söndag 7 juni 2015

VINNARE

Vad gör en häst till VINNARE?

Järvsöfaks - han har allt, bild Travmuseet.com

Vad gör hästen till en vinnare, ja, det är frågor som vi ofta får, var ligger skillnaden mellan en superhäst till en normalpresterande. Det är en fråga som inte är så enkel att svara på. Även om hästen har alla yttre förutsättningar men inte mentalitet att klara påfrestningarna, eller har en utmärkt mentalitet men saknar de rätta yttre förutsättningarna skulle ju tyckas vara avgörande. Men det finns hästar som har både de yttre förutsättningarna och mentalitet men som ändå inte lyckas bli den där som vinner allt. En frisk, glad och vältränad häst som egentligen inte har "förutsättning" kan många gånger göra bättre ifrån sig i ett lopp än en som är bättre stammad, har alla förutsättningar, sköts exemplariskt men av någon anledning inte är glad.

Genom våra mananalyser har vi kunnat följa en del av förloppet som skiljer agnarna från vetet. Vad man alltid får komma ihåg är att yttre faktorer alltid kommer att spela en betydande roll för hur din häst har möjlighet att använda sin potential.

Hälsostatus, utfodring, träning, skötsel och andra omständigheter måste räknas in eftersom det på ett betydelsefullt sätt kan påverka hästens möjligheter att fullt ut använda sin medfödda förmåga. Unghästar med en störning i magen tar tillexempel inte upp kalciumfosfat normalt och det kan då inverka på benbildningen - hästen blir skör och går lätt sönder. Det finns många fler exempel på vad som kan hända från föl och till hästen tränas och eventuellt kommer till start.


Rent fysiskt kan man se det så här

Järvsöfaks - här sitter en V12 motor. Bild; Aftonbladet.se

Skelettmuskulaturen är hästens motor och näringsämnena till musklerna kommer från ämnesomsättningen via blodcirkulationen. Musklerna bildar bränsle till energiförsörjningen. Hästens skelettmuskulatur är mycket väl utvecklad och speciellt anpassat för snabba rörelser.
Hästen är född med ett visst antal muskelfibrer. Genom träning kan man öka muskelns arbetsförmåga, det beror på att muskelfibrerna växer i tjocklek, men muskelcellernas antal ökar inte. I en och samma muskel finns framför allt tre olika skelettmuskelfibertyper hos hästen.
Eftersom muskelfibrerna inte sitter fast i varandra är det bindväven som hindrar att muskeln tänjs ut. Bindväven förhindrar därmed också att muskelfibrerna dras ut.

Typ I-fibrer är långsamma och uthålliga.
Dessa fibrer gör ett långsamt arbete under lång tid utan att muskeln tröttas. I de långsamma muskelfibrerna bryts glukos och fett ner och bildar energi och detta sker i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.
 Distansritter och de hästar som drar tunga lass i låg hastighet, använder framförallt denna muskelfiber och processen är hela tiden försörjd med syre (aerobt arbete).

Typ IIA-fibrer är snabba och uthålliga.
Dessa fibrer har utvecklats speciellt hos hästen för att ge snabbhet och uthållighet. Typ IIA-fibern bryter ner glukos till energi i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.
Vid rätt träning ökar denna fibertyp i antal fram till omkring fyra års ålder. Hos de bästa hästarna ses en mycket hög andel av Typ IIA-fibrerna i muskelmassan och de ökar framför allt hos travare och galoppörer (aerobt arbete).

Typ IIB-fibrer är mycket snabba och tröttnar fort
Dessa fibrer är stora och mycket snabba och de bildar energi utan närvaro av syre. Nedbrytning av glukos utan syre ger slutprodukten mjölksyra. Denna samlas i muskeln vilket innebär att den blir fort trött vid arbete.

Tävlingshästar inom trav och galopp använder Typ IIB-fibrerna på upploppet när de gör den sista kraftansträngningen för att nå målet (anaerobt arbete).
En vältränad häst drar färre andetag under den här fasen trots att energiförbrukningen är stor och den får då en så kallad "syreskuld". Efter loppet andas (blåser) den häftigt en stund, han använder syre för att betala av "syreskulden".
När unghästen sätts i träning omvandlas Typ IIB-fibrerna i stor omfattning till Typ IIA-fibrer.

Om en häst skall uppnå en bra prestationsförmåga så bör en anpassning i muskulaturen ske som ger en hög Typ IIA/IIB-kvot, många kapillärer och en hög oxidativ kapacitet.

Ben är levande vävnad och under träning anpassar sig benens form och kvalitet till de krav som ställs. Träningseffekten kommer däremot långsamt jämfört med musklernas träningssvar. Av den orsaken finns risken att skelettet inte hinner med.




Bindväv

Järvsöfaks i Norge, bild; Travnet.se

Bindväv är den stödjande vävnad som håller andra typer av mjukvävnad samman. En stark bindväv förebygger skador på muskulatur, senor och ligament.

Bindväven har en väl utbyggd blodcirkulation. Kapillärerna, de minsta blodkärlen, bildar ett tätt nät i bindväven. De flesta muskelfibrerna finns nära en kapillär. Typ l och Typ llA fibrer som har en hög oxidativ kapacitet är de muskelfibrer som har kontakt med många kapillärer jämfört med Typ llB som oftast har kontakt med få kapillärer.

Kapillärnätet byggs ut i bindväven när hästen tränas regelbundet. Kapillärerna för ut syresatt, näringsrikt blod till muskelfibrerna och för bort slaggprodukter såsom mjölksyra och koldioxid från mjukvävnaden till renande organ såsom lever och njurar.



Hjärta och lungor

Järvsöfaks visar utmärkta lungmuskler, bild; Travmuseet.com

Den lungstorlek hästen har när den är fullvuxen behåller den livet ut. Lungorna kan aldrig tränas till att bli större eller dra in mer luft. Lungorna utvecklas efter hästens ålder.

Hästen föds med en gräns för maximal hjärtfrekvens och denna kan inte höjas genom träning. När hästen tränas blir hjärtat starkare, uthålligare och effektivare på att pumpa ut blod.

Syreupptagningsförmågan, det vill säga hur mycket av syret i inandningsluften som tas upp kan dock förbättras genom träning. Detta sker genom att andningsmuskulaturen tränas upp och antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet ökar.



Hur viktig är hästens mentalitet på dess prestationsförmåga?

Faksen och Jan-Olov - ömsesidigt förtroende och kärlek.
Jag läste en gång ett inlägg på FB som jag har sparat för det bekräftar vad vi själva ser i våra mananalyser så jag citerar det här i en något nerkortat version. Detta är så otroligt viktigt.

Stallharmoni
"Ett känt travstall fick av olika anledningar inte samma framgång som under tidigare år. Det blev en tung tid för alla med de uteblivna segrarna, från tränare, till hovslagare, till skötare - alla var påverkade. Men så plötsligt en dag vände det, och man började känna positiva vibbar stiga upp och framgångsspiralen sattes igång man började skratta och skämta igen och hästarna blev återigen framgångsrika.

Hästen- som är ett flock- och flyktdjur reagerar nästan uteslutande på instinkter vilket gör honom otroligt vaksam på yttre förändringar. Radarn står alltid påslagen och något mer observant djur finns knappast. Eftersom hästen är i människans tjänst och inte har sin naturliga flockledare att ty sig till och läsa signaler från utan noterar alla reaktioner, positiva som negativa, hos sin "ställföreträdande flockledare" nämligen sin skötare.
Om flockledaren/skötaren inte mår bra utan sänder ut signaler som uppgivenhet och ger ett otydligt ledarskap, eller att det är en irriterad stämning i stallet så påverkar det naturligtvis de känsliga och lyhörda hästarna som i sin tur blir oroliga och nervösa vilket är direkt förödande för tävlingshästar som skall prestera.
Den raka motsatsen som naturligtvis också ger samma effekt fast tvärtom är ju när flockledaren/skötaren är harmonisk, glad och nöjd. Detta märker hästen direkt via det posivita och tydliga ledarskapet. Hästen blir lugn och trygg och presterar därefter.

Den empatiske och balanserade skötaren vårdar och älskar sina hästar både i med- och motgång och låter dessutom hästarna få känna detta och tänker på att uppföra sig väl med tonfall i sitt umgänge med hästen. Hästarna svarar med att vara glada och positiva till sitt liv som travhäst i händerna på den lugna och trygga skötaren! Hästen svarar upp med att prestera! Detta kallas sedan urminnes tider för resultat av "orsak o verkan"! 
Alltså rena dopningen, dessutom; utan karens!!"
Flashen


Sinnesorganen

Järvsöfaks, en intelligent och mentalt stark individ. Internetbild. 

Hur hästen mår rent mentalt är bland det första vi tittar på vid en analys. Dels tittar vi på vilken typ av häst vi har att göra med, en del är viljestarka, intelligenta och dominanta andra är otroligt känsliga och lyhörda för alla former av stämningar och förändringar. Alla hästar är olika individer och skulle ha olika roller i en flock, från spejare till försvarare och en massa olika roller däremellan. En del hästar tar direkt på sig sin skötare/tränare/ägares misslyckanden och försöker förmedla att dom är trötta, överansträngda och behöver bekräftelse på att den är älskad även fast den inte orkar prestera. Ibland ser vi lidanden och känslor hos hästen som berör oss djupt in i själen.

Hästens olika sinnesorgan samlar in och förmedlar information till nervsystemet om vad som händer omkring den och hur han uppfattar omvärlden. Den mentala kapaciteten omfattar hästens förmåga att anpassa sig till den miljö han lever i. Hästen är ett flyktdjur och olika individer har olika förmåga att utstå stress. Hästens sinnen och stresstolerans påverkas starkt av händelser i hans omgivning, som t ex foderbyte, foderbelastning, hästar som kommer och går - vissa saknar den och andra irriterar den. Hästen påverkas av flytt mellan olika banor, den byter ägare, stall, skötare, kusk och en del hästar klarar inte detta så bra.
Naturligtvis känner han även sin tränares, kuskens och ryttares sinnesstämning.


Påverkar foder och utfodring?

Ett hingstföl efter Järvsöfaks, bild; Travronden

Ja, självklart påverkar både hur ofta man fodrar och vilken typ av foder man ger. Hästen är ett växtätande djur och den ursprungliga miljön var savann eller stäpp. När den levde i ett fritt tillstånd kunde den söka och äta de örter den behövde för att uppfylla sitt näringsbehov. Idag är hästarna beroende av människan för att få sitt näringsbehov tillgodosett och vi ser ofta att dagens hästar många gånger fodras med olämpligt foder på grund av okunskap eller missriktad välvilja.

Vi rekommenderar hö, bete och hel havre till hästar. Havre som kraftfoder till de hästar som utför ett arbete. Vi har sett många bra resultat när man ger sina tävlingsdjur biologiskt anpassat foder. I länkarna här kan du läsa om Christina Planks foderrekommendationer till häst.

Havre
Varför drabbas hästar av ohälsa

Se också vår hemsida där du kan läsa om våra produkter, referenser och mycket mer.
På Svenska Homeopathuset.
In English



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.