Signalmolekylers samspel utvecklar ögats linsceller
 |
| Signalmolekyler |
– Upptäckterna har en stor principiell betydelse för vår förståelse av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Om vi vet hur det ska fungera normalt sett underlättar det möjligheterna att i framtiden hitta åtgärder när någonting går snett,
Synen tillhör ett av våra sensoriska system som är avgörande för vår förmåga att uppfatta omvärlden. För att vi ska kunna se måste linsen i ögat bildas. Linsfiberceller börjar utvecklas tidigt under fosterstadiet, men det fortsätter att bildas linsfiberceller under hela vår livstid*. Vilka signaler som styr vilka linsceller som fortsätter att dela sig och vilka som lämnar cellcykeln och mognar till linsfiberceller har hittills till största del varit okänt, berättar Lena Gunhaga, docent vid Umeå centrum för molekylär medicin.
*Att linsfiberceller fortsätter att bildas under hela
vår livstid innebär att det finns möjligheter att redoxsignalmolekyler hjälper ögat
att skapa nya celler och hålla en normal celldelning (min kommentar).
Vad vi
kanske inte tänker på är att våra ögon inte bara är fönstret vi tittar ut genom,
även utsidan kan bli smutsig och påverkas av de toxiska luftföroreningar som
finns omkring oss idag. Det gäller att hålla både insidan och utsidan ren.
I de organ
som ständigt exponeras för miljön fungerar epitelet* som den första fysiska
barriären mot luftföroreningar. Det har det visat sig att luftföroreningar
förvärrar irritation, sveda, främmande kroppskänsla, rodnad och klåda i ögonen,
och mycket mer, hos människor som bor framför allt i tätorter. Även
människor som dagligen vistas i luftkonditionerade byggnader kan drabbas av
ögonproblem.
Skadliga
effekter på ögonytan är associerade med oxidativ stress* och proinflammatoriska
cytokiner*. På grund av detta ökar både hornhinnans- och bindhinnans
epitelceller när de är exponerade för olika skadliga ämnen. I sin tur leder
frisättningen av cytokiner till sjukliga förändringar på grund av cellulär vävnadsökning
som påverkar hornhinnans brytningsförmåga och synprocessen. Dessutom är
ögonen mycket blodkärlsrika, följaktligen en viktig förmedlingskälla för de
skadliga partiklarna.
Det har visat sig att hornhinnans epitelceller kan ta upp gaspartiklar där de polycykliska aromatiska kolväteföreningar som finns i partiklarna, utlöser den ökade ROS* som frigörs från mitokondrier i tidiga skeden.
*Epitelvävnad
finns på kroppens ytor, både på insidan och på utsidan. Det fungerar som ett
skydd. Epitel finns till exempel i huden, slemhinnorna i munnen,
luftrören och mag-tarmkanalen. I epitelvävnad ligger cellerna tätt ihop ovanpå
ett skikt som kallas basalmembran
*Oxidativ
stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar
av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen.
Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning
av oxidanter eller en defekt i antioxidanter.
*Proinflammatoriska cytokiner är proteiner/signalmolekyler
som produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress
eller inflammation. (Proinflammatorisk är motsatsen till
anti-inflammatorisk). Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som
cytokinerna skickar signaler till hjärnan.
ROS; reaktiva
syrearter-fria radikaler* och en biprodukt från kroppens energiförbränning som
bildas i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ
stress*, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada och orsaka
en rad sjukdomar.
Strålningens effekter
på ögats lins
Det är känt att exponering för röntgenstrålning, joniserade srålning*, kan orsaka celldödande och inflammatoriska effekter och orsaka malignitet i kroppsvävnader.
Linsen är
den känsligaste av ögats vävnader och ett enda epitelcellager som ligger under
hornhinnans yta innehåller alla blivande linsfiberceller. Trots att
epitelcellagret kan drabbas av DNA-skador så har det aldrig framkommit
rapporter om ”naturliga” linstumörer hos människor eller något ryggradsdjur.
Den enda riktiga sjukdom som kan drabba linsen är katarakt – alltså grumling.
I april 2011
gjorde den internationella kommissionen för strålskydd ett uttalande där man
meddelade att en sänkning av den antagna tröskeldosen för strålningsframkallad linsgrumling
rekommenderades. Även gränsen för personal som arbetar med joniserande
strålning har sänkts. Men flertalet studier visar att linsgrumling kan uppstå
vid mycket lägre doser än vad som tidigare antagits.
Än har de
rekommenderade sänkta värdena inte haft genomslag i svenskt regelverk.
I maj 2012 kom EU kommissionen med ett förslag där dosgränsen för ögats lins sänkts så nu arbetar man på att sjukvården skall få tillförlitliga mätmetoder för att göra bestämningar av stråldosen till ögats lins. Under 2019 fick ämnet förnyad uppmärksamhet genom en rapport som påpekade flera medicinska skador, bland annat frågan om strålningens påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar*.
Användandet av röntgenbestrålning inom medicinen är den största icke-naturliga källan till joniserande strålning för allmänheten och står för men än 95 % av stråldoserna från alla människotillverkade källor. Inom neuroradiologi är det en extra risk för linsgrumling eftersom datortomografi ger en stor dos till ögat då det inte är av intresse vid undersökningen. Man provar olika skydd för att förhindra att ögonen exponeras vid röntgenundersökning. Strålning orsakar även oxidativ stress*.
Laser
Kan laser
vara farligt?
Strålsäkerhetsmyndigheten säger: Artificiell optisk strålning är framställd på konstgjord väg. Laserstrålning kan orsaka brännskador på huden och ögonen. Risken för skada beror på laserns styrka, avståndet till lasern och samt hur länge strålen belyser ansiktet. Ofarliga lasrar, även vid lång tids exponering. Leksaker med laser hör hit.
LASER är
en akronym och står för "Ljusförstärkning genom stimulerad
strålning". I enkla termer: Ljuspartiklar (fotoner) upphetsas med
strömavgivande energi i form av ljus. Detta ljus är buntat i en stråle.
Således bildas laserstrålen.
*Joner är
kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på
levande vävnad. Det är den mekanismen som gör
joniserande strålning ohälsosam. Beroende på total dos, exponeringstid och
strålningens sammansättning, kan joniserande strålning orsaka celldöd, strålsjuka och cancer.
Strålningen bryter sönder DNA-spiralen på grund av att det
bildas fria radikaler.
*Läs om ögonens, synnervens, koppling till hjärtat under ”Ögats koppling till kranialnerverna femte stycket.
Läs mer om ögonen här: http://homeopathuset.blogspot.com/2019/01/ogonens-sjukdomar.html
Läs mer om strålning här: http://homeopathuset.blogspot.com/2018/10/mikrovagor.html
Andra kranialnerven är
synnerven
Kranialnerver (n
cranialis) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen.
Det finns tolv par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster sida. Vissa av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan, andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan. Vissa av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna ett, luktnerven och två synnerven är egentligen inte nerver utan en förlängning av hjärnan men man räknar dem till kranialnerver.
Synnerven (n opticus) benämns som andra hjärnnerven men är histologiskt, i likhet med luktnerven, att betrakta som en nervbana. Varje synnerv innehåller cirka en miljon nervtrådar, vilket är utskott (axon) från de icke-ljuskänsliga cellerna i näthinnan och 130 miljoner synceller har komprimerats för att få plats i en miljon nervtrådar.
Synnerven börjar inom näthinnan med gangliacellerna vars axon löper utan synapser ända till nedre delen av thalamus. Under detta förlopp kommer större delen av nervfibrerna från ena sidans näthinna att korsa medellinjen. Denna växling bildar synnervskorsningen som ligger ovanför och framför hypofysen. Sjukliga förändringar: Inflammation i synnerven kan orsaka att myelinet runt nerven förstörs och utlösas ofta av en virusinfektion. Om det uppstår en skada på synnerven kan den inte överföra synintrycken som den ska, och då blir synen försämrad.
Kan man då
tänka sig att hjärtat som står i förbindelse med andra kranialnerven, synnerven*,
kan påverka varandra. Ögat är känslig för till exempel luftföroreningar och
strålning likväl som hjärtat. Nervceller kan ta emot och skicka signaler.
Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter
signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än
tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen
andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.
Vid normala förhållanden styrs hjärtats elektriska aktivering av ett system med specialiserade myokardceller, i det så kallade retledningssystemet. Retledningssystemet består av Sinusknutan, AV-knutan, His bunt, höger och vänster skänkel samt Purkinjefibrerna
Man har via forskning sett att nedsatt hjärtmitokondriell funktion uppstår som ett centralt inslag i luftföroreningar. Mekanistiskt inducerar en akut exponering för luftföroreningar en minskning av aktiv syreförbrukningshastighet, tillsammans med inre membrandepolarisering och minskad mitokondriell* ATP*-produktion. Sammantaget spelar försämrad mitokondriell andning, ökad ROS-frisättning och bristfällig ATP-tillförsel en central roll i de negativa hälsoeffekter som rapporteras efter exponering för luftföroreningar.
Sömnlöshet oro handsvett inkontinens ont i bröstet och andra kända hjärtsymptom kan alltså vara symptom på en direkt koppling mellan hjärtat, ögonen och synnerven.
*ATP,
Adenosintrifosfat, är ett ämne som spelar en central roll i
cellernas energihantering och ämnesomsättning. Kemiskt består ATP av
adenosin och tre fosfatgrupper som sitter i på rad och
betecknas alfa, beta och gamma räknat från
adenosinmolekylen. ATP kan skapas på tre olika sätt, genom
kreatinfosfatsystemet, glykolysen och nedbrytning av kolhydrater, fett och
proteiner i citronsyracykeln och elektrontransportskedjan. Den sistnämnda kan
delas upp i två eller tre olika delar beroende på vilket energisubstrat som
används.
*Mitokondrier
är organeller som finns i cytoplasman hos alla celler och är huvudplatsen för
framställning av adenosintrifosfat (ATP) genom processerna för oxidativ
fosforylering. En typisk eukaryot cell, cell som har DNA i cellkärnan,
innehåller mer än 2 000 mitokondrier, som tar upp ungefär en femtedel av
cellvolymen, en mängd som behövs för att möta cellens energibehov. Dess
huvudsakliga funktion är den mitokondriella andningsprocessen där den
reducerande kraften som produceras i oxidationsreaktionerna kommer in i
elektrontransportkedjan och energi fångas upp i form av adenosintrifosfat.
ASEA-REDOXMOLEKYLTILLSKOTT
Så vad är
då ASEA och hur kan det hjälpa våra celler att må bra?
Vårt liv påverkas alltså av olika miljöfaktorer, vilka också kan försvaga vårt immunsystem, vilket leder till att normala cellfunktioner fungerar sämre. Även om du mår bra och ser frisk ut försämras din förmåga att producera redox signalmolekyler med tiden. I takt med att vi åldras vaknar vi varje dag upp med färre redox signalmolekyler dessa molekyler tillverkas av mitokondrierna*.
Kommunikationsvägarna
som håller våra organ i form börjar svika. Du kan alltid avgöra om du är frisk
eller inte utifrån din hud. Hudvård är mycket viktigt eftersom huden, det
största organet i kroppen, måste hantera externa förhållanden – och
åldrandeprocessen – varje dag. Före ASEA:s revolutionerande upptäckt kunde man
inte komplettera de naturliga redox signalmolekylerna och omvända processen
eftersom redox signalmolekyler var instabila utanför människokroppen. Men med
ASEA:s teknik och produkter kan man nu enkelt förse kroppen med redox
signalmolekyler.
Redox
signalmolekyler är viktiga för kroppen. Därför har kroppen har ett eget lager
av dem. Men efter 12 års ålder producerar våra celler allt färre av dessa
molekyler.
Redox
signalmolekyler delas in i två grupper: Reaktiva syreföreningar och reducerade
föreningar. En noga reglerad homeostatisk balans mellan dessa två typer
upprätthålls i alla celler och vävnader. När balansen rubbas skickas en signal
om att kommunikationen mellan cellerna behöver förstärkas.
Genom målmedveten forskning och testning i laboratorier har ASEA tagit fram den revolutionerande teknologin som kan skapa aktiva redox signalmolekyler utanför kroppen. ASEA:s banbrytande och patentbaserade process stabiliserar dem i en ren saltlösning. Lösningen är inte själva produkten, utan ett leveranssystem för molekylerna i ASEA:s-produkter. Detta genombrott är det första av sitt slag och det enda sättet att fylla på och upprätthålla optimala nivåer av stabila redox signalmolekyler i huden, ditt största och synligaste kroppsorgan.
ASEA är i dag det första och enda företaget som producerar redox signalmolekyler i en stabil form och använder dem i produkter som hjälper cellkommunikationen.
ASEA används både oralt och direkt på huden samt att droppa direkt i ögonen.
https://www.youtube.com/watch?v=iKdNO0D6a8Q
* MITOKONDRIERNAS ROLL I REDOX-SIGNALNÄTVERK
Människokroppen består av mellan femtio- och etthundrabiljoner celler och varje cell vet exakt vad den skall göra. Varje dag arbetar cellerna oavbrutet för att kroppen skall vara frisk och stark. En viktig funktion som cellerna har är att framställa bränsle, ATP, vilket sköts av mitokondrierna. Varje cell kan ha tusentals av dessa små arbetare. Man har räknat ut att hälften av kroppens torrvikt består av mitokondrier. Mitokondrierna inte bara förser kroppen med bränsle utan spelar en nyckelroll i cellsignaleringen och koordination på cellernas funktioner och aktiviteter.
Det här är grunden för hälsan och livet och cellernas utveckling, vävnadernas läkning och immunfunktioner. Utan den här förmågan skulle vi inte kunna fungera. Mitokondrierna tillverkar vissa molekyler sin kallas redoxsignalmolekyler vilka de tillverkar i miljoner varje sekund alla dagar. Utan detta skulle livet vara omöjligt eftersom de skyddar cellernas hälsa. När vi blir äldre minskar cellernas förmåga att bilda dessa molekyler eftersom cellernas kommunikation inte fungerar lika bra som när vi är unga därmed tar det längre tid för cellerna och vävnaderna att läka på grund av att kroppen inte framställer lika många redoxmolekyler som tidigare.
Kan det vara
möjligt att fylla på kroppens celler med redoxmolekyltillskott? Forskningen har
kommit långt och det finns påfyllning.
Cellerna
är små påsar av saltvatten där cellernas arbetare flyter omkring så när
mitokondrierna behöver tillverka redoxmolekyler använder dom saltvatten. Det
fungerar bra eftersom saltvatten består av endast fyra atomer. Natrium och
chloridatomer i saltet och väte- och syreatomerna. Mitokondrierna drar isär
saltvattenmolekylerna och kombinerar sedan atomerna på nytt i olika
konfigurationer och de nya kombinationerna är redoxsignalmolekyler. Det tar
cellerna en bråkdel av en sekund att framställa redoxsignalmolekylerna vilka
också förbrukas snabbt och om inte cellerna behöver molekylerna direkt så
återgår atomerna till saltvatten för att sedan användas av mitokondrierna på
nytt.
Vid intresse av ASEA kan du läsa mer här: https://homeopathuset.myasealive.com/ och här: https://www.homeopathuset.se/asea-redoxmolekyltillskott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.