Orsaken till sjukliga förändringar på ögonen

 Signalmolekylers samspel utvecklar ögats linsceller

Signalmolekyler

Balansen mellan två signalmolekyler är kritisk för om tidiga linsceller i ögat ska fortsätta dela sig eller lämna cellcykeln och mogna till linsfiberceller. Det visar en forskargrupp vid Umeå universitet.
– Upptäckterna har en stor principiell betydelse för vår förståelse av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Om vi vet hur det ska fungera normalt sett underlättar det möjligheterna att i framtiden hitta åtgärder när någonting går snett,
Synen tillhör ett av våra sensoriska system som är avgörande för vår förmåga att uppfatta omvärlden. För att vi ska kunna se måste linsen i ögat bildas. Linsfiberceller börjar utvecklas tidigt under fosterstadiet, men det fortsätter att bildas linsfiberceller under hela vår livstid*. Vilka signaler som styr vilka linsceller som fortsätter att dela sig och vilka som lämnar cellcykeln och mognar till linsfiberceller har hittills till största del varit okänt, berättar Lena Gunhaga, docent vid Umeå centrum för molekylär medicin.

*Att linsfiberceller fortsätter att bildas under hela vår livstid innebär att det finns möjligheter att redoxsignalmolekyler hjälper ögat att skapa nya celler och hålla en normal celldelning (min kommentar).

 

De luftburna partiklarnas skadliga effekter på ögonytan

Vad vi kanske inte tänker på är att våra ögon inte bara är fönstret vi tittar ut genom, även utsidan kan bli smutsig och påverkas av de toxiska luftföroreningar som finns omkring oss idag. Det gäller att hålla både insidan och utsidan ren.

I de organ som ständigt exponeras för miljön fungerar epitelet* som den första fysiska barriären mot luftföroreningar. Det har det visat sig att luftföroreningar förvärrar irritation, sveda, främmande kroppskänsla, rodnad och klåda i ögonen, och mycket mer, hos människor som bor framför allt i tätorter. Även människor som dagligen vistas i luftkonditionerade byggnader kan drabbas av ögonproblem.

Skadliga effekter på ögonytan är associerade med oxidativ stress* och proinflammatoriska cytokiner*. På grund av detta ökar både hornhinnans- och bindhinnans epitelceller när de är exponerade för olika skadliga ämnen. I sin tur leder frisättningen av cytokiner till sjukliga förändringar på grund av cellulär vävnadsökning som påverkar hornhinnans brytningsförmåga och synprocessen. Dessutom är ögonen mycket blodkärlsrika, följaktligen en viktig förmedlingskälla för de skadliga partiklarna. 

Det har visat sig att hornhinnans epitelceller kan ta upp gaspartiklar där de polycykliska aromatiska kolväteföreningar som finns i partiklarna, utlöser den ökade ROS* som frigörs från mitokondrier i tidiga skeden. 

*Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både på insidan och på utsidan. Det fungerar som ett skydd. Epitel finns till exempel i huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och mag-tarmkanalen. I epitelvävnad ligger cellerna tätt ihop ovanpå ett skikt som kallas basalmembran

*Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter eller en defekt i antioxidanter.

*Proinflammatoriska cytokiner är proteiner/signalmolekyler som produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. (Proinflammatorisk är motsatsen till anti-inflammatorisk). Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan.

ROS; reaktiva syrearter-fria radikaler* och en biprodukt från kroppens energiförbränning som bildas i de flesta däggdjursceller och är därför starkt involverade i oxidativ stress*, där ökad ROS-produktion kan bidra till mitokondriell skada och orsaka en rad sjukdomar.

Strålningens effekter på ögats lins

Det är känt att exponering för röntgenstrålning, joniserade srålning*, kan orsaka celldödande och inflammatoriska effekter och orsaka malignitet i kroppsvävnader.

Linsen är den känsligaste av ögats vävnader och ett enda epitelcellager som ligger under hornhinnans yta innehåller alla blivande linsfiberceller. Trots att epitelcellagret kan drabbas av DNA-skador så har det aldrig framkommit rapporter om ”naturliga” linstumörer hos människor eller något ryggradsdjur. Den enda riktiga sjukdom som kan drabba linsen är katarakt – alltså grumling.

I april 2011 gjorde den internationella kommissionen för strålskydd ett uttalande där man meddelade att en sänkning av den antagna tröskeldosen för strålningsframkallad linsgrumling rekommenderades. Även gränsen för personal som arbetar med joniserande strålning har sänkts. Men flertalet studier visar att linsgrumling kan uppstå vid mycket lägre doser än vad som tidigare antagits.

Linsgrumling - grå starr

Än har de rekommenderade sänkta värdena inte haft genomslag i svenskt regelverk.

I maj 2012 kom EU kommissionen med ett förslag där dosgränsen för ögats lins sänkts så nu arbetar man på att sjukvården skall få tillförlitliga mätmetoder för att göra bestämningar av stråldosen till ögats lins. Under 2019 fick ämnet förnyad uppmärksamhet genom en rapport som påpekade flera medicinska skador, bland annat frågan om strålningens påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar*.

Användandet av röntgenbestrålning inom medicinen är den största icke-naturliga källan till joniserande strålning för allmänheten och står för men än 95 % av stråldoserna från alla människotillverkade källor. Inom neuroradiologi är det en extra risk för linsgrumling eftersom datortomografi ger en stor dos till ögat då det inte är av intresse vid undersökningen. Man provar olika skydd för att förhindra att ögonen exponeras vid röntgenundersökning. Strålning orsakar även oxidativ stress*.

Samma sak händer med våra husdjur som utsätts för joniserande strålning

Laser

Lasertermometer, bild: Litenleker.se

Kan laser vara farligt?

Strålsäkerhetsmyndigheten säger: Artificiell optisk strålning är framställd på konstgjord väg. Laserstrålning kan orsaka brännskador på huden och ögonen. Risken för skada beror på laserns styrka, avståndet till lasern och samt hur länge strålen belyser ansiktet. Ofarliga lasrar, även vid lång tids exponering. Leksaker med laser hör hit.

LASER är en akronym och står för "Ljusförstärkning genom stimulerad strålning". I enkla termer: Ljuspartiklar (fotoner) upphetsas med strömavgivande energi i form av ljus. Detta ljus är buntat i en stråle. Således bildas laserstrålen.

Det är så viktigt att vi på alla vis vi kan skyddar våra ögon, tänk till innan du utsätter dig för joniserande- eller annan strålning. Redoxmolekyltillskott spelar en viktig roll som näring åt hjärnans miljarder stödceller (gliaceller). Dessa förser våra nervceller med näring och producerar myelin. Myelinet isolerar nervtrådarna och skyddar dem från skador.

*Joner är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Det är den mekanismen som gör joniserande strålning ohälsosam. Beroende på total dos, exponeringstid och strålningens sammansättning, kan joniserande strålning orsaka celldöd, strålsjuka och cancer. Strålningen bryter sönder DNA-spiralen på grund av att det bildas fria radikaler.

*Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. Oxidativ stress definieras klassiskt som en redoxobalans med överskottsbildning av oxidanter eller en defekt i antioxidanter.

*Läs om ögonens, synnervens, koppling till hjärtat under ”Ögats koppling till kranialnerverna femte stycket.

Läs mer om ögonen här: http://homeopathuset.blogspot.com/2019/01/ogonens-sjukdomar.html

Läs mer om strålning här: http://homeopathuset.blogspot.com/2018/10/mikrovagor.html

Andra kranialnerven är synnerven

Kranialnerver (n cranialis) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen.

Det finns tolv par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster sida. Vissa av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan, andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan. Vissa av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna ett, luktnerven och två synnerven är egentligen inte nerver utan en förlängning av hjärnan men man räknar dem till kranialnerver.

Synnerven (n opticus) benämns som andra hjärnnerven men är histologiskt, i likhet med luktnerven, att betrakta som en nervbana. Varje synnerv innehåller cirka en miljon nervtrådar, vilket är utskott (axon) från de icke-ljuskänsliga cellerna i näthinnan och 130 miljoner synceller har komprimerats för att få plats i en miljon nervtrådar.

Synnerven börjar inom näthinnan med gangliacellerna vars axon löper utan synapser ända till nedre delen av thalamus. Under detta förlopp kommer större delen av nervfibrerna från ena sidans näthinna att korsa medellinjen. Denna växling bildar synnervskorsningen som ligger ovanför och framför hypofysen. Sjukliga förändringar: Inflammation i synnerven kan orsaka att myelinet runt nerven förstörs och utlösas ofta av en virusinfektion. Om det uppstår en skada på synnerven kan den inte överföra synintrycken som den ska, och då blir synen försämrad.

Kan man då tänka sig att hjärtat som står i förbindelse med andra kranialnerven, synnerven*, kan påverka varandra. Ögat är känslig för till exempel luftföroreningar och strålning likväl som hjärtat. Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.

Vid normala förhållanden styrs hjärtats elektriska aktivering av ett system med specialiserade myokardceller, i det så kallade retledningssystemet. Retledningssystemet består av Sinusknutan, AV-knutan, His bunt, höger och vänster skänkel samt Purkinjefibrerna

Man har via forskning sett att nedsatt hjärtmitokondriell funktion uppstår som ett centralt inslag i luftföroreningar. Mekanistiskt inducerar en akut exponering för luftföroreningar en minskning av aktiv syreförbrukningshastighet, tillsammans med inre membrandepolarisering och minskad mitokondriell* ATP*-produktion. Sammantaget spelar försämrad mitokondriell andning, ökad ROS-frisättning och bristfällig ATP-tillförsel en central roll i de negativa hälsoeffekter som rapporteras efter exponering för luftföroreningar.

Sömnlöshet oro handsvett inkontinens ont i bröstet och andra kända hjärtsymptom kan alltså vara symptom på en direkt koppling mellan hjärtat, ögonen och synnerven.

*ATP, Adenosintrifosfat, är ett ämne som spelar en central roll i cellernas energihantering och ämnesomsättning. Kemiskt består ATP av adenosin och tre fosfatgrupper som sitter i på rad och betecknas alfa, beta och gamma räknat från adenosinmolekylen. ATP kan skapas på tre olika sätt, genom kreatinfosfatsystemet, glykolysen och nedbrytning av kolhydrater, fett och proteiner i citronsyracykeln och elektrontransportskedjan. Den sistnämnda kan delas upp i två eller tre olika delar beroende på vilket energisubstrat som används.

*Mitokondrier är organeller som finns i cytoplasman hos alla celler och är huvudplatsen för framställning av adenosintrifosfat (ATP) genom processerna för oxidativ fosforylering. En typisk eukaryot cell, cell som har DNA i cellkärnan, innehåller mer än 2 000 mitokondrier, som tar upp ungefär en femtedel av cellvolymen, en mängd som behövs för att möta cellens energibehov. Dess huvudsakliga funktion är den mitokondriella andningsprocessen där den reducerande kraften som produceras i oxidationsreaktionerna kommer in i elektrontransportkedjan och energi fångas upp i form av adenosintrifosfat.

Källa
http://homeopathuset.blogspot.com/search?

Mycket av denna information är hämtad från forskning på University of Buneos Aires och NIH.

Växande föl

Varför växer föl fort, kan man påverka hästens slutliga storlek genom restriktiv utfodring  och varför löper ”stora” hästar större risk för att bli underutfodrade…

Varför växer föl fort?

Föl har en hög tillväxtkapacitet. Även detta är en anpassning till ett liv på stäppen med ständig risk för att bli föda åt rovdjur. Risken för att bli tagen av ett rovdjur minskar ju större fölet blir. De föl som växte snabbast hade alltså en fördel i detta avseende. De föl som uppnått störst andel av sin vuxna vikt, när vintern kom hade också störst chans att klara denna period med begränsad födotillgång. I områden med stor födobrist, som t.ex. öar premierades hästar med liten vuxenvikt, vilket innebar att varje häst inte behövde växa så många kg för att uppnå en stor del av sin vuxna vikt under det första året. Den relativa tillväxthastigheten, d.v.s. hur mycket fölet växer i förhållande till sin storlek minskades däremot inte. Shetlandsponnyföl växer snabbare än såväl varmblodshästar som tunga kallblodshästar under sitt första levnadsår, d.v.s. uppnår störst andel av sin vuxna vikt.

När växer föl?

Fölfostret växer mycket långsamt de sju första månaderna av dräktighetstiden. I sjunde månaden har det bara uppnått ca 17% av födelsevikten och endast 10-15 % av kroppens torrsubstans är inlagrad. De sista dräktighetsmånaderna ökar däremot viktökningen snabbt och både den absoluta och den relativa viktökningen är som störst vid födelsen.

Första veckorna efter denna växer fölen mycket fort. Hastigheten avtar samtidigt snabbt för att sedan plana ut. I en liten svensk studie av 10 travhästföl ökade dessa ca 2 kg per dag i vikt första veckan. Därefter sjönk viktökningen till drygt 1,5 kg vid fjorton dagar och låg sedan på 1,2-1,3 kg per dag fram till 3-4 månader då viktökningen sjönk till ca 1 kg per dag.

Generellt räknar man med att föl uppnått 60% av sin vuxna vikt, 90% av sin vuxna mankhöjd och 95 % av sin slutliga skelettillväxt vid 12 månaders ålder. Dessa siffror påverkas dock både av vilken ras hästen är och hur mycket näring den får. Unghästar som fodras restriktivt växer långsammare, men tar igen det senare genom att växa snabbare, när de får tillgång till foder, så kallad kompensatorisk tillväxt, eller genom att växa under längre tid, d.v.s. uppnå vuxenstorleken vid en högre ålder. Den slutliga storleken påverkas inte av restriktiv utfodring.

Tävlingshästar

Hästar som skall tävla i relativt tidig ålder behöver utnyttja en stor del av sin tillväxtkapacitet. Detta ställer stora krav på en balanserad näringstillförsel. För denna typ av hästar bör man eftersträva en så jämn viktökning som möjligt och inte medvetet utnyttja förmågan till kompensatorisk tillväxt. Trots att storvuxna hästar i regel har en lägre relativ viktökning och uppnår vuxenvikten senare än mindre, är det oftare de större hästarna inom en ras som får problem med hållbarheten än de mindre. Detta kan bero på att det är svårare att förse dem med tillräckligt mycket näring. Även om de har en lägre relativ viktökning växer de på grund av sin storlek fler gram per dag, vilket kräver mer ”byggstenar”. Vi vet inte heller om vi ökat aptiten hos våra hästar i samma utsträckning, som vi ökat deras storlek, vilket kan medföra att de inte äter tillräckligt, även om det finns foder. Det största problemet är nog att vi inte vet deras vuxenvikt och därmed viktökning i förväg. Unghästar utfodras efter sin beräknade vuxenvikt. Ofta utgår man då från medelvikten för rasen, vilket medför att de stora hästarna riskerar att bli underutfodrade, medan de mindre blir väl försedda.

Hur fort växer travhästföl?

Foto: Maria Norgren

Det finns inte så mycket undersökningar av viktökningen hos varmblodiga travhästföl under svenska förhållanden. De svenska utfodringsrekommendationerna bygger på att de uppnått 67% av sin vuxna vikt vid 12 månaders ålder. I Björn Sandgrens undersökning om osteochondros (OCD) var medelvikten för hingstar vid 12 månaders ålder 324 kg och för ston 315 kg. Det motsvarar 72 respektive 70 % av en vuxen vikt på 450 kg, vilket är den vikt man vanligtvis räknar med för en vuxen travhäst i träning.

 Skillnaderna mellan olika individer är emellertid mycket stor. I OCD studien var medelvikten för hästar utan OCD 317 kg och för hästar med OCD 338 kg, d.v.s. 70 respektive 75 kg % av 450 kg. I en liten studie av åtta föl/åringar på ett annat stuteri fann Ulrika Lundberg en medelvikt på ca 390 kg, d.v.s. 87 % av 450 kg. Även räknat på vikten på en travhäst, som inte är i tävlingskondition (500-550 kg), är detta över 67%. Skillnaden mellan den lättaste och den tyngsta åringen var dessutom stor (370 respektive 430 kg). En lägre medelvikt, men motsvarande spridning mellan individer upptäcktes i en annan liten studie. Det var sex åringar, alla med samma far, vars vikter varierade mellan 300 och 375 kg , d.v.s. 67 – 83 % av 450 kg.

Kan man veta hur stort fölet kommer att bli?

Den första utmaningen, när man skall beräkna en foderstat till sina föl är alltså att skatta hur stora de kommer att bli. Det går naturligtvis inte att helt förutse hur stort fölet kommer att bli, men en viss vägledning kan man få av födelsevikten. Det finns ett ganska starkt samband mellan den och vuxenvikten. Ett stort föl blir oftast en stor häst och ett litet föl blir sannolikt inte en stor häst. Detta förutsatt att litenheten inte beror på att fölet är för tidigt fött eller att modern inte förmått förse fostret med tillräcklig mycket näring. Unga ston, som fortfarande växer lite själva (<7 år), och gamla ston, vars blodcirkulation inte är så effektiv längre (>16 år), får ofta lite lättare föl, men dessa kan kompensera detta efter födseln.

Grovt räknat är födelsevikten ca 10 % av den vuxna vikten. Man bör naturligtvis också ta hänsyn till föräldrarnas storlek. Sannolikheten för att ett stort sto och en stor hingst skall få en stor avkomma är ju större än att små föräldrar skall få det. Eventuella vuxna syskon kan också ge en viss vägledning.

Det kan löna sig att lägga ner lite möda på att försöka skatta sina unghästars framtida storlek. I ett norskt försök med olika kalciumtillförsel till växande travhästar, fann man att de storvuxna hästarna hade problem med att hålla för träning, medan de småvuxna klarade sig bra i detta avseende. Med kännedom om konsumtionen av olika näringsämnen och den verkliga vuxenvikten, kunde man i efterhand konstatera att de större hästarna i praktiken blivit underutfodrade, medan de mindre fått sitt näringsbehov uppfyllt.

Källa: Text av Margareta Rundgren, Universitetslektor, AgrD,
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU
hippocampus.slu.se

Foto:Åsa Pernes

Relaterade Artiklar

§  Nyfödda föl lever farligt – råmjölken är livsviktig för det nyfödda fölet!

§  Min häst ska få föl i december, vad ska jag tänka på?

§  En fråga om sto och föl som inte får dia.

§  När kommer fölet!

§  Äntligen – Dags för fölning

Skadade binjurar

• BINJURARNA - DEN TIDSINSTÄLLDA BOMBEN

Binjurarna hör till den inre sekretionen i det hormonella systemet.

Binjurebarken bildar bl a  cortisol. Cortisol är det hormon som reglerar lymfocyternas, de vita blodkropparnas aktivitet, immunförsvarets soldater kan man kalla dom för. Genom att skapa antikroppar bekämpar dom virus, bakterier, sjukdomar och giftiga ämnen.

Cortisonet är i sin tur reglerat av ett hormon, som bildas i framloben på hypofysen, som heter adrenocorticotropin eller ACTH och det reglerar hur mycket cortison som binjurarna skall producera, mer eller mindre beroende på hur mycket cortison som finns i kroppen.

Det finns alltså ett fint samspel mellan hypofysen och binjurarna i den inre sekretionen som riktar in kroppens försvarsmekanismer mot punkter där det uppstår problem.

När systemet är i normal balans känner de vita blodkropparna utan svårigheter skillnad på vän och fiende. Dom vänder sina kemiska vapen mot fienden. Dom angriper inte kroppens egna friska vävnader.

Genom den forskning som bedrivits är vaccinering grunden till skadade binjurar, dagens kommersiella foder påfrestar ytterligare immunförsvaret.

Forskning som genomförts vid obduktioner säger följande: Under mikroskop befanns binjurarnas vävnaderna vara i mycket dåligt skick. Det saknades innehåll i delar av cellerna och uppbyggnaden stämde inte heller och det var likadant vare sig det handlade om unga eller gamla djur. det fanns ofta inflammerad och blödande vävnad i binjurarna.

Alla undersökningar visade inte skadad vävnad på binjurevävnaden, men cortisonhalten hos de sjuka djuren var under det normala.

Hur påverkar denna brist systemet. Om det inte finns tillräckligt med cortison för att kontrollera lymfocyterna, kan dessa då reagera otillfredsställande på främmande ämnen? Genom laboratorieanalyser mättes utsöndringen av antikroppar, de proteiner som hjälper kroppen och vetenskapligt kallas för immunglobuliner. I testen fann vi i många fall att värdena på antikropparna antingen var för höga eller för låga.

De antikroppar som undersökes var IgA, IgM och IgG.

IgA utsöndras av lymfocyterna i kroppens slemhinnor. Därför finns det i matsmältningsapparaten, andningsorganen och urinvägarna. IgA är ansvarig för att skydda dessa områden genom att neutralisera främmande kroppar som kommer in där.

IgM är en primitiv antikropp, som när den utsöndras i blodet, verkar som en vägspärr för att minska hastigheten på virus, bakterier och andra främmande kroppar när dom upptäcks i blodet. Detta är ett försvar i första linjen.

IgG är en andra linjens mera utvecklade försvarszon. Dom här antikropparna har speciella biokemiska vapen för att tillintetgöra vissa farliga ämnen som kommer in i kroppen.

Vid studier på sjuka valpar fann man att dom hade brist på både cortisol och antikroppar. Tillfördes valpen cortison steg antalet antikroppar! Enligt normalt medicinskt tänkande borde cortisonet sätta ner immunförsvaret och minska antalet antikroppar. Man kom underfund om att cortison kunde skapa normala antikroppar i stället för att minska dem.

Slutsatsen är att djur med skador på barken där det inte procuceras tillräckligt eller felaktigt med cortisol kommer det cortison som tillförs utifrån att användas i stället för det narurliga cortisolet. Cortisonet (medicinen) minskar och normaliserar produktionen av ACTH i hypofysen, vilket skulle ske om det fanns tillräckligt med naturligt cortisol. Detta i sin tur minskar mängden estrogen producerat i barken.

ESTROGEN

För mycket estrogen kan bland annat minska antikroppsaktiviteten. När mansatte in behandling med cortison som ersättare för cortisolet så stabiliserades  estrogenet och en bättre biokemisk miljö skapades, där lymfocyter och antikroppar kunde fungera normalt igen.

Alltså. behandling med cortison stoppar överskottet av ACTH vilket i sin tur stoppar överskottet på estrogen från barken vilket återger immunförsvaret en mormal funktion. Produktionen av estrogen från äggstockarna påverkas inte?

Om ett djur har friska binjurar kan medicinering med cortison verka nedsättande på immunsystemet på grund av att det då blir förmycket cortison i kroppen.

Om man tittar på den naturliga funktionen av hur cortisol fungarar. Som vi sett kan detta hormon vara ineffektivt, otillräckligt eller oanvändbart på grund av skador i barken, avbrutna hormonella samspel eller åldrade binjurar. Det innebär att det har för liten eller ingen reglerande effekt på lymfocyterna som utan varje hinder, utan att vara skyddade, utan kontroll reagerar planlöst och producerar antingen för lite eller för mycket antikroppar.

Varje förhållande utom det rätta betyder bekymmer. Finns det för många antikroppar kommer dessa att anfalla främmande ämnen, som dom är till för att göra, men dom kan också komma in i friska vävnader och börja angripa denna på samma sätt. Immunförsvaret kan faktiskt börja förgöra kroppen den är satt att försvara.

Om det å andra sidan finns för få antikroppar får främmande mikroorganismer och toxiner fotfäste och ger skador och sjukdomar. I båda fallen har kroppen förlorat sitt skydd och är sårbar intill förintelse.

Det finns många olika kombinationer av felaktiga funktioner och sjukdomar därför att det finns många kombinationer av obalanser i det endokrina systemet och immunförsvaret.

Hypofysen stimulerar barkens mellanlager att insöndra cortisol. Men om insöndringen av cortisol är för låg stängs hypofysens produktion inte av, samarbetet fungerar inte. Vad händer då med det ACTH som insöndras när hypofysens hormonkran inte stängs av? Det inre lagret i barken, det som producerar sexhormonerna androgen och estrogen stimuleras i stället av ACTH överflödet. Om androgenerna blev för höga utvecklar hunden/hästen nymfomani, ston/tikar blir som hingstar/hanar, de blir översexuella.

Obalansen i estrogenerna, höga eller låga värden, betyder problem.

För mycket estrogen, precis som med histamin, kan få de fina blodkärlen att släppa igenom mera av föroreningarna i blodet ut i kroppens vävnader. Detta orsakar inflammationer (t ex lunginflammation) och irritationer.
För mycket estrogen stimulerar också hypofysens chef, mellanhjärnan, som utsöndrar ett ämne som kallas cortico utlösningsfaktor, och detta ämne kommer ut i kroppen. Det gör att kroppen utsöndrar mer ACTH, vilket gör att mer estrogen utsöndras. Rundgången är fullständig och problemen blir hela tiden större.

För mycket estrogen hämmar också lymfocyternas och antikropparnas verksamhet, vilket gör att dessa inte blir så effektiva.

Överskott på estrogen binder och gör sköldkörtelhormonet thyroxin mindre aktivt. Detta reglerar hela ämnesomsättningen och är utomordentligt viktigt för god hälsa. Det påverkar även kroppstemperatuern och omvandlingen av socker till energi.

Oftast sätter man inte estrogenet i samband med symptom som anses vara klassiska vid tecken på låg thyroidhalt som till exempel fetma, förlust av päls och orörlighet. Om man testar thyroidhormonet i blodet är det oftast normalt.

Vad som händer är att estrogenet binder thyroideahormonet och nedsätter dess verkan i hela kroppen. Emellertid visar blodtesterna att tyroideahormonet finns i normala mängder. Men sanningen är att det har gjorts overksamt av estrogenet.

Förutom de klassiska tecknen på nedsatt tyroidhormonhalt kan denna blockering ha en obestämbar effekt på immunförsvaret. Det kan förändra lymfocyternas förmåga att svara normalt på främmande och giftiga ämnen.

Cortisolet är också mycket sårbart mot varje utsöndring av estrogen. Djuren som  undersökts hade alla obalanser i cortisolet. Finns det för mycket estrogen binder detta cortisol till sig och gör det oanvändbart, samma effekt som det har på thyroideahormonet. Så hur litet cortisol som det fördärvade systemet än producerar, blir det neutraliserat av det endokrina systemet som inte alls fungerar.

Precis som för mycket estrogen kan neutralisera tyroidfunktionen kan en abnormt låg halt ha samma effekt. Tyroidhormonet finns där men kroppen kan inte utnyttja det.

Äggstocksestrogenet finns bara hos hondjuren och ger i huvudsak en lämplig miljö i livmodern för befruktning, lämplig miljö för ägget och näringstillförseln till fostren.

Binjureestrogenet är mera direkt involverat i hormonala funktioner och i immunförsvaret i hela kroppen.

De vanligaste obalanserna

Så här sårbara är djur om dom har ett fördärvat endokrin-immunsystem. Detta tillstånd förklarar djurens abnorma känslighet mot allergier, epileptiska anfall, förändrat uppförande, klåda och varför dessa djur har så liten motståndskraft mot virus och bakterier.

1. Båda könen som har skadad bark som den enda felaktigheten.

För mycket ACTH ger för mycket estrogen som binder det cortisol som finns plus att thyroideahormonet ger abnorm lymfocyt och antikroppsaktivitet.

Resultat: Allergier, auto-immunitet, omfattande demodex (skabb), furunkulos, sår på grund av slickande på tassarna, epelepsi och onormalt uppförande, kroniska virus, svamp och bakterieinfektioner.

Hos tikar orsakas även skendräktighet, cystor på äggstockarna, livmoderinflammation och juvertumörer.

2. Kastrerade tikar med både skadat mellanlager och skadat inre lager (där estrogen bildas).

För mycket ACTH ger för litet estrogen och blockerar hela tyroidutnyttjandet och ger abnorm lymfocyt och antikroppsaktivitet.

Resultat: allergier, auto-immunitet, epelepsi, abnormt uppförande, virus och bakteriella infektioner, inkontinens.

Det felaktiga cortisolet orsakar ett nedbrytande av skyddet i tarmväggen, där IgA antikropparna antingen förekommer i överskott eller underskott. Detta ger toxiner och orenheter i fodret och skadliga bakterier möjlighet att komma in i blodomloppet.

Ju allvarligare skadorna på binjurarna är, ju känsligare är dom för stress, föroreningar i fodret och bakterier som kommer i deras väg.

Skillnaden på en enkel allergi och en komplett auto-immun kollaps av hela kroppen, där försvarscellerna inte längre vet vilka som är kroppens egna celler, kan bero på graden av skador på barken.

Addison och Cushing syndrom är andra binjuresjukdomar.

Addisons sjukdom innebär att kroppen inte kan reglera kalium och natrium. Obalansen i mineralförhållandet leder till kräkningar och diarréer, muskelförtvining och slutligen hjärtstillestånd.

Cushing's Syndrom omfattar för mycket produktion av cortisol, en förvärvad sjukdom. Den leder till fetma, förlust av pälsen, omåttligt drickande och urinerande och förkalkning av skinnet.

·    Ett djur med handikappade binjurar utvecklar allergier får också allergiska reaktioner på miljögifterna.

•       Ett djur vars immunförsvar kämpar mot de allergiframkallande ingredienserna i ett dåligt foder har mindre kapacitet att kämpa mot andra allergiframkallande ämnen.
•       Ett djur som har brist på mineraler saknar de byggstenar i kroppen som behövs för att behålla ett bra immunförsvar.
•       Andra oväntade faktorer som dyker upp kan överbelasta hela systemet och det finns inga reserver till för att slåss på en andra front.
•       När djuren ständigt blir angripet av loppor, insekter, parasiter, fästingar, kvalster, ja påverkan från omgivningen som kan ske när som helst, så har de utvecklar allergier med underliggande sjukdomar.

Vaccinering, skadade binjurar, genetiska defekter, utfodringsfel, mineral-, enzym- och proteinbrist, det är de primära orsakerna till djurens ohälsa. 

Källa: D.V.M Alfred J. Plehner, Martin Zucker

 

Husdjursfoder, ett kemiskt kalas

 DET HÄR ÄR VAD HUNDAR OCH KATTER OFTAST VISAR ÖVERKÄNSLIGHET MOT 

Torrfoder

Ris, bryggeriris (risskal), biprodukt från annan industri. Katastrofal insulinpåverkan, påverkar syra/bas-balansen negativt orsakar sur mage. Arsenik finns i allt ris mest i skalet.

Arsenik finns i två huvudformer, organisk och oorganisk. Oorganisk arsenik är den som är giftig för människan. Mängden oorganisk arsenik du får i dig beror mest på hur mycket av ämnet som finns i dricksvattnet och hur mycket spannmålsprodukter du äter, framför allt ris.

Grundvatten som är förorenat med arsenik används för bevattning i många länder bland annat spannmål och rot- och bladgrönsaker. Ris verkar vara särskilt mottagligt och kan lagra höga halter. Efsa:s och Livsmedelsverkets uppskattade intag av arsenik ligger nära det referensvärde för negativa hälsoeffekter som identifierats av Efsa på 0,3 och 8 µg/kg kroppsvikt och dag. Efsa uppmanar medlemsstaterna att minska arsenikexponeringen så mycket som möjligt. Resultaten från Livsmedelsverkets undersökningar visar att risbaserade produkter kan vara en betydande källa till oorganisk arsenik i Sverige. Doser på 150 mg kan det vara dödligt. 

Ris

WHO har klassat arsenik som cancerframkallande. Risken för cancer vid långtidsexponering via dricksvatten som innehåller 10 μg arsenik per liter har uppskattats till cirka tre fall (lung- och urinblåscancer) per 1000 exponerade personer. Denna risk är högre än den lågrisknivå på ett extra cancerfall per 100 000 exponerade som brukar betraktas som "acceptabel" när man sätter hälsobaserade riktvärden.

Arsenik som intas med mat/foder verkar i kroppen genom att blockera de enymer som används för cellernas kraftförsörjning vilket leder till att kapillärerna i tarmslemhinnan förlamar och drabbar mage- och tarm med buksmärtor kräkningar och diarré som följd. Sväljsvårigheter, diarré som kan leda till uttorkning, blod i urinen, muskelkramper och svår törst. Vitlöksandedräkt kan också vara ett symptom på förgiftning. Arsenik finns i vissa vacciner, bekämpningsmedelsindustrier, ris, spannmål grönsaker, fisk och skaldjur, besprutnings- och avlövningsmedel, lim, kosttillskott som innehåller alger, dolomit, kalkhaltiga havsalger och dricksvatten.

Det finns rätt höga mängder arsenik i tillskottsfoder för sällskapsdjur som innehåller fisk, andra vattenlevande djur och produkter som framställs därur och/eller algmjöl och foderråvaror som framställs av alger. Beredningar av foder för särskilda näringsbehov som frigörs under lång tid med en koncentration av spårelement som är mer än 100 gånger högre än det fastställda gränsvärdet i helfoder. Kalciumkarbonat, magnesiumkarbonat, magnesiumoxid, magnesiumkarbonat, järnpartiklar som används som spårämnen, fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement, zinkoxid, manganoxid och kopparoxid innehåller högre värden än satt gränsvärde. 

Ris och riskli innehåller höga värden av arsenik och bör av den orsaken inte användas som daglig utfodring i djurfoder.

EU har godkänt användningen av hybrid GMO-majs som är extra tålig mot såväl vissa insektsarter som vissa ogräsmedel. Den nya majssorten är en korsning av fyra majssorter och godkännandet gäller bland annat livsmedel och foder.

Majs, förutom att majs är ett av de mest genmodifierade och allergiframkallande spannmålen så är det också en av de vanligaste ingredienserna i de kommersiellas hundfodren, en billig ingrediens som är mycket populär. Vad som också kan vara bra att veta är att majs innehåller aminosyran tyrosin som är ett förstadium till adrenalin, noradrenalin och dopamin. I många hundfoder är majs en första ingrediens, och innehåller fodret även kyckling, som i regel utfodras med majsmjöl, så finns det även där rester av tyrosin. Har man då en hund som är överenergisk, lättstressad och rädd så ger alltså utfodring med majs hela tiden ett stresspåslag och kan även orsaka att hunden blir aggressiv också. 

Majs är också en värsting när det gäller innehållet av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, zein. Zein har visat sig ha katastrofalt inflytande på signalsubstanser som serotonin och dopamin. Det blockerar även inlagringen i hjärnans celler av aminosyran tryptophan. En studie har gjorts på djur som visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan åtföljs av motsvarande aktivering av de livsviktiga signalsubstanserna serotonin – den lugna själens signalsubstans och melatonin – dygnsrytmens och sömnens signalsubstans. Balansen mellan serotonin och de andra signalämnen dopamin, noradrenalin och adrenalin är en avgörande faktor för välmåendet, inte ett av dessa ämnen för sig.

Majs har heller inte varit någon naturlig kost för hundar, inte förrän 1956, då det första torrfodret såg dagens ljus. Det var först då det blev populärt att ge hundar kolhydrater, och orsakerna till detta är att det är billigt och att det var nödvändigt för att skapa en torrfoderkula. Om man tillför majs i produkten blir det kort och gott billigare och enklare att producera. De flesta torrfoder är med andra ord billig snabbmat.
Majs innehåller ofta mögelsporer som aflatoxin.

Majsstärkelse består endast av stärkelsen i majskornet. Majsstärkelse innehåller ca. 87 % kolhydrater, 12 % vatten och 1,7 % fibrer. Majsstärkelse är ett näringsfattigt livsmedel, och majsstärkelse har högt GI.

Ris och majs är ofta huvudingredienser i djurfoder.

Ett av veterinär rekommenderat foder för hund med njursvikt
Sammansättning: ris, majsmjöl, animaliskt fett, majsgluten, majs, hydrolyserat animaliskt protein, betmassa, vetegluten*, mineraler, fiskolja, vegetabilisk fiber, sojaolja, psylliumfrön/skal, frukto-oligosackarider, mono- och diglycerider av palmitin- och stearinsyror förestrade med citronsyra, tagetesextrakt (innehåller lutein). 

Proteinkällor: majsgluten, hydrolyserat animaliskt protein, vetegluten*. *L.I.P.: protein utvalt för dess mycket höga smältbarhet.

Första och andra ingrediens är alltså ris och majs.

Vegetabiliskt protein finns i många foder, och framställs av bland annat vete (vetegluten), ris, ärtor, majs och soja. Ett "smart" sätt att dölja produkter som de vet att många inte vill ge. Risproteinpulver tillverkas genom att mala upp riskorn och behandla dem med ett enzym som separerar stärkelsen (kolhydrat) från proteinet. 

Att spannmål och andra cerealier uteslutits kan vid första anblicken verka positivt, men fortfarande gäller samma tillverkningstekniska regler som för alla andra torrfoder; något bindemedel måste tillsättas för att små kulor ska kunna formas. Detta har man löst genom att ersätta spannmål och cerealier med andra stärkelserika produkter som t ex baljväxter (linser, ärtor) och potatis i olika former och skepnader som färsk potatis, torkad potatis, potatispulver eller potatisflingor. 

Därmed blir begreppet spannmålsfritt vilseledande för konsumenten, eftersom det är lätt att tro att fodret har ett för djuret mer naturligt innehåll. Men det finns inget som talar för att baljväxter, potatisflingor och potatispulver är naturligare för ett köttätande djur än spannmål och andra cerealier. Visserligen slipper man ifrån gluten, men stärkelse har minst lika negativ effekt på ett köttätande djurs matsmältning som gluten har. 

Betmassa är gasbildande och ökar vikten i maginnehållet kraftigt och kan orsaka magomvridning, används som utfyllnad.

Bovete innehåller väldigt lite protein 11,1 g  men 65,3 g kolhydrater / 100 g. Bovete ser jag att många hundar är överkänsliga mot eftersom det finns ett ämne i örten som kan orsaka besvär med huden.

Fermentarade grönsaker. I en kontrollerad process får råvaran jäsa, och kolhydrater omvandlas till bland annat mjölksyra, vilket förändrar både smak, doft och konsistens. Kan de bakteriestammar som används vara nyttigt att ge hela tiden, år ut och år in?

Cellulosa - ätbart trä* är också en typ av fiber som är restprodukter av lant- och skogsbruk, som ofta används som bulk i hundfoder, det har ett lågt energiinnehåll och hunden kan inte smälta det, och det kan hjälpa till att öka mättnadskänslan och förbättra avföringen, och hunden får i stället äta en större mängd mat man kan även se att hunden gör voluminösa bajshögar. Cellulosan och stärkelsen kan inte brytas ned utan stannar kvar och lägger sig även den som en klistrig beläggning på villi i tunntarmen med näringsbrist som följd. Cellulosa framställs i huvudsak av bok och björk men återvinns även av returpapper. 

*Restprodukter av lant- och skogsbruk som halm, grot eller sågspån tros kunna omvandlas till värdefulla livsmedel. Det menar en grupp forskare från SLU som har fått 7,5 miljoner kronor till sitt projekt "Ätbart trä – förädla lignocellulosa till värdefulla livsmedelsingredienser genom mikrobiell fermentering" av forskningsrådet Formas. / Process Nordic

Vegetabiliska fibrer kan var från halm eller avfall av trä agglomerat* med mineraliskt bindemedel.
*kraftigt sönderdelade större och mindre stenar.

Xylitol - Björksocker
Rapporteringen av xylitolförgiftningar hos hund har ökat i USA, vilket man tror beror på att användningen av xylitol ökat och även dess användningsområden. Xylitol tycks vara en helt ofarlig produkt för både människor och många andra djur. Människa kan i värsta fall få osmotisk diarré vid överkonsumtion. Hund är dock ett undantag och kan vid förtäring av låga mängder xylitol få mild hypoglykemi. Vid högre doser kan xylitol ge allvarlig hypoglykemi som kan leda till döden om hunden inte snabbt får intensivvård.

Nya studier tyder också på att hundar kan utveckla leversvikt efter förtäring av xylitol. Hundars absorption av xylitol från magtarmkanalen skiljer sig åt gentemot andra djur och människor. Hundar absorberar det xylitol som intagits nästan fullständigt. Absorptionen sker dessutom mycket snabbt till skillnad från de flesta andra djur och människor, vilka absorberar både långsammare och mindre andel av det xylitol som intagits.
Hundar får en dosrelaterad insulinfrisättning av xylitol som kan vara upp till sex gånger så hög som vid samma dos glukos. Vad som orsakar denna insulinfrisättning vet man inte ännu. Det finns dock teorier om att det skulle vara en metabolit från xylitol som orsakar frisättningen eller att det är xylitol i sig själv som orsakar den. Att informera djurägare om xylitols toxicitet är mycket viktigt då det kan få mycket allvarliga konsekvenser för hunden och eftersom xylitol idag förekommer i väldigt många produkter, vilket utgör en stor risk för att hundar drabbas. SLU 

Xylitol, är ytterst farligt för hundar eftersom det förstör djurens lever. Xylitol finns polymin. 

Glucovett innehåller inte längre Xylitol.

Metacam: Aktiv substans: Meloxikam 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe). Hjälpämnen: Natriumbensoat 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe), sorbitol (flytande), glycerol, sackarinnatrium, xylitol, natriumdivätefosfat­dihydrat, kiseldioxid (kolloidal, vattenfri), hydroxietyl­cellulosa, citronsyra, honungsarom, renat vatten.
Källa: Fass

Kan då den cellulosa som finns i djurfoder innehålla xylitol och orsaka hypoglykemi hos hundar?

Hydrolyserat Proteinhydrolysat*, proteiner från vad? Broskhydrolysat* brosk från vad?Kräftdjurshydrolysat från fiskindustrin? Mjölkproteinhydrolysat, det här är mjölkprotein från annan industri, mjölken man använder är otjänlig som människoföda.

Fjäderhydrolysat. Årligen dumpas miljontals ton fågelfjädrar till ingen nytta. Forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola har identifierat och förfinat en mikroorganism, en bakteriestam, som kan omvandla olika former av organiskt avfall till produkter för exempelvis mat och foder. Som djurfoder kan de ersätta fiskmjöl och sojaprotein, som idag importeras, vilket är bra sett ur ett kostnadsperspektiv. En sak att beakta är vilka toxiska ämnen fjädrarna innehåller, det är nämligen inga vilda fåglar utan industriuppfödda fåglar som fjädrarna plock.

Omvandlingsgraden är hög: ett kg fjädrar blir 900 gram protein. Allt protein i fjädrarna används.

*Hydrolyserat protein: Kan utvinnas ur i stort sett vad som helst! Man har alltså tagit vävnad från någonting och exempelvis genom tillsats av saltsyra eller enzymer, kokning eller jäsning spjälkat proteinkedjor i dess minsta beståndsdelar – aminosyror. Proteinet är alltså totalt nedbrutet kan inte längre sägas innehålla något protein från källan, men det är likväl protein.

Detta används t.ex. i hundfoder som används till hundar med misstänkt födoämnesreaktion ("foderallergi"), dock behöver proteinet vara väldigt hydrolyserat för att det ska fungera för allergiker, så det räcker inte med att fodret innehåller "hydrolyserat" protein för att det ska kunna användas till misstänkta allergiker, man behöver även kontrollera hur pass hydrolyserat det är. 

Jäst förgiftar hunden på så vis att det kan leda till berusning. Jästsvamparna tål miljön i magsäcken och kan fortsätta jäsa i hundens mag- och tarmkanal. I många foder ingår spannmål som t ex vete och blandar man jäst, vetemjöl, socker och vatten blir det en ”bulldeg”. Bulldeg jäser i magen och orsakar symptom som alkoholpåverkan och som gör hunden berusad.

Levern förbränner alkoholen. Allt som tas upp av blodet i tunntarmen följer med till levern innan det förs vidare ut i kroppen. I levern finns en stor mängd av ett enzym som kallas alkoholdehydrogenas, förkortat ADH. Det är det här enzymet som bryter ned den största delen av alkoholen i kroppen.

Bryggerijäst från öltillverkning och jäst orsakar en kraftig reaktion i tarmen med störd tarmflora som orsakar självförgiftning och belastar levern. Malt är säd som fuktats och fått gro så den skall omvandlas till maltsocker och användas vid bryggning av öl. Maltpulver är gjord av en blandning av malt från säd, vetemjöl och indunstad helmjölk. Deklarerar men att ett foder är fritt från säd och det innehåller malt och maltpulver så stämmer inte deklarationen överens med verkligheten.

Jästhydrolysat är en högaktivitetsjäststam, som utsätts för djup vätskejäsning, med användning av endogena enzymer (enzymer från någons pankreas) och exogena enzymer för direkt hydrolys och koncentreras sedan och torkas för fullständigt frisättning av jästceller genom en serie processer.

Fruktoligosakarider, FOS, består av glukos och i tillverkningen bifogas en kedja av fruktos, det är tillverkat av inulinsirap. Bara kolhydrater och vanliga biverkningar av FOS kan tarmbesvär som gasbildning, diarré, kraftiga tarmljud och magkramper. 

Mannanoligosackarider MOS, utvinns ur jästsvampliknande svamp och innehåller ett stort antal kemiska bindningar som inte kan avbrytas av matsmätningsenzymerna hos enmagade djur.

Mono- och diglycerider av fettsyror förestrade med citronsyra. En ester kan framställas syntetiskt genom att blanda den ingående alkoholen och syran, och tillsätta ett vattenupptagande medel som svavelsyra eller citronsyra.
Estrar används som lösningsmedel, smak- och luktämnen samt i många industriella processer. Förekommer som konsistensgivande tillsatser i mat (E-471). Estrar har behaglig arom.

Olja av alla slag, en vanlig olja som används i djurfoder är sojaolja, det är den olja som det produceras mest av i hela världen, USA, Brasilien och Argentina producerar 75 % av världens soja. Av det är minst en tredjedel genmanipulerad och varifrån den mesta svenska importen kommer. Rapsolja är giftig och bör inte användas som någon form av födoämne. Innehåller extraktionsämnet hexan som är en frätande vätska och kan orsaka organstörningar.

Linfröexpeller är vad som är kvar när man extraherat olja ur linfrön, alltså en restprodukt från annan industri. Finns inget som är nyttigt åt hunden och det innehåller extraktionsämnen som hexan.

När det gäller olja så visar många djur att de inte alls kan bryta ner olja i de stora mängder som ges, man får komma ihåg att det är en väldigt koncentrerad fettkälla. 

Kattmjölk innehåller mjölkbiprodukter som består av obehandlad mjölk, vassla, sköljvatten som varit i kontakt med mjölk (diskvattnet), gammal mjölk som returneras från affärer, mjölk som innehåller rester av antibiotika (får ej användas till livsmedelsproducerande djur). Kattmjölk innehåller även vegetabiliska biprodukter som kan vara t ex utgånget bröd.

I vissa foder finns "naturell filmjölk" (alltså sur mjölk) som syftar till att förse hunden med acidofilusbakterier som är bra för hundens mage? För det första är det här en restprodukt från den industri som tar hand om alla gamla mjölkprodukter som kommer tillbaka från affärer eller är otjänligt på andra vis, för det andra finns inte några acidofidusbakterier i surmjölk som tar sig genom magen och till tarmen.

Druvor är giftigt för hundar och intag av vindruvor/russin kan orsaka akut njursvikt hos hund. Det saknar betydelse om druvorna är med eller utan kärnor, vita, gröna eller röda. Den exakta mekanismen bakom den toxiska effekten är inte känd.

Blodmjöl är också en tillverkad och processad produkt och man vet ju inte vad slaktdjuren har avlivats med eller fodrats med och vad som finns kvar efter processen. Många hundar visar allergi mot detta ämne.

Citronsyra, det är mer allmänt känt att svartmögel av typen Aspergillus Niger används för att framställa Citronsyra E330 vilket är en allt vanligare tillsats i mat och i upprepade tester rapporteras citronsyran kunna ge mer eller mindre allvarliga allergiliknande symptom. Kan allergiska eller därtill närliggande reaktioner vara möjligt efter intag av citronsyra, konserveringsmedel i bland annat djurfoder? 

BHA och BHT 

BHA används vanligtvis för att förhindra att fett blir härsket. Det används också som ett jästavskumningsmedel.  Det finns i djurfoder,

BHT förhindrar oxidativ härskning av fetter. Det används för att bevara matens lukt, färg och smak. Det tillsätts också direkt till spannmål och andra livsmedel som innehåller fetter och oljor.

De oxidativa egenskaperna och / eller metaboliterna hos BHA och BHT kan bidra till cancerogenicitet eller tumörbildning;  ämnen. Vissa studier tyder på att låga doser av BHA är giftiga för celler samt att vissa individer utvecklat förändringar i hälsa och beteende.

Äggpulver: I de flesta husdjursfoder finns äggpulver. Man har konstaterat att pulvret innehåller  ägg där ruvning påbörjats (kycklingembryon), bakterier, rester av äggskal och hönsgödsel, samt rester av cancermisstänkta mediciner, nämligen sådana som tillhör gruppen Furacolidon (mot coccidios - en hönstarmsjukdom) och Nikarbacingruppen (mot fjäderfäpest), som i massuppfödningen hällts i hönsens foder. Detta kan sedan hittas i den slutliga produkten— pelleterat djurfoder.

Läkeörter: Se upp med inblandade läkeörter som lakritsrot, läkemalva, mariatistel, hallonblad, etc eftersom de kan vara skadliga att inta dagligen under åratal. Det är fantastiska örter att behandla med men då ger man en kur på kanske 2-4 månader och gör uppehåll.

*Tillsatser: Tillverkaren är inte skyldig att ange samtliga tillsatser utan enbart sådana där det finns risker med felanvändning, t ex de som har en fastställd maxhalt.

*Mögeltoxiner i form av Fumonisiner (finns oftast i majs och är cancerframkallande), OTA (njurbelastande), ZEN (störningar i reproduktionen) och DON (immunstörningar, kräkningar, mag- och tarmstörningar).

Insektsfoder

Fluglarver omvandlar skit till djurfoder

En ökande hundpopulation ökar även behovet av att finna nya födokällor och kreativiteten är stor.
I naturen lever många insekter, framförallt fluglarver, på gödsel och blir sedan till föda för större djur. I bland annat Kina, USA, Mexiko och Östeuropa har forskare fött upp larver från bland annat amerikansk vapenfluga på gödsel från djur och utfodrat till fjäderfä, gris, räkor, flera fiskarter, sköldpaddor och grodor utan att det har orsakat några hälsoproblem*.
Insektslarver uppfödda på gödsel (skit) har dessutom i flera fall utfodrats till livsmedelsproducerande djur för humankonsumtion utan att det har fått några hälsomässiga konsekvenser*. Insekter uppfödda på skit ger lovande utsikter för säker användning i foder. 

Tillverkning
De skördade larverna eller pupporna torkas i en ugn med forcerat drag vid 60°C i 16 timmar. Efter torkningen är TS så hög att de kan malas och blandas i foderstaten.
Av hygien- och smittskyddsskäl är det viktigt att prepupporna uppväxta på restströmmar bearbetas så pass bra att de passar för användning i foder. Eftersom prepupporna till stor del verkar avspegla deras utfodring är det viktigt att använda sig av gödsel fria från toxiska ämnen som läkemedelsrester, alltså ren skit. 

Så här kan en färdig produkts innehållsförteckning se ut
Potatisstärkelse*, dehydrerat insektsprotein** (Tenebrio m.) (29,5 %) animaliska fetter, mineraler, hydrolyserat fläsk- och fågelprotein**, linfrö, betmassa, råfiber, fruktooligosackarider, bryggjäst, Lactobacillus.
*kolhydratkällor
**Proteinkällor

VARNING !

Indiana Jerky - torkad kyckling

Ingredienser 

Kycklingkött, salt, naturligt mineralsalt, socker, SOJAproteinhydrolysat, jästextrakt, vinäger, Färgämne; E150a, dextros, peppar, maltodextrin, arom, rökarom, vitlök, konserveringsmedel [natriumnitrat]. Öppnad förpackning konsumeras inom 48h.

Enligt FDA innehåller de också salmonella, tungmetaller, biokemisk bestrålning, bekämpningsmedel, antibiotika, antivirusmedel, mögel och mögeltoxiner, råttgift som förhindrar blodet att koagulera, nervgifter och andra kemiska giftiga ingridienser

Symptom kräkning, diarré ökad törst, ökad urinering trötthet, kramper, skakningar, nässelfeber, klåda, Fanconi syndrom* FLS, som är en vanlig njursjukdom.

*Fanconis syndrom är en njursjukdom som i vissa hundraser är ärftlig men som även kan drabba hundar oavsett ras eller storlek. Rapporterade fall visar på ett misstänkt samband mellan Fanconis syndrom och hundgodis innehållande torkad kyckling, ofta kallad chicken jerkey, då främst importerad från Asien.

https://www.youtube.com/watch?v=VzCsrIUXzP0&t=159s

Import av tuggben från Kina
Enligt Kommissionens beslut av den 30 januari 2002 ( 2002/69/EG) ska medlemsstaterna förbjuda import av animaliska produkter som importerats från Kina för användning som livsmedel eller foder.
Jordbruket har fått skriftlig information från EU-kommissionen som säger att, trots att tuggben är att betrakta som foder, så har inte avsikten med beslutet varit att importrestriktionerna ska gälla tuggben.
Verket har därför inte för avsikt att stoppa sändningar av tuggben från Kina till Sverige om importen i övrigt utförs i enighet med gällande bestämmelser.
Konsekvensen av EU beslutet innebär att det är tillåtet att sälja hundkött som hundfoder.
Källa: Kurants Hundtjänst 

Är det konstigt att djuren blir sjuka med allehanda matsmältningsproblem, övervikt, diabetes, allergiska reaktioner, hudsjukdomar, tandsjukdomar, ögon– och öroninflammationer, nedsatt immunsystem, epilepsi och mycket mer med den här typen av utfodring?

DJURLÄKEMEDEL

Dagens djur fodras med kompletta och balanserade foder enligt djurfoderindustrin, det borde betyda att våra husdjur lyser av hälsa.
I stället ser våra husdjur ut att bli sjukare och sjukare och att de senaste 13 åren har försäljningen av djurläkemedel fördubblats, det borde kanske säga oss något.  För 13 år sedan var omsättningen i Sverige 604 miljarder och idag köper man medicin för en dryg miljard per år till husdjuren. Det visar en statistik från E-hälsomyndigheten.

Metacam: Aktiv substans: Meloxikam 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe). Hjälpämnen: Natriumbensoat 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe), sorbitol (flytande), glycerol, sackarinnatrium, xylitol, natriumdivätefosfat­dihydrat, kiseldioxid (kolloidal, vattenfri), hydroxietyl­cellulosa, citronsyra, honungsarom, renat vatten.
Källa: Fass

Fästingmedlen som ger mest biverkningar

Fästingmedel för hundar är "big business" för läkemedelsbolagen. Samtidigt ökar också antalet anmälningar om misstänkta biverkningar, visar ATLs granskning. Längst ner i artikeln hittar du vår genomgång om biverkningar för varje fästingmedel!
 Landets hundägare lägger årligen ner mångmiljonbelopp på att skydda sina hundar mot fästingar. Enbart förra året såldes drygt en miljon doser av fästingmedel på svenska apotek.
 
Tuggtabletten Bravecto
Som god tvåa kommer den receptbelagda tuggtabletten Bravecto, som tillverkas av MSD Animal Health/Merck. Bravecto släpptes 2014 och sen dess har försäljningen mångdubblats. Förra året 2017, såldes närmare 300 000 doser till en summa av ca 87 miljoner.
 
Den närbesläktade tuggtabletten Nexgard från Merial/Boehringer Ingelheim verkar däremot inte vara lika efterfrågad. Och de tidigare så populära fästinghalsbanden har de senaste åren tappat rejält, visar ATL:s genomgång av apotekens försäljningsstatistik.
 
Allvarliga biverkningar
Men fästingmedlen tar inte bara död på fästingarna. De kan också ge mer eller mindre allvarliga biverkningar på hundarna.
2016 kom det enligt preliminära siffror in 120 biverkningsrapporter som gällde fästingmedel till Läkemedelsverket. Det är fler än på många år.
89 rapporter handlade om Bravecto. Bland dem finns både misstänkt lindrigare och mycket allvarliga biverkningar. I 14 fall har hunden dött eller avlivats. 

Många av de biverkningsrapporter som nått svenska, europeiska och amerikanska läkemedelsmyndigheter nämner även kramper, beteenderubbningar, förlamning, muskelsvaghet, inflammation i bukspottkörteln, organsvikt, förändringar av blodbilden och plötsliga dödsfall. Klåda är också en vanlig biverkning.

Biverkningsrapportering på djur
Hittills har Läkemedelsverket inte ansett att det finns skäl att avstå från att använda Bravecto. Hans Tjälve, veterinär och professor i farmakologi, har under många år varit ansvarig för Läkemedelsverkets biverkningsrapportering på djur.
– Allt bygger på hur duktiga veterinärerna är på att rapportera misstänkta biverkningar, säger han.
– Men den bedömningen vi kan göra i dag är att det är få rapporterade biverkningar i förhållande till hur mycket som säljs.
 
Hundägare har larmat
Som ATL tidigare berättat har hundägare över hela världen larmat om att Bravecto kan ge betydligt allvarligare biverkningar än de som anges på bipacksedeln.
I den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s databas, som omfattar biverkningsrapporter från hela världen, finns i dag över 4 600 rapporter om Bravecto.
Det är en ökning med 30 procent sedan februari i år.
– Rapporterna handlar i huvudsak om allvarliga biverkningar, skriver Camelia Enachioiu på EMA:s pressavdelning i ett mejl.
För att utreda om det finns någon substans bakom larmen beslöt EMA i januari att specialgranska medlet.
Ett beslut om eventuella åtgärder väntas i juni.
Fotnot: Denna artikel är publicerad i april 2017 men har fått ny spridning i sociala medier.

Länk till artikel

Läs om toxiska mineraler här

Läs om vaccinbiverkningar

Läs om leverskador

Läs om katten här

Läs om homeopatiska djurläkemedel

Här kan du lära dig hur du kan räkna ut hur mycket socker det är i ditt djurfoder.