HAR HÄSTEN VERKLIGEN PROBLEM MED SI-LEDERNA

HAR HÄSTEN VERKLIGEN PROBLEM MED SI-LEDERNA

Hästens rygg - bild från Alyose.se

SI-lederna (iliosakrallederna) sitter på var sida om hästens kors och ungefär 1 dm under huden och de går inte att palpera. SI-lederna är inte särskilt rörliga och de är också sammanfogade med mycket starka ligament och dessutom ligger de inbäddad i stora muskelgrupper. Det går inte att manipulera SI-lederna eftersom de ligger så djupt.

Nu har det ofta blivit så att man lite lättvindigt använder SI-lederna som en diagnos fast de i de flesta fall inte är själva orsaken till hästens symptom. Naturligtvis kan hästen ha fått en skada om den råkat ut för en olyckshändelse men det är vanligare att problemet är muskelrelaterat. Det kan naturligtvis också vara dåligt uppbyggd muskulatur som orsakar problem med SI-lederna.

MUSKELKRAMPER

Men det vanligaste problemet med korset ”SI-lederna” är muskelkramper. Eftersom alla muskler fäster över minst en led så begränsar muskelkramperna ledernas rörlighet. Musklernas sammandragning inleds normalt genom nervimpulser. Muskelns spända tillstånd orsakar i sin tur en sämre blodgenomströmning vilket också orsakar en ökad mängd mjölksyra som ligger kvar och orsakar inflammationer.  Krampen kan naturligtvis ligga på ena sidan om leden och dra hårdare åt ett håll och hästen börjar oftast ”dra” ett bakben.

GROVTARMEN

Grovtarmens kopplingar till muskelbrupper

I de flesta fall har de här spänningarna i musklerna kopplingar till den jäsande och förgiftade grovtarmen som är slutstationen för de fasta avfallsprodukterna. Fungerar inte avgiftningen via tarmen tillfredsställande tar blodet upp toxinerna som läcker ut via tarmväggarna och transporterar dem till levern. Levern - ”silen” blir full och toxinerna följer då med ut i blodströmmen. Kroppen har sedan sin egen intelligens för att skydda de inre vitala organen, som t ex hjärtat, så blodet transporterar toxinerna och ”lämnar” av dem i bindvävnad, fettvävnad, muskelvävnad, bursor och hud. Där gör toxinerna minst skada men orsakar mest smärta och hästen börjar uppvisa olika typer av sjukdomssymptom.

Grovtarmen är genom nerver och akupunkturmeridianer sammankopplade med vissa muskelgrupper. Rectus abdominis som stödjer rygg och bål, obliquus externus abdominis som böjer bålen i sidled och drar bakbenet framåt, biceps femoris som sträcker bakbenet och höften samt böjer knäleden samt tensor faciae lata som böjer höften och sträcker knäleden. Musklerna finns naturligtvis på båda sidor av hästen men symptom från tarmen börjar oftast på höger sida. Sätter det sig i vänster sida har även njurarna belastas.

SAMVERKANDE MUSKLER 

Muskler som samverkar vid en viss rörelse kallas synergister. Två muskler vilkas kontraktioner åstadkommer motsatt rörelse i en led kallas antagonister. Som ett exempel är biceps och triceps antagonister. I olika antagonistpar finns hela tiden en grundspänning.

Om hästen är spänd stiger muskeltonusen och stora mängder energi ödslas bort. Hästen blir trött av att tonusen i de olika antagonistmusklerna spänner mot varandra. Magnesium är känd för att reglera muskeltonusen och understödja njurarnas funktion.

MAKROSYL för normalisera muskeltonusen.

RENEFOR för att understödja njurarna.

COLOFOR för att understödja en frisk grovtarm.

BESTÄLL HÄR

KOSTÄNDRING BÖR VARA ETT FÖRSTAVAL VID PSYKISK OHÄLSA

KOSTÄNDRING, VITAMINER OCH MINERALER BÖR VARA FÖRSTAHANDSVAL VID PSYKISK OHÄLSA

De läkemedelsbolag som säljer ADHD-droger sålde för 372 miljoner i Sverige år 2010. En ökning med 35 % sedan 2009 och med otroliga 319 % sedan 2006. Barn görs tidigt till livslånga ”brukare” av skadliga psykiatriska droger, och missbruket sprider sig lavinartat bland vuxna – alltmedan media okritiskt vidarebefordrar läkemedelsindustrins bästa försäljningstricks.

Allt fler får alltså diagnosen ADHD och autism. Nu visar neurobiologisk forskning att flera psykiska sjukdomar kan bero på en koppling mellan ett stört immunsystem och hjärnans utveckling. I dag vet vi att hjärna och immunsystem samverkar och att en genetisk sårbarhet parad med kända och okända miljöfaktorer påverkar vårt immunsystem. Vill nämna tre viktiga faktorer här som spelar en viktig roll för vårt mentala välbefinnande.

GLUTEN

Det finns skäl att tro att den glutenrika kosten som leder till mag- och tarmproblem är en del av orsaken. En inflammerad tarmslemhinna ökar genomsläppligheten för toxiska ämnen som kan aktivera immunsystemet. Ungefär var fjärde barn med autismtillstånd har förhöjda antikroppar mot gluten. I studier som gjorts finns rapporter om att vissa dieter kan minska symptom hos barn med framför allt diagnosen ADHD. När en autoimmun process drabbar hjärnan kan den t ex orsaka psykos, tvångssymptom, anorexia, urinvägssymptom och autism.

VACCIN

Vaccinationsbiverkningar som rapporterna summerar till är 1 742 stycken och belyser över 800 olika biverkningar, som i stort sett berör varje system och organ i kroppen: blod, hjärta, nervsystem, immunsystem, lungor, hud, sensoriska organ som syn och hörsel, det muskuloskeletala systemet, leder, urinvägar, matsmältning samt det endokrina systemet.

SOCKER

Få människor förstår hur socker, skräpmat och alkohol sakta förgiftar psyket, hjärnan och känslolivet. När kroppen väl visar symtom har hjärnan, psyket, känslolivet tagit stryk och förändrats massor. Från levnadsglad, positiv och lösningsfokuserad till negativ, trött, arg, irriterad och passiviserad.

HJÄRNAN GRUNDLADES I MAGEN

En teori hävdar att det ursprungligen var celler från tarmens nervsystem som rörde sig uppåt och grundlade hjärnan. Under utvecklingen av ett människofoster uppkommer tarmens nervsystem från samma cellstruktur som bildar centrala nervsystemet.

BUKEN ÄR EN KÄNSLOBAROMETER

På samma sätt är tarmens nervceller känsliga för signaler från resten av kroppen. När man blir glad, stressad eller förälskad, frigör kroppen hormoner och andra signalsubstanser som registreras i magen. Det är alltså ingen tillfällighet att man pratar om fjärilar i magen före en tävling, eller att man säger att man kan känna det i magen. Tarmhjärnan kan faktiskt berätta hur vi mår.

SEROTONIN

Det finns även medicinska perspektiv på upptäckten av tarmhjärnan. Signalsubstansen serotonin är känd genom att den bland annat reglerar humör och sinnesstämning. Nu har man upptäckt att över 95 procent av kroppens serotonin finns i tarmen.

Serotonin är en kemisk förening som en frisk kropp bildar själv genom omvandling av vissa proteiner och B vitaminer och den har till uppgift att reglera tarmperistaltiken och reglerar mättnadskänslan i hjärnan och som tillväxtsignal till kroppen. Serotoninet har också till uppgift att indikera för individen om den befinner sig i en gynnsam eller ogynnsam miljö. Serotoninkoncentrationen i nervsystemet påverkas av hur vi påverkas av omgivningen, den sociala statusen och att anpassa beteendet till den sociala statusen. Deprimerade människor uppfattar att de befinner sig i en ogynnsam miljö men om de behandlas med så kallade lyckopiller (serotoninhöjande) läkemedel kan man få människan att tro att hon är i en gynnsam miljö. Det här är inte positivt eftersom man tror att allt är bra fast det inte är det och kan av den orsaken inte förändra sin situation.

Läs mer om tarmhjärnan här

KOSTTILLSKOTT 60 000 GÅNGER SÄKRARE ÄN MEDICINER !

En ny undersökning visar att kosttillskott är bland det mest säkra vi kan utsättas för. Faktum är att det ligger allra lägst på riskskalan.

Källa

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Susanne Bejerot,psykiater, leg psykoterapeut och docent vid Karolinska institutet.

Charlotte Frendved Hansen

Bo Jonsson, överläkare och ordförande i SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin)

WikipediA

www.vaccin.me

HJÄRNAN OCH TARMEN

Vår Fantastiska Kropp

Upptäckten av en extra hjärna i tarmen, som är äldre än den i kraniet, ger nya möjligheter att behandla sjukdomar som depression och irriterad tjocktarm.

Av Charlotte Frendved Hansen

De flesta av oss föredrar nog att matsmältningen sker utan att vi behöver tänka på den. Det behövs inte heller. Det har nämligen visat sig att tarmen kan tänka själv. Tack vare ett utbrett system av nervceller i tarmväggen kan den invecklade bearbetningen av näringsämnen ske utan att hjärnan överhuvudtaget är involverad. 

Tarmens nervsystem är faktiskt så avancerat att forskarna talar om hjärna nummer två. 

Fram tills helt nyligen ansåg man att tarmen precis som alla andra organ styrs av hjärnan och ryggmärgen. Det finns mycket riktigt många nerver som förbinder tarmen med hjärnan. Det har dock visat sig att tarmen fungerar utmärkt, även om förbindelsen med hjärnan är avbruten. 

Hos hjärndöda personer fungerar sålunda tarmen, även om resten av kroppen är förlamad. Tarmhjärnan innehåller 100 miljoner nervceller. Det är minst lika många som i hela ryggmärgen. 

Alla de över 30 olika signalsubstanser man känner från hjärnan har efter hand även identifierats i tarmen. Ett nytt forskningsområde som kallas neurogastroenterologi skall kartlägga i detalj hur tarmhjärnan fungerar. 
Forskningen förväntas få stor betydelse för de upp emot tio procent av befolkningen som har problem med magens eller tarmens funktion.

Tarmen är ett långt rör med väggar som är uppbyggda av många lager. Tarmhjärnan är placerad i ett stort närverk av nerver. Det ena ligger under slemhinnan, och det andra mellan tarmens båda muskellager. Nätverken kallas för Meissners plexus och Auerbachs plexus efter de båda anatomer som först upptäckte strukturerna. 

Det råder en livlig förbindelse med nervfibrer mellan de båda nätverken. Tittar man på dem i mikroskop, upptäcker man att tarmhjärnan har flera likheter med hjärnan i kraniet. De celler som stödjer och skyddar nervcellerna liknar de gliaceller som finns i centrala nervsystemet. På andra platser i kroppen, till exempel omkring de nerver som går till muskler i armar och ben, finns inga gliaceller utan en annan typ av stödjande celler som kallas schwannceller.

Anmärkningsvärt är även att man vid hjärnsjukdomar som Parkinson och Alzheimer kan se exakt samma karakteristiska förändringar i patienternas tarm som i deras hjärna. 

Forskarna räknar till och med att man på längre sikt skall kunna ställa alzheimerdiagnosen genom att ta ett litet vävnadsprov från ändtarmen och mikroskopera det.

Tarmen fattar beslut

Tarmens uppgift är att ta upp näringsämnen från det vi äter. Först skall maten brytas ned av matsmältningsenzymer, och sedan skall näringsämnena tas upp genom slemhinnan och in i blodkärlen. Musklerna i magens och tarmens vägg ser till att vända runt tarminnehållet och pressa det vidare från magen genom tunntarmen ned till tjocktarmen.

Tarmmusklerna gör så kallade peristaltiska rörelser. Peristaltiken, nedbrytningen av maten och upptagningen av näringsämnen genom tarmväggen kräver exakt styrning och koordination, och hela den här processen regleras av tarmens hjärna.

Att tarmens nervsystem jämställs med en hjärna beror bland annat på att den själv kan fatta beslut och sätta dem i verket. 

På andra ställen i kroppen måste signalerna ta vägen omkring centrala nervsystemet, innan man kan göra något. Tarmen kan själv bearbeta information och reagera på den. I själva slemhinnan finns det celler, som skickar ut små utlöpare till tarmens inre, som kan smaka på tarminnehållet.
De registrerar om det är socker, fett eller proteiner som väntar på att brytas ned, och de kan känna av tarminnehållets surhetsgrad. Det finns även tryckkänsliga celler, som reagerar när tarmen utvidgas av en mängd mat som är på väg. 

De små celler som övervakar tarminnehållet innehåller stora mängder av signalsubstansen serotonin, som även den finns i hjärnan. När cellerna stimuleras, frisätter de serotonin i tarmslemhinnan. Där ligger en massa nervceller redo att ta emot signalen. Från slemhinnan skickas besked till det större nervnätverket mellan tarmens muskellager, och där bearbetas informationen. 

Nätverket skickar meddelandet vidare ut till muskelcellerna om att de peristaltiska rörelserna skall påbörjas. Andra signaler går tillbaka till slemhinnan och stimulerar cellerna till att bilda slem och matsmältningsvätska. Även andra signaler ger besked till blodkärlen om att de skall vara redo att ta upp näringsämnena. 

Hjärnan grundlades i magen

Tarmens nervceller har även kontakt med andra organ som är involverade i matsmältningen. Det gäller till exempel bukspottkörteln, som bildar matsmältningsenzymer, och gallblåsan, som står för produktionen av galla, som underlättar upptaget av fetter genom tarmväggen. 

Alla dessa mekanismer är urgamla. Hos primitiva organismer kan hjärnan vara liten, men tarmsystemet är alltid välutvecklat. Under evolutionen har tarmens nervsystem uppkommit långt före storhjärnans. 

En teori hävdar att det ursprungligen var celler från tarmens nervsystem som rörde sig uppåt och grundlade hjärnan. Under utvecklingen av ett människofoster uppkommer tarmens nervsystem från samma cellstruktur som bildar centrala nervsystemet. 

I vardagen är det bra att tarmen vet vad den skall göra så att systemet kör på utan att vi märker av det. Ibland blir vi dock påminda om att vi har en mage. Om tarmhjärnan registrerar något den inte tycker om, reagerar den tvärt. 

Märker den något giftigt, vänder den på den peristaltiska rörelsen, så att tarminnehållet rör sig åt motsatt håll. Resultatet blir kräkningar. Den kan även försöka bli av med en bakterieinfektion genom att förtunna tarminnehållet, sätta fart på peristaltiken och på så sätt framkalla diarré. 

Buken är en känslobarometer

På samma sätt är tarmens nervceller känsliga för signaler från resten av kroppen. När man blir glad, stressad eller förälskad, frigör kroppen hormoner och andra signalsubstanser som registreras i magen. 
Det är alltså ingen tillfällighet att man pratar om fjärilar i magen före en tävling, eller att man säger att man kan känna det i magen. Tarmhjärnan kan faktiskt berätta hur vi mår.

Det finns även medicinska perspektiv på upptäckten av tarmhjärnan. Signalsubstansen serotonin är känd från hjärnan, där substansen är inblandad i bland annat regleringen av humör och sinnesstämning. Nu har man upptäckt att över 95 procent av kroppens serotonin finns i tarmen. 

Många läkemedel som används vid behandling av depressioner fungerar bland annat genom att öka mängden serotonin i vissa delar av hjärnan. Då serotoninet även spelar en roll i tarmen, kan effekten av depressionsmedicinen även märkas där. Dessa mediciner ger ofta biverkningar i form av diarré och andra obehagliga symptom från tarmen.

Omvänt anser forskarna att tarmsystemet även kan drabbas av ett slags depression. Upp emot tio procent av befolkningen har en irriterad tjocktarm, även kallad colon irritable eller tjocktarmskatarr. 

Symptomen är magont, luft i magen och omväxlande förstoppning och diarré. Problemen märks ofta efter en måltid. Forskarna har nu en teori om att irriterad tjocktarm kan hänga samman med ett underskott av serotonin i tarmen. 

Man har därför försökt behandla drabbade med antidepressiva medel. Vissa patienter märker en förändring, även om behandlingen inte är bra för alla. Den forskning om tarmens nervsystem som är på väg kommer utan tvekan att ge oss bättre mediciner, så att irriterad tjocktarm och en rad allvarliga sjukdomar kan behandlas effektivare.

Det är en fördel att sätta sig in i vad det är för typ av mat som passar ens konstitution.

För att få klarhet i vilken mat som passen ens konstitution kan en håranalys vara till stor hjälp

VEM LAGAR MAT OCH VAD ÄR BRA MAT

VEM LAGAR MAT IDAG OCH VAD ÄR BRA MAT?

Forskning har visat att unga kvinnor mellan 25 och 35 år kan minst, nästan ingenting om att laga vardagsmat. De äldre kvinnorna kan allt om köttsoppa och rotmos och 40-talisterna kan cirka tio maträtter som de kör veckan runt.

Detta beror på, enligt forskningsrapporter, att 40-talisterna gick ut i yrkeslivet. Industrin tog över och den "kokkonst" som består i att öppna konservburkar och röra ut pulver kom att råda. Härmed bröts lärandet från mormor till mor till dotter. De äldre kvinnorna, pensionärerna, kan laga mat. Den generationen kvinnor finns snart inte heller kvar. Vart tar matlagningskunnandet vägen sedan?

Hur bär man sig åt för att komma igång med att laga bra mat?

Bra och enkel kokbok av Anna Halldén, foto kostdoktorn.

Börja med att köpa en bra kokbok, t.ex. LCHF för familjen av kostrådgivare Anna Hallén eller LCHF för hela familjen av Monique Forsberg och kanske gå en matlagningskurs. Ta god tid på Dig för att inköpa råvarorna och veckohandla gärna. Planera när du kan göra långkok för infrysning.

Om Du inte har tid att plocka bär själv så köp hos en uppköpare och frys in för behov. Om Du som är yngre har en äldre kvinnlig släkting att fråga om matlagningsråd så utnyttja det. Det skulle säkert vara till glädje för alla.

 BIOLOGISKA FÖDOÄMNEN

 

Du bör alltid välja biologiska livsmedel. Det betyder att livsmedlen inte är genmanipulerade, konstgödslade, besprutade, färgade, vaxade eller gasade. Biologiskt odlade födoämnen har ett högre näringsinnehåll. Det är viktigt att tänka på speciellt om man har småbarn.

Idag är kravprodukter dyrare men om alla frågade efter kravodlat skulle den bilden förändras. Det är alltid konsumenten som styr efterfrågan och därmed priserna! Som konsument bör Du undvika produkter som innehåller olika kemiska tillsatser. Läs alla innehållsförteckningar noga innan Du väljer ett livsmedel. Ju längre innehållsförteckning ju mer ”skit”!

Ät den största mängden grönsaker råa! Grönsaker, rotfrukter och bär är till största delen basbildande, de är enzym- syre- och fiberrika. Ät dem så färska som möjligt. Använd säsongens produkter som också kan djupfrysas för senare bruk. Ät nötter och frön råa. Grodda för dagligt bruk. Om Du tillagar grönsaker och rotfrukter är ångkokning det bästa sättet, då försvinner inte alla näringsämnen och enzymer.

Laga själv maten från grunden! Undvik hel- och halvfabrikat. Använd aldrig burkkonserver som innehåller bär, frukter, grönsaker, eller köttprodukter mm, det finns stora risker att själva burken avger tungmetaller.

Använd fullkornsprodukter av sädesslagen och baka ditt eget bröd och gör ditt eget potatismos, kom ihåg att potatis är den mest besprutade grödan, så krav skall det vara. Använd färska och/eller torkade örtkryddor. Använd i möjligast mån färska livsmedel. Äggen bör inte vara äldre än tio dagar och från frigående höns som bara matats med biologiskt foder. Gör grönsaksbuljong, soppor, färska frukt- och grönsaksjuicer själv. Plocka egna örter till örtteer.

Om Du äter köttmat, använd enbart kött från djur som fötts upp naturligt utan antibiotika och tillväxthormoner. Undvik halvfabrikat som t ex korv och annat färdigkokt från charkdisken. Dessa produkter innehåller oftast salt och konserveringsmedel, dessutom är det svårt att kontrollera hur djuren fötts upp. Samma sak gäller odlad eller kassettuppfödd fisk.

Undvik att steka kött eller fisk på spisen. Bäst är att tillaga det i ugnen, koka eller halstra. Smör och kokosfett är bäst vid tillagningen, kallpressade oljor att tugga i sig med en sallad. 

Kyckling är ett bra kött. Däremot den fabriksuppfödda broilern, som är matad med tillväxthormoner och antibiotika inte tillrådlig att äta av någon! Välj bara kycklingkött från naturligt uppfödda djur.

VAD ÄR BRA ATT SOCKRA MED?

Vitt socker är en mineraltjuv, skadligt för tänder, skelett och ämnesomsättning har vi blivit upplysta om. Så har "räddningen" kommit i form av sötningsmedel och en ny vinstgivande marknad uppstod.  Livsmedel, snask, läskedryck mm som var "light" producerades och därmed kunde man fortsätta äta sött utan att bli sjuk, trodde man. Allt fler forskare varnar nu för hälsoriskerna med sötningsmedel. Varningen riktas framför allt mot aspartam som även går under namnen NutraSweet, Equal och Canderel. Inget sötningsmedel går dock fritt från misstankar av att vara hälsovådliga. Forskningsrön säger också att aspartam ger viktökning!

Om något måste sötas använd honung, rårörsocker och strödadlar som naturliga sötningsmedel i stället.

ÄR KOMJÖLK BRA ATT DRICKA?

Nej, komjölk är inte nyttigt för någon annan än kalven. Modersmjölk innehåller i genomsnitt 1,4 % protein, tillräckligt för att förse den växande människan med alla de essentiella aminosyror och proteiner som den behöver under sin snabbaste tillväxt- och hjärnutveckling. 

En finsk studie som nyligen har genomförts visar att komjölk i spädbarnsåldern gav skador som kan orsaka ungdomsdiabetes. Studien tyder på att det är ett protein i komjölken som drar igång sjukdomen och ett protein är då kasein som finns som innehåll i en del vacciner.

Komjölken innehåller 300 ggr mer protein än modersmjölken. Komjölk är mycket slembildande, den kan i stora mängder orsaka åderförkalkning.

Om du vill välja komjölksprodukter använd ekologisk grädde till matlagning, naturell yoghurt, keso ja alla dom syrade mjölkprodukterna är att föredra. Naturell yoghurt som du blandar med egna bär är ett mycket bättre alternativ än de färdiga med bär som är sötade.

FETT – DET ÄR LIKA FEL ATT TRO ATT MAN BLIR FET AV ATT ÄTA FETT SOM ATT MAN SKULLE BLI GRÖN AV ATT ÄTA GRÖNSAKER!

 

Det finns fem grundläggande näringsämnen; protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Fett är så viktig för kroppen så det bör belysas extra mycket.

Fett är i många avseenden mycket viktigt för kroppen. Fosfolipider och kolesterol ingår i cellmembranen tillsammans med proteiner. Kroppens energireserver utgörs i huvudsak av fett och utnyttjas särskilt vid fasta, svält eller hårt arbete.

I fettväven lagras fettet tämligen vattenfritt. Energin tar alltså lite utrymme. T o m en mager man innehåller minst 10 % lagrat fett ca 10 kg, d.v.s. energi för nästan en månad vid normal energiförbrukning.

Kvinnor har en annan energihushållning än en man, hon lagrar fett för ca nio månader, för att kunna bära fram ett barn. Många idrottskvinnor upplever att deras prestationsförmåga ökar avsevärt efter en graviditet. Hon förbrukar då den energi som lagrats i hennes kropp för att kunna amma och ta hand om sitt barn på bästa sätt.

Fett är alltså en mycket viktig energikälla i kosten. För hjärtat är fetter den viktigaste energikällan. Vid långvarig muskelverksamhet står fetterna för 90 % av skelettmuskulaturens energibehov.

När man äter höjs blodets sockerhalt. Då insöndras från bukspottkörteln insulin och blodsockret upptas av cellerna. Av blodsockret bildas i första hand glykogen. Glykogenlagret omfattar 350 gram, och lagras i levern och musklerna. Lagren är snart fyllda och överskottet av blodsocker omvandlas till fetter, speciellt i fettcellerna. Insulin reglerar alltså upplagringen av fett.

SMÖR ELLER MARGARIN?

Allt margarin, raffinerade oljor, matoljor och produkter som innehåller dessa margariner och oljor anses vara cancerframkallande! Dessa produkter innehåller många tvivelaktiga ämnen och är mycket hårt raffinerade.

Upphettade eller kemiskt framställda fetter som margarin, matfett och hydrolyserade, raffinerade oljor, bidrar till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, höjda kolesterolvärden, fetma, leverbelastning och cancer.

De enda fetter som är nyttiga är smör, Bregott, kokosfett och kallpressad jungfruoljor, dessa produkter är naturliga och de bör vara ekologiska förstås. Andra bra källor till fett är nötter och frön, avokado med mera.

Om man minskar nyttigt fett krymper hjärnan. Det är speciellt farligt för barn med fettsnål kost pg av hjärnan och nervernas utveckling. Hjärnans tillväxt och utveckling genomgår olika faser och det tar lång tid att nå ett fullmoget stadium. Här spelar Essentiella Fettsyror (EFA) en mycket viktig roll. Vid två års ålder utgörs mer än 20 % av hjärnans vikt av fettsyror.

Hjärnan utvecklas också anatomiskt och bildar under sitt första levnadsår en mängd utskott. Det är dessa som gör att olika nervceller kan kopplas samman i hjärnan.

Fettsyrornas halter i hjärnan står i direkt relation till korrekt inlärningsförmåga.

Speciellt växande individer tycks vara utsatta för störst risk att få för lite EFA. Bröstmjölken innehåller viktiga fettsyror och forskare menar att bröstmjölken befrämjar normal utveckling av nervceller.

En kontrollerad studie av bröstuppfödda barn erhöll en avsevärt förbättrad neurologisk status vid nio års ålder än barn som fått modersmjölkersättning.

Ögonen är i sin allra viktigaste del en förlängning av nervsystemet, med näthinnan som mycket specialiserade nervceller. Näthinnan är också särskilt unik när det gäller förekomsten av EFA.

Kosttillskott med EFA kan hjälpa barn med läs och skrivsvårigheter och andra liknande problem med inlärning och koncentrationsproblem. Även motoriska besvär och svårighet att utföra samordnade rörelser och många barn utövar olika idrotter med mer eller mindre stora krav satta på sig där det kan visa sig avgörande för deras prestation om de lider brist på fettsyror. Barnen är mycket utsatta vad gäller kost i dag, från den näringsfattiga skolmaten till pizza, hamburgare och godis.

Vad gäller nämnda koncentrationsstörningar av varierande grad får man också ta hänsyn till vaccinationsprogrammet. Vid arton månaders ålder har ett barn hunnit 22 vaccinationsdoser.

Underskott av fett i kosten kompenseras genom ökad bildning av kolesterol i levern. Kolesterol är grundsubstansen för en rad viktiga ämnen, däribland D-vitaminets förstadium, binjurebarkens hormoner, gallsyra och könshormoner.

ÄT ENKELT, ÄT ORGANISKT, ÄT REGELBUNDET,

och framförallt:

ÄT OCH VAR GLAD.

Mer om mat

Del 1

Del 2

Enzymer

FÖDOÄMNESALLERGI

VARFÖR ÄR FÖDOÄMNESALLERGI DEN VANLIGASTE FOLKSJUKDOMEN?

VÅR FÖRMÅGA TILL ÖVERLEVNAD ÄR KNUTET TILL VÅR MATSMÄLTNING OCH VÅRT IMMUNSYSTEM

En bit dåligt kött kan döda oss – ett sår kan utvecklas till en dödlig infektion men än överlever den mänskliga rasen, vår förmåga till överlevnad är alltså i allra högsta grad knutet till vårt immunförsvar och vår matsmältning!

IMMUNSYSTEMET

Det är ett fysiologiskt faktum att lagad mat skapar en immunreaktion i kroppen. Mängden vita blodkroppar, leukocyter, i det cirkulerade blodet ökar i antal efter att man ätit en lagad måltid därför att kroppen reagerar genom att försvara sig. Det krävs faktiskt bara 50 mg lagad/upphettad mat för att en immunförsvarsreaktion, leukocytosis, skall komma igång. Tonsillernas (halsmandlarnas) huvudsakliga uppgift är också den att skydda kroppen från främmande mikroorganismer som hamnar i munnen. De fångar provexemplar av passerande mikroorganismer så att antikroppar kan bildas. Immunförsvaret lär sig på det viset känna igen födoämnen som ofarliga och släpper igenom dem utan åtgärd.

För att förklara immunförsvarets funktion symboliskt kan det se ut så här

Immunförsvaret är organiserat på ett sätt som i många avseenden påminner om det militära försvaret både i fråga om vapenteknik och strategi. Vårt försvar förfogar över snabba och lättrörliga förband, stöttrupper, prickskyttar och stridsvagnar.

Här finns ”cellsoldater” som vid kontakt med fienden omedelbart börjar producera målsökande robotar med oslagbar träffsäkerhet. Här finns också vad man skulle likna vid spaningsförband, underrättelseväsen och en försvarsstab som bestämmer var trupperna skall sättas in och hur stor insatsen skall vara.

Ryggraden i immunförsvaret är de vita blodkropparna. De cirkulerar i kroppen med blod och lymfa. De vita blodkropparnas totala antal är otroligt, de är omkring tre hundra gånger jordens befolkning hos var och en av oss.

 Så varför är då den vanligaste folksjukdomen dold födoämnesallergi?

ORSAKEN TILL DOLD FÖDOÄMNESALLERGI ÄR TOTAL ÖVERBELASTNING PÅ IMMUNSYSTEMET!

Som jag tidigare beskrev känner ett nyfött barns immunsystem genast igen vad som är bra och inte bra när det gäller t ex komjölk. Men i takt med ett ökat vaccinationsprogram, där man sprutar in virus, bakterier, kemikalier och proteiner direkt i blodströmmen, påverkas immunförsvaret negativt och producerar antingen för mycket eller för litet antikroppar. 

Vid arton månaders ålder har ett barn hunnit få tre cocktails med 6 olika vacciner i varje samt på BB den så kallade ”vitamin” K sprutan och MPR cocktail vid 18 månaders ålder, alltså 22 vaccinationsdoser!!  Vaccinerna innehåller inte bara de virus och bakterier de är tänkta att ”skydda” oss för utan även tungmetaller, proteiner (bland annat kasein-mjölkprotein), formaldehyd mm.

VACCINATIONSPROGRAMMET

Det Svenska vaccinationsprogrammet ser alltså ut så här: På BB, ”vitamin” K sprutan.

Dos 1-, 2- och 3 vid 3-, 5- och 12 månaders ålder ges difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker i en cocktail vid varje tillfälle. Första dosen MPR vaccin ges vid 18 månaders ålder i en cocktail. Vaccinationsprogrammet fortsätter tills barnen är upp till 16 år med påfyllnad.

BARNMATSINDUSTRIN

Barnmatsindustrin t ex har under många år, i samarbete med läkare, tillsatt extra *vetegluten i bl. a barnvälling för att provocera fram glutenallergi! Detta har orsakat stora lidande hos de barn som har utvecklat glutenallergi och som en följd har den orsakat invaliditet i form av autoimmuna sjukdomar.

 Så först har man vaccinerat barnen med kaos i immunsystemet som följd, sedan har man experimenterat med barnmaten för att provocera fram sjukdomar och följden har blivit allt aggressivare allergier med medicinering av t ex cortison redan från vaggan som följd. Sedan konstaterar forskningen att barn och ungdomar lider av benskörhet för att de inte gymnastiserar och rör sig som de borde när man kan läsa i Läkemedels FASS att cortison utvecklar benskörhet!

Till allt detta kommer den industriellt lagade maten, som innehåller konserveringsmedel, färgämnen, smakämnen, sötningsmedel, socker, extra tillsatt mycket koncentrerat vetegluten och mycket mera. Burkmaten till barn lär inte innehålla tillsatta konserveringsmedel men hur det är med den typ av tillsatser i de råvaror som används är mer oklart. Förhoppningsvis används bra basvaror.

BARNALLERGI

Allergierna i den tidiga barndomen visar sig bland annat som upprepade öroninfektioner, eksem, astma, diabetes, autism, hyperaktivitet (många diagnostiseras med olika bokstavskombinationer), beteendeförändringar, neurologiska skador – det finns mycket mer som jag skulle kunna räkna upp.

..SÅ KALLAD DOLD FÖDOÄMNESALLERGI

Barn blir vuxen och man säger att “allergin har vuxit bort”, men den typiska bilden av dold födoämnesallergi när man blir äldre är, förutom de som utvecklat allvarliga autoimmuna sjukdomar, att man inte direkt har någon akut sjukdomsbild, men man känner sig inte bra; man är trött, energilös, deprimerad, har ont i kroppen eller har andra diffusa och ogripbara symptom. Även sömnsvårigheter, öron- näsa- hals- infektioner, viktproblem, kronisk förstoppning eller diarré, eksem, reumatiska sjukdomar, för tidigt åldrande, koncentrationssvårigheter, panikångest, impotens, PMS med mycket mera ligger inom ramen för dold födoämnesallergi. 

Man går till doktorn och tar prover men får till svar att “alla prover är bra” men man känner sig långt ifrån frisk. Många söker sig då till alternativmedicinare för att om möjligt få hjälp med sina olika symptom.

KVACKSALVARE

…och oss alternativmedicinare kallas av det konventionella etablissemanget för oansvariga ”kvacksalvare” för att vi belyser problemen med ”Big Farmas” mer eller mindre giftiga mediciner och livsmedelsindustrins hantering av vår mat för att vi berättar för människor hur man på ett enkelt och naturligt sätt kan förbättra sin situation genom att rekommendera naturlig mat och totalt ofarliga behandlingar med t ex kosttillskott som kan leda till bättre hälsa…

Första delen av Mysteriet Hälsa kan du läsa här

Du kan läsa tarmens sjukdomar här

Om sköldkörtelns sjukdomar kan du läsa här

Länk till Semper Barnmat här

*vetegluten - SVT TEXT 107 Tor 21 Jun 09:00:08
Under åren 1982-1996 fick svenska barn alldeles för höga glutenhalter i industritillverkad välling och många drabbades därför av glutenintolerans.
Det skriver barnläkaren Salomon Schulman på DN debatt i dag och kallar det hela en medicinsk skandal. Han anser att barnmatsindustrin gjorde en felbedömning när glutenhalten höjdes markant 1982 och att Socialstyrelsen bör granska de ansvariga. Då ansågs att dold sjukdom skulle utlösas och barnen slippa lida, men det avfärdas helt av ny forskning.

NYCKELN TILL MYSTERIET HÄLSA

NYCKELN TILL MYSTERIET HÄLSA

I djurriket är det instinkten som driver djuren att äta. Man kan inte föda upp ett lejon på grönsaker, elefanten äter enbart vegetabilier andra djurarter som t ex björnen äter blandkost och allt detta är ingen slump. De följer sin instinkt som är en skyddsmekanism för alla vilda djur. Som ett resultat har de inga hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer. De dör i ungefär i samma ålder, om de inte dödas, det beror på att deras instinkt leder dem till rätt matkällor. Även våra tamdjur har sin genetiska kod vilket man bör ta hänsyn till i utfodringen eftersom människan har dem i sin tjänst och bör därefter vara medveten om vad deras naturliga födoämnen består av.

FOLKVANDRINGAR

Människans historia handlar även den om överlevnad, om var vi levde och vad man kunde äta där. Människan har samma instinkt som djuren och en stark skyddsmekanism, en medvetenhet och instinkt som egentligen skall leda oss till de rätta matkällorna. Problemet är att vi blivit sådana ”tamdjur” att vi har slutat lyssna på kroppen och det behövs mycket lidande för att vi idag skall förändra våra matvanor.

Men tittar vi tillbaka så har förändringar av klimat och tillgänglig föda producerat nya blodtyper. Blodtypen är en obruten sträng som binder oss tillsammans. Varje blodtyp erhåller det genetiska budskapet från förfädernas diet och det påverkar oss fortfarande. Blodtyper, geografi och ras vävs samman till en mänsklig identitet. Vår blodtyp är äldre än raser och etnisk tillhörighet. De ursprungliga olikheterna i blodtyp speglas på människans förmåga att acklimatisera sig i förändrade levnadsförhållanden.

VÅRA BLODTYPEN KAN VARA NYCKELN TILL MYSTERIET HÄLSA

Vår blodtyp kan vara nyckeln till mysteriet hälsa, sjukdom, livslängd, psykisk och fysisk styrka. Det finns ingen rätt eller fel livsstil eller diet, det finns bara rätt och fel val att göra baserad på vår individuella genetiska kod. Det finns inte heller två blad eller snöflingor som är lika, även människor är olika och det är logiskt att tro att vi inte heller mår bra av samma sorts mat.

Det finns fyra blodtyper hos människan Typ O, A, B och AB. Varje blodtyp uppstod som ett resultat av den miljöbetingade förutsättningen att hitta föda.

Den äldsta blodgruppen är Typ O och representeras av ca 50 % av världens befolkning och är den dominerade blodtypen än i dag. De första människorna var jägare och köttätare, när vi blev fler som skulle ha föda började människorna förflytta sig på klotet.

I de nya omgivningarna förändrades matvanorna. Man kom till områden där det inte fanns kött utan man fick livnära sig på frukt, rötter, frön, nötter och andra vegetabilier. Det ledde till att människans matsmältningssystem måste förändras för att hon skulle kunna överleva på dessa matkällor.

MUTATIONER

Den första mutationen från Typ O var Typ A och ca 40 % av världens befolkning består av denna typ. Den snabba mutationen gällde överlevnad.

Den tredje mutationen berodde åter igen på folkvandringar, Typ B muterade i samklang med klimatiska förändringar, det i samband med att människan började hålla sig med boskap och deras diet kom att bestå av kött och mjölk.

Omkring 8 % av världens befolkning representeras av Typ B.

Den nyaste blodtypen är Typ AB, det finns lite data om denna blodtyp men man tror att den har uppstått när Typ A och Typ B blandades. Typ AB är den enda blodgruppen som inte muterat på samma sätt som dom övriga och medan de andra blodtyperna funnits i tusentals år har Typ AB bara funnits i ca 2000 år och utgörs av ca 2 % av världens befolkning. Det genetiska mysteriet hos denna blodgrupp är väldigt komplex. När de andra blodtyperna evolverade på grund av förändringar hos omgivningen och tillgängligheten till föda behövde inte Typ AB göra detta. Mutationerna har ju uppstått på grund av att säkra människans överlevnad och av den anledningen lär också Typ AB ha uppstått.

ATT ÄTA ENLIGT SIN BLODTYP

De flesta vill äta rätt men för många av oss blir det en gissningslek, den ena säger si, andra så och vi har som jag skrev tidigare glömt att lyssna på oss själva. Jag skall berätta om vad de olika blodtyperna passar bäst att äta. Det jag skriver om blodtyperna är från amerikansk forskning och låter enligt min mening väldigt riktigt.

BLODTYP O

Den äldsta och ursprungliga blodgruppen är Typ O. De första människorna var jägare och köttätare. Typ Os utmärkande drag är deras förmåga att äta köttprotein. De har starkt immunsystem, tunt blod och stark magsaft, på grund av det kan de metabolisera nästan all mat. De får inte heller mask och andra parasiter så lätt för de har utvecklat antikroppar mot det i urtiden.

Rent genetiskt var den starka magsaften nödvändig för att bryta ner det kraftiga proteinintaget på vilket våra förfäder livnärde sig. När Typ O äter kött får han i sig alla de essentiella aminosyror han behöver och han mår bäst av animaliskt protein. Typ Os tunna blod gör det svårare för plack att byggas upp och fastna på kärlväggarna, de har i regel inte heller besvär med kolesterol och är inte speciellt cancerbenägna. Typ O kan metabolisera fler matkällor, som ett resultat av sin starka magsaft, än någon annan blodgrupp.

Typ O bör ha mer protein än kolhydrater i den dagliga kosten. Typ O har den största muskelmassan av alla blodtyperna, de är muskulösa och har lätt att bygga muskler. För Typ O är LCHF kosten perfekt.

Typ O tål inte någon form av säd, speciellt inte vetegluten och mjölk.  Proteiner från växtriket, i form av vetegluten (proteinet i säden), orsakar reumatiska sjukdomar hos Typ O och om de reumatiska anlagen har aktiverats bör Typ O undvika apelsinjuice, alla mejeriprodukter (utom smör), vetegluten och potatis. På grund av sin starka magsaft är Typ O benägen för magsår och de får lättare stroke på grund av sitt tunna blod.

För vegetarianer med denna blodgrupp är det viktigt att skaffa kunskaper om proteinkomplettering.

BLODTYP A

Den första mutationen från Typ O var Typ A. När Typ A migrerade till nya områden där det finns litet eller inget kött måste deras system evolvera för att överleva på källor som var vegetariska. Av den anledningen passar Typ A allra bäst, av alla blodtyper, som vegetarian. Hos världens befolkning som till 40 % består av Typ A är endast ca 5 % vegetarianer.

Typ A har lite magsaft, tjockt blod och liten muskelmassa och Typ A är i regel långa och smala till sin läggning. Den vegetariska dieten kräver inte så stark magsaft och en diet på fisk, ris och grönt te är perfekt för Typ A. De skall äta mer kolhydrater (långsamma kolhydrater) än protein i den dagliga kosten och det är en fördel om de essentiella aminosyrorna kommer från vegetariskt protein. Att vara noga med GI är en fördel för Typ As kosthållning samt att medelhavskost kan passa blodtypen bra.

Typ As ämnesomsättning är inte heller anpassad efter sädesslag, dock kan Typ A tåla lite sädesprodukter men dagens hårt raffinerade vete är problem även för dem. Typ A bör inte dricka mjölk äta för stora mängder mjölkprodukter och gris- och nötkött. Problem som uppstår när Typ A äter köttprodukter är hjärt- och kärlsjukdomar samt ökar benägenheter för att utveckla cancer av den orsaken att den typen av kost inte passar deras blodenzymer. Det som händer i kroppen med den här typen av föda är att Typ As redan tjocka blod blir tjockare och att det också kan öka kolesterolvärdena. Tjockt blod kan leda till högt blodtryck och hjärtproblem samt åderförkalkning. Kopplat till dessa fakta är det inte så konstigt att Typ A är disponerad för ovan nämnda sjukdomar.

På grund av sin låga produktion av magsaft kan Typ A drabbas av perniciös anemi (blodbrist-järnbrist) som är relaterad till lågt upptag/brist på B12 som också är beroende av magsaften för att den ska absorberas.

Typ O får problem med magen av för mycket magsaft och Typ A är disponerad för magproblem på grund av för lite magsaft.

BLODTYP B

Typ B är den tredje mutationen och bestod av herdefolk och av den anledningen är de den enda av blodtyperna som kan äta både kött och dricka mjölk (hit räknas inte den ”mjölk” som kommer från mejeriet), utan större problem. Typ Bs blod ligger mellan Typ O och Typ A i tjocklek och efter Typ O är dom de mest muskulära.

Typ B kan äta en varierad kost och tar upp essentiella aminosyror ur både vegetabilier och animalier.

Blodgrupp B-individer har ett starkt immunförsvar och ett tåligt matsmältningssystem. De har ett stort urval av födoämnen att välja mellan, det är alltså enkelt för dem att fylla behovet av vitaminer, mineraler och aminosyror genom kosten. De är robusta och livskraftiga och har stora förutsättningar att leva ett långt och produktivt liv. Typ B bör ha lika mängd protein och kolhydrater i den dagliga kosten.

Typ B bör undvika kyckling och skaldjur samt vissa bönor och nötter eftersom den typ av födoämnen kan utlösa autoimmuna sjukdomar som t ex lupusnefrit, MS och kroniskt trötthetssyndrom. De kan också vara mottagliga för olika typer av hudsjukdomar och det är vanligt att blodgrupp B-individer har diverse problem med fötterna. Blodgrupp B kan stå emot sjukdomar som är vanliga idag, t ex cancer eller hjärtbesvär och även om de drabbas har de goda chanser att överleva.

BLODTYP AB

Typ AB är den nyaste av blodtyperna och det finns lite data om den. Vad som är känt om Typ AB är att det är den enda blodtyp med två dominanta gener. Om en förälder med Typ A blandas med Typ B skulle det naturliga vara att barnet blev endera A eller B, inte AB, trots det befolkas jorden med 2 % av Typ AB. Sammanslagningen av två dominanta gener kan betyda ytterligare en anpassning för att försäkra överlevnaden hos mänskligheten.

Typ AB bör hålla samma kost som Typ A, alltså en ett lättare protein i form av fisk och fågel eller en vegetarisk livsföring, de bör få sina essentiella aminosyror från vegetabilier. Nöt- och griskött har samma inverkan på denna blodtyp som på Typ A, samt att de bör undvika den typ av föda som inte är lämplig för Typ B.

Genom statistiken har man funnit att Typ AB har både Typ A och Typ B´s sjukdomar, men många av Typ ABs kvinnor har problem i form av stora blödningar, proppar, kramper och migrän i samband med mens. Typ AB kan lida av hormonella och kemiska obalanser.

Typ AB representerar den yttersta anpassningsförmågan i det faktum att människan inte längre behöver jaga för att få mat, samt att både Typ A och Typ B är mer resistenta mot sjukdomar som en gång höll på att utrota Typ O från jorden enligt historien. Trots att Typ O har ett starkt immunförsvar är de mer känsliga för sjukdomar som pest, kolera, smittkoppor och tyfus än de andra blodtyperna. Detta kan bero på att de andra har muterat för att stå emot dessa typer av sjukdomar.

Ät det du är, det kan betyda att vi skall äta det som passar vår blodtyp. Det är en intressant tankegång och det enda som händer om du provar är att du kan må bättre.

Tillsammans med den kost som passar din blodtyp och konstitution så kan det vara bra med ett naturligt kosttillskott.  Följ länken så hittar du våra olika kosttillskott.