DE TOLV PAREN KRANIALNERVER

De 12 paren Kranialnerver

Kranialnerver (n cranialis) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen.

Det finns tolv par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster sida.

Vissa av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan, andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan.

Vissa av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna ett och två är egentligen inte nerver utan en förlängning av hjärnan men man räknar dem till kranialnerver.

DVC

Kranialnerverna utgår från hjärnstammen och har en föreningspunkt Dorsal Vagal Complex - DVC. Där kan man säga att de tolv kranialnerverna överlappas och om det uppstår störningar här kan det orsaka att mycket kan gå fel.

Det är ett komplicerat system men om det då uppstår en vävnadsskada eller patogen invasion i kroppen påkallas immunförsvaret som hjälp till DVC.

Det är troligtvis kranialnerv tio, (n vagus, vagusnerven), som överför signaler från kroppens organsystem till de övriga elva kranialnerverna.

Vagusnerven har total kontroll på vad som händer i kroppen. Den kontrollerar hormonproduktionen, hjärtrytm, njurar, lever, mjälte, lungor, mag- och tarmsystemet samt könsorganen.

En annan funktion hos vagus är påverkan på immunförsvaret som när det blir överaktivt börjar bryta ner de kroppsegna cellerna vilket leder till att hjärnan sänder en signal till pankreas att den skall öka eller sänka produktionen av antiinflammatoriskt protein.

De patogena, skadliga mikroorganismerna, vi har i våra kroppar sänder också signaler till hjärnan via påverkan på vagusnerven.

Nerven består av ca 80 000 - 100 000 nervtrådar där ca 80 % består av att samla in data om vad som pågår i kroppen.

De tolv meridianerna, de tolv organsystemen och de tolv kranialnerverna

Koppkingschema

Det är viktigt att förstå kopplingarna till kroppens tolv olika organsystem för att bättre kunna förstå varför vi får symptom i kranialnerverna eller tvärtom, i organen som är kopplade till nerverna, det kan liknas vid ett kretskort.

De tolv paren kranialnerver är förbundna med de tolv organsystemen via bioelektriska energibanor, eller som man säger inom akupunkturen - meridianer. Observera att meridianerna löper i par, likadant på båda sidor av kroppen, vilket även kranialnerverna gör.

Kroppen delas också i två halvor av ytterligare ett kretslopp, vilket inom akupunkturen kallas lilla kretsloppet och består av guvenörskärlet som löper mitt bak och konceptionskärlet som löper mitt fram.

Orsaker till inflammationer i kranialnerverna

Vacciner och tungmetaller

Orsaken till störningar eller inflammationer i någon av kranialnerverna kan vara många. Stress, medicinsk behandling, inflammationer i kroppen, vaccinering, tungmetallförgiftning är några utlösande faktorer.

En orsak till inflammation i kranialnerverna har man via den senaste vetenskapliga forskningen belyst, alltså vad som händer när metaller som aluminium eller kvicksilver sätts in kroppen. De vita blodkropparna omger metallerna, eftersom de vet att metaller är främmande partiklar.

Virus eller bakterier kan de vita blodkropparna enkelt förstöra. Men med metaller är det annorlunda därför att de vita blodkropparna inte kan agera på normalt sätt med dem. De kapslar i stället in metallerna men kan inte bryta ner dem som de då gör med bakterier och virus.

Man har genom djurförsök med kaniner sett att när man injicerade tungmetaller i deras system så lagrades det på olika ställen i deras kroppar i stället för att försvinna.

Men man ser också att vid aktivering av de vita blodkropparna, som då innesluter tungmetaller, att dessa transporteras till det ställe som påkallar hjälp, alltså i första hand till DVC området i hjärnan. Det kan då innebära att man får en tungmetallförgiftning i kranialnerverna, de som drabbas är ofta de som är kopplade till den svagaste punkten i kroppen, vilket vagusnerven har informerat om. Som exempel kan man se att om levern är den svaga länken påverkas kranialnerv sju eller är det grovtarmen så påverkas kranialnerv fem.

Inympat herpesvirus

Annan forskning visar att vid djurförsök kunde forskarna följa ett virus, herpesvirus, som ympades in i ögat hos kaniner spred sig med nervbanorna i kranialnerv fem, där de hamnade i hjärnstammen och förlängda märgen (DVC). Den här studien gjordes 1923 men fick praktiskt taget ingen uppmärksamhet då.

Den här upptäckten borde ha lett till att om virus sprids från en liten rispa på hornhinnan i ögat, så kan virus också spridas från andra områden i huvudet och längs olika hjärnnerver med passage in till hjärnan. En annan logisk slutsats borde redan 1923 självfallet ha blivit att en spridning längs med kranialnerv fem av både virus och bakteriegifter kan ske även från tänderna in till hjärnan.

Först trettio år senare togs forskningen upp på nytt av patologen Payling Wright vid Guy’s Hospital i London. Han kunde visa att transporten av viruspartiklar längs nerverna vid experimentell polio hos apor skedde med en hastighet av två till tre millimeter per timme, det betyder att viruset avverkade en sträcka på fem till sju centimeter om dygnet.

I djurförsök på råttor och kattor har mycket intressanta rön angående spridning från tandpulpan och längs med kranialnerv fem gjorts av forskare, helt oberoende av varandra, i USA och Sverige. Metodiken har bestått i att man följer spridningen av en enzymsubstans i nerver och att man sedan med olika metoder bestämde enzymaktiviteten i nervcellerna.

Tandläkare Jan Arvidsson, vid Anatomiska Institutionen på Karolinska Institutet i Stockholm, har på katt deponerat små mängder av enzymsubstansen HRP i tandpulpan i hörntanden i över- respektive underkäke och studerat transporten längs hjärnnerv fem till hjärnstammen (DVC). Efter tolv till sjuttiotvå timmar undersöktes katten och det visade sig att positiva enzymsubstanser i nervceller förekom i hjärnan på samma sida som den preparerade tanden. Furstman, Saporta & Kruger i Los Angeles har publicerat liknande fynd från experiment med råttor vad beträffar en spridning från tandpulpan längs med kranialnerv fem.

Den svenska neuropatologen Kristiansson har gjort omfattande studier beträffande spridning av både virus och andra substanser längs med nervbanor och såg följande: Intradermal insprutning (innanför huden), som ympning av herpesvirus i bakbenet på möss medförde att de fick en förlamning i samma bakben på den fjärde dagen efter ympningen. Virus kunde påträffas i ryggmärgen och DVC så tidigt som på andra dagen efter ympningen.

På University of Michigan gjorde man undersökningar på olika tandblekningsmedel och fann att det tog så lite som 15 minuter för ämnena att ta sig igenom 0,5 mm tandben och nå en nivå där det kan ge skadliga biologiska effekter. Då får man förmoda att blekmedlet når kranialnerv fem och går direkt in i hjärnan.

Tungmetaller

Amalgamfyllningar

Tungmetaller har stor dragningskraft på nervvävnad samt fettrika organ som hjärnan och levern. Eftersom tungmetaller som järn, aluminium, kvicksilver, kadmium, barium och strontium alla har en positiv (+) elektrisk laddning så dras de automatiskt, som till en magnet, till negativa (-) elektriska laddningar av nervimpulser.

De tungmetaller som finns i vacciner sprutas direkt in i kroppen och vaccinadjuvanserna har kommit att bli enormt inflammationsframkallande bland annat genom de tungmetaller de innehåller.

I dagsläget injiceras även nanopartiklar av järnoxid som kontrastmedel vid magnetkameraundersökningar. De största nanopartiklarna är i storlek som virus, fint metallstoft och de allra minsta är inte större än gasmolekyler.

När immunsystemets vita blodkroppar kallas in för att neutralisera de främmande ämnena fraktas dessa till hjärnstammens föreningspunkt, DVC, där kranialnerverna överlappar varandra och på så vis uppstår inflammationer som går ut i någon av de tolv kranialnerverna.

Slutsatsen man kan dra är att de tungmetaller som ligger i spårmängder och som sprutas intramuskulärt, kan sprida sig i nervbanorna. Det är känt att de kan orsaka diverse symptom om de inflammerar kranialnerver. Symptomen beror på vilken av kranialnerverna som inflammeras, om det är kranialnerv fem så kan det ge upphov till ansiktsförlamning hos både människor och djur men även så kallad headshakingsyndrom hos hästarna.

Även kranialnerv sju visar ofta inflammationskänslighet och den styr ansiktsmuskulaturen och en inflammation i nerven orsakar ofta inflammation i ögats bindhinna genom att den påverkar ögonlocksmusklerna så ögat inte kan stängas ordentligt. Inflammation i ögats bindhinna har blivit ett vanligt symptom hos hästar som vaccineras regelbundet.

Rekommenderar er som har amalgam kvar som tandfyllning att kolla hur en 25 år gammal fyllning läcker ut kvicksilver.

Beskrivning av de tolv kranialnervernas verksamhetsområde

Kranialnerverna är numrerade efter varifrån de utgår från hjärnan och hjärnstammen.

De två första kranialnerverna utgår från hjärnan, resterande tio från den främre delen av hjärnstammen, Dorsal Vegal Complex - DVC.

Tunntarmen står i förbindelse med första kranialnerven

Den första kranialnerven, luktnerven (n olfactorii), består av tunna axonknippen som tränger in i luktloben (bulbus olfaktorii) från näshålan genom silbenets små öppningar.

En "luktnerv" består egentligen, både på höger och vänster sida, av ett 20-tal nervtrådsbuntar. Dessa börjar i nässlemhinnan, tar sig upp i främre delen av kraniehålan genom silbensplattan i näshålans tak och slutar i luktknölens ålderdomliga/primitiva storhjärnsbark och omkopplingsnystan. Varje trådbunt består av hundratusentals nervtrådar, vissa så tunna som 0,1 mikrometer och utgår från luktnervcellerna i nässlemhinnan. 

Sjukliga förändringar: Om ingen luft kommer till luktsinnets nerver, kommer man inte känna någon lukt. Irriterande ämnen såsom allergener, infektioner, cigarettrök, andra luftföroreningar och virusinfektion kan skada luktnerven.

Hjärtat står i förbindelse med andra kranialnerven

Den andra kranialnerven, synnerven (n opticus) benämns som andra hjärnnerven men är histologiskt, i likhet med luktnerven, att betrakta som en nervbana, då dessa nervfibrer omges av gliaceller av samma typ som i centrala nervsystemet. Synnerven börjar inom näthinnan med gangliacellerna vars axon löper utan synapser ända till nedre delen av thalamus. Under detta förlopp kommer större delen av nervfibrerna från ena sidans näthinna att korsa medellinjen. Denna växling bildar synnervskorsningen som ligger ovanför och framför hypofysen.

Sjukliga förändringar: Inflammation i synnerven kan orsaka att myelinet runt nerven förstörs och utlösas av en virusinfektion. Oftast är det då kroppens eget immunsystem som angriper den egna vävnaden.

Mjälte/pankreas, Magen och Lungorna

står i förbindelse med tredje, fjärde och sjätte kranialnerverna.

Den tredje (n. oculomotorius), den fjärde (n. trochlearis) och den sjätte (n abducens) kranialnerven innerverar de yttre ögonmusklerna och ögonens rörelser.

Tredje Nerven försörjer motoriskt den övre raka, den inre raka, den nedre raka och den nedre sneda ögonmuskeln, vilka alla fäster på ögonklotet samt ögonlockslyftarmuskeln. Nerven innehåller också de preganglionära parasympatiska nervtrådar som åstadkommer pupillsammandragning och förändrar ögonlinsens krökning d.v.s. dess ändrade ljusbrytningsförmåga vilket gör det möjligt för oss att se "skarpt" på olika avstånd.

Sjukliga förändringar: Om man har utvecklat inflammation kranialnerv tre kommer ögat att avvika utåt, bland lite upp eller ner, men normalt går ögat bort från näsan. Dubbelseende kan också uppstå på grund av linsens krökning.

Rullmuskelnerven, fjärde kranialnerven, kommer ut nedanför det nedre fyrhögsparet på baksidan av mitthjärnan, svänger runt till framsidan och tar sig ut i ögonhålan. Nerven försörjer motoriskt den övre sneda ögonmuskeln och kallas rullmuskelnerven på grund av att den styr ögonklotets rörelse.

Sjukliga förändringar: Påverkan på nerven orsakar att man får svårighet att rikta blicken, det kan uppstå så kallad nystagmus alltså att ögat hela tiden rör sig.

Den sjätte kranialnerven benämns sidtittarnerven (n abducens), den kommer ut ur hjärnstammens framsida. Nerven försörjer motoriskt den yttre raka ögonmuskeln som vrider ögat mot tinningen.

Sjukliga förändringar: Om ett problem uppstår med den sjätte kranialnerven kommer ögat att dras inåt mot näsan. Rökning kan orsaka skador på kranialnerv sex.

Grovtarmen står i förbindelse med femte kranialnerven

Den femte kranialnerven delar sig i tre grenar och kallas därför trillingnerven (n trigeminus). Den är huvudsakligen en sensorisk nerv och har ett ganglion, motsvarigheten till ett spinalganglion, utanför hjärnan.

Den första grenen (n ophtalmicus) innerverar övre delen av ansiktet, näsan och kinderna. Den förmedlar känsel från pannan, främre delen av hjässan samt ögonhålan.

Förmedlar känsel från pannan och främre delen av hjässan samt från ögonhålan. Nerven anses även förmedla sinnesintryck, som uppstår till följd av förändringar i balansorganet, i det berörda området.

Den andra grenen (n maxiliaris) är en ren sensorisk nerv. Den innerverar nervtillförsel mellersta delen av ansiktet, till överkäken med dess tänder och håligheter, ögon och omgivande strukturer, inklusive huden på pannan och näsan.

Den tredje grenen är den största och ger också viss motorisk funktion. Denna gren ansvarar för känslan i den nedre delen av ansiktet och underläppen. Den innehåller dessutom motoriska fibrer för bit-, tugg- och sväljmusklerna.

Denna nerv är huvudsakligen ansvariga för de förnimmelser av känslor den ger i ansiktet.

Sjukliga förändringar: Vid trigeminusneuralgi förekommer plötsliga smärtattacker som känns som de skulle komma från någon eller några grenars påverkningsområden. Darrande underläpp är vanligt, kan även förekomma hos hästar.

Ansiktsförlamning, är ett förhållandevis vanligt tillstånd vid inflammation i kranialnerv fem och kan likväl drabba hundar som människor men förekommer både på katt och häst. Kliniskt ses att örat och läppen hänger, ögat blinkar inte, samt mat och saliv rinner ut ur mungipan på den affekterade sidan. Nedsatt autonom innervering av tårkörteln kan ge nedsatt produktion av tårvätska. Headshakingsyndrom har blivit en vanligare störning hos häst.

Kemikalieallergi

Toxiska luftföroreningar

Mer än sex procent av befolkningen lider av doft- och kemikalieöverkänslighet och det utlöses luftvägssymtom efter kontakt med starka dofter och kemikalier inte av luktsinnet och luktnerven utan via det ”kemiska sinnet” och femte- respektive tionde kranialnerverna. Reaktionerna tros bero på en överretbarhet i de sensoriska nerverna.  

I ögonen och de övre luftvägarna härstammar de sensoriska nerverna från den femte kranialnerven, i de nedre luftvägarna till stor del från den tionde kranialnerven och denna går ända ner i magen. När parfymångor når t ex ögonen hos en parfymöverkänslig människa signalerar de överreaktiva sensoriska nervändarna via femte kranialnerven och en reaktion utlöses. Det kemiska sinnet överreagerar så att säga via de sensoriska nerverna. 

Det är den första hjärnnerven, luktnerven, som normalt förmedlar luktimpulser. Om lukten övergår till att trigga igång en irritation eller negativ reaktion av till exempel parfym är det i stället den femte kranialnerven som är förmedlare. Doften tar så att säga fel väg och vårt immunförsvar reagerar som om vi är utsatta för höga doser av kemikalier. Troligen är det vår hyperreaktion i nervcellen med jonkanalernas receptorer som sätter igång reaktionen tack vare signalsubstansen calcium. Resultatet blir inflammationsreaktioner i luftvägarnas slemhinnor. 

Levern står i förbindelse med sjunde kranialnerven

Sjukliga förändring i kranialnerv sju ger ett "snett leende" och ögat på den sjuka sidan är större.

Den sjunde kranialnerven är ansiktsnerven (n facialis). Den är framför allt en motorisk nerv med fibrer till ansiktets mimiska muskler, för muskler i mellanörat, en muskel som fäster på tungbenet och käkmuskeln.

Sjunde kranialnerven innerverar ansiktsmusklernas motorik och den viljemässiga styrningen av munnens öppning, kindernas-, underkäkens-, tungans-, svalgets- och struphuvudets muskulatur. Den är av betydelse för talet, såväl för bildandet av ljud som att kunna tala tydligt.

Den sjunde kranialnerven innehåller också autonoma (parasympatiska) motoriska nervfibrer till tårkörteln och de två spottkörtlarna i underkäken. De sensoriska nervfibrerna i sjunde kranialnerven kommer från smaklökar på tungkroppen.

Sjunde kranialnerven löper i en trång benkanal i skallbasen, nära trumhålan.

Sjukliga förändringar: Vid inflammation nedsätts förmågan att sluta ögat och styra läpparna (äta/vissla) på den skadade sidan. Bara den ena mungipan dras uppåt vilket ger ett ”snett leende”. Sjukliga förändringar i kranialnerv sju ger ett ”snett leende” och ögat på den sjuka sidan är större.

Inflammerad hornhinna hos häst som uppkom efter vaccinering.

Ögats hornhinna kan lätt skadas då man inte kan blinka utan den torkar och skadas då utsöndring av tårvätska är nedsatt. Det ena ögat är också rundare än det andra. Ett annat symptom på nervskada är att muskeltonusen på den skadade sidan är borta vilket ger en hängande mungipa. 

Gallan står i förbindelse med åttonde kranialnerven

Daglig användning av hörlurar kan orsaka hörselnedsättning

Den åttonde kranialnerven (n vestibulocochlearis) är balans- och hörselnerven. Denna kranialnerv är en sensorisk nerv som för informationen från innerörats hörsel- och balansreceptorer till hjärnan, Nervcellskropparna ligger i två ganglier nära snäckan för balansreceptorernas del och i snäckans axel för hörselreceptorernas del. De ansluter även till förlängda märgen vid sidan om sjunde kranialnerven.

Den åttonde kranialnerven kan delas upp i två delar, dels balans- och dels hörselnerven. Balansnerven tar emot signaler från balansorganen, båggångar och snäckan, i innerörat samt lillhjärnans bark.

Sjukliga förändringar: Inflammation orsakar skador som leder till dövhet vilket är vanligare än att skador leder till balansrubbningar.

Plötslig hörselnedsättning betyder att det ljud som når örat inte omvandlas till nervimpulser som skickas till hjärnan. Symptomet drabbar oftast ett öra och gör inte ont. 

En vanlig orsak är störning av blodcirkulationen i innerörats kärl, en typ av ”öroninfarkt”. Virus och inflammation i innerörat kan vara en orsak till hörselförlust. 

Problem med gallan är en annan orsak till hörsel och balansrubbningar.

Hörlurar är populära och öronpropparna fyller hörselgången och trumhinnan ligger genom det mycket nära. Ljudet från hörlurarna har stor påverkan på trumhinnan och kan skada hörselnerven vilket kan orsaka yrsel, tinnitus, öroninflammation och huvudvärk.

Trippelvärmaren står i förbindelse med nionde kranialnerven

Tung- och svalgnerven (latin: nervus glossopharyngeus) är den nionde kranialnerven (kranialnerv IX).

Den nionde kranialnerven (n glossopharyngeus), är tung-, smak och svalgnerven, som är den viktigaste smaknerven. Nionde kranialnerven förmedlar känsel från mellanörat och från svalget med halsmandlarna och sänder parasympatiska signaler till öronspottkörtlarna. 

Nerven försörjer motoriskt m. stylopharyngeus och bildar tillsammans med den tionde kranialnerven svalgflätan (plexus pharyngeus). Den innehåller både sensoriska fibrer (känsel och smak) från bakre delen av tungan och motoriska nervfibrer till svalgets muskler.

Till kranialnerv nio hör en mycket speciell inälvs-sensorisk del. Här handlar det om första känselintryck från två sinnesorgan i övre delen av halspulsådern som registrerar: 
a) blodtrycket i stora halspulsådern. Stimuleras sinnescellerna i halspulsådern av ett ökat tryck (antingen en inre tryckökning i blodkärlet eller en yttre mekanisk påverkan) så leder detta till en reflexmässig sänkning av blodtrycket samt en pulsminskning.
b) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet, via chemoreceptorer i karotiskörteln, en körtel som känner av pH, koldioxid och syrgashalt i blodet. Sjunker syrgashalten i blodet och/eller stiger koldioxidhalten åstadkommes via sinusnerven och kopplingar i förlängda märgen ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup och lufthunger.

Begreppet omfattar också de sensoriska nervceller som förmedlar ovanstående sinnesintryck. a) känselintryck från inälvorna, b) luktintryck, c) smakintryck.

Man kan man säga att en viss nervtråd tillhör den inälvssensoriska trådgruppen genom att den förmedlar känselsignaler som smärta och uttänjning från magsäcken. Detta betyder att man hittar sensoriska trådar både i sympatiska gränssträngen med dess olika inälvsgrenar och kranialnerv tio.

Sjukliga förändringar: Vid en inflammation påverkas förmågan att svälja, maten fastnar i halsen (foderstrupsförstoppning hos häst). Känselbortfall i svalget, struppipning hoa häst, minskad salivproduktion, smärta i tungan, käkvinkeln och yttre hörselgången.

 

Min egen tanke är om hästar som är luftsnappare och/eller krubbitare möjligen har en inflammation på kranialnerv nio eller en reaktion från magen, förändrat pH eller koldioxidhalt.

Hjärtsäcken står i förbindelse med tionde kranialnerven

Vagusnerven

Kranialnerv tio, vagusnerven (n vagus), behöver belysas extra eftersom den troligtvis är nerven som förmedlar och överför information till de övriga elva kranialnerverna i föreningspunkten Dorsal Vagal Complex - DVC.

Vagusnerven, även kallad "den kringirrande nerven", är människokroppens längsta kranialnerv och utgår ifrån den förlängda märgen i hjärnstammen. Vagusnerven består av cirka 80 000 – 100 000 nervtrådar vars aktivitet till 80% består av att samla in all data om vad som pågår i kroppen. 20% av aktiviteten åtgår till att styra processer i kroppen. Vagusnerven har total kontroll på de inre organen, hur man mår och vad som behöver åtgärdas.

Vagusnerven styr svalget, tillsammans med kranialnerv nio och mjuka gommen/gomseglet tillsammans med kranialnerv fem. Motoriska grenar löper till och styr stämbandens- och struphuvudets muskler. En av dem, n laryngeus recurrens, avgår inom bröstkorgen från vardera sidans vagusnerv och återvänder uppåt längs luftstrupen och struphuvudet. Därför kan sjukdomar i bröstkorgen eller halsen som skadar n recurrens åstadkomma ljudbildningssvårigheter (heshet).

Vagusnerven påverkar och vidarebefordrar impulser från lungorna, hjärtat, mag-tarmkanalen, levern och mjälten. De perifera mekanismerna styr mättnadskänsla genom ”mättnadsreceptorer”, d v s kemo- och tänjningsreceptorer i munhåla och magsäck som innerveras av vagusnerven.

Vagusnerven kontrollerar den hormonella produktionen, könsorganen och kommunikationen med hjärnan sker med acetylkolin. Vagusnerven kallas också allerginerven.

Via forskning har man studerat nervsignalerna vid reumatism och man har identifierat speciellt en nervmekanism som mycket effektivt påverkar inflammation i kroppen. Nervsignaler, som går via vagus, hämmar aktivering av inflammationsmolekyler och celler. Mekanismerna är väldokumenterade vid akut inflammation men man är osäker på hur reglering av kronisk inflammation och smärtreglering fungerar vid artrit.

Vagusnerven är inblandad i en mängd läknings- och regerande processer i kroppen genom att hålla den i jämnvikt.

Vagusnerven reglerar blodtryck och lugnar hjärtklappning. I mag- och tarmkanalen balanserar den tarmfloran och enzymer. Här spelar tarm-hjärnan en stor roll vid depression och stress. Vid inflammatoriska reaktioner som RA, IBS och sköldkörtelsjukdomar är den involverad. De skadliga mikroberna i tarmen, tarmfloran, kan också sända signal till hjärnan genom påverkan på vagusnerven som är kontakt mellan hjärnan och matsmältningskanalen.

Blodsockret regleras via kranialnerv tio genom påverkan mellan hjärnan och bukspottkörteln. En annan funktion är påverkan på immunförsvaret som när det blir överaktivt börjar bryta ner de kroppsegna cellerna. Då sänder hjärnan signal till bukspottkörteln, genom vagusnerven, att producera eller hämma tillverkning av antiinflammatoriskt protein.

Sjukliga förändringar: Vagusnerven är involverad i stort sett i alla kroppsprocesser och kan genom det orsaka symptom i alla områden.

Njurarna står i förbindelse med elfte kranialnerven

Den elfte kranialnerven (n accessorius) börjar i ryggmärgens halssegment C1 till C6 där ett stort antal tunna nervtrådsbuntar på en rad nerifrån och upp tränger ut ur den del av ryggmärgens vita substans som på både höger och vänster sida ligger mellan utträdet av framrötterna och inträdet för bakrötterna. Nervbuntarna går samman till en enhet som ligger tätt intill ryggmärgens yta och som till sist försvinner in i kraniehålan genom det stora nackhålet där vagusnerven kommer ut ur förlängda märgen och slår sedan följe med denna nerv ut ur kraniehålan där den motoriskt understödjer en hals- och en nack-skuldermuskel vilka är m sternocleidomastiodeus - nickmuskeln och m trapezius - kappmuskeln.

Kranialnerv elva består egentligen av två komponenter: a) en ryggmärgsdel och b) en del som kommer ut ur förlängda märgen och som innehåller nervtrådar avsedda för vagusnerven.  Dom två delarna (a+b) smälter samman till en enhet inne i skallhålan. Sammansmältningen löper bredvid och tillsammans med vagusnerven ut ur skallhålan. Väl ute övergår den del som utgått från förlängda märgen i vagusnerven och den egentliga kranialnerv elva, som nu består enbart av nervtrådar som kommer från ryggmärgsdelen och söker sig till nick- och kappmusklerna.

Sjukliga förändringar: Inflammation i denna nerv ger som följd snedställning av huvudet åt den sjuka sidan, tortikollis, nackspärr, svårighet att röra skulderbladet och lyfta armen över horisontalplanet. Denna nerv är också ofta involverad vid bogproblem och headshaking hos hästar.

Blåsan står i förbindelse med tolfte kranialnerven

Den tolfte hjärnnerven (n hypoglossus) tungmuskelnerven utgår från förlängda märgen och som innerverar tungan motoriskt, tungans rörlighet, samt försörjer tungans muskler.

Sjukliga förändringar: Man kan inte sträcka ut tungan rakt framåt utan den viker av åt den sjuka sidan. 

Min reflektion är att det inte är ett normalt beteende när hästens tunga sticker ut åt något håll och jag tror inte heller att hästen helt plötsligt inte skulle få plats med tungan i munnen. Kan det i stället vara en inflammation i kranialnerv tolv som i sin tur är en följd av störning i hästens urinblåsa?

Först var det Stenåldern så Järnåldern sen kom Bronsåldern 

och nu är vi i Aluminiumåldern

Flytande aluminium

Man har sett att det har skett en dramatisk ökning av neurologiska sjukdomar kopplade till aluminiumtoxicitet. Blodhjärnbarriären stoppar inte aluminiums intrång i våra hjärnor.

Aluminium uppnår giftiga nivåer i benvävnad, hjärtat, lever och hjärnan på grund av att det inte kan brytas ner på vanligt sätt av vårt immunförsvar.

Hjärnan och nervsystem är där sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons, MS, kronisk trötthetssyndrom (CFS), Hashimotos och andra neurologiska eller autoimmuna sjukdomar manifesterar sig men även hela det autistiska spektret, från inlärningssjukdomar till fullt utvecklad autism.

Det finns ingen brist på aluminiumtoxiner i vår miljö. Det är i köksredskap, dryckesbehållare, folie, cigarettrök, kosmetika, antitransparanta medel, solskyddsmedel, ATC-läkemedel för magproblem och vacciner.

Aluminium finns i alla vacciner. När aluminium injiceras försvinner möjligheten för kroppen att eliminera det via normala kanaler. Väl inne i blodet kommer det direkt till hjärnan och orsakar aluminiumintoxikation i hjärnnerverna

Detta är ett komplext område, men ser man på de sjukliga förändringar som kan uppstå så följer de samma mönster. Det har varit en utlösande faktor: Infektion, stress, operation, injicering med tungmetaller, fysisk ansträngning eller graviditet med mera, men med olika symptombild som följd och som man då gett olika namn. Man har döpt dem efter den ”läkare” beroende på vem som tror sig hittat en ny sjukdom.

Finns det någon hjälp?

En hjälp att eliminera aluminium från kroppen har visat sig vara Silicea, mineralet binder aluminium och när det väl är bundet skall det också ut ur kroppen. För att avlägsna det frigjorda aluminiumet dricker man Åkerfräkente.

Min erfarenhet av att behandla neurodegenerativa sjukdomar har varit att först undersöka vilken källa som tungmetallerna kommer från. Vacciner som jag nämnt är en och en annan stor källa är amalgamfyllningar i tänderna. Så alla källor som innehåller tungmetaller bör elimineras.

Många vacciner och amalgamfyllningar innehåller kvicksilver och som jag beskrev tidigare i inlägget så följer kvicksilver nervtrådarna in i hjärnstammen. 

Det homeopatiska medlet, Merc sol D30, kraftfulla antioxidanter som Selen och Q10 är av största vikt, Vitamin D för att understödja immunsystemet och Basica för att göra kroppen mer basisk är de vanligaste rekommendationerna för att eliminera tungmetaller.

Inför en tandsanering är det nödvändigt att behandla med ovanstående medel för att minska riskerna med ökat tungmetallförgiftning och i den mån det är möjligt minska risken för degenerativa nervsjukdomar.

Som jag nämner ovan så är Åkerfräkente bra för att understödja njurarna när tungmetallerna skall ut ut kroppen.

Här kan du läsa om De Tolv Organsystemen

Källor: Professor Eva Millqvist, Uppslagsverk, Veterinär Massimo Da Re Follows, Diane Schell; illustration av hästens kranialnerver. Wikipedia illustration av människans kranialnerver. Patrick Störtebecker, Människans fysiologi och anatomi, Forrest Maready, Forskare Jon Lampa, (Marinesco &-Draganesco 1923), (Furstman1975, Arvidsson 1975), The University of Michigan School of Dentistry.

NYPON, FRÅN ROS TILL FRUKT

Nypon

Från Ros till Frukt

Nyponrosen kan användas som essens för dem som känner resignation inför allt som händer.När man inte själv ser hur man kan förändra sin situation eller har svårt att för att finna några glädjeämnen, de som har givit upp själva livskampen. Många människor och djur med kronisk värk drabbas ofta av resignation. 

Plocka rosenblad och lägg i källvatten, låt dem bestrålas av solen några timmar, sila av bladen och konservera essensen i kolloidalt silvervatten. Tag 10 droppar en till två gånger dagligen.

Essensens inverkan

Förnyar intresset för livet, glädjen och vitaliteten. Ökar intresset för det som händer runtomkring. Se Dr. Bachs Blomessenser.

ORANGE

Nyckelord för den orangea färgen är Glädje

Nu pratar man om polyfenoler vilket är det som ger frukter, bär och grönsaker sin, färg, doft och smak. Polyfenoler har länge varit kända för sin hälsobringande effekter. 

Den orangea färgen associeras med glädje, värme, kreativitet, social talang och entusiasm.

Orange motverkar rädslor, depressioner, otillfredsställelse och är stärkande vid en allmän energiförlust genom att den har en starkt pulserande vibration som ökar vitaliteten.

Orange är kraftfullt vitaliserande och stimulerande när organismen råkat ut för chockpåverkan, t ex genom skador, operationer, benbrott eller annan form av yttre våld.

Orange helar den eteriska kroppen och stimulerar den fysiska kroppen till återhämtning. Kan färgen på nyponen vara en del av förklaring till dess fantastiska läkningsförmåga?

Orange färg stimulerar matsmältningen, motverkar kramper och känslomässiga tarmreaktioner. Den stärker körtelfunktionen, äggstocksfunktionen samt stimulerar mjölkkörtlarnas produktion efter förlossning. Orange stimulerar immunförsvaret och mjältens nedbrytning av vita blodkroppar.

Som en citrusfärg associeras orange med hälsosam mat och en ton av orange som går mot aprikos i köket förstärker glädjen i en måltid bland goda vänner. Kanske orangea lakan kan vara ett bra sätt att minska smärtan, stärka immunsystemet och öka kroppens läkning.
Eller varför inte ett orange täcke till din häst.

Immunsystemet och låggradig inflammation

Vad man inom forskningen har kommit fram till är att låggradig inflammation oftast är orsakad av olika livsstilsval som orsakat en obalans i immunförsvaret. Vad man vet idag är att en låggradig inflammation är skadlig och om den får fortsätta på denna låga men kroniska nivå, under smärttröskeln, kan den driva fram allvarliga sjukdomar som i slutändan orsakar organskador och ytterligare allvarliga sjukdomar uppstår.

Man har sett att den låggradiga inflammationen kan utlösa sjukdomar som i stort sett berör varje system och organ i kroppen: blod, hjärta, nervsystem, immunsystem, lungor, hud, sensoriska organ som syn och hörsel. Även det muskuloskeletala systemet kan påverkas och man utvecklar led- och muskelreumatism. Men även urinvägar, matsmältning samt det endokrina systemet kan påverkas negativt. Man är också medveten om att vacciner kan orsaka låggradig inflammation.

Nordens "apelsiner”

Nyponen är laddade med c-vitaminer - upp till tjugo gånger högre dos än apelsiner. De har dessutom en alldeles unik och egen smak som har uppskattats av folk och fä i alla tider. Alla sorter går att använda. 

Det är ju inte helt lätt att plocka nyponen men det lönar sig verkligen. Att plocka dem själva ger både frisk luft, extra vitamin D och framför allt kontakt med naturen.

Man kan använda helnypon, torka dem på låg temperatur i ugnen. Sedan krossar man dem med en kraftig mixer som klarar kärnorna, då har man ett helnyponpulver.

NYPON

För att följa temat Orange så är universalmedlet Nypon ett utmärkt tillskott att understödja kroppen med när muskler och leder värker och försurningen är ett faktum. Nypon har också använts i alla tider för att stärka kroppens immunsystem och förebygga förkylningar.

Nyponet är i sig holistiskt och innehåller minst 40 hälsobefrämjande ämnen där aminosyror, vitaminer, mineraler, antioxidanter och eteriska oljor ingår. Helnyponet innehåller också flavonoider (vitamin P) som i sig har många hälsobefrämjande egenskaper och det höjer också effekten av C-vitamin. Att nypon innehåller C-vitamin är välkänt men i nyponkärnorna hittar man också essentiella fettsyror från Omega 3 familjen samt en del aminosyror och proteiner.

En annan komponent i nyponet. Galaktolipid, vilket enligt många studier visat sig ha en kraftfull antiinflammatorisk effekt som har varit värdefullt vid artroser. Denna substans har visat sig påverka hastigheten på de vita blodkropparna vilket då kan bidra till att inflammationerna minskar och lederna blir rörligare. Galactolipider hjälper även till att producera kollagen och brosk som skyddar lederna

Nypon innehåller alltså många nyttigheter förutom vitamin C. De innehåller antioxidanter, vitaminerna A-, B6-, E-, K- och P. Bor, järn, kalcium, kisel, magnesium och zink är några av mineralinnehållet.

Vad säger forskningen?

Under de senaste åren har nyponens hälsobringande effekter fått stor spridning. I första hand talar man om ledhälsan för både människor och djur. 

I en studie som gjorts på ett sjukhus i Köpenhamn har man jämförde två varianter av nypon, dels en studie där man tagit bort kärnorna och en med kärnorna kvar. Man ville se om det var skillnad i behandling av artros mellan kärnfria nypon och de med kärnorna kvar. 

Forskarnas slutsats var att det var så gott som likvärdig effekt, man kunde inte efter tre månaders behandling se någon signifikant skillnad. Man gjorde testet på personer som genomgått knäoperationer och man kunde konstatera att de hade mindre knäsmärtor jämfört med en kontrollgrupp.

Studien gjordes på Parker Institut på Fredriksbergs sjukhus i Köpenhamn. Den publicerades i International Journal of Clinical Rheumatology.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har studier visat att nypon kan hämma onaturlig celldelning.

NYPON + C

Nypon+C är nyponpulver som är extra förstärkt med vitamin C, 

finns i två storlekar, 1,5 kg och 500 g

I vår produkt Nypon+C har vi tillsatt extra C-vitamin i form av natriumaskorbat. C-vitamin utgör ett utmärkt skydd mot miljögifter i form av kemikalier, tungmetaller, besprutningsgifter, tillsatser i maten och luftföroreningar. C-vitamin befrämjar produktionen av antistresshormoner från binjurarna vilket förbrukas i stora mängder när vi utsätts för stress och smärta orsakar också stress på hela systemet. C-vitamin främjar produktionen av interferon som skyddar cellerna mot angrepp vid virusinfektioner. Vitaminet är nödvändigt för att kollagenet skall bildas i bindväven, brist på C-vitamin märks snabbt på huden i form av rynkor, långsam sårläkning och ständiga blåmärken.

Hästar som arbetar hårt blir ofta "slitna" och får reaktioner med ömma muskler och senproblem på grund av försurning från mjölksyran. Det uppstår ofta även inflammationer i muskelfästen på grund av försurningen.

De verksamma substanserna har en skyddande effekt på rörelseapparaten.

Rekommenderat dagligt intag

·         Människa 1 tsk (3 g) dagligen

·         Människa, vid akuta besvär 1 tsk (5 g) två gånger daglligen

·         Hund/Katt, 1 tsk (3 g) dagligen

·         Hund/Katt, 1 tsk (3 g) två gånger dagligen

·         Häst, normalt aktiv 4 skopor (12 g) dagligen

·         Häst, tävlande/hårt tränande 4-6 skopor 3 gånger dagligen

TILL WEBBSHOP

Om du är intresserad av färgernas betydelse kan du läsa om det här

MIKROBERNA I HÄSTENS KROPP

HÄSTENS MAG- OCH TARMBAKTERIER

hur påverkas de av den "moderna" utfodringen

Inplastat vallfoder och olika typer av industriellt tillverkat kraftfoder

Husdjurens foder har förändrats dramatiskt enbart under det senaste århundradet, ja kanske bara inom de senast 40–50 åren. Från att ha varit baserat på olika gräsväxter har det kommit att bestå alltmer av socker- och stärkelserikt foder som säd, majs, melass och dylikt.

Påfrestningarna på djurens hälsa är omfattande och man ser hos de äldre hästarna att de utvecklar kroniska sjukdomar som IR, PPID och EMS och att de här hormonella sjukdomarna fortsätter öka i snabb takt.

Man har sett, att även hos hästarna, så är det framförallt hormonerna leptin* och ghrelin*, vilka på senare tid uppmärksammats, som har en viktig roll för regleringen av foderintaget. Man har sett hur dessa hormoner och neutransmittorer* är kopplade till hetsätning och fetma. Det finns ett annat hormon som påverkar ghrelin vilket är insulin. Ett svängande blodsocker som kräver insulinpåslag påverkar ghrelinnivåerna vilket då också orsakar hetsätning hos hästen.

Ensilage och pellets, man kan ju undra varför hästen alls vill äta den här typen av foder?

Kan det vara som för oss människor som har utvecklat en mikroflora i tarmarna som är sockerberoende? Är det den sötade "junkfood" som hästen utfodrats med som har påverkat populationen av mikrober i deras matsmältningskanal så dom styr valet av födoämnen?

Kan det vara det söta och jästa som gör att hästen hellre väljer inplastat vallfoder som genom teknologiska tillsatser (konserveringsmedel) gör att det blir högre innehåll av WCS* (socker) i ensilaget. Men även om hästen själv väljer ensilage så är ju frågan om det är det bästa grovfodret för den eller om det är som för oss; att välja mellan en tallrik gröt eller en söt bakelse. Var det så från början att de hellre valde ensilage eller har bakteriepopulationen förändrats under åren så de nu ”väljer” åt hästarna?

Pellets - Vetebulle

Hästarna har ju även vants in med olika typer av pellets från de är föl, pellets som innehåller modifierad stärkelse*, jäst, socker, fett och vetemjöl* som sedan ”gräddas”, alltså ungefär samma ingredienser som en vetebulle. Upphettning av mat ger dysfunktionella proteiner som ansamlas i kroppens vävnader och vätskor. Dessa proteiner är bildade utan medverkan av enzymer, peptider och nukleinsyror. De är starkt associerade till låggradig inflammation och en rad kroniska sjukdomar. Höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner och stresshormoner uppmäts regelbundet framför allt hos intensivuppfödda djur till vilket även hästarna tillhör idag.

Hur kan mikroberna i matsmältningsorganen välja foder åt hästarna då? Det finns flera olika sätt som dom kan göra det på, dels hormonellt genom hungerhormonet ghrelin och dels genom vagusnerven. Mikroberna kan tillverka signalmolekyler som påverkar magens- och tarmens nervceller, de som kopplas till hjärnan. Så vagusnerven är en viktig kommunikationskanal mellan bakterierna och hjärnan. Det innebär att de kan styra vad hästen väljer att äta och det är just den typ av foder som gynnar den rådande populationen.

Så på grund av att mikroberna föredrar en viss typ av ”mat” varierar den enskilda populationen av mikrober beroende på vilken typ av foder som finns i mag-och tarmkanalen. 

FÖLEN OCH BAKTERIEFLORAN

Fölet får sin mannas bakterieflora

Vi vet ju att 70 % av immunförsvaret finns i matsmältningsorganen. För det nyfödda fölet som inte har någon egen tarmflora utan den får fölet från stoets mjölk, från stoet, omgivningen och när den äter stoets träck. Nu är det viktigt att fölets immunförsvar har lärt sig urskilja de bra från de dåliga bakterierna.

Genom dansk forskning har man sett att det är efter de första åtta veckorna som tarmfloran och immunförsvaret har etablerat sig och att det följer hästen genom livet.

En frisk tarmflora minskar risken för hästen att utveckla låggradiga inflammationer som till exempel tarminflammation och metaboliska sjukdomar.

Så vi får bara hoppas att stoet har en frisk bakteriepopulation som hon överför till fölet.

Forskning visar också att många, mycket unga föl, har symptom på, eller har utvecklat magsår och fölen föds ju oftast upp på pelleterat foder, som kan orsaka allergiska reaktioner med frisättande av histamin, de vaccineras också tidigt och man är medveten om att vacciner orsakar en låggradig inflammation. 

MAG- OCH TARMKANALENS OLIKA FUNKTIONER

Hästens normala ätställning och matsmältningskanalen

Nedbrytningen av fodret sker mekaniskt, kemiskt och mikrobiologiskt. Den mekaniska sönderdelningen av fodret sker framför allt via tuggningen, medan den kemiska sönderdelningen innefattar enzymer som finns i magsaft och produceras av bukspottkörteln. Den mikrobiella nedbrytningen sker främst i hästens grovtarm med hjälp av mikroorganismer.

Enzymer

Vill ge en kort förklaring till enzymerna eftersom de är så viktiga. Det finns tre sorters basenzymer; de metaboliska-, matsmältnings- och födoämnesenzymerna.

De metaboliska enzymerna driver kroppens alla funktioner och DNA koden är knyten till enzymer.

Matsmältningsenzymer produceras av pankreas och de demonterar, hydrolyserar*, födoämnet ända till grundbyggstenarna. Enzymerna binder sig vid matpartiklarna med en exakt placering och öppnar dem så de separeras till två delar (man kan likna det vid en nyckel och ett lås). Dessa enzymer förstörs inte utan kroppen kan använda dem om och om igen. Pankreas utsöndrar bukspott vilket innehåller enzymer vilket har en buffrande effekt på tunntarmens pH för att hjälpa till att bibehålla ett bra pH i blindtarm och grovtarm.

Födoämnesenzymerna finns i rå mat och startar matsmältningen, de är designade att demontera förstörda celler. Vi kan se hur det fungerar genom att titta på hur en bit äpple blir brunt. Några tusen enzymer har blivit identifierade så här långt.

Enzymbrist är vanligt hos dagens hästar och det är pankreas som får ta största belastningen av detta. En utmattad pankreas producerar inte enzymer och det kan även inverka på frisättningen av insulin. När inte enzymerna räcker till så demonteras inte matpartiklarna på rätt sätt. Det innebär att bakteriepopulationen inte heller kan ta hand om födoämnena på rätt sätt. Det innebär i sin tur att vissa populationer dör ut på grund av det sura pH som uppstår och att osmälta partiklar av foder upplevs som främmande ämnen av immunförsvaret. Med hjälp av histaminer och antikroppar startar kroppen krig mot det foder hästen äter.

I dagens industritillverkade foder är de ämnen som ingår upphettade och enzymerna förstörs redan vid 40° C. Det bästa sättet att hjälpa pankreas arbete är att fodra hästarna med ”okokt och obehandlad mat”! 

MAN KAN DELA IN TARMBAKTTERIERNA I GRUPPER EFTER DESS FUNKTION

Vänliga mikrober

Mikroorganismerna i hästens mag- och tarmkanal är flera miljarder per gram tarminnehåll och olika bakterier är specialiserade på olika foderkomponenter.

Hästar är grovtarmsjäsare och tarmkanalen består av blindtarmen som rymmer 25–35 liter och tillsammans med stora kolon är det hästens jäsningskammare.

Bakteriepopulationen består främst av:

Fibrolytiska-, cellulolytiska- och cellulosanedbrytande bakteriestammar som har till uppgift att omvandla de strukturella kolhydraterna till flyktiga fettsyror* och bryta ner fodrets fibrer inifrån. Det är alltså mikroorganismer som bryter ner fiberrikt material. De cellulosanedbrytande stammarna producerar även till viss del B-vitaminer. Mikrobernas nedbrytning av strukturella kolhydrater sker relativt långsamt och för att tillräckligt med fettsyror skall hinna bildas måste fodervällingen stanna en längre tid i grovtarmen. När fodervällingen når blindtarmen har den normalt ett pH på 7,00 men sjunker till 6,50 vid den mikroberna sammansättningen av fettsyrorna.

Socker- och stärkelserika födoämnen bryts ner fortare än de strukturella kolhydraterna.

Upptagningsförmågan i tarmväggarna är så gott som helt beroende av den mikroflora som sätter samman fettsyror, essentiells aminosyror, B- och K vitaminerna.

Amylolytiska stammar är de mikrober som först och främst bryter ner lättlösliga kolhydrater, som socker och stärkelse, till olika arter av mjölksyrebakterier. Om det produceras för mycket mjölksyra i tarmen sjunker pH värdet och känsliga stammar, som de fibrolytiska, dör medan mjölksyrebakterierna växter till sig. Man har via forskning sett att framför allt korn och majs ökar mängden amylolytiska stammar och de fibrolytiska minskar samt att pH värdet sjönk. Havrestärkelse tåldes bättre och vetestärkelse var inte med i forskningen.

Proteolytiska bakterier, protozer och svampar vilka bryter ner protein och fibrer där då restprodukterna blir de energigivande fettsyrorna som hästen tar upp och använder som energi. Överutfodring med protein kan ge lägre torrsubstans hos träcken samt ett lägre pH. Hög proteinutfodring kan också orsaka lös träck.

Det finns många mikroorganismer i hästens mag- och tarmkanal som inte går att odla eller identifiera. Bakteriefloran är naturligtvis personlig för varje individ och vid studier har det också visat sig att det finns stora individuella skillnader.

NÅGRA VANLIGA SYMPTOM FRÅN STÖRNINGAR I TARMFLORAN

Mindre vänliga mikrober

Hur ser man då en obalans i tarmkanalen? Tecken kan vara både subtila eller uppenbara och kan variera från individ till individ. Subtila tecken kan vara en grinig, ovillig, irriterad eller deprimerad häst. Mer uppenbara tecken skulle kunna vara att den reagerar/är öm över bukområdet, gasig, från lös träck till diarré, kronisk mild kolik, eller i ett värsta scenario, sjukdomar som fång.

”Junkfood” som orsakar dålig matsmältning är den vanligaste källan till självförgiftning. Det ger upphov till att fodret ruttnar och jäser på ett ogynnsamt sätt i tarmarna. Detta gynnar de ”dåliga” bakterierna som bildar toxiner som skadar den känsliga tarmslemhinnan. Om detta fortsätter blir tarmen till slut så skadad att den börjar läcka dessa giftämnen in i blodet. Väl inne i blodet kommer dessa toxiska ämnen att belasta lever och njurar som har till uppgift att avgifta och rensa ut dessa ämnen. Men även övriga organ som hjärta, hjärna med flera belastas

Man kan säga att tarmen har blivit en ”krigsskådeplats” och en foderförgiftning kan slå till och orsaka sjukdom var som helst på den fysiska kartan - varje yta, del eller system.

Det är de fibrolytiska-, cellulolytiska- och cellulosanedbrytande bakteriestammarna som i första hand försämras eller dör ut när pH i grovtarmen blir surt och på så sätt försämras grovfodernedbrytningen.

När det jäser i tarmarna bildas mer mjölksyra vilket sänker pH i tarmen och risken för kolik ökar, tarmslemhinnan skadas och hästen drabbas lättare av fång. Man har genom studier i Texas A&M University undersökt DNA från tarmens mikroflora från hästar med fång och friska hästar och man hittade skillnader i tarmfloran mellan de två grupperna. "Mikrofloran i mag-och tarmkanalen påverkar direkt energimetabolismen, matsmältningen, immunförsvaret i slemhinnan och sjukdomsutvecklingen," förklarar forskarna i studien.

Det finns ju även risker vid användning av läkemedel som kan skada tarmfloran. Vid antibiotikabehandling blir tarmfloran störd, vilket ger sjukdomsframkallande bakterier möjlighet att växa till och producera toxin (bakteriens eget gift), som bland annat orsakar diarré. Svampinfektioner var som helst på hästen kan uppstå som följd av en tarmflora i obalans.

Forskning visar att läkemedel kan skada och bromsar bakterietillväxten hos människor och det är väl troligt att det gäller andra djurarter också. Det är också ett välkänt faktum att vacciner orsakar låggradig inflammation i kroppen och eftersom immunsystemet till största delen finns i mag- och tarmkanalen så får man räkna med reaktioner inom det området.

PREBIOTIKA – GROVFODER

Doktor Gräs

Är det möjligt att komma till rätta med en tarmpopulation i obalans? Ja eftersom hästen kategoriseras som en herbovirus (växtätare) utgörs näringsbehovet av växtkällor varav majoriteten består av fibrösa växter som gräs. Så vad som egentligen behövs för att återställa en frisk population av mikrober i hästens matsmältningssystem borde vara grovfoder som torrt hö*, betesgräs i stora hagar med varierande växtlighet och vatten. Det borde i alla fall vara en bra början för att återställa matsmältningen och tarmens funktion. Naturligt grovfoder är prebiotika, det som behövs för att mata den friska bakteriepopulationen i hästens matsmältningsorgan.

Här är tre sätt att återställa och upprätthålla mikrobiell balans: Ger man hästen tillräckligt med grovfoder (bete, hö) kommer man ”mata” mikroberna med exakt vad de är ute efter för att hålla balansen, särskilt cellulolytiska bakterier, protozoer och svampar.

Introducera successivt nytt foder, gäller även grovfoderpartier om man har känsliga hästar.

Var restriktiv med foder innehållande stora mängder stärkelse och socker. Dela upp givorna under dagen.

För att förhindra att störningar uppstår i tarmfloran när man börjar fodra hästen med hel havre bör man gå tillväga på följande sätt. Öka 200 g / dygn till en 500 kg häst och det tar ca 3 veckor att vänja hästen vid 4 kg havre.

INPLASTAT VALLFODER

Fotograf Jonas Engström – Bilder av lantbruk

Mycket vanliga skador är avbitna framtänder och skador 

på tandköttet när hästarna fodras ur frysta ensilagebalar.

Vad innehåller ensilage som gör den så begärlig för hästarna? Hästägaren tycker att det luktar konstigt – men hästarna väljer det i första hand. Kan det vara som jag skrev i början – att det är deras felaktiga tarmflora som väljer foder åt dem?

Nu är inte jag expert och kan skriva någon avhandling om inplastat grovfodermedel men det finns uppgifter du som konsument ända bör ta reda på.

Om man av någon anledning måste fodra med ensilage bör man få ett analyscertifikat och där bör också WSC (socker) värdet finnas med. WSC är viktigt att ha korrekt värde på om man har fånghästar.

Vidare bör man ta reda på vilken form av konservering som tillämpats vid ensilering och om någon form av konserveringsmedel och/eller om vallen behandlats med mjölksyrebakterier. Viktig information kan också vara hur många plastlager balen innehåller, kravet är att den aldrig skall understiga sex lager.

Om man väljer ett blött ensilage har innehåll av B1-, B3- och E- vitaminer så gott som försvunnit. Risken är stor att alla B-vitaminerna försvunnit.

Om man köper KRAV-ensilage bör man vara medveten om att ensilageplasten inte får innehålla bekämpningsmedel för att få bort gnagare, fåglar och andra skadedjur. Det betyder att det finns bekämpningsmedel i den plast som används till ensilage som inte är KRAV.

Enda skillnaden mellan hösilage och ensilage är torrsubstanshalten.

Det gräs som växer på en åker blir naturligt och torrt grovfoder - hö* vilket enbart är torkat men ensilage är en tillverkat produkt som i de flesta fall innehåller diverse tekniska tillsatser*.

På de studier som gjorts, som jag har läst, finns det inget som tyder på att hästar skulle bli lös i magen av ensilage. Ändå blir många hästar lös i magen och många veterinärer rekommenderar torrt grovfoder till hästar med lös avföring. Är det kanske så att olika individer visar olika symptom på att dom inte tål ensilage, som till exempel att vissa människor blir lösa i magen av mjölk medans andra inte märker av magen utan istället kan de utveckla andra sjukdomar från mjölkkonsumtion.

Det är svårt att utläsa från studier hur tarmens population egentligen ser ut hos hästarna eftersom man tillsätter pelleterade mineraler i samband med studier. De pelleterade mineralerna innehåller ofta olja, melass och vetefodermjöl för att hålla ihop pelletsen. Då kan man inte få en korrekt tarmbakterieflora anser jag eftersom det blir en sockerrik produkt och kan förändra tarmfloran i felaktig riktning

Precis som för oss ändras bakteriepopulationen efter vad vi äter

Alla avsteg man gör från hästens naturliga födoämnen 

medför att risker för komplikationer uppstår.

PROBIOTIKA – HUR SER NORMALA TRÄCKBOLLR UT

Träckbollarna skall vara glänsande och fina

Equifilier: Sammansättning: Laktos, Innehåll: Natriumaskorbat och Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus, yoghurtbakteriekultur. Vi valde denna typ av bakteriekultur eftersom studier har visat att kulturen överlever passagen genom den ogästvänliga magen.

Överlevnad genom magens och duodenums låga pH samt toleransen av gallsalterna är en förutsättning för mikroorganismerna att utveckla några fördelaktiga effekter för konsumenten. För att effektivt kunna uppfylla en profylaktisk roll måste de probiotiska stammarna kunna kolonisera sig i tarmarna åtminstone övergående. Studien visade att man kunde återfinna de båda bakteriestammarna levande från prover av innehållet i stomin.

Länk till studien finns på slutet.

Man ger probiotika under en viss tid och när träckbollarna är sammanhållande och glänsande mår mikroberna bra och gör sitt jobb.

WEBBSHOP

ORDFÖRKLARING

*Det endokrina systemet har en viktig roll i kontrollen av aptitregleringen (Frape, 2010). Hos många däggdjur har peptider från mag-tarmkanalen så som kolecystokinin (CCK), pankreatisk polypeptid (PPY), peptid YY (PYY) och glukagonliknande peptid 1 (GLP-1) länge varit sammankopplade med hunger och mättnad (Julliand et al., 2008). Peptiderna kan fungera både som hormoner och neurotransmittorer och påverkar hypotalamus och hjärnbarken i sin kontroll av olika centra (Julliand et al., 2008). Hormonerna leptin och grehlin har på senare tid uppmärksammats och har en viktig roll för regleringen av foderintaget hos däggdjur (Julliand et al., 2008).

*Neutransmittorer: Även känslorna omvandlas till fysiska substanser, neuropeptider. Det här är en grupp ämnen som verkar som signalsubstanser i det centrala nervsystemet. Känslor och födointag är nära kopplade till varandra.

*WSC och tekniska tillsatser: Försök gällde inplastning och ensileringsmedel. Ena delen handlade om hur ensileringsmedel, Kofasil® Ultra och ett bakteriepreparat (Lactisil® 200 NB), påverkade ensilagekvaliteten. I försöket jämfördes även ensilagets lagringsstabilitet med tre olika metoder för att se skillnader mellan obehandlade balar och balar med tillsatsmedel

Att det ensilage som var behandlat med mjölksyrabakterier hade lägre pH och innehöll mer mjölksyra än de andra ensilagen var inte särskilt förvånande och det var det inte heller att ensilage med Kofasil® Ultra innehöll mer socker (WSC) än obehandlat och Lactisil® - behandlat ensilage. Den höga ts-halten i ensilagen gjorde dock att fermentationen var begränsad. Cecilia Müller, SLU.

*Modifierad stärkelse, HFS (HighfructosSyrup, HFCS HighFructosCornSyrup))

Modifierad stärkelse används som förtjocknings- och stabiliseringsmedel i olika produkter

I Sverige gör vi ofta modifierad stärkelse från potatismjöl, majs och vete. Stärkelsen behandlas med små mängder av godkända kemiska ämnen som förändrar stärkelsens egenskaper. Modifierad stärkelse fungerar som socker och det är bland annat detta som kan orsakar fetma och sockersjuka.

En annan form av modifiering går ut på att man kopplar en molekyl med en fet och en vattenvänlig ände till stärkelsen, så att den kan lösa fett i vatten. 

Det finns också olja som är vattenlöslig.

Modifierad stärkelse är för att produkten inte skall ändra form när den lagras.

*Det vete som odlas idag är en produkt framställd från 40 års genetisk forskning som syftat till att öka avkastningen per hektar. Modernt vete är 45 – 60 cm högt och det innehåller också ett unikt protein, gliadin, som kan korsa blod- och hjärnbarriären och binda till morfinreceptorer i hjärnan. Vete är en ganska billig ingrediens och det kan ju vara orsaken till den flitiga användningen tillsammans med den bindningsegenskap vetegluten har.

*Hydrolys innebär att något genomgått en enzymatisk process. Man kan även på konstgjord väg hydrolysera ett ämne med enzymer. Det innebär att man bryter ner ämnet tillbaka till enskilda beståndsdelar. Den sistnämnda formen av hydrolys lurar kroppen att ta emot ett ämne som den annars skulle reagerat med allergi mot.

*Flyktiga fettsyror är ättiksyra, propionsyra och smörsyra.

*Hö, att torka gräset var länge den vanligaste formen att lagra grovfoder. Men ändrade krav har lett till att ensilering numera är det helt dominerande sättet att konservera gräs och baljväxter. Tekniken utvecklas hela tiden, med syfte att minska kostnader och underlätta lagringsprocessen.

Källor; SLU, Sara Muhonen AgrD, Elisabeth Jerlhag Holm Docent, Stig Bengmark Professor, Ensilagenytt

Länk tillstudien om yoghurtkultur

Kolla gärnapå denna filmen om hur hästens tarmar ser ut och på filmen från Purina ser manväldigt väl hur enzymerna fungerar och finfördelar födoämnena.

_________________________________________