FODERSTAT

FODERSTAT

Torrt grovfoder viktigaste foderkällan

 VAD BEHÖVER HÄSTEN

För att räkna ut det gör så här

1. Gå igenom grovfoderanalysen
2. Räkna ut svavel och proteinkvoten som skall ligga mellan 10-12
3. Se över torrsubstans

• 81-87% räknas som torrt hö
• 55 räknas som hösilage
• 36 räknas som ensilage

HÄSTEN

RÄKNEEXEMPEL

Räkna ut hästens vikt

• Ålder och kön
• Hästens arbetsuppgifter
• Hästens totala behov
• Grovfodrets innehåll
• Jämför med grovfodrets innehåll och hästens behov
• Hur många kg torrsubstans behöver hästen för att täcka behovet
• Tänk på att hästen måste ata större mängder om det är ensilage/hösilage

 SAMMANSTÄLL NU MED HJÄLP AV FODERANALYSEN HÄSTENS BEHOV

• Vilket näringsbehov har exempelvis 500 kilos häst som går i lätt arbete?
• Hur mkt näring får den från högivan?
• Täcker högivan hela näringsbehovet?

Vad behöver just DIN häst?

Först räknar man ut grundbehovet av energi, MJ, och sedan tillägg beroende på hästens egenskaper och grad av arbete.

Så här räknar man ut hästens behov av MJ och här får man då använda matematiska formler.

Grundbehovet av energi till 500 kg häst. I SLUs uträkning tar man 5% (0,5) x 106 för att få fram MJ som hästens grundbehov ligger på.

Ex. hästens vikt är 500 kg. Då upphöjer man hästens vikt, 500 kg x 0,75 = 106 x 0,5 = 53 MJ

53 MJ är hästens grundbehov. 

Ex. hästens vikt är 500 kg. Då upphöjer man 500 kg x 0,75 = 106 x 0,5 = 53 MJ

53 MJ är hästens grundbehov.

Om hästen är normalfödd och arbetas lägger man på 5 % (0,5) och 10 % (0,10) på svårfödd häst.

En svårfödd häst tar man 53 (MJ) x 0.10 (10%) = 5.3.

Lägg på 5,3 till grundbehovet som var 53. Det blir 58,3.

Nu lägger vi till arbete och en normalt arbetande häst lägger man på 25% på. Hårt arbetande hästar lägger man på 50 % - 120 %.

53 (underhållsbehovet) x 0.25 (25%) = ca 13. Då plussar man på 13 på underhållsbehovet 53 som blir ca 66 MJ.

66 MJ är alltså vad man behöver ge hästen i energi för att täcka behovet, när den arbetas. Alla hästar är olika, vissa funkar efter tabellen men andra får man lägga till mer på, eller tvärtom.

Man får hålla koll med ögat och se hur hästen tar sig.

För att få fram dagsbehovet i protein tar man 66 x 6 så får man fram proteinvärdet hästen behöver. 66 x 6 = 396

Hästen behöver 396 g smältbart råprotein (smbrp) dagligen

Dela sedan 396 : 66 för att få fram kvoten som är 6

Ta fram höanalysen och jämför värdena på det hö du har, passar det DIN häst

Exempel på HÖANALYS med torrsubstans (ts) 87 % och hästen får 10 kg dagligen

• 32 g smbrp/kg x 10 = 320 g
• Hästen behöver 396 g smbrp/dag
• 7,2 MJ/kg/kg x 10 = 72
• Hästen behöver 66 MJ/dag
• Kvot 4,44

Kvoten som vore bra för din häst är 6 !

Om du har de här värdena på ditt grovfoder ser du att proteinvärdet blir 75 g för lite men energivärdet kan vara ok. Till hästen bör proteinet kompletteras.  Då får man kolla om t ex lusern är ett bra alternativ.

Så ser vi till mineralerna

Höanalysens mineralinnehåll:

• Ca 2,4 x 10 = 24 gr
• P 1,1 x 10 = 11 gr
• Mg 0.8 x 10 = 8 gr

Hästens behov av mineraler

• Ca 66 x 0,4 = 26,4 gr
• P   66 x 0,25 = 16,5 gr
• Mg 66 x 0,15 = 9,9 gr

För tilläggsfodring 

Näringsvärde i Lusern/kg ts

• Energi ME      8,5 MJ
• Smbrp              105 g
• Kalcium          13 g
• Fosfor              3 g
• Magnesium    2 g

Betfor näringsinnehåll, per kg

• Torrsubstans 91%
• Energi 11,3 MJ/kg ts
• Råprotein 66 g/kg ts
• Ca 7 g/kg ts
• P 0,1 g/kg ts
• Mg 1,1 g/kg ts

Havre/kg ts

• Energi 9,7 MJ/kg
• Protein 75 g smbRP/kg
• Kalcium 0,7 g/kg
• Fosfor 3,3 g/kg
• Magnesium 1,1 g/kg

 

Energi behöver hästen för att kunna springa och protein för uppbyggnad

   Tävlingshästen

Protein byggs upp av ett antal aminosyror och ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. Proteiner ansvarar också för organismens försvar mot främmande bakterier och virus.

Kväve i fodret  (Nitrogen i fodret)

Kväve bildas under nedbrytning av protein. Det utsöndras via urin i form av urea (amoniak omvandlas till urea i levern och transporteras till njurarna). Amoniak och kreatinin är slaggämnen från njurarna. För hög proteingiva (kväve) kan bli toxisk.

Hästen dricker mer vatten för att möta upp behovet av extra urinproduktion.

Om proteingivan är hög är det extra viktigt med mycket vatten. Det är nödvändigt för borttransport av kväve (kissa ut).

GROVFODRETS INNEHÅLL

För att beräkna det totala proteinbehovet hos hästar undersöker man först vilket underhållsbehov den har och sedan eventuella tillägg för tillväxt, dräktighet, digivning eller arbete.

De hästkategorier som har största proteinbehovet är växande unghästar samt dräktiga och digivande ston. Unghästen har ett högt proteinbehov på grund av den snabba tillväxten och att de måste ansätta muskler och stödjevävnader. Proteinbehovet är störst under den första tiden av hästens liv och minskar sedan i takt med ökande ålder och avtagande tillväxt.

Den vuxna hästens underhållsbehov av protein definieras som mängden protein som behövs för att hästens grundläggande kroppsfunktioner ska kunna verka.

PROTEIN

Grovfoderanalys

Grovfodrets proteinhalt och proteinkvalitet påverkas av vilken art av växtslag som ingår, vilken mognadsgrad växtslagen har vid skördetidpunkten och var i landet det odlas. De växtslag som vanligen används i grovfoder till hästar är gräs och baljväxter, skillnaden mellan dessa är att proteinhalten generellt är högre i baljväxter än i gräs. Vanliga grässorter som ingår i grovfoder till hästar är timotej och hundäxing och de baljväxter som vanligen ingår är lusern och klöver.

För att ta reda på grovfodrets näringsmässiga sammansättning och för att kunna göra en lämplig foderstat behöver grovfodret analyseras. I analysen är just innehållet av protein en av de viktigaste komponenterna. Genom en analys framkommer det om foderstaten bör kompletteras med något annat foder för att uppfylla hästens näringsbehov och därmed även proteinbehovet.

Om grovfodret inte innehåller vad som krävs för att täcka hästens proteinbehov kan i första hand ett mer proteinrikt grovfoder, som till exempel lucern, tillsättas för att öka proteininnehållet i foderstaten. Andra proteinkällor är aspbark som innehåller 13 g rp/kg och asplöv 94 g rp/kg.

PROTEIN ÄR SAMMANSATTA AMINOSYROR

Hästen har inte metabolisk kapacitet att syntetisera alla aminosyror. De aminosyror som måste tillföras med fodret kallas för essentiella. Aminosyrorna behövs för att uppnå behoven för vävnadstillväxt, mjölksekretion och underhåll.

Lysin är den första begränsade aminosyran för hästar och underhållsbehovet är beräknat till 4,3 % av råproteinbehovet. Den andra begränsande aminosyran är treonin.

För unghästarna är lysininnehållet i fodret en avgörande faktor för tillväxten. De föl som fått för liten mängd protein, eller om proteinet varit undermåligt under sitt första år så får de en minskad koncentration av plasmaalbumin vilket är ett av kroppens viktigaste proteiner som bildas i levern och en minskad plasmakoncentration av flera essentiella aminosyror.

ESSENTIELLA AMINOSYROR (EEA)

Isoleucin, Leucin, Lysin, Metionin, Fenylalanin, Treonin, Tryptofan, Valin

OMSÄTTNINGSBAR ENERGI (OE)

Innehållet av omsättbar energi i fodret anges i enheten megajoule (MJ), det är ungefär som kalorier. Energiinnehållet i grovfodret räknas fram från en analys av fodrets smältbarhet. Med smältbarhet menas förenklat hur mycket av fodret som hästen kan bryta ned (smälta) i tarmen. Smältbarheten och energiinnehållet i grovfoder beror i huvudsak på hur stort fiberinnehållet (NDF) är i fodret. Sent skördat grovfoder har lägre smältbarhet och energiinnehåll än tidigt skördat grovfoder. Innehållet av omsättbar energi i grovfoder brukar variera mellan ca 6 till 12,5 MJ/kg ts. Energiinnehållet i halm är ca 6 - 6,5 MJ/kg ts, aspbark 3 MJ/kg och asplöv 6 MJ/kg

NDF är mått på fiberinnehållet. Ju senare skörd desto högre NDF som kan variera mellan 300 - 700 g/kg ts. Ett högt NDF ger bättre mättnad och ponnyn räknas som fiberjäsare och mår bra av ett högre NDF värde. För hög NDF kan medföra att hästen inte orkar äta tillräckligt mycket grovfoder för att klara behovet.

Det finns inga officiella rekommendationer för NDF nivåer i hästfoder är ca 550 g/kg ts till dräktiga ston och unghästar, 600 g/kg ts till tävlingshästar och 650 g/kg ts till fritidshästar kan vara ett riktmärke.

Energi och arbete

Avgörande för hur mycket energi en häst behöver för arbete är arbetets intensitet och omfattning. Tillägg för hög ålder, tillägg/avdrag för vikten. För att minska risken för utvecklandet av metaboliska svältsymptom och beteendestörningar bör viktreduceringen ske under en längre period (> 1 månad). Magra hästar kan ges fri tillgång till energirikt grovfoder alternativt att foderstaten kompletteras med lämpligt kraftfoder. Tillägg för mycket hagvistelse och hållning av hästar på lösdrift i grupp på stora ytor kan öka energibehovet eftersom hästarna rör sig mer. Hur mycket energibehovet påverkas av hagvistelse och grupphållning är inte undersökt och varierar förmodligen mellan individer och förhållanden. Regelbunden hull- bedömning är därför nödvändigt.

Tillägg för kyla bör göras då det vid fodersmältningen bildas värme som, beroende på omgivningens temperatur, både kan vara en tillgång eller en belastning för djuret. Ju mer hästen äter desto mer värme producerar den och förutsättningarna för att klara kalla klimat blir bättre. En del hästar, framförallt hästar på underhållsfoderstat (eller i lågt hull), kan behöva extra foder för att klara en kall, regnig, fuktig eller blåsig väderlek. Det är också viktigt att komma ihåg under pälsfällning- och pälssättningsperioderna kräver hästen en ökad fodergiva.

Räkna ut kvoten – Smbrp/MJ

Ett enkelt och snabbt sätt att kontrollera om det grovfoder man har passar till den hästkategori man skall utfodra, är att dividera innehållet av smältbart råprotein/kg ts med innehållet av omsättningsbar energi/kg ts.

Om kvoten blir runt 5,5 - 6,5 passar fodret till vuxna hästar, om kvoten blir runt 8 - 9 passar fodret bättre till avelshästarna. Om kvoten blir lägre än 5,5 kommer man att behöva lägga till ett proteinfodermedel i foderstaten till alla hästar.

Skulle man ha vuxna hästar som inte används i avel, och ett grovfoder med kvoten 8 - 9 g smb rp/MJ går det utmärkt att använda ändå – det man får se upp med är att hästarna inte blir överviktiga, eftersom grovfodret egentligen innehåller lite för mycket näring i förhållande till dessa hästars behov. Man kan minska högivan och fodra med havrehalm.

Ett proteinfattigt hö med bra energivärde ger en låg kvot. Ett högt proteinvärden men lågt energivärde ger en hög kvot.

http://www.freefarm.se/djur/nyhast.htm

 MINERALER

Kalcium (Ca)

För normala kroppsfunktioner fodras en relativt konstant kalciumkoncentration i blodet. Nivåregleringen sker med hjälp av hormoner från parathyroidea och D-vitamin. Samma system reglerar även fosfor. D-vitaminet måste byggas om i levern innan det kan delta i regleringen. Hög halt av kalium och stress kan störa den regleringen.

En vuxen häst har ett underhållsbehov av ca 4 g/100 kg dagligen. 

I allt grovfoder kan mängden kalcium variera rätt mycket, ofta mellan 1,5 - 4 gr/kg ts. Aspbark innehåller 6 g/kg och asplöv 12 g/kg och är bra kalciumkällor. Ett kalciuminnehåll på 1,2 % motsvarar 12 gr/kg ts.

Fosfor (P)

En vuxen häst har ett underhållsbehov av ca 2,5 g/100 kg dagligen.

En lämplig relation mellan kalcium och fosfor är 1,2:1 till 1,8:1. Detta är extra viktigt för yngre och växande djur som håller på att utveckla och etablera sitt skelett. 

Är kvoten mellan kalcium och fosfor ur balans och hästen äter mer fosfor än kalcium börjar hästen ta från sina mineraldepåer. Den största depån är skelettet och vid ett överskott av fosfor är risken att skelettet urlakas.

Magnesium (Mg)
Magnesium är en viktig makromineral för häst och brukar ingå i grovfoderanalysen. Hästen förlorar ca 0,6 g mg/100 kg kroppsvikt via träck och urin dagligen men ännu viktigare så förlorar hästen magnesium via svett. Därför är det viktigt att komma ihåg att ersätta magnesium efter hästen har svettats.

Kalium (K)

Grovfoder innehåller ofta stora mängder kalium medan spannmål har lägre innehåll. Om K är 10 g bör Mg vara 2 g och Ca 4 g.

Om K är 10 g/kg ts bör Mg vara 2 g och Ca 4 g

 Natrium (Na)

Hästen förlorar ca 1,5 g Na/100 kg kroppsvikt och dag via svettning och underhållsbehovet kan ligga på 3 - 4 g natriumklorid dagligen. 

 

HUR MYCKET SALT SKALL EN HÄST HA?

Läs mer om Himalyasalt, persilja och nässla. 3 kg här

Om hästen har ett onormalt saltbegär så finns det obalanser som bör rättas till.

Som med allt får man titta efter hästens behov eftersom hästen kan förlora ca 30 g natrium under hårt fysiskt arbete och då är det viktigt att hästen har fri tillgång till saltsten eller att man ger en elektrolytblandning. Man har sett att hästen återhämtar sig snabbast när dom druckit fysiologisk saltlösning (9 g koksalt/1 liter vatten). För lågt natrium kan naturligtvis leda till andra symptom och då kan det vara svårt för hästen att kompensera förlusten av natrium med enbart grovfoder.

DOSERING av ÖrtoSalt

• Häst 500 kg
• Underhållsdos: 2 msk (ca 26 g)
• Lätt arbete: 3 msk (ca 40 g)
• Medelhårt arbete: 4 msk (ca 53g)
• Hårt arbete: 9-10 msk (120-130 g)
• Örtsaltet kan blandas I kraftfodret eller blandas ut I ljummet vatten
• Bör förvaras torrt och svalt

Salt = natriumklorid, 1 g natrium motsvarar 2,5 g natriumklorid

TORRSUBSTANS (ts)

Torrsubstanshalten (ts-halten) beskriver helt enkelt hur mycket av fodret som består av vatten och hur mycket som är torr substans. Det är i den torra substansen som all näring och energi finns.

 Om ett foder har 60 % ts-halt, så innehåller det alltså 40 % vatten, eftersom summan av ts och vatten alltid är 100.

Man behöver känna till torrsubstanshalten för att kunna räkna ut hur mycket grovfoder som hästen behöver äta varje dag i kg.

Utfodringsregeln lyder: minst 1,5 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn.

Utfodringsregler med silage

Ensilagebalar

Ensilage innehåller mer vatten och mindre näringsrik torrsubstans per kg än vad torrt grovfoder gör. Ensilage är alltså mer "utspätt" med vatten än det torra grovfodret (ts-torrsubstans per kilo foder).

En tumregel är att ALDRIG ge mindre än 1 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Om man räknar att hästen väger ca 500 kg är absoluta minimum ts grovfoder per dag 5 kg.

Hö har en ts-halt på 84 %. Hästen måste alltså äta 6 kg hö för att få i sig 5 kg torrsubstans (5/0,84= 5,95).

Om ensilaget har en ts-halt på 55 % måste hästen äta ca 9 kg ensilage för att få i sig ca 5 kg torrsubstans 5/0,55=9,9).

OBS! Helst bör hästen äta 1,5 - 2 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Alltså mellan 9 - 12 kg hö per dag eller 13,5 - 18 kg ensilage (om ts-halten är 55 %).

 

Svavel - ännu ett naturligt bristämne

MSM 1,5 kg

Framför allt har man inom hästsporten sett en rad tydliga indikationer på svavelbrist, men tillskott av svavel blir också allt mer uppskattat för positiva effekter av idrottare, motionärer och inom friskvården.

Svavel är en av kroppens fem viktigaste mineraler och ingår i bildandet av alla celler. En viktig källa är växande gröda som i kretsloppet tar upp svavel från regnvatten i formen MSM.

Betande djur ska alltså normalt ha mycket god tillgång till svavel.

Svenska företag som arbetar med foder och tillskott för framför allt hästar, ser tidigt förändringar av tillgång på näringsämnen i naturen, jordbruket eller p.g.a förändrad utfodring. Hästsporten har utvecklats mot en elitidrott där hästens träning och vård är helt avgörande för resultat och hållbarhet. Indikationer på brister av näringsämne syns då tydligt, är relativt enkla att härleda och kan ofta bekräftas utan placeboeffekter.

Inom hästsporten såg man redan i början av 2000-talet förbättrad rörelsefunktion på hästar som fick tillskott av svavel. Initialt förmodades det bero på en antiinflammatorisk och smärtstillande verkan på ledmekanismen, vilket vi idag vet beror på brist och inte någon ”medicinsk” verkan av mineralen.

Stela muskler och lång uppvärmningstid är en tydlig indikation på svavelbrist, som under senare år också kunnat bekräftas av lägre svavelhalter i analyser av grovfoder.

Importerade islandshästar får allt mer problem med eksem. I många fall har dessa blivit symtomfria efter tillskott av svavel. Man kan förmoda att rasen är extra känslig för svavelbrist eftersom den utvecklats i svavelrika förhållanden.

Svavel behövs i kroppen för bindväv, ledfunktion, enzymer, hormoner och immunförsvar. Det gör cellernas membran elastiska och medverkar i cellens utbyte av näringsämnen och slaggprodukter.

I formen MSM levereras viktiga svavelbyggstenar för bildandet av aminosyran Metionin som behövs för signalsubstanser som Dopamin och Endorfiner. Metionin medverkar också bl.a i aminosyrorna Cystein (en stark antioxidant), Taurin (som binder gifter), Cystin och Kreatin.

Mineralet svavel är även del av immunoglobiner (insulin som reglerar upptaget av glukos hos cellerna), vitamin B1 och Biotin (reglerar metabolismen av kolhydrater) samt flera aminosyror. Det hjälper även till att syresätta kroppen och öka energinivån.

Förutom att svaveltillgången minskar i jordbruksprodukter, kan brister hos människan härledas till värmebehandling av livsmedel, förändrade kostvanor och aktivare livsstil. Internationellt forskning kring svavels funktioner hos människan, fokuserar allt mer på dess betydelse för näringsutbyte och utrensning i cellerna, kring hypotesen att svavelbrist kan vara en orsak till ökande mängd inflammatoriska sjukdomar.

Är kväve/svavel-kvoten i vallfodret högre än 14 är troligen svavel skördebegränsat i vallen.

Under 10 är svavelgödsling troligtvis gjord i vallen för att få större tillväxt.

Räkneexempel svavel/kväve: 60 g råprotein x 0,16 = 96 och svavelhalten i grovfodret är 1,1 g. Tag 96 : 1,1 = 8,72.

Det betyder att det är obalans i kväve (det som bildas av nedbrytning av proteiner). I sånt här fall när svavel/kväve är i obalans får man kolla balansen på aminosyror.

SPÅRÄMNEN

Järn (Fe)

För att täcka behovet av järn räcker 20 – 50 mg/kg ts.

Fe/Cu bör vara mindre än 20:1

En häst 500-900 mg järn om dagen. Den högsta rekommendationen är för dräktiga och digivande ston. Enligt fodertabellerna innehåller finskt hö 150 mg järn och betesgräs 180 mg järn per kilo torrsubstans. Järnhalten i lucern (alfalfa) anges vara 190 mg per kg torrsubstans. En normal grovfodergiva täcker därför vanligen dagsbehovet. Högt Fe kan orsaka Cu brist

Zink (Zn)

Omkring 40 – 60 mg/kg ts är en lämplig nivå, grovfoder är ofta zinkfattigt.

Koppar (Cu)

Upptag av koppar kan motverkas av molybden. Med molybdenhalter under 2 mg/kg ts räcker det med 10 – 12 mg/kg ts av koppar.

Om kvoten Cu:Mo ligger under 3 mg/kg ts kan det leda till kopparbrist även vid höga halter cu i foderstaten.

Cu:Mo över 20 mg/kg ts kan leda till kopparförgiftning.

Höga halter av S, Zn och Ca kan försvåra upptaget av koppar.

Kvoten Zn:Cu bör vara 4:1 i foderstaten.

Mangan (Mn)

Omkring 20 mg/kg ts räcker för att täcka normalbehovet.

Svavel (S)

Vomens mikrober kan bilda högvärdigt protein av ammoniumkväve och nedbrutet protein. För att detta protein skall kunna utnyttjas väl fodras att balansen mellan kväve och svavel (N:S) i foderstaten ligger mellan 10:1 och 13:1.

Ofta ligger värdet på över 15:1 vilket tyder på svavelbrist.

2 – 2,5 g/kg ts är en lämplig nivå i foderstaten. Brist på svavel visar sig ofta som proteinbrist

Selen (Se) 

Selen är ett viktigt spårämne som ingår i ett enzym som skyddar kroppens celler genom att bryta ned så kallade fria radikaler. Rekommenderad mängd per dag är 0,2 mg per 100 kg kroppsvikt.

Selenhalt i soja eller lusern är beroende på om det är selen i jorden där det växer. Selen 1 mcg kan vara ett värde.

 

MINESYL

bra att kombinera med Kalfosmin

Fodertillskott 4 kg

Köp här

 Fett i Havre

Till häst används som fettillskott olika vegetabiliska oljor eller fettrika fodermedel. I den senare kategorin hamnar havre som normalt innehåller mellan 50-60 g fett/kg ts.

Det finns dock en betydande variation mellan sorter. Den fettrikaste sorten som odlas i Sverige är Matilda som innehåller ca 87 g/kg ts medan sorten Petra innehåller hälften ca 42g/kg ts.

Att utfodra med en fetare havre är ett enkelt sätt att tillföra fett i foderstaten och därmed kan högpresterande hästar, som så behöver, få god energiförsörjning.

Hästens frånvaro av gallblåsa ställer krav på att fettet skall vara väl fördelat i fodret så att inte fett passerar tunntarmen till grovtarmen. Fett i grovtarmen orsakar försämrad grovtarmsjäsning.

Fetthalt i havre lämplig för högpresterande Hästar kg ts

• Fullblod som galopptävlas: Havre innehållande 58-60 g fett/kg
• Havresort: Freja, SW 92194, Adamo

• Varmblod som travtävlas: Havre innehållande ca 55-58 g fett/kg
• Havresort: Adamo, SW 92194, Silvano 

• Halvblod/dressyr: Havre innehållande ca 51-54g fett/kg
• Havresort: Ebene (Svart),Veli, Sang

• Halvblod/hopp: Havre innehållande ca 51-55g fett/kg
• Havresort: Silvano, Ebene (Svart),Veli, Sang

• Nordsvensk travtävlas: Havre innehållande ca 42-43g fett/kg ts
• Havresort: Gigant, Vital, Valiant, Doris

• Ponny tävlas: Havre innehållande ca 40-43g fett/kg  
• Havresort: Vital, Valiant, Doris, Petra, Hirondel (Svart)

 Fetthalt i havre

•  Havre innehållande 58-60 g fett/kg ts. 
• Havresort: Freja, SW 92194, Adamo

• Havre innehållande ca 55-58 g fett/kg ts 
• Havresort: Adamo, SW 92194, Silvano 

• Havre innehållande ca 51-54g fett/kg ts 
• Havresort: Ebene (Svart),Veli, Sang

• Havre innehållande ca 51-55g fett/kg ts 
• Havresort: Silvano, Ebene (Svart),Veli, Sang

• Havre innehållande ca 42-43g fett/kg ts 
• Havresort: Gigant, Vital, Valiant, Doris

• Havre innehållande ca 40-43g fett/kg ts 
• Havresort: Vital, Valiant, Doris, Petra, Hirondel (Svart)

 

KALFOSMIN

är ett utmärkt komplement till Minesyl

Köp här

Näringsämnena i Kalfosmin är essentiella för växande hästar eftersom de är viktiga näringstillsatser för starka ben och leder.

Kalfosmin är näringstillsatser som förebygger påfrestningsskador, ledinflammationer och benskador, speciellt hos trav- och galopphästar. Medlen kan även ges till andra tävlande djur som lider av problem med benbyggnad, leder och metabolism.

Det är ett välkänt faktum att kanske endast 20-25% av fölen i ett travstall någonsin har en chans att tävla på travbanorna. Resten lider av tillväxtstörningar, ämnesomsättnings-störningar samt skador, fastän de i övrigt skulle vara i stånd att göra tillfredsställande resultat.

Veka kotor, felaktig benställning, grova utvecklingsstörningar i den nedre delen av benen, degenerativ artrit, lösa benbitar och ojämn bentillväxt är inte så ovanligt hos fölen. Det är viktigt för fölets hållbarhet att minska frekvensen av felaktiga benställningar under de första månaderna.

Regelbunden hovvård är viktig för att understödja en korrekt benställning. Men för att utveckla ben, senor och ledbrosk är stoets utfodring och sedan fölets utfodring i samband med att det får fast föda av största betydelse. En frisk mage och de rätta tillskotten är a och o för att fölet skall kunna utveckla starka ben, leder, brosk och vävnader.

Kalfosmin ges till det dräktiga stoet ca 1 mån före fölning. Till fölet direkt om benställningen inte är normal, eller stoet har fodrats med undermåligt foder. Ges när unghästen börjar tränas. 

Här kan du läsa mer om Kalfosmin

Här kan du läsa om senskador

Här kan du läsa om sesamoiditis

Här kan du läsa om den växande unghästen

 _________________________________

 

 

MANANALYS/HÅRANALYS vs BLODPROV

HUR GÅR MAN TILLVÄGA NÄR 

MAN TAR MANPROV FRÅN HÄSTEN

Fleur - En hårfager liten "tös"

Hur går man tillväga när man tar ett hårprov på häst?

Vi brukar säga att man tar ett prov från manen, så mycket som en pennas tjocklek och ca 1 dm långt, det räcker för oss att utföra analysen på. Vi behöver inte några uppgifter om hästen men om vi får ålder, kön och vilket jobb hästen utför så kan vi forma analyssvaret bättre till kunden.

Varifrån tar man provet?

Det har egentligen ingen betydelse varifrån på hästen man tar provet, det går lika bra med päls men av praktiska skäl kan det vara lämpligt med tagel från manen.

Hur gör ni när ni får provet till er och hur analyserar ni det?

Provet registreras när det kommer till oss och vi försöker göra dem i tur och ordning. Vi får in många prover så de kan av den orsaken bli lite väntetid.

Analysen går till på så sätt att vi med ett instrument mäter energin i det ”elektriska mikro-cirkulationssystemet” (energibanor som går i kroppen liksom det går blodbanor, lymfbanor och nervbanor). Energibanorna är i sin tur är kopplade till olika organsystem.

Vilken sorts information kan man få via hårproverna och vad man kan göra åt dem?

Genom analysen kan man få fram en mycket stor information om hästens hälsa både den fysiska och psykiska konditionen. Man kan genom den här metoden se en obalans långt innan det uppstått ett symptom och på så vis förebygga ohälsa.

En obalans i magens funktion kan leda till en ökad risk för förslitningsskador på karpalleden hos unga travare. Om man får ordning på magen i ett tidigt stadium kan man undvika skador genom att sätta in en förebyggande behandling. På grund av magstörning kan hästen få svårt i voltstarter om det är en travare, han kan lätt gallopera från start, han hänger på höger tygel och bryter med huvudet mot vänster osv.

Vanligare symptom från magstörning är väl kanske dålig aptit, svullna körtlar under ganasherna, viktförlust osv. Det kan ibland hända att hästen uppvisar enbart ett symptom, lågt HB, och det har att göra med att de blodbildande näringsämnena järn, B6 och B12, som normalt skall tas upp i nedre delen av magsäcken, inte kan tas upp på grund av störningar i magsyran, då kan vi se det genom analysen.

Vi  kan genom analysen utläsa om det finns störningar i vitamin- mineral- aminosyre- essentiella fettsyre– och enzymbalansen. Vi vet att brist på en enda vitamin eller mineral kan ge klart markerade sjukdomssymptom. Så det är av allra största vikt att balansen är bra och det ser vi om den är genom analysen.

Om vi hittar några obalanser hos hästen när vi gjort en analys rekommenderar vi en behandling med våra speciellt framtagan produkter som är riktade direkt på orsaken till de symptom vi kan hitta.

Vad är det som gör att man kan få så mycket information bara ur ett hårprov?

Obalanserna hittar vi genom att mäta energiflödena och  vi har, genom många års arbete, lärt oss att kroppen har ett symptomspråk.  T ex har vi sett att det första tecknet på störningar i njurarna är när hästen börjar dra vänster bak. Förstår man vad kroppen försöker säga med det symptomet kan man direkt rikta in sig på orsaken; alltså njurarna.  Man måste veta hur en frisk kropp fungerar för att kunna behandla en sjuk på rätt sätt.

Vi lärt oss tyda kroppens symptomspråk, det  är hela ”hemligheten” med att det går att få så mycket information ur hårprovet.

Går det att säga vilken åkomma som är vanligast och i så fall; vad beror den på?

Foderöverkänslighet är den vanligaste orsaken till många olika symptombilder hos hästen i dag.

Vår åsikt är att hästen bör utfodras med biologsk anpassat foder, alltså foder som passar hästens matsmältning och hästar är gräsätande djur. Normalt sett äter inte djuren kokt mat, det är bara människan som hettar upp sin föda. Under de senast årtiondena har man börjat ”koka mat” åt hästarna också och det påverkar deras immunförsvar som under denna korta tid inte hunnit lära sig känna igen kokt mat som ”ofarlig”.

Hästarna börjar få samma ”moderna sjukdomar” som människor har i dag. Magsår nu en mycket vanlig åkomma, vidare så har hästar på senare år börjat utveckla insulinresistens eller det motsatta; diabetes med dess följdsjukdomar t ex fång. Genom forsking har man också sett att hästen även börjat utveckla glutenintolerans och dom får samma symptom som hos människan. Det här är foderrelaterade sjukdomar och det på grund av att hästar idag fodras med allehanda processade fabrikstillverkade foder.

Foder botar inte sjukdomar säger man, men helt klart och bevisat är i alla fall att felaktigt foder orsakar sjukdomar hos hästen.

Finns det någon vetenskaplig bevisning om era analyser?

Naturligtvis så har våra håranalyser blivit ifrågasatta genom åren. Den traditionella västerländska läran säger ju att det inte är vetenskapligt bevisat, att den här typen av diagnos är omöjlig och att inte går att få fram annan information från håret än den genetiska bilden, vissa dermatologiska sjukdomar och om man varit i kontakt med toxiska metaller eller läkemedel.

Vi är väl medvetna om att den traditionella medicinen inte känner till att det går att få annan information från hår än det som ovan nämnts. På det kan vi bara svara att det har vi aldrig märkt, och inte våra kunder heller och det har varit många under de 30 år vi har utfört analyserna. Tvärtom så har våra kunder upprepade gånger talat om för oss att svaret på analysen har varit mycket precis och klart visat symptombilden och orsaken till densamma.

Men vi säger aldrig att vår service på något sätt skulle ersätta veterinärer eller veterinärmedicinsk behandling. Tvärtom, har nästan alla våra kunder har redan sökt den hjälpen, de har blivit undersökta efter konstens alla regler och medicinerade. Orsaken till att de sedan söker vår hjälp är att undersökning och behandling inte givit önskat resultat. 

HÅRANALYS ELLER BLODPROV

Blodprov

Det kommer många frågor till oss och ibland väljer jag att dela med mig av svaret här eftersom det kanske är fler som funderar över samma fråga. Idag är frågan vad som ger det mest exakta svaret - håranalys eller blodprov.

Traditionellt har vitaminer och mineraler alltid utvärderats via blodprov. Men att utvärdera vitamin och mineralnivåerna enbart via blodet kan leda till felaktiga resultat. Om vi enbart ser till det varierande kostintag vi har under en dag kan ett blodprov ge ett missvisande svar. 
Nivåerna av näringsämnen som finns i blodet är starkt beroende av vilket tidpunkt på dagen som blodet tas jämfört med tidpunkten för födoämnesintag. Ett blodprov kan man anse vara en ögonblicksbild av det exakta ögonblicket man tog provet. 

En annan missvisande faktor är att ett visst näringsämne kan finnas i blodet när det testas men det kan av olika orsaker inte tas upp av målorganet och utnyttjas som det näringsämne det är tänkt att vara. Det kan också vara så att ett ämne finns i blodet i väntan på att omhändertas av lever och njurar. Tittar man på levern så samlar den slaggämnen under tolv timmar för att under nästa tolv timmar rensa ut dem.

 
Blodet är organismens transportsystem och det sörjer för att vävnaderna får näring från fettsyror, glukos, aminosyror, vitaminer och mineraler. Vidare transporterar blodet kemiska budskap som hormoner samt jämnar ut temperatur-, surhetsgrad och andra skillnader som förekommer mellan olika kroppsdelar. Blodet fraktar också bort koldioxid, urinämnen, urinsyra och andra oorganiska slaggprodukter. Blodbilden förändras alltså en hel del under ett dygn.

I håret däremot ser man de senaste månadernas vitamin- och mineralämnen, de som faktiskt togs upp-, metaboliserades av kroppen och kom ut till vävnaderna. Håranalysen visar en extremt noggrann och exakt utvärdering av näringsbalansen.

Något annat man ser i hårprovet är förekomsten av vad vi i dagligt tal kallar tungmetaller. Det är mineraler som är toxiska eller blir toxisk om de finns för stora mängder i kroppen. Genom att kroppen har ett skyddssystem lagras de djupt i organ eller vävnader och de blir svåra att hitta i ett blodprov. Däremot kan en håranalys direkt avslöja historiska nivåer av de toxiska ämnena.

HÅRANALYS - VETENSKAP ELLER KRISTALLKULA

Kristallkula och trollformler

Vi får frågor, ibland rätt oförskämda frågor, om hur vi gör våra håranalyser, "använder ni kristallkula" är en typ av kommentar.
Nåja, tillvägagångssättet har vi alltid haft som en företagshemlighet. Vi har lärt ut det till några få utomstående genom åren, men i huvudsak stannar kunskapen inom vårat företag. Det är lite som Coca Colas recept.

Vad jag tycker har blivit mest ifrågasatt i våra analyser är nog hur vi kan se mentaliteten och känslorna hos en individ. Ja det är inte så konstigt det heller - vi behöver inte en kristallkula för att mäta känslor.

Låt oss se det så här, känslor påverkar kroppen på en väldigt fysisk nivå och tyvärr är vi människor mycket okunnig om känslornas fysiska påverkan på våra kroppar. Även djurens fysiska välbefinnande påverkas mycket mer än man tror av deras känslostatus. Djuren är också väldigt känsliga för stämningar, kanske ännu mer än människor eftersom det ligger i deras överlevnad att tolka vad som händer omkring dem. 

Kommer ihåg en häst som ägarna var väldigt missnöjda med, den gjorde inte några bra resultat. Hans sa till hästens ägare, efter att gjort analys på hästen, att sluta säga till hästen att den skulle åka på slakt om han inte skötte sig. Ägaren blev naturligtvis väldigt förolämpad och ifrågasättande av ett sådant påstående, men måste till slut medge att Hans hade rätt i det han sa. Hans sade till dem att ändra sin attityd, berömma hästen och hantera den som en familjemedlem, för man säger inte till sin familj att den skall dödas. Familjen ändrade sin attityd, ingen annan behandling behövdes för att hästen skulle känna sig trygg och den förändrades och började gå väldigt bra. Ägaren ringde faktiskt och tackade Hans för hans uppriktighet.

Så hur kan man då mäta känslor "bara" genom att analysera håret
Våra och djurens känslor omvandlas till fysiska kemiska substanser i form av neuropeptider vilka är en grupp ämnen, sammansatta aminosyror, som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet (CNS) och exempel på neuropeptider är serotonin, histamin, oxytocin, insulin, endorfin och gastrin. Även andra hormoner frisätts efter våra känslomässiga upplevelser, balansen på vitaminer och mineraler är ytterligare andra ämnen. Till och med om vi har en frisk eller sjuk bakterieflora i tarmarna påverkar vår hjärna.
Neuropeptider kan också bildas av bland annat mjölkprotein och gluten. Det tar ungefär tre dagar för kroppen att göra sig av med mjölkproteiner medans vetegluten kan ta upp till ett år för kroppen att avgiftas från. Är man allergisk mot dessa ämnen, eller något annat ämne, kan det alltså påverka den känslomässiga hälsan, det ser man väldigt ofta på både djur och människor.

Men enbart genom att ta fram individens metaboliska profil och se vilka vitaminer och mineraler som förbrukas får man fram en rätt klar bild av en individs känsloläge.
Det autonoma nervsystemet kan delas in i det sympatiska och det parasympatiska. Dessa båda nervsystem ger som regel impulser till samma områden i kroppen men har oftast motsatt effekt. Det sympatiska nervsystemet kan ses som en gaspedal medan det parasympatiska är bromsen. Båda systemen behövs för att få en balans mellan aktivitet och vila. 

En individ med snabb ämnesomsättning, en sympatisk dominans, har en ökad sköldkörtel- och binjureaktivitet - alltså kroppen bereds för strid eller flykt och har en låg retningströskel.
Parsympatisk dominans, där är det i stället en långsam ämnesomsättning med tendens till minskad binjureaktivitet. Det här omfattar individer som är svårare att motivera, har ett lugnt temperament och hög retningströskel.
Väldigt förenklat kan men se att de som har en sympatisk dominans har stort behov av balans mellan kalium och natrium. De som har en parasympatisk dominans har behov av balans mellan kalcium och magnesium.

Det är här en väldigt förkortad version av hur man kan se den känslomässiga statusen i håret. För det är så mycket mer som spelar in också och man får ta hänsyn till.
Avslutningsvis knyter vi ihop de olika lösa trådarna för att få en helhetsbild av individen och hur obalansen yttrar sig symtommässigt.

När det gäller djuren så får man alltså även omvandla de mänskliga känslorna till hur ett djur kan tänkas reagera på omgivning, andra djur och människor. Ibland kan man uttrycka sig som "att man får en känsla av" och då genast åker teorierna om kristallkulan fram. Men jag kan lova, ibland kanske det skulle vara lättare att kunna läsa av en kristallkula än att knyta ihop alla trådar innan man kan ge svaret på en analys.

Det är fler än vi som gör analyser

Tidigare Chefsveterinär Peter Forsberg på STC (Svenska Travsportens Centralförbund) sade: "STC utför ökad kontroll under 2008 och analysmetoder för att spåra användning av anabola steroider förbättras hela tiden. Just nu utvecklas en håranalysmetod som kommer att användas i stickprovskontroller av hästar, både vid import och hos uppfödare här hemma i Sverige. När metoden är fullt utvecklad kommer en offensivare kontroll att ske. – Vi kommer också att erbjuda köpare av hästar utomlands att, om de så önskar, ta prov från den tilltänkta hästen och få detta analyserat. Således bör man ha en klausul som berättigar till återgång av köp om anabola steroider kan spåras, säger STC:s chefsveterinär Peter Forsberg. – Spårbarheten efter behandling med anabola steroider är mycket individuell, vid håranlys kan det vara påvisbart upp till flera år efter användandet, fortsätter Peter".

Det är intressant också att man inom den vanliga forskningen har upptäckt att det faktiskt går att se tillbaka och kunna få fram uppgifter om vad som hänt sedan flera år. Vi använder oss av den kunskapen också, men då genom att förmedla de konstitutionella svagheter en individ har och att vi då kan rekommendera behandling och allra viktigast rekommendera förebyggande hälsovård. 

Med förebyggande hälsovård så skulle det drastiskt kunna minska hästars och människors lidande, ge plats för dem som verkligen behöver veterinär eller läkare genom att minska vårdköerna.

JESSICA JONSSON

Jessica är utbildad massör från Axelsons Gymnastiska Institut och utbildad inom Autentisk Harmoni massage. 

Jessica Jonsson är utbildad inom företaget och utför håranalyser samt ger kost– och foderrådgivning.

Håranalys - en unik mätmetod

När vi utför en håranalys mäts energin i kroppens energikanaler.  Genom denna mätmetod kan vi avläsa om ett organsystem är friskt eller om det finns någon form av blockering i flödena. Genom mätmetoden kan vi på ett tidigt stadium upptäcka blockeringar i de olika flödena och framför allt; varför dessa blockeringar har uppstått för att sedan föreslå en ”skräddarsydd” behandlingsform.

Kostråd

Varje människa är unik och det är logiskt att tro att vi inte heller mår bra av samma sorts mat. Genom håranalysen undersöker vi vilken typ av kost som bäst passar den enskilda individen. 

Även djuren får rekommendation om artanpassad utfodring.

Om du är intresserad av en analys så kan du se här hur du skall gå tillväga för att skicka in ett prov..
Mananalys/Håranalys

Jag har även samlat ihop lite länkar med intressanta infallsvinklar.

Länkar till håranalyser
En länk av ditt hår säger hur du mår
Håranalys mäter kortisolvärdet
Drogtester via håranalys

Drogtester inom Norges försvar