ENSILAGE

ENSILAGE (helst inte) TILL HÄST

Sammanfattning av aktuell forskning från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Ensilagebalar i vinterskrud

NATURLIGT ELLER TILLVERKAT GROVFODER
Ensilage är ett tillverkat grovfoder som är konserverat genom en ensileringsprocess. Konserveringen sker genom att mjölksyran får vallväxterna att jäsa i en miljö utan syre. Det innebär att mjölksyreproducerande bakterier bildar mjölksyra när de bryter ner sockret. Mjölksyra är surt (som det låter) och meningen med ensileringsprocessen är att sänka pH värdet tillräckligt lågt i en bal för att aktiviteten på de sjukdomsframkallande organismerna skall avstanna.

Det jästa ensilaget orsakar ökade jäsningsprocesser och ett surt pH i grovtarmen hos hästarna. Det innebär att den kroppsegna friska populationen av tarmbakterier slås ut och i stället blir tarmen en ”krigsskådeplats” där de sjukdomsframkallande bakteriestammarna producerar toxiner som läcker ut genom tarmväggarna och hästarna får diarré och kolik.
Toxinerna följer med blodströmmen och hamnar på så sätt även i de blodrika områden som tillexempel hovarna och orsaka inflammationer i hovens vävnader (fång).

Kanske kan det här vara en orsak till att hästar blir dåliga av hösilage
Olika typer av ensileringsmedel som används vid ensilering.

SYROR
Ett ensileringsmedel baserat på syror sänker snabbt pH-värdet vilket missgynnar tillväxten av oönskade bakterier, exempelvis clostridier och övriga bakterier som trivs vid ett högre pH. Ensileringsmedel baserade på syror ska hanteras varsamt.

SALTER
Kofasil-produkterna har god verkan i både torrare och blötare gröda. Ensileringsmedel baserat på salter har en hög konserverande effekt. Gas bildas av vissa salter och gasformen gör det möjligt för saltet att spridas även om grönmassan är grövre hackad.

BAKTERIEPREPARAT
Det finns två huvudtyper av bakterier: Homofermentativa mjölksyrabakterier, som är specialicerade på att bilda mjölksyra och sänka pH-värdet snabbt och Heterofermentativa mjölksyrabakterier, som förutom mjölksyran även bildar ättiksyra och omvandlar mjölksyra till ättiksyra, som i sin tur motverkar jäst- och mögeltillväxt. Därmed hindras varmgång i ensilaget. Tillsättning av mjölksyrabakterier sänker naturligt pH-nivån i ensilaget, men kräver en sockerrik gröda.
Lägg märke till att man bara pratar om hur ensileringsmedel påverkar gräset/vallen inte hur det påverkar hästens matsmältning eller om det förgiftar den på något vis.

Hö konserveras genom torkning, inte genom inplastning.
Det är torrsubstanshalten (ts) som helt avgör om inplastningen har konserverande effekt eller skadlig effekt. Genom att plasta in ett grovfoder med för hög ts halt, skapar man goda förutsättningar för tillväxt av mögelsvampar.
Man har på senare år även börjat plasta in torrare foder, detta brukar man kalla för hösilage. I hösilage är vattenhalten oftast för låg för att någon regelrätt jäsningsprocess, med sänkt pH, ska komma igång. Konserveringen blir då i stället huvudsakligen i form av syrefri lagring.

Ensilage och hösilage är tillverkade produkter, ”plastbollarna” med silage växer inte på åkern och man skall veta att när man öppnar en blastbal så startar direkt en förskämningsprocess med jäsning.
Torrsubstnashalten beskriver hur mycket vatten som fodret innehåller. Om ts halten är 60 % så är vattenhalten 40 % av fodret. Summan av ts halten och vatten är alltid 100.
Torrhö har en ts på 85 % eller mer och då är 15 % vatten. TS halten skall vara minst 85 % för att vara lagringsdugligt.
Man betalar mycket pengar för allt vatten i ensilaget.

Utfodringsregler med silage
Ensilage innehåller mer vatten och mindre näringsrik torrsupbtans per kg än vad hö gör. Ensilage är alltså mer "utspått" med vatten än hö (ts-torrsubstans per kilo foder).

En tumregel är att ALDRIG ge mindre än 1 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Om man räknar att hästen väger ca 500 kg är absoluta minimum ts grovfoder per dag 5 kg.

Då blir fodergivande följande:

Ha har en ts-halt på 84 %. Hästen måste alltså äta 6 kg hö för att få i sig 5 kg torrsubstans (5/0,84= 5,95).

Om ensilaget har en ts-halt på 55 % måste hästen äta ca 9 kg ensilage för att få i sig ca 5 kg torrsubstans 5/0,55=9,9).

OBS! Helst bör hästen äta 1,5-2 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Alltså mellan 9-12 kg hö per dag eller 13,5-18 kg ensilage (om ts-halten är 55 %).

Hösilage eller Hö?

Hösilage - Hö
Det kan ju inte vara svårt att välja

Av tradition har hästar främst ätit hö, men på senare år har ensilage i olika former blivit allt vanligare. Det beror främst på att det är enklare att bärga ensilage än hö. Man behöver ju inte lika långa perioder med bra väder för att kunna bärga ensilage.

Man bör skilja på ensilage till kor och hästar. Med avseende på näringsinnehåll är det skillnad på kofoder och hästfoder. Det som skiljer mest är behovet av protein. Hastar har inte ett lika stort proteinbehov som högmjölkande kor.

Om man av någon orsak måste ge hästen ensilage så är ett ensilage lämpligt för häst är sammansatt av t ex : timotej, ängsvingel och engelskt rajgräs. En mindre andel klöver kan också finnas med i vallblandningen och ts-halten bör ligga mellan 40 – 60 %.

OBS! näringsinnehållet beror i första hand på när vallen skördats. Om näringshalten är hög måste kraftfodergivan sänkas. Det ensilage som man vanligen talar om i hästsammanhang är ett förtorkat ensilage som brukar kallas för ”hösilage”. Skillnaden mellan ensilage och hösilage är ts-halten. Hösilage har en ts-halt mellan ca 50 – 70 %.

OBS! Om ts-halten är låg (om fodret innehåller mycket vatten) kan det bli problem för hästen att hinna eller orka äta tillräckligt mycket för att få i sig tillräcklig mängd stråfoder.

Storbalar

Ett annat stort problem med ensilage är att det oftast är förpackat i storbalar. Man ska inte räkna med att en bal, under vår och sommar, håller sig längre än tre till fyra dagar sedan den blivit öppnad. Vid minusgrader kan balen hålla sig i ca en vecka. Efter denna tid är ensilaget skämt. En öppnad bal som börjar bli varm skall man se upp med, detta är ett tecken på att förskämningsprocessen har satt igång. Ett riktmärke är att en storbal räcker till tio hästar i tre – fyra dagar (detta varierar naturligtvis beroende på ensilagets ts-halt.).

Förskämt Ensilage

mögligt hösilage och svamp på hösilage bild Hippson

Om det finns jäst (som kan se ut som ”vita prickar”, ”bomullsludd” eller ”spindelväv”) i balen då den öppnas skall man räkna med kortare hållbarhet. Jästsvampar är ofarliga men ändå oönskade i ensilage eftersom jästen konkurrerar med mjölksyrebakterierna om näring. Detta ökar pH-värdet och försämrar konserveringen.

Jäst ”öppnar dörren” för andra mikroorganismer t ex mögelsvampar. Fläckar som breder ut sig på större ytor och ser ut som spindelväv eller är luddiga är mögel.

Viktigt att hålla rent runt balarna

Internetbild/forskning och fakta

Man skall akta sig för att ställa ut en ensilagebal direkt på marken i hagen. Spillet blir stor och nertrampat foder blir snabbt en härd av olika mikroorganismer som kan vara skadliga.

Om man har flera hästar i en hage är det stor risk att de hästar som har lägst rang får hålla tillgodo med det nertrampade fodret, med allvarliga hälsoproblem som följd.

Ökad risk för andra sjukdomar

Risken för botulism ökar med utfodring av hösilage och en frisk häst vaccineras för att han skall kunna äta foder som den kan bli sjuk av. Systematisk injicering av tungmetaller som finns i vacciner kan orsaka systemskador som t ex njur- och urinvägssjukdomar, allergier, abscesser, nervsjukdomar, långvariga muskel och ledsjukdomar.