekt i antioxidanter.

*Läs om ögonens, synnervens, koppling till hjärtat under ”Ögats koppling till kranialnerverna femte stycket.

Läs mer om ögonen här: http://homeopathuset.blogspot.com/2019/01/ogonens-sjukdomar.html

Läs mer om strålning här: http://homeopathuset.blogspot.com/2018/10/mikrovagor.html

Andra kranialnerven är synnerven

Kranialnerver (n cranialis) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen.

Det finns tolv par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster sida. Vissa av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan, andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan. Vissa av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna ett, luktnerven och två synnerven är egentligen inte nerver utan en förlängning av hjärnan men man räknar dem till kranialnerver.

Synnerven (n opticus) benämns som andra hjärnnerven men är histologiskt, i likhet med luktnerven, att betrakta som en nervbana. Varje synnerv innehåller cirka en miljon nervtrådar, vilket är utskott (axon) från de icke-ljuskänsliga cellerna i näthinnan och 130 miljoner synceller har komprimerats för att få plats i en miljon nervtrådar.

Synnerven börjar inom näthinnan med gangliacellerna vars axon löper utan synapser ända till nedre delen av thalamus. Under detta förlopp kommer större delen av nervfibrerna från ena sidans näthinna att korsa medellinjen. Denna växling bildar synnervskorsningen som ligger ovanför och framför hypofysen. Sjukliga förändringar: Inflammation i synnerven kan orsaka att myelinet runt nerven förstörs och utlösas ofta av en virusinfektion. Om det uppstår en skada på synnerven kan den inte överföra synintrycken som den ska, och då blir synen försämrad.

Kan man då tänka sig att hjärtat som står i förbindelse med andra kranialnerven, synnerven*, kan påverka varandra. Ögat är känslig för till exempel luftföroreningar och strålning likväl som hjärtat. Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.

Vid normala förhållanden styrs hjärtats elektriska aktivering av ett system med specialiserade myokardceller, i det så kallade retledningssystemet. Retledningssystemet består av Sinusknutan, AV-knutan, His bunt, höger och vänster skänkel samt Purkinjefibrerna

Man har via forskning sett att nedsatt hjärtmitokondriell funktion uppstår som ett centralt inslag i luftföroreningar. Mekanistiskt inducerar en akut exponering för luftföroreningar en minskning av aktiv syreförbrukningshastighet, tillsammans med inre membrandepolarisering och minskad mitokondriell* ATP*-produktion. Sammantaget spelar försämrad mitokondriell andning, ökad ROS-frisättning och bristfällig ATP-tillförsel en central roll i de negativa hälsoeffekter som rapporteras efter exponering för luftföroreningar.

Sömnlöshet oro handsvett inkontinens ont i bröstet och andra kända hjärtsymptom kan alltså vara symptom på en direkt koppling mellan hjärtat, ögonen och synnerven.

*ATP, Adenosintrifosfat, är ett ämne som spelar en central roll i cellernas energihantering och ämnesomsättning. Kemiskt består ATP av adenosin och tre fosfatgrupper som sitter i på rad och betecknas alfa, beta och gamma räknat från adenosinmolekylen. ATP kan skapas på tre olika sätt, genom kreatinfosfatsystemet, glykolysen och nedbrytning av kolhydrater, fett och proteiner i citronsyracykeln och elektrontransportskedjan. Den sistnämnda kan delas upp i två eller tre olika delar beroende på vilket energisubstrat som används.

*Mitokondrier är organeller som finns i cytoplasman hos alla celler och är huvudplatsen för framställning av adenosintrifosfat (ATP) genom processerna för oxidativ fosforylering. En typisk eukaryot cell, cell som har DNA i cellkärnan, innehåller mer än 2 000 mitokondrier, som tar upp ungefär en femtedel av cellvolymen, en mängd som behövs för att möta cellens energibehov. Dess huvudsakliga funktion är den mitokondriella andningsprocessen där den reducerande kraften som produceras i oxidationsreaktionerna kommer in i elektrontransportkedjan och energi fångas upp i form av adenosintrifosfat.

Källa
http://homeopathuset.blogspot.com/search?

Mycket av denna information är hämtad från forskning på University of Buneos Aires och NIH.