söndag 21 juni 2015

VATTEN



VATTEN
Internetbild

Efter syre är vatten det viktigaste näringsämnet för liv. Hästar kan leva i veckor utan mat men endast några dagar utan vatten. Vatten skall betraktas som foder. Hästar, liksom andra däggdjur, består till 60 - 70 procent vatten. Vätskeförluster som överstiger 10 procent av kroppsvätska leder i de flesta fall till dödlig utgång.

KROPPEN BESTÅR TILL CA 60-70 PROCENT AV VATTEN

Njurarna och hypotalamus reglerar törstimpulsen

Två tredjedelar av kroppsvätskan finns inuti cellerna och resten är utanför cellerna. Vätskan mellan cellerna, lymfan och vätskan i mag-tarmkanalen är cirka 70 liter hos en häst som vägen 500 kg.

Hästen har en dagliga vätskeförlust via avföring, urin och avdunstning från huden och andningsvägarna och hos arbetshästen även genom svett (10-15 liter/timme hos en 500 kg häst).

Ett digivande sto kan ha en vätskeförlust genom mjölken som uppgår till en daglig förlust motsvarande 2-4 procent av kroppsvikten. Denna vätskeförlust måste kompenseras och det gör hästen via fodret (betesmark gräs innehåller 80 procent vatten), metabolisk vatten. (vatten som produceras inuti cellerna genom cellens ämnesomsättning).

VATTENBEHOV I FÖRHÅLLANDE TILL INTAG AV TORRSUBSTANS

Internetbild

Hästens vattenbehov är korrelerat till intaget av *torrsubstans med fodret och har i studier uppmätts till 3,2-3,6 liter vatten per kg *torrsubstans. Detta motsvarar ca 22-25 liter vatten per dag för en 500kg tung häst vid underhållsutfodring.

Vid utfodring med en blandad foderstat, bestående av både hö och kraftfoder, sjunker vattenbehovet till ca 2,9 liter per kg *torrsubstans (ca 20 liter vatten). Om fodret utgörs av fuktigt foder, t ex ensilage, eller betesfräs sjunker vattenbehovet eftersom mer vatten då tillförs med fodret.
Som exempel kan nämnas att hästen med varje kg betesgräs får i sig ca 0,8 liter vatten och med varje kg hösilage ca 0,5 liter. Detta skall jämföras med ca 0,1 liter vatten med varje kg hö.

Många hästar föredrar att dricka ljummet vatten. Ca ½ - 1 timme efter träning/tävling bör hästen ha tillgång till en eller två hinkar ljummet vatten för att kunna ersätta förlorad vätska. Det kan också vara bra att lära sina hästar dricka fysiologisk koksaltlösning. Bjud hästen en hink med koksaltlösning och blandningen skall bestå av 9 g vanligt koksalt löst i en liter vatten, det ger samma koncentration som hos blodet. Givetvis skall hästen fortfarande erbjudas rent vatten i en hink vid sidan av koksaltlösningen.

På grund av att hästen är ett flyktdjur så vill den dricka stora mängder vatten på en gång. Den suger och sväljer ca en gång per sekund och i en enda omgång kan hästen dricka ungefär fyra liter eller 12 liter per minut.


STÄNDIG TILLGÅNG TILL VATTEN

Internetbild

Inte ens om hästen har tillgång till vatten då den står inne nattetid, är detta tillräckligt. Hästen är skapad för att äta i princip hela tiden och behöver i synnerhet på vintern ständig tillgång till vatten.
Faktum är att en häst kan behöva mer vatten på vintern är under en aldrig så varm sommardag, då den ju vanligen har tillgång på gräs som innehåller cirka 80% vätska. Torrt hö däremot, det låter som en självklarhet och är det naturligtvis också, kräver stora mängder vatten för att hålla hästens matsmältning igång.

Underhållsbehovet är minst 5-15 liter vatten per 100 kg kroppsvikt och dag. En medelstor häst i normalt arbete behöver dricka mellan 40 och 75 liter vatten per dygn.

Om det är en automatisk vattenkopp i boxen skall flödet vara minst 8 liter/minut motsvarade det hästen får i sig på samma tid om den dricker ur en hink, är flödet i vattenkoppen lägre får man kompensera med hink. OBS! Automatiska vattenkoppar i stallen kan vara en anledning till att hästen inte dricker tillräckligt med vatten. Dessa system tillhandahåller ofta långsamt rinnande vatten som dessutom är för kallt. Kom också ihåg den naturliga drickspositionen.

Hästen bör givetvis ha rent vatten hela tiden. Vattenkonsumtionen minskar om vattnet är oaptitligt. Vattenhinkar, vattenhoar, vattenbaljor, vattenkoppar bör rengöras dagligen. Vi rekommenderar också att man desinficerar vattnet med Kolloidalt Silver för att undvika bakterietillväxt.1 dl Kolloidalt Silver per 10 liter vatten. Kolloidalt Silver är inte farligt att förtära, enligt Kemikalieinspektionen finns ingen rapporterad förgiftning.

FODERMEDELSLAGEN

Internetbild

Duger bäcken som så lämpligt rinner igenom hästarnas hage som vatten åt dem? Dricksvatten till hästar lyder under fodermedelslagen. Vatten som innehåller mindre än 50 coliforma bakterier och 1 termostabil bakterie per 100 ml vatten anses vara tjänligt för hästar. Coliforma och termostabila bakterier är ett mått på föroreningsgraden. Många naturliga bäckar och diken, är ofta otjänliga. Klorerat vatten är inte heller smakligt för hästar. Vattnets pH bör också ligga mellan 7,5 och 9.

SLU



De studier som genomförts (SLU Sara Nyman) visar att vattenkällan var den enskilt viktigaste faktor för hur mycket vatten som hästarna drack. När hästar fick välja att dricka ur hink på golvnivå eller ur en automatisk vattenkopp på väggen (flöde 8 liter per minut) föredrog samtliga att dricka ur hink.

Hästarna drack ca 40% mer vatten per dag när de fick dricka ut hink än när de erbjöds dricka ur en självfyllande automatisk vattenkopp med lågt vattenflöde (flöde 3 liter per minut) däremot förelåg inga skillnader i dagligt vattenintag när hästarna drack ur en hink eller ur en  automatisk vattenkopp med normalt vattenflöde (8 liter per minut).

RENEFOR

Renefor understödjer hästens törstimpulser. Finns i 4 kg och 1 kg


NY FORSKNING FRÅN VÅNGEN
Om hästar får extra rent vatten så dricker de betydligt mer.
LÄNK

Kolloidalt Silver (KS) 2,5 liter och 1 liter

Vi rekommenderar Kolloidalt Silver som är en utmärkt vattenrenare och används bl a av NASA.

*Torrsubstans= (ts) är en term som används i fodersammanhang och betyder att t.ex ett hö får ju inte ha högre vattenmängd än 15-16 procent vilken betyder att torrsubstansen ligger på 84-85%. Färskt gräs har t.ex 75-85% vattenhalt dvs att torrsubstansen på gräs ligger på 15%.





söndag 7 juni 2015

VINNARE

Vad gör en häst till VINNARE?

Järvsöfaks - han har allt, bild Travmuseet.com

Vad gör hästen till en vinnare, ja, det är frågor som vi ofta får, var ligger skillnaden mellan en superhäst till en normalpresterande. Det är en fråga som inte är så enkel att svara på. Även om hästen har alla yttre förutsättningar men inte mentalitet att klara påfrestningarna, eller har en utmärkt mentalitet men saknar de rätta yttre förutsättningarna skulle ju tyckas vara avgörande. Men det finns hästar som har både de yttre förutsättningarna och mentalitet men som ändå inte lyckas bli den där som vinner allt. En frisk, glad och vältränad häst som egentligen inte har "förutsättning" kan många gånger göra bättre ifrån sig i ett lopp än en som är bättre stammad, har alla förutsättningar, sköts exemplariskt men av någon anledning inte är glad.

Genom våra mananalyser har vi kunnat följa en del av förloppet som skiljer agnarna från vetet. Vad man alltid får komma ihåg är att yttre faktorer alltid kommer att spela en betydande roll för hur din häst har möjlighet att använda sin potential.

Hälsostatus, utfodring, träning, skötsel och andra omständigheter måste räknas in eftersom det på ett betydelsefullt sätt kan påverka hästens möjligheter att fullt ut använda sin medfödda förmåga. Unghästar med en störning i magen tar tillexempel inte upp kalciumfosfat normalt och det kan då inverka på benbildningen - hästen blir skör och går lätt sönder. Det finns många fler exempel på vad som kan hända från föl och till hästen tränas och eventuellt kommer till start.


Rent fysiskt kan man se det så här

Järvsöfaks - här sitter en V12 motor. Bild; Aftonbladet.se

Skelettmuskulaturen är hästens motor och näringsämnena till musklerna kommer från ämnesomsättningen via blodcirkulationen. Musklerna bildar bränsle till energiförsörjningen. Hästens skelettmuskulatur är mycket väl utvecklad och speciellt anpassat för snabba rörelser.
Hästen är född med ett visst antal muskelfibrer. Genom träning kan man öka muskelns arbetsförmåga, det beror på att muskelfibrerna växer i tjocklek, men muskelcellernas antal ökar inte. I en och samma muskel finns framför allt tre olika skelettmuskelfibertyper hos hästen.
Eftersom muskelfibrerna inte sitter fast i varandra är det bindväven som hindrar att muskeln tänjs ut. Bindväven förhindrar därmed också att muskelfibrerna dras ut.

Typ I-fibrer är långsamma och uthålliga.
Dessa fibrer gör ett långsamt arbete under lång tid utan att muskeln tröttas. I de långsamma muskelfibrerna bryts glukos och fett ner och bildar energi och detta sker i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.
 Distansritter och de hästar som drar tunga lass i låg hastighet, använder framförallt denna muskelfiber och processen är hela tiden försörjd med syre (aerobt arbete).

Typ IIA-fibrer är snabba och uthålliga.
Dessa fibrer har utvecklats speciellt hos hästen för att ge snabbhet och uthållighet. Typ IIA-fibern bryter ner glukos till energi i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.
Vid rätt träning ökar denna fibertyp i antal fram till omkring fyra års ålder. Hos de bästa hästarna ses en mycket hög andel av Typ IIA-fibrerna i muskelmassan och de ökar framför allt hos travare och galoppörer (aerobt arbete).

Typ IIB-fibrer är mycket snabba och tröttnar fort
Dessa fibrer är stora och mycket snabba och de bildar energi utan närvaro av syre. Nedbrytning av glukos utan syre ger slutprodukten mjölksyra. Denna samlas i muskeln vilket innebär att den blir fort trött vid arbete.

Tävlingshästar inom trav och galopp använder Typ IIB-fibrerna på upploppet när de gör den sista kraftansträngningen för att nå målet (anaerobt arbete).
En vältränad häst drar färre andetag under den här fasen trots att energiförbrukningen är stor och den får då en så kallad "syreskuld". Efter loppet andas (blåser) den häftigt en stund, han använder syre för att betala av "syreskulden".
När unghästen sätts i träning omvandlas Typ IIB-fibrerna i stor omfattning till Typ IIA-fibrer.

Om en häst skall uppnå en bra prestationsförmåga så bör en anpassning i muskulaturen ske som ger en hög Typ IIA/IIB-kvot, många kapillärer och en hög oxidativ kapacitet.

Ben är levande vävnad och under träning anpassar sig benens form och kvalitet till de krav som ställs. Träningseffekten kommer däremot långsamt jämfört med musklernas träningssvar. Av den orsaken finns risken att skelettet inte hinner med.




Bindväv

Järvsöfaks i Norge, bild; Travnet.se

Bindväv är den stödjande vävnad som håller andra typer av mjukvävnad samman. En stark bindväv förebygger skador på muskulatur, senor och ligament.

Bindväven har en väl utbyggd blodcirkulation. Kapillärerna, de minsta blodkärlen, bildar ett tätt nät i bindväven. De flesta muskelfibrerna finns nära en kapillär. Typ l och Typ llA fibrer som har en hög oxidativ kapacitet är de muskelfibrer som har kontakt med många kapillärer jämfört med Typ llB som oftast har kontakt med få kapillärer.

Kapillärnätet byggs ut i bindväven när hästen tränas regelbundet. Kapillärerna för ut syresatt, näringsrikt blod till muskelfibrerna och för bort slaggprodukter såsom mjölksyra och koldioxid från mjukvävnaden till renande organ såsom lever och njurar.



Hjärta och lungor

Järvsöfaks visar utmärkta lungmuskler, bild; Travmuseet.com

Den lungstorlek hästen har när den är fullvuxen behåller den livet ut. Lungorna kan aldrig tränas till att bli större eller dra in mer luft. Lungorna utvecklas efter hästens ålder.

Hästen föds med en gräns för maximal hjärtfrekvens och denna kan inte höjas genom träning. När hästen tränas blir hjärtat starkare, uthålligare och effektivare på att pumpa ut blod.

Syreupptagningsförmågan, det vill säga hur mycket av syret i inandningsluften som tas upp kan dock förbättras genom träning. Detta sker genom att andningsmuskulaturen tränas upp och antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet ökar.



Hur viktig är hästens mentalitet på dess prestationsförmåga?

Faksen och Jan-Olov - ömsesidigt förtroende och kärlek.
Jag läste en gång ett inlägg på FB som jag har sparat för det bekräftar vad vi själva ser i våra mananalyser så jag citerar det här i en något nerkortat version. Detta är så otroligt viktigt.

Stallharmoni
"Ett känt travstall fick av olika anledningar inte samma framgång som under tidigare år. Det blev en tung tid för alla med de uteblivna segrarna, från tränare, till hovslagare, till skötare - alla var påverkade. Men så plötsligt en dag vände det, och man började känna positiva vibbar stiga upp och framgångsspiralen sattes igång man började skratta och skämta igen och hästarna blev återigen framgångsrika.

Hästen- som är ett flock- och flyktdjur reagerar nästan uteslutande på instinkter vilket gör honom otroligt vaksam på yttre förändringar. Radarn står alltid påslagen och något mer observant djur finns knappast. Eftersom hästen är i människans tjänst och inte har sin naturliga flockledare att ty sig till och läsa signaler från utan noterar alla reaktioner, positiva som negativa, hos sin "ställföreträdande flockledare" nämligen sin skötare.
Om flockledaren/skötaren inte mår bra utan sänder ut signaler som uppgivenhet och ger ett otydligt ledarskap, eller att det är en irriterad stämning i stallet så påverkar det naturligtvis de känsliga och lyhörda hästarna som i sin tur blir oroliga och nervösa vilket är direkt förödande för tävlingshästar som skall prestera.
Den raka motsatsen som naturligtvis också ger samma effekt fast tvärtom är ju när flockledaren/skötaren är harmonisk, glad och nöjd. Detta märker hästen direkt via det posivita och tydliga ledarskapet. Hästen blir lugn och trygg och presterar därefter.

Den empatiske och balanserade skötaren vårdar och älskar sina hästar både i med- och motgång och låter dessutom hästarna få känna detta och tänker på att uppföra sig väl med tonfall i sitt umgänge med hästen. Hästarna svarar med att vara glada och positiva till sitt liv som travhäst i händerna på den lugna och trygga skötaren! Hästen svarar upp med att prestera! Detta kallas sedan urminnes tider för resultat av "orsak o verkan"! 
Alltså rena dopningen, dessutom; utan karens!!"
Flashen


Sinnesorganen

Järvsöfaks, en intelligent och mentalt stark individ. Internetbild. 

Hur hästen mår rent mentalt är bland det första vi tittar på vid en analys. Dels tittar vi på vilken typ av häst vi har att göra med, en del är viljestarka, intelligenta och dominanta andra är otroligt känsliga och lyhörda för alla former av stämningar och förändringar. Alla hästar är olika individer och skulle ha olika roller i en flock, från spejare till försvarare och en massa olika roller däremellan. En del hästar tar direkt på sig sin skötare/tränare/ägares misslyckanden och försöker förmedla att dom är trötta, överansträngda och behöver bekräftelse på att den är älskad även fast den inte orkar prestera. Ibland ser vi lidanden och känslor hos hästen som berör oss djupt in i själen.

Hästens olika sinnesorgan samlar in och förmedlar information till nervsystemet om vad som händer omkring den och hur han uppfattar omvärlden. Den mentala kapaciteten omfattar hästens förmåga att anpassa sig till den miljö han lever i. Hästen är ett flyktdjur och olika individer har olika förmåga att utstå stress. Hästens sinnen och stresstolerans påverkas starkt av händelser i hans omgivning, som t ex foderbyte, foderbelastning, hästar som kommer och går - vissa saknar den och andra irriterar den. Hästen påverkas av flytt mellan olika banor, den byter ägare, stall, skötare, kusk och en del hästar klarar inte detta så bra.
Naturligtvis känner han även sin tränares, kuskens och ryttares sinnesstämning.


Påverkar foder och utfodring?

Ett hingstföl efter Järvsöfaks, bild; Travronden

Ja, självklart påverkar både hur ofta man fodrar och vilken typ av foder man ger. Hästen är ett växtätande djur och den ursprungliga miljön var savann eller stäpp. När den levde i ett fritt tillstånd kunde den söka och äta de örter den behövde för att uppfylla sitt näringsbehov. Idag är hästarna beroende av människan för att få sitt näringsbehov tillgodosett och vi ser ofta att dagens hästar många gånger fodras med olämpligt foder på grund av okunskap eller missriktad välvilja.

Vi rekommenderar hö, bete och hel havre till hästar. Havre som kraftfoder till de hästar som utför ett arbete. Vi har sett många bra resultat när man ger sina tävlingsdjur biologiskt anpassat foder. I länkarna här kan du läsa om Christina Planks foderrekommendationer till häst.

Baspaketet för vinnare

Minesyl, Ferrum och Magnesium är välbeprövade fodertillskott för att den tävlande hästen skall kunna använda hela sin inneboende kapacitet.

Ferrum kan vara skillnaden mellan en vinnare och en normalpresterande

· Järn är nog mest känd för sin syrebindande förmåga.

· Syre är avgörande för musklerna funktion och energiomsättning.

· Järn samverkar med många vitaminer och mineraler.

Magnesium understödjer hästens rytmiska och samordnade rörelser

· Magnesium normaliserar muskeltonusen och när spänningarna släpper ökar genomblödningen i muskler och vävnader.

· Magnesium och järn samarbetar genom att magnesium underlättar för kroppen ta upp järn

 

Havre
Varför drabbas hästar av ohälsa

Se också vår hemsida där du kan läsa om våra produkter, referenser och mycket mer.
Homeopathuset.se



tisdag 19 maj 2015

ANDNINGSORGANEN OCH PRESTATIONSFÖRMÅGAN

HÄSTENS ANDNINGSORGAN




Kan de muskler som är knutna till andningsorganen påverka hästens kondition?

De senaste tjugo åren har Horse Betting Levy Board (HBLB) bedrivit forskning för att förstå hur olika kroppssystem påverkas av träning. HLBL-undersökningen har till exempel visat att hjärtat hos den tävlande (galopp) fullblodshästen blir större som ett resultat av träning och att ett större hjärta associeras med bättre prestanda. Vi vet också att skelettet svarar på träning genom att anpassa sig och bli starkare och därför klarar påfrestningarna som galopphästarna utsätts för mycket bra.

Emellertid har andningens betydelse för prestationsförmågan, och även hur respirationssystemet svarar på träning, varit tämligen outforskat hos både människor och hästar. Det har, sedan lång tid, varit tämligen välkänt att människans lungor inte förändras i samband med aerobisk (med syre) träning. Det var dock först nyligen som det upptäcktes att andningsmusklerna (interkostalmusklerna – som sitter mellan revbenen i bröstkorg, diafragma och bukmusklerna) kan tränas upp och ha möjlighet att utvecklas under träning.
Kunskapen man har idag om hur andningsmusklerna hos humanidrottare fungerar har visat sig vara relevant i forskningen om sambandet mellan hästarnas andning och prestanda och HBLB sponsrar därför forskning vid Equine Sports Medicine Centre, Bristol University, där man studerar fullblodsgaloppörens andningsmuskulatur med hjälp av de tekniker som etablerats vid människostudier.

Man har delat in luftvägarnas system i två delar; det övre – näsborrar och luftstrupe, och det nedre, som omfattar lungorna.


NEDRE LUFTVÄGARNA



Vilka är musklerna som påverkar respirationssystemet?
De muskler som påverkar lungornas funktion är de som drar luft in i lungorna - diafragman, interkostalmusklerna och nackmusklerna. När interkostalmusklerna vidgar bröstkorgen och diafragman expanderar så sugs luften in.  Vid utandning minskar bröstkorgen och den elastiska lungvävnaden och luften pressas ut. Magmusklerna bidrar också till att pressa ut luften ur lungorna när den fysiska ansträngningen kräver hög andningsfrekvens.

Vad händer med andningen under fysisk ansträngning?
I vila är både människan och hästens andningsfrekvens 12 andetag i minuten, hos hästen är luftvolymen cirka 6 liter och hos människan cirka 0,5 liter. När hästen tränas ökar andningsfrekvensen och under galopp kopplas det till stegfrekvensen - varje andetag inträffar vid varje nedslag. Vid samlad galopp ökar andningsfrekvensen till i genomsnitt 120 andetag per minut med en volym av 18 liter. I full galopp (fyrsprång) kan hästen ta in mellan 1 500-2 000 liter luft per minut.

En människa har inte förmågan att andas synkroniserat med steglängden så andningsfrekvensen ligger på 50 andetag per minut med en ventilation omkring 150 liter per minut. (En manlig elitidrottare kan ventilera upp till 250 liter per minut.)
Hos både människa och häst kräver flödet av sådana stora volymer luft så snabbt, ett enormt arbete av andningsmusklerna, detta kan, hos människan, orsaka utmattning av diafragma.
I det här fallet är hästen mycket intressant därför att under galopp så ändrar bröstkorgen egentligen inte mycket i storlek - man kan notera detta vid ridning - när hästen galopperar känner man inte att bröstkorgen expanderar och drar ihop sig. Det som egentligen händer är att bröstkorgens muskler verkar stabiliserande på brösthålan och det mesta av arbetet sköts av diafragman.  Genom att vi inte kan se diafragman är det svårt att uppskatta hur hårt denna muskel får arbeta, men vi vet att det är den muskeln som gör det mesta arbetet vid höga hastigheter.

Skillnaden mellan den mänskliga atleten och hästen som atlet
Det är en väsentlig skillnad mellan det respiratoriska systemet hos de båda atleterna; människa-häst. De flesta människor kan upprätthålla blodsyrenivåerna i artärerna nära vilonivåer under ansträngande motion medan hästarnas arteriella syrehalt faktiskt faller under ansträngande motion och koldioxinhalterna ökar. Detta beror på att lungorna hos hästen inte har förmågan att helt syresätta den enorma mängd blod som pumpas genom lungorna – i ett evolutionistiskt perspektiv kan man säga att hästens hjärta har ”växt ifrån” lungorna. Det är av den anledningen som andningsorganen tros vara den begränsande faktorn till hur mycket träning tävlingshästar kan tillgodogöra sig.

Utmattade andningsmuskler
Det har nyligen konstaterats att utmattning av andningsmusklerna kan uppstå hos människor under intensiv träning och, vilket är viktigt, att detta begränsar kapaciteten. Av särskild betydelse är att en hjärtreflex med ursprung från andningsmuskulaturen och i samarbete med diafragman startar. När ansträngningen är tillräckligt stor framkallas en reflex som stryper blodtillförseln till arbetande ben- och armmuskler. Den minskade blodcirkulationen minskar syretillförseln och musklerna i extremiteterna blir trötta och det resulterar i en minskad prestationsförmåga.
De utmattade andningsmusklerna kan också resultera i minskat luftflöde in och ut ur lungorna vilket också påverkar prestandan negativt. Studier på människor har visat att specifik träning av andningsmusklerna förhindrar denna händelsekedja och att man på så sätt kan förbättra prestationsförmågan.

För närvarande vet man inte i vilken utsträckning utmattade andningsmuskler påverkar prestandan hos tävlingshästar. Eftersom kapplöpningshästarnas andningsorgan redan anses vara en begränsande faktor är det mycket troligt att utmattade andningsmuskler kan spela en stor roll när hästen inte orkar fullfölja lopp på grund av utmattning.

Aktuell forskning på hästar
Forskning på Bristol’s Equine Sports Medicine Center försöker förstå om, och i så fall i vilken utsträckning, andningsmuskelutmattning förekommer hos hästar. Utmaningen är att utveckla ett diagnosverktyg för att mäta styrkan hos hästarnas andningsmuskler. Hos människor är andningsstyrkan utvärderad genom frivilliga insatser men eftersom vi inte kan be hästarna ta ett djupt andetag på kommando så är det en faktor som skall övervinnas.

Metoder som används på intensivvårdspatienter i livsuppehållande syfte har anpassats för att uppskatta styrkan i hästens inandningsmuskler. När detta verktyg har utvärderats ytterligare kommer det att kunna användas för att bedöma hur ett normalt tävlingsprogram ökar andningsstyrkan hos tävlingshästen och om någon andningsutmattning inträffar under löpen.


ÖVRE LUFTVÄGARNA



Vilka är de övre luftvägarnas muskler?
De övre luftvägarna är i huvudsak ett rör som förbinder lungorna till omvärlden. Under inandning är trycket i lungor och övre luftvägar negativ (ett undertryck) men medan lungorna expanderar under inandning kan det negativa trycket orsaka kollaps i de övre luftvägarna. Det är tre områden i de övre luftvägarna där muskelaktivitet är nyckeln till att motverka undertrycket och hålla luftröret öppet. De tre områden är; näsborrarna, svalget och struphuvudet.

Hästars förmåga att hålla övre luftvägarna öppna är alltså beroende av en komplex aktivitet i ett flertal muskler runt de övre luftvägarna.


HINDER I ÖVRE LUFTVÄGARNA

Bild, Hästsverige.se

Många kapplöpningshästar får problem med kollaps av de övre luftvägarna under ansträngande arbete. De allra flesta av dessa besvär påverkar svalget och struphuvudet. Kollaps av de övre luftvägarna leder till luftvägshinder som orsakar ett onormalt andningsljud och dålig ork.

Övre luftvägsobstruktioner uppstår eftersom musklerna i övre luftvägarna är svaga eller för utmattade för att hålla luftvägarna stabila när de exponeras för det kraftiga undertryck som uppstår när hästen utför krävande fysiskt arbete. I många fall är orsaken till muskelsvagheten inte känd men det är sannolikt att ett flertal faktorer är involverade – till exempel spelar genetiska faktorer, infektioner och träningsfaktorer stor roll.

De flesta halsoperationer görs för att ge en mekanisk lösning på problemet men just nu finns det ingen specifik metod som kan öka styrkan i de övre luftvägsmusklerna. Av de kirurgiska alternativ som används för närvarande har vissa endast begränsade fördelar medan andra associeras med långsiktiga komplikationer.

Aktuell forskning
Det är förvisso väl känt att rörelsemuskulaturen svarar på träning och det skulle vara rimligt att förvänta sig att musklerna i de övre luftvägarna också kan svara på träningsstimulans. Forskning vid Equine Sports Medicine Centre undersöker i vilken utsträckning musklerna i hästens övre luftvägar svarar på träning och hur olika träningstekniker skulle kunna utvecklas.
Hittills finns ingen data som visar om de övre luftvägsmusklerna hos häst svarar på träning, men det är känt att andra arter svarar på träning av dessa. Hästtränare rapporterar ofta att tvååringar slutar ge ifrån sig halsljud i takt med att de blir mer vältränade vilket tyder på att det bör gå att träna upp styrkan även hos övre luftvägarnas andningsmuskler.

Vi vet att mänskliga idrottare som drabbats av specifika former av övre luftvägskollaps – som till exempel stämbandkollaps - har behandlas framgångsrikt med särskild träning av andningsmuskulaturen. Forskarnas utmaning blir nu att undersöka om denna träningsteknik kan tillämpas, antingen i förebyggande syfte eller som behandling, av övre luftvägskollaps hos tävlingshästar.

Författare: Dr. Kate Allen, Alison McConnell.Publicerat i European Trainer, nr 49/2015



DISSEKERING AV EN HÄST
Här är en länk som är mycket intressant, det är dissekering av en häst och man visar bland annat hur stora lungorna egentligen är i en häst, samt hur det ser ut när hästen har problem med halsen.
Take a look inside the horse



RESPIRAFOR 
för hästens luftvägar

Respirafor 1 kg

Respirafor fungerar bra i kombination med Colofor på grund av att lungorna också syresätter tarmen. Problem som kan uppstå när lunga/grovtarm är i obalans sätter sig i ben och hov speciellt höger fram. 

Vid slembildning är en kombination med Kolloidalt Silver och vävnadssaltet Kaliumklorid som är förpackad i burk om 500 g.

WEBBSHOP









söndag 17 maj 2015

VÄNSTER BAK - RENEFOR

HÄSTENS NJURAR OCH URINVÄGAR
Områden som "tillhör" urinvägarna
Det finns normalt två njurar som är cirka 15 x 20 cm stora.  De är belägna i bukhålans övre del, tätt intill ryggraden och skyddas av det nedersta revbenet. Det går inte att palpera njurarna på en häst utifrån. Det ligger för mycket vävnad emellan njurarna och huden för att det ska vara möjligt.

Njurarnas huvudsakliga uppgift är att bilda urin. Hypotalamus reglerar hästens törstimpuls och njurarna reglerar urinutsöndring, elektrolytbalans och tillsammans reglerar dessa organ hästens vätskebalans. Njurarna och lungorna reglerar tillsammans pH balansen i vävnader och organ.

Kineserna säger: ”Njurarna tar emot energi från andra organ och lagrar den. Njurarna står i förbindelse med benen, märgen och med hjärnan samt att de påverkar binjurarna och bisköldkörtlarna. Det finns ett nära samband med ryggraden genom att njurarna och urinblåsan utgör ett par och urinblåsans muskelmeridian går från nacken och utmed ryggraden”.
Njurarnas urinutsöndring är organismens viktigaste metod att befria sig från ämnesomsättningens vattenlösliga slaggämnen.

Från njurarna transporteras urinen via urinledarna till urinblåsan. Urinblåsans funktion omfattar mycket mer än bara den mekaniska insamlingen och utsöndringen av urin. Den påverkar njurarnas funktionella processer antingen genom att störa dem eller att stimulera dem.

Hur vet man att urinvägarna fungerar normalt?
Ett bra tecken på att urinvägarna är friska är att hästen dricker ordentligt med vatten och att den kissar. Om man har koll på vätskeintaget och hur mycket eller många gånger hästen kissar på ett dygn så vet man också om det skulle bli en störning.


VÄTSKEBALANSEN

Vätskebalansen


En vanlig orsak till njurbelastning är att hästen inte dricker tillräckligt med vatten. En medelstor häst i normalt arbete behöver dricka mellan 40 och 75 liter vatten per dygn. Underhållsbehovet är minst 5-15 liter vatten per 100 kg kroppsvikt och dag. Hästen suger och sväljer ca en gång per sekund. I en enda omgång kan hästen dricka ungefär fyra liter. Om det är en vattenkopp i boxen skall flödet vara minst 8 liter/minut motsvarade det hästen får i sig på samma tid om den dricker ur en hink, är flödet i vattenkoppen lägre får man kompensera med hink.

Äter hästen torrhö behöver den dricka ordentligt men går den på bete får den i sig relativt mycket vätska via gräset och kan därför dricka mindre. Om det är varmt ute och hästen motioneras och svettas mycket behöver den mer. Allt är relativt och man får utgå från vad hästen gör för hur mycket den bör dricka.


FÖR HÄSTAR I HÅRT ARBETE

Galoppör
Salt är den enda mineral som inte återfinns i tillräckliga mängder i hästens naturliga föda (bete/stråfoder) om den arbetar och svettas. Man bör därför ge hästen fri tillgång till saltsten (ren saltsten) inne som ute. Men även här får man vara på sin vakt och inte överdosera. 

För hästar som är i hård träning räcker inte saltsten. Det kan ta flera dagar innan de själva, genom att kroppen aktiverar natriumsparade mekanismer, har kompenserat saltförlusten och därför behöver den ersättas.
Att lära hästen dricka fysiologisk koksaltlösning verkar vara det bästa alternativet för att ersätta saltförlusten. Man kan börja med en svagare saltlösning.

Fysiologisk koksaltlösning består av 9 g vanligt koksalt löst i en liter vatten, det ger samma koncentration som hos blodet.
Givetvis skall hästen fortfarande erbjudas rent vatten i en hink vid sidan av koksaltlösningen.


Några orsaker till njurbelastning
  • En vanlig orsak är att hästen dricker för lite vatten.
  • Vid vaccinering bör man vara medveten om att det kan förekomma andra typer av biverkningar än ömhet vid injektionsstället och feber. Systematisk injicering av aluminium, kvicksilver och formaldehyd ger dokumenterade systemskador som t ex njur– och urinvägssjukdomar, allergier, abscesser, cystor, tumörer, långvariga muskel och ledsjukdomar mm.
  • Hästar i hårt arbete svettas ut järn, magnesium, kalium och natrium vilket leder till uttorkning och energiförlust.
  • Det kan bero på hur hästen utfodras, mycket vanligt är att ”en sur mage” orsakar belastning på njurfunktionen på grund av att negativa joner passerar från magen till njurarna.  
  • Utfodrar man med för mycket protein ökar kvävehalten i kroppen vilket är toxiskt och kroppen eliminerar det via njurarna.  
  • Om hästen har förhöjda värden på urinämnen och kreatin i blodet kan det bero på en belastad lever som orsakar njurfunktionsstörning.
  • Ålder.

Tidiga tecken på obalans i urinorganen
Tidiga tecken på njurbelastning är att hästen börjar dra vänster bak (på grund av kramper i ilio-psoasmuskeln), är öm i vänster sidas ryggmuskler och öm framför korset. En stel vänstersida orsakar att hästen inte vill gå i vänster varv, inte tar vänster galopp så gärna samt och är stel i nacken. Onaturlig slöhet, viktminskning och försämrad pälskvalitet är också tecken på nedsatt njurfunktion.


Andra tecken på störningar i urinorganen som kan ha pågått under längre tid
  • Pålagringar på kotorna som bl a orsakar spatt kan orsakas av att njurarna inte utsöndrar syror och salter och då väldigt vanligt är att det blir inflammationer. Problem i böjsenor och gaffelband är också vanligt framför allt i vänster bak.
  • Ett surt pH orsakar också att hästen får problem med inflammationer i muskler, bindväv, ligament och senor.
  • Andra symptom är att den skjuter rygg och stönar när den skall kissa samt att den försöker kissa ofta.
  • Hästen kan också få väldigt ömma hovar på grund av att urinsyrorna samlas där (gikt) men oftast tror man att hästen har fått fång.
  • Om njurar och bisköldkörtlar är i obalans kan hästen utveckla njursten vilket kan leda till att urinvägarna blir tilltäppta och hästen ställer sig i kisställning utan att det kommer något och om hästen uppvisar de symptomen bör man låta en vet, undersöka den.
  • Var också uppmärksam på hingsten/valacken och håll skapet rent från den gegga som bildas och som kan orsaka ”snoppsten” som orsaka kissproblem.
  • Eftersom njurarna är ett av fyra avgiftande organ och njurarna har fått en belastning så kan något av de övriga utsöndringsorganen få öka sin aktivitet. Huden, det allra största avgiftande organet, får ofta ta emot mer toxiner eftersom kroppen vill hålla de övriga inre systemen så friskt som möjligt. Istället ökar utsöndringarna via huden med diverse hudproblem som följd.


KOPPLING MELLAN NJURARNA OCH DIAFRAGMAN 




Njurarnas urinutsöndring är organismens viktigaste metod att befria sig från ämnesomsättningens vattenlösliga slaggämnen. Njurar och blåsa är nära knutet till varandra och urinblåsans funktioner omfattar mycket mer än att bara vara en behållare för urin. Blåsan påverkar njurarnas funktionella processer genom att försöka stimulera dem att utsöndra toxinerna.
Om hästen av någon anledning får en nedsatt njurfunktion påverkas kroppen på flera olika sätt. Urinutsöndringen minskar, syra-basbalansen förändras och hormonella störningar kan uppstå. En nedsatt njurfunktion kan alltså rubba funktionen i flera organ och så småningom uppstår många symptom som kan vara svårare att härleda till dålig njurfunktion.

Diafragman och psoasmusklerna
Störningar i njurfunktionen kan orsaka besvär som staser i brösthålan med hosta och astmatiska symptom som följd vilket orsakas av att psoasmusklerna sitter ihop med diafragman. Det som är väldigt speciellt med psoas är den inverkan den har på andningen.
Psoasmusklerna har sitt ursprung från ländkotor och höftben och sitt fäste på lårbenet. Den går längs ryggraden med överlappning till diafragman. Den håller samman kroppen och stabiliserar rygg och bäcken samt ger en jämn viktfördelning ända från bakbenen till frambenen. 
Som vi vet ger nerverna signaler till musklerna hur de skall arbeta och de olika muskelgrupperna har också motsatt verkan till varandra, de är antagonister.
Nerver och muskler är beroende av vissa mineraler för att behålla normal funktion. Kalcium och magnesium är två mineraler med motsatt effekt, alltså antagonister. 
Kalcium har en sammandragande effekt och magnesium har en avslappnande effekt och magnesium reglerar tillgång och användning av kalcium i cellerna. Magnesium är också den mest utarmade mineralen och när hästen utfodras med en massa kalcium ökar behovet av magnesium. Njurarna försöker hålla kvar magnesium om det blir för låg nivå i kroppen.
Allt dolt socker i djurfoder kan orsaka magnesiumbrist, men även "elitidrottande" hästar drabbas lätt av magnesiumbrist.

Hur vet man att hästens njurar fungerar normalt?
Så länge hästen dricker och kissar normalt kan man förmoda att njurarna också fungerar som dom skall. Nu kan det vara svårt att se tidiga tecken eftersom njurarna har stor kapacitet. Viktigt i förebyggande syfte är att hästen alltid har tillgång till friskt och rent vatten, vattna gärna med hink så du ser att den dricker och hur mycket. Det kan ju vara lite svårare att observera när hästarna går på lösdrift med flera andra. Man får även se över utfodringen, för stor utfodring med protein sätter njurarna i hårdare arbete.

Några orsaker till njurbelastning
Funktionsstörningar i njurarna har ofta samband med lågt vattenintag och hög proteinutfodring. Medicinering, diarré, tungmetallförgiftning från t ex vaccinationer och alger men även en dålig mag-, lever- och tarmfunktion kan orsaka störningar i njurfunktionen. Njurarna reglerar elektrolyterna och överutfodring med salt kan orsaka besvär, för stort intag av kalium från t ex grovfodret kan också påverka njurarnas funktion. Vid mycket sura mag- och syraförhållanden kan en förhöjd syrautsöndring via njurarna konstateras.

Tecken på störningar i njurarnas funktion
Tidiga tecken kan visa sig som viktnedgång, trötthet och dålig päls. Stelhet i nacken och över korset ner i vänster bak, hästen drar- eller koordinerar sämre med vänster bak. Eftersom njurarna reglerar pH så kan ett försurat tillstånd också orsaka dålig senfunktion, utfällning av kalcium från skelettet samt att försurningen orsakar inflammationer och ökar belastning i bindväven.
Kolik är vanligt förekommande speciellt under vinterhalvåret på grund av att hästen inte har tillgång till friskt vatten i rätt mängd.
Inflammation i kroppens små leder, pålagringar som ofta drabbar hasleden, hudproblem i form av nässelutslag, starkt kliande knotter och blåsor. Eksem, sår på kotor och karleder som i regel börjar på bakbenen.
Naturligtvis spelar hästens ålder en viss roll eftersom gamla djur ofta får belastning på njurarna.

Hur mycket vatten skall hästen dricka?
Som underhållsbehov räknar man med ca 5 liter/100 kg kroppsvikt i vila. En häst på 500 kg behöver då ca 25 liter i underhållsbehov. Vid ökad proteinutfodring kräver hästen mer vatten. När hästen arbetar kan den förlora upp till 10-15 liter kroppsvätska per timme, det innebär att den behöver dricka mer. Ett sto med föl vid sidan kanske dricker 50 liter/dag.
En automatisk vattenkopp kan låta bli att ha ett bra flöda och har i regel liten vattenyta. Om hästen får välja dricker den helst ur en hink. Hästens vatten skall hålla livsmedelskvalitet.
Renefor innehåller verksamma substanser i mikrodoser som stödjer drickimpulsen och njurarnas naturliga funktion.


RESPIRAFOR OCH RENEFOR en bra kombo
Renefor och Respirafor 1 kg

Respirafor understödjer lungor och luftvägar. Lungorna är kopplade till diafragmamuskeln, seratusmusklerna, interkostalmusklerna och deltoideus. 
Renefor understödjer njurarnas normala funktion och är kopplade till iliopsoas och trapetzius. Genom urinblåsan kopplas de även till djupa ryggmuskeln och böjsenorna.
Cirkulafor fungerar utmärkt att komplimentera med eftersom den jobbar i cirkulationens kapillärsystem.
Bra att understödja vätskebalansen är också Natriumklorid, finns i burk om 500 g.

Makrosyl, som innehåller magnesium är viktigt för normal funktion av njurarna och njurarnas reglering av kalium- natriumbalansen. Detta på grund av magnesium kompletterar verkan av kalium. Magnesium minimerar risken för njurförkalkning jobbar också bra ihop med Renefor. 

BRA ATT KOMBINERA


RENEFOR 4 kg och ÖRToSALT 3 kg

WEBBSHOP


Om magnesium