HÄSTENS CIRKULATIONSSYSTEM

CIRKULATIONSSYSTEMET

Hästen föds med en gräns för maximal hjärtfrekvens och den kan inte höjas genom träning. Den normala hjärtfrekvensen är 25-40 slag per minut och den mängd blod som pumpas ut per hjärtslag kallas hjärtats slagvolym. Hjärtfrekvensen kan öka upp till 240 slag per minut i arbete. Hästens blodvolym är 40-50 liter och hjärtat kan pumpa upp till 500 liter per minut. Hjärtat väger upp till 6 kg eller 1 % av kroppsvikten.

Hjärtats vänstra kammare pumpar blodet via aorta, ut i stora kretsloppet som försörjer så gott som alla celler. Hjärtats högra kammare pumpar blodet ut i lilla kretsloppet, via lungpulsådern till lungorna. I lungornas kapillärer syresätts blodet, som sedan transporteras ut i kroppen, samt avger koldioxid till utandningsluften.

Blodet återvänder från lilla kretsloppet via lungvenerna, till vänstra förmaket och vidare till vänster kammare. Innan blodet återvänt till aorta har det alltså passerat hjärtat två gånger. En gång genom den högra och en gång genom den vänstra kammaren.

I det stora kretsloppet finns det syresatt blod i artärerna och syrefattigt i venerna. I lilla kretsloppet är förhållandet precis tvärt om. Det finns ingen direktförbindelse från hjärtats vänstra till dess högra sida. Man får därför betrakta hjärtats halvor som två skilda pumpar, som är kopplade efter varandra, det vill säga, i serie, i blodomloppet. Via elektriska impulser från sinusknutan i hjärtat, genom sympatisk och parasympatisk nervstimulering (från hjärna och hjärnstam), kan hjärtrytmen förändras och ge en ökad respektive minskad hjärtfrekvens.

När hästen tränas blir hjärtat starkare, uthålligare och effektivare på att pumpa ut blodet och ju mer blod som transporteras ut till musklerna ju mer kan förbränningen öka och därmed prestationsförmågan. 

BLODKÄRLEN – ETT SLUTET RÖRSYSTEM

Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Sin rörelseenergi får blodet huvudsakligen från hjärtat. Artärer kallas de blodkärl i vilket blodet strömmar bort från hjärtat. Artärerna delar sig ju längre bort de kommer från hjärtat. Till slut kommer man till hårrörskärlen - kapillärerna.

Kapillärerna bildar ett nät med ytterst täta maskor. De flesta celler i organismen ligger nära (inom 20 μm) någon kapillär. Endast broskvävnad, epitelvävnad inklusive hår och naglar, ögats glaskropp och hornhinna saknar kapillärer. Genom kapillärernas tunna väggar utbyts ämnen som t ex syre, näringsämnen och slaggprodukter mellan blodet och vävnadsvätskan. 

Från kapillärerna återvänder blodet till hjärtat via venerna. Venerna som kapillärerna övergår i är små från början men förenar sig till allt färre men större vener ju närmare hjärtat de kommer.

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att vävnaderna får näring av bl a syre, glukos, fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineraler. Det sörjer för att förbränningsprodukter som koldioxid, urinsyra, mjölksyra, kreatinin och oorganiska slaggprodukter transporteras bort. Vidare transporterar blodet kemiska budskap som till exempel hormoner. Blodet jämnar ut temperatur-, surhets- och andra skillnader som förkommer mellan olika kroppsdelar.

Blodcirkulationen regleras från förlängda märgen och bryggans nedre del. Där finns hjärnans vasomotoriska centrum. Order från det vasomotoriska centrumet till hjärtat och blodkärlen går i första hand via det autonoma nervsystemet som delas upp i sympatiska och parasympatiska system.

Lymfcirkulationen

Till skillnad från det cirkulatoriska systemet är lymfsystemet inte ett slutet system och har ingen central pump. Lymfan rör sig långsamt och under lågt tryck, mest beroende på att skelettmusklernas rörelse pressar lymfan framåt i lymfkärlen, alltså till de lymfknutor där lymfan skall passera och bakterier skall förstöras av de vita blodkropparna. 

Den renade lymfan går vidare i lymfsystemet mot den plats i kroppen där den tömmer sig i blodet.

Till de lymfatiska organen räknas bland annat lymfknutor, mjälten och thymus, tonsillerna och benmärgen. Levern är ett av våra viktigaste reningsorgan. Om leverfunktionen är bra så kan den göra ett fantastiskt jobb med att hålla blodet rent från gifter och avfallsprodukter.

Försämrad lymfcirkulation

Om levern är överbelastad så påverkar detta alla kroppens organ negativt. I längden kan det leda till överbelastade lymfknutor vilket då försämrar lymfan- och lymfkörtlarnas funktion. En försämrad lymfcirkulation kan orsaka svullnader genom att överskottsvätskan inte klarar av att rensa bort slaggprodukterna från infektionen, då samlas de upp i bindväven och blir med tiden fibroser. Fibrosen är förtätningar i vävnaderna och vävnaderna växer ihop med hud och bindväv där den stagnerad vätskan stannat.

Ett relativt vanligt symptom på dålig lymfcirkulation är lymfangit. I de flesta fall rör sig om ett småsår på benen som orsakar en infektion. Varför vissa hästar lättare får en infektion i lymfkärlen i benen kan bero på dålig cirkulation i både blod- och lymfkärl och nedsatt immunförsvar.

Långvarig lymfangit orsakar så kallat "elefantben" hos hästen vilket då beror på att den inflammerade vätskan stangerat och det bildas fibroser i vävnaderna.

NÅGRA SYMPTOM PÅ CIRKULATIONSSTÖRNINGAR

Blodcirkulationen ökar i samband med muskelansträngning. Det sympatiska nervsystemet stimulerar hjärtverksamheten och drar samman de små artärerna i huden och inälvorna så att de arbetande musklernas behov av blod tillgodoses.

Är hästen stressad och spänd försämras cirkulationen. Det syresatta blodet kommer inte ut till muskler och bindväv vilket orsakar att mjölksyra och slaggämnen blir kvar och orsakar smärta.

Blodets fördelning i olika organ beror på de små kärlens antal och diameter. Bäst märks förändringen under muskelarbete. I vila går endast 15 % av hjärtats minutvolym till skelettmusklerna men vid hård ansträngning kan det röra sig om 80-90 %. Hudens blodcirkulation ökar samtidigt för att kunna transportera bort den värme som uppstått vid muskelarbetet.

En dålig cirkulation orsakar störningar i hästens vätskehushållning och svettningsprocess.

En foderstat innehållande för mycket fett och protein fodrar mycket syre i förbränningen och en dålig förbränning orsakar att stora mängder slaggämnen blir kvar i systemet. Slaggämnena fraktas runt med blodet och gör det tjockt och trögflytande och dåligt syresatt.

Dålig cirkulation och försämrad syresättning orsakar ofta höftleds- och knäförslitningar vilket är vanligare när genomblödningen är försämrad i de stora gluteusmusklerna och bindvävshinnorna.

Om blodets syrehalt minskar eller koldioxidhalten ökar så höjs blodtrycket och cirkulationen försämras. Njurarna kan producera ämnen som påverkar blodcirkulationen och om de får för lite blod utsöndras renin som bidrar till att höja blodtrycket i de stora artärerna för att därigenom öka blodtillförseln till njurarna.

Vid ansträngning ökar blodtrycket i lungorna dramatiskt hos hästar. Det gör att blod- gasbarriären inte klarar samma påfrestning i kapillärerna och risken att lungkapillärerna sprängs ökar avsevärt.

Om hästen har dålig blodcirkulation i bog- och bakbensmusklerna så påverkar det cirkulationen hela vägen ner till hoven.

Hoven är mycket rik på blodkärl och om cirkulationen inuti hoven är dålig så torkar den inifrån och hästen får hovsprickor. Likaså kan en dålig hovcirkulation orsaka inflammation i den djupa böjsenan och tillhörande bursa. 

CIRKULAFOR

Burk om 1 kg

• Cirkulafor är smärtlindrande och främjar cirkulationen i hela kapillärsystemet
• Cirkulafor är ett vävnads- och cirkulationsstärkande medel som verkar läkande vid skador och inflammationer i mjukdelar, bindväv och skelett genom att tillföra friskt, syresatt blod till det skadade området.
• Cirkulafor främjar framför allt cirkulationen i kapillärerna vid försämrad genomblödning i t ex muskulaturen.
• När hästen har träningsvärk, mjölksyra, korsförlamning eller annan muskelvärk är Cirkulafor verksamt genom att öka transporten av blod till det drabbade området. Det är verksamt vid inflammation i senskidor, benhinnor, nerver, bindväv och hovar.
• Cirkulafor befrämja en god cirkulation ända ner i hoven.
• Cirkulafor understödjer cirkulationen i hela ”bakvagnen”.
• Vid lymfangit, kombinera Cirkulafor och Immufor.

TILL WEBBSHOP