Att läka pankreas

ATT LÄKA PANKREAS

INSULIN OCH GLUKAGON
Diabetes beror på att pankreas inte fungerar som den skall.

Pankreas reglerar blodsockret och är ett fantastiskt organ. För att förstå pankreas egentliga funktion måste vi gå tillbaka till våra förfäder, även när det gäller djuren.

Vårkänslor och höst- och vinterkänslor

För att våra förfäder skulle överleva vinter och svält var pankreas det kroppsorgan som tog dem genom vintern genom att den ökade bildning av hormonet insulin.

Man kan kalla det att pankreas fick höst- och vinterkänslor, vilket då innebar att kroppen började lagra energi inför vintern.

Det är ett mycket energisparande tillstånd när pankreas producerar insulin. Om inte det här hade fungerat skulle våra förfäder inte överlevt vintern.

När vintern var över ändrade pankreas sitt tillstånd till vårkänslor vilket betyder att insulinnivån sjunker och istället producerar pankreas ett annat hormon nämligen glukagon. Detta hormon ökar metabolismen för att förbränna energin som inte behövs när vintern är slut. När pankreas har fått vårkänslor ökar fettförbränningen och allt överflödigt fett försvinner.

Detta är väl inte så svårt att förstå.

Höst och vår ändrar pankreas sin hormonproduktion.
När kroppen hela tiden producerar insulin så skadas pankreas och produktionen minskar och man utvecklar diabetes. Man kan även bli insulinresistent vilket betyder att det produceras insulin men det går inte in i cellerna och förbränner alltså inte fett. Vi utvecklar fetma.

När blodet blir sött skadar det blodkärlens väggar vilket orsakar att plack fastnar efter kärlväggarna. Det i sin tur leder till att blodproppar bildas och kan orsaka stroke, sött blod orsakar att nervcellerna dör, vi utvecklar artrit, ryggproblem samt ögonpåverkan med glaukom och synnedsättningar. Även njursjukdomar, trötthet, huvudvärk, sömnproblem eftersom man måste upp och kissa flera gånger under natten orsakas av en sjuk pankreasbh4§1. Hudsjukdomar på grund av dålig cirkulation, sprickor i händer och fötter, fotsvamp, bensår och även amputation kan bli en följd av den dåliga cirkulationen.

Allt det här händer därför att pankreas haft höst -och vinterkänslor och producerat insulin under lång tid.

Pankreas bör nu i stället få vårkänslor och producera glukagon

Våra förfäder hade bara tillgång till säsongsbetonade födoämnen som frukter, grönsaker och kött. Det fanns inte socker, pizza, bröd och andra så kallade snabba kolhydrater och därför ökade inte insulinproduktionen.

När vi idag äter en massa kolhydrater säger vi till pankreas att ”vintern är på väg” och att kroppen måste spara energi. Genom att vi äter så mycket kolhydrater som t ex pasta, potatis och ris hela tiden så har pankreas stannat i höstkänslorna vilket innebär att den producerar insulin hela tiden utan att ta paus.

Så att år efter år har den överproducerat insulin vilket leder till att den skadas. Den kommer inte att sluta fungera utan fortsätter att arbeta men den blir stressad och utarbetad.

Hur läker man pankreas
När pankreas har vårkänslor kommer den att göra arbetet så vad vi behöver göra är att stimulera säsongsfunktionerna genom att tillsätta några extra matvaror i den dagliga rutinen. Man måste ”kickstarta” produktionen av glukagon så det sänker blodsockret på naturligt sätt. Vi bör ta en paus från den ”vanliga” maten som vi vet triggar igång insulinproduktionen  och då svänger pankreas till vårkänslor av sig själv, den säger: Jag klarade vintern och behöver inte extra vikt längre.

Så i stället för att hela tiden producera insulin börjar den nu producera glukagon och förändrar metabolismen vilket leder till att blodsockret är stabilt.

Detta innebär att pankreas får vila från insulinproduktionen och gå över från att lagra fett till att förbränna fett. När pankreas har vårkänslor startar kroppens läkning och många krämpor försvinner.

Forskningen visar att glukagon i cellerna säger till lever och muskler att omvandla glukagon till glukos och sedan frigöra det i kroppen så cellerna kan använda det som energi. När man förbrukar glukos blir blodsockret naturligt. Man har stirrat sig blind på insulin när glukagon är den felande länken för helande och att läka ut diabetes.

Man vet inom sjukvården att om man injicerar glukagon till en medvetslös patient som fått blodsockerfall så kvicknar den till. 

VAD ÄR INSULINRESISTENS?

En genomgående svaghet hos personer med övervikt är en höjd insulinnivå i blodet (hyperinsulinism), också i fastande tillstånd. Det är detsamma som vi ser hos typ 2 diabetiker (åldersdiabetes). Ca 80 % av typ 2 diabetikerna är överviktiga.

Insulinet är mycket förhöjt hos personer med mycket fett runt magen och midjan.

Närmare 75 % av alla överviktiga har förhöjd insulinproduktion. Förhöjd insulinnivå är till och med mätt hos 5 - 6 år gamla överviktiga barn. Man tror det är genetiska orsaker till hyperinsulinism, det vill säga disponerade individer är mycket känsliga för intag av kolhydrater. Stadigt förhöjd insulinproduktion leder till att kroppen reagerar med att producera mer, för att klara jobbet. Tillståndet kallas också "insulinresistens". Insulinproduktionen ökar ytterligare och parallellt med kroppsvikten. Felaktig kosthållning i samband med för lite fysisk aktivitet ökar insulinproduktionen och förvärrar verkningarna av den.

KOST OCH MOTION

Många har tidigare hävdat att det är övervikten som lett till förhöjt insulin. Det är emellertid helt klart att insulinresistens är ett medfött tillstånd som gradvis förvärras vid felaktigt kostintag och för lite motion. Människor med ärftlig insulinresistens har felaktiga reaktioner på kolhydratintag, som leder till gradvis högre insulinnivåer och ökad kroppsvikt. Dessa människor utvecklar fort "kolhydrat allergi" med sitt sötsug, stora intag av stärkelse/kolhydrater och snabbmat.

Insulin produceras i bukspottkörteln och är ett hormon med flera roller. Den kanske viktigaste funktionen är att sörja för att blodsockret tas upp av kroppens celler och bli använda som energi, eller lagrat som glykogen i muskler och lever, eller som fett i fettcellerna, för att användas vid senare tillfällen. När blodsockret stiger efter en måltid ökas utsöndringen  av insulin i blodet.  Insulinet ser till att blodsockret tas upp av cellerna och försvinner ur blodet. Normalt klarar kroppen av att hålla blodsockernivån relativt stabilt under dygnet. Hjärnan är helt beroende å en normal och stabil blodsockernivå för att fungera normalt.

Andra viktiga funktioner är glukagon och leptin. Glukagon produceras också i bukspottkörteln och har en motsatt verkan mot insulin. Intag av protein stimulerar glukagonproduktionen. Ökat glukagon medför lägre insulinproduktion, mindre fettlagring och ökad fettförbränning. Vi kan därmed välja olika matvaror för att skapa en balans mellan insulin- och glukagonproduktionen som motverkar viktökning.

FETTCELLER

Leptin är ett nyuppdagat hormon som produceras av fettcellerna. Ju mer fett vi lagrar, ju mer leptin lagrar cellerna. Leptin ger normalt signaler till aptitcentrum i hypotalamus och aptiten minskar. Överviktiga personer har emellertid för mycket leptin i blodet och inte mindre som man tidigare trott. Det ser ut som om verkningarna av leptin är utslaget så länge som insulinnivån samtidigt är förhöjd. Denna obalans påverkar kroppens aptitreglering. Överviktiga människor dras därmed till söta och kolhydratrika matvaror.

Cholecystokinin (CKK) är ett hormon som skiljs ut  efter intag av protein eller fett. Detta hormon ger signal till hjärnan som skapar mättnadskänsla, men ger ingen signal när vi äter kolhydrater som t ex socker, stärkelse och liknande. Detta innebär att protein- och fetthaltiga matvaror har en mer mättande effekt än kolhydrater. Fibrer från grönsaker och frukt ökar också mättnadskänslan på en annan nivå och det bidrar till att dessa matvaror också ger mättnadskänsla.

DETTA HÄNDER NÄR MAN ÄTER SNABBA KOLHYDRATER!

Har man förhöjt insulin i blodet i fastande tillstånd får man ytterligare ökning efter att ha ätit kolhydrater. Desto mer raffinerade kolhydrater man äter (socker, bröt, vitt ris, potatis) desto fortare blir det upptaget och desto fortare stiger blodsockret och ju kraftigare ökar insulinet. Kroppen klarar inte av att förbruka denna energimängd tillräckligt fort och lagrar energin i form at fett. Insulinstegringen för dessutom med sig att blodsockret sjunker under det normala mellan en halv och en timme efter en måltid med dåliga kolhydrater. Lågt blodsocker upplevs som nervositet, rastlöshet, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter.

Detta förklarar varför en del människor kan äta vad som helst utan att öka i vikt och varför andra utvecklar övervikt. En människa med hyperinsulinism är genetiskt disponerad för att lagra större delen av maten som fett. Människor med hög insulinnivå bör välja matvaror som inte leder till snabb blodsockerstegring och ytterligare påskynda insulinökning. Detta gäller också typ 2 diabetiker (som ofta är överviktiga).

GLYKEMISKT INDEX (GI)

För att kartlägga vilka matvaror som är bättre har man sammanställt hur högt och i hur lång tid blodsockret stiger efter intag av olika matvaror. "Normala" personer fick 50 gram kolhydrater i olika matvaror, alltså 50 gram socker eller 50 gram kolhydrater genom potatis, bröd, morötter osv. Under försöket har personerna ätit en matvara åt gången. Druvsocker gavs till alla 100. Alla andra matvarorna är sammanslaget med druvsockret och fått ett högre eller lägre tal.  Skalan kallas "glykemisk index". Ju högre talet är, ju större är blodsocker- och insulinstegringen och ju mer ökar man i vikt.

Äter man matvaror med lågt glykemisk index blir blodsockerstergingen lägre, det produceras mindre insulin och lagras mindre fett. Det är emellertid inte vanligt att äta en och en matvara. Slår man samman de olika ingredienserna i en måltid på en helhetsbild kan måltidens glykemiska index ändå hållas på en låg nivå.  Äter man t ex en liten mängd potatis (glykemisk index 70) tillsammans med grönsaker som zucchini, tomater, brokkoli (glykemisk index under 15) och protein (fisk, kyckling, kött mm) blir måltidens glykemiska index lägre  än om man bara åt potatis.

För att äta rätt bör man avprogrammera sinnet och se igenom matindustrins lögner.

Matindustrin är mer manipulativ och oetisk än tobaksindustrin någonsin var. Här gör man allt man kan för att öka sin omsättning utan tanke på hur det påverkar individen i form av socialt liv och hälsa.

Industrimaten är totalt utan näring och i stället fullproppat med socker. Man använder minst femtio olika namn på socker, för att nämna några är sorbitol, dextros, fruktos mannitol, xylitol, isomalt, laktitol, erytritol, maltitol och polyglycitolsirap. De är så kallade sockeralkoholer och som räknas som livsmedelstillsatser.

Genom att äta dessa ämnen blir du mer hungrig och mer matberoende. Allt detta socker i maten minskar kraften hos oss och i stället manipulerar det kroppskemin. Detta förlopp har industrin studerat till fullo, dom vet att kroppen kräver mer socker efter varje gång du äter det.

På 1960-tlet betalade sockerindustrin forskare för att skylla övervikt på fettkonsumtionen enligt The American Medical Association. I och med det kunde man tillverka lowfat produkter som i stället var fyllda med socker.

Kan ju även nämna fruktjuicer, en väldigt lyckad kampanj som matindustrin sålde som en hälsodrink till frukost, ”det är ju frukt” så det är väl nyttigt trodde man. I de flesta fall är dessa juicer sockerrikare än coca cola.

Frukostflingor, inte att förglömma, sockerfyllda flingor som gör dig jättehungrig vid lunch och orsakar att du kräver mer socker.

Om din diabetesläkare säger att det är ditt eget fel att du har diabetes så är inte det riktig sanningsenligt. Det är de företag som spenderar billions av dollar varje dag för att hjärntvätta samhället som är den stora orsaken.

VI OCH VÅRA HUSDJUR

Äter man matvaror med lågt glykemisk index, slipper man viktökning. Det blir inte heller nödvändigt att kontrollera mängden man äter utan man kan äta tills man blir mätt (helst inte övermätt). Protein och fett  ökar inte insulinproduktionen direkt. 

Ett högt intag av fett är likväl ohälsosamt och kan medföra viktökning. Det är ändå viktigt att undvika kombinationer av fett och matvaror med högt glykemiskt index (t ex baguette med hårdost). I detta fall höjer det insulinet som styr cellernas upptag av fett. Ju mindre insulin i blodet, ju lägre fettupptag.

Källa
Dr. Fedon Alexander Lindberg

Se även 
Varför blir vissa hästar feta
Hästens foder
Hundmat
Kattmat