JÄRN

JÄRN

Windsong Legacy och Trond Smedshammer

Kroppen fungerar så här:

Av det syre som upptas av lungblåsorna är 99 % bundet vid hemoglobin. Resten är löst i plasman och de röda blodkropparnas intracellulära vätska. Syret lämnar blodet genom kapillärerna och går vidare via vävnadsvätskan ut till kroppens celler. Cellerna använder syret när de oxiderar näringsämnen. Ur cellernas ämnesomsättning uppstår koldioxid. Via vävnadsvätskan går koldioxiden till blodet och transporteras till lungorna för att lämna kroppen med utandningsluften.

1. Bronker, 2. Artärer, 3. Vener och 4 Lungblåsor

Hemoglobinet är ett protein som medverkar vid syretransporten. I de röda blodkropparna finns det rikligt med hemoglobin som ger blodet dess färg. Syret binds vid järn som ingår i hemoglobinets bindning. Hemoglobinet säkrar organismens syretillförsel. I musklerna binder sig syret vid myoglobulin och därifrån avges det vid behov.

Järn fungerar så här

Järn har en syrebindande förmåga. En bra järnnivå i kroppen ökar prestationsförmågan, uthålligheten och motståndskraften. Järn ökar syretransporten från lungor till muskler. Syret ökar muskelaktiviteten och minskar förekomsten av mjölksyra.

Järn syresätter musklerna

Järn är en viktig beståndsdel i blod, muskelceller och lymfkörtlar. Spelar en livsavgörande roll för kroppens syreförbrukning. Den, av järnet, ökade syretillförsel ger hästen bättre uthållighet och en möjlighet att utnyttja sin fulla kapacitet. En travhäst orkar de "sista femhundra", en dressyrhäst kan gå i form bättre osv.

Järn är den överlägsna biokemiska första hjälpen.

Järn är inflammationshämmande på grund av att mineralet ökar syresättning till ett skadat eller inflammerat område. Järnet verkar understödjande när hästen har dålig kondition med snabb puls. Järn ökar också förbränningen av slaggämnen som ofta hamnar i bursorna och orsakar inflammationer

 

Bicepsbursan och trokantorbursan (bursorna är markerade blå)

Järn förbättrar muskelfunktionerna, bra att använda inför hårt arbete-träning-tävling.

Bra vid feber, ökar den och sedan försvinner den. Ett bra medel för slemhinnorna, håller vätskorna flytande därmed understödjande för reningen, bra för transporten av ämnen i blodet. Används vid alla akuta infektioner – från kronisk till akut.

 Känner du igen symptom på lågt järnvärde hos hästen?

Ett eller flera av de symptom som du svarar ja på kan vara ett tecken på lågt järnvärde.

• Kan hästen inte utnyttja hela sin kapacitet?
• Har hästen torrhosta, eller hostar till när du börjar arbeta honom?
• Är hästen infektionskänslig?
• Har hästen lätt för att bli stressad/nervös?
• Orkar inte hästen ända fram på upploppet?
• Får hästen mjölksyra och stannar?
• Har hästen lågt HB?
• Har hästen sprickor i mungiporna?
• Blir hästen andfådd med hög puls och hjärtklappning efter hård träning/tävling?
• Har hästen koncentrationssvårigheter och svårt med inlärning?
• Har hästen magkatarr/magsår?
• Kliar hästen rumpan – anus?
• Kan din häst prestera bra på långdistansridning?
• Klarar din häst två deltävlingar på samma dag?

MER OM JÄRN

JÄRN – ÄR DET BRA DET?

Det går många diskussioner om järnets vara eller icke vara, om man till exempel kan ge en fånghäst järn. Så här ser vi på detta. Vi rekommenderar ofta vårt ”Söderströms Ferrum” för att understödja olika funktioner i kroppen. Ferrum innehåller 1 mg järn per kg pulver och i den här mängden orsakar inte järnet några överdoseringar eller förgiftningar. Många ämnen blir giftiga i stora doser så även vanligt vatten. Tittar vi på vad 100 g torkad brännässla innehåller så är det 10 mg järn alltså ca 70 % av DRI enligt livsmedelsverkets rekommendationer till människa. Man rekommenderar nässla till fånghästar.

Vad man kanske glömmer är att kroppen också förbrukar järn, att det används för olika ändamål och av den anledningen kan behöva fylla på mer av ämnet i små mängder, så inte kroppen börjar ta av det egna lagret. Tar järnet slut påverkas bildningen av hemoglobin i de röda blodkropparna.

JÄRN

Järn härstammar från jordkärnan och kommer till litosfären genom vulkanisk aktivitet.  Metallen bildar en mångfald kemiska föreningar där oxidationsförloppet spelar en viktig roll.

Järn är livsviktig för växter, djur och människor vilket beror på ämnets karakteristiska egenskaper. Metallen har ett specifikt kemiskt samband med magnetism vilket är av vital betydelse för klorofyll- och hemoglobinsyntesen. Järn har lätt för att ingå komplexföreningar en egenskap som är avgörande för att växterna skall kunna uppta järn ur marken, för övrigt bromsas järnets rörlighet i marken av kalcium som därmed är en antagonist på det fyto- och biokemiska planet.

Järn är livsviktigt på grund av sin ambivalens, det vill säga att snabbt kunna avge och uppta elektroner, vilket är detsamma som att uppta och avge syre. Till skillnad från växterna har ryggradsdjuren en aktiv andning vilket är beroende av ett blodtransportsystem och en syrebärare som hos människan är hemoglobin och just hemoglobin är uppbyggd kring järn.

Ferritin är ett protein som finns i cellerna och har till sin speciella uppgift att ta till sig och lagra järn. Järn lagras i from av ferritin i huvudsakligen levercellerna och järn absorberas enbart som tvåvärt järn. Vid absorption binds järnet vid proteinet apoferritin varvid ferritin bildas. Hemosiderin är blodjärnet. Apoferritin omvandlas till hemosiderin vid hög tillgång på järn och har hästen har högt hemosiderin tyder det på högt järnintag. Hemakrotit är ett värde som följer HB och vid låg hemakrotit är syrgashalten liten och vid högt värde är flödet långsamt.

NÅGRA AV JÄRNETS FUNKTIONER

Järn är nog mest känd för sin syrebindande förmåga. I blodet binds syre till hemoglobin som transporterar syre till lungorna och vidare ut till varje cell i kroppen och i musklerna binds syre till myoglobin. Järn samverkar med många vitaminer och mineraler. Järnet är av stor betydelse för immunsystemet och produktion av vita blodkroppar. Är viktig för en normal sköldkörtelfunktion.

BRIST

Järnbrist uppstår när förbrukningen är större än intaget. Järnbrist kan orsaka bland annat sköldkörtel- och binjuresjukdomar, blodsockerstörningar, nedsatt immunförsvar och hyperaktivitet. Sköldkörteln bildar större del av kroppens jod, järn, fosfor, och arsenikföreningar. Fosfor för nerverna och hjärnan, arsenik för huden, jod för levern och järn för binjurarna. Järn är viktig för sköldkörteln så inte struma utvecklas och basedow med diarré. Järnbrist visar sig ofta också som högersidiga besvär.

TOXISKA DOSER HOS MÄNNISKA

Över 100 mg per dag innebär risk för förgiftning. Överskottsjärn brukar oftast inte bero på för stor konsumtion utan på hur kroppen kan omsätta och lagra järnet. Vid kroniska leversjukdomar lagrar kroppen järn. Upptag av järn kan också bli högre hos dem som har enzymbrist.

FAKTORER SOM KAN PÅVERKA UPPTAG AV JÄRN

Järn är det mineral som är svårast för kroppen att ta upp och pH värdet i magsäcken och tolvfingertarmen är avgörande för upptaget av järn. Stora kalciumtillskott försämrar järnbalansen eftersom kalcium är antagonist till järn. För att understödja upptag av järn är bland annat C- och E-vitamin viktigt. Till exempel så har hästar ofta mycket problem med mage- och tarm vilket gör att järn tar upp sämre.

HÅRANALYS OCH JÄRN

När vi gör en håranalys och mäter järnnivån är det inte för att se hur mycket järn det finns i födan / fodret utan järnreserverna i vävnaderna. Högt järnvärde indikerar oftast felaktig järnmetabolism. Därför utläser vi också alltid järn- och kopparförhållandet och en obalans här kan indikera järnbrist. Högt järn i förhållande till kalcium tyder däremot på överskott av järn. Låga järnvärden kan också förekomma vid blyöverskott. Det kan vara otillräckligt att enbart förlita sig på järnvärdet utan även ferritin värdet bör kontrolleras om man får utslag på HB eftersom det är det allra sista stadiet av järnbrist.

NÄR FÖRBRUKAR KROPPEN JÄRN DÅ?

Vi får inte glömma at Järn förbrukas vid borttransport av restprodukten koldioxid från blodet till lungorna. Järn förbrukas vid stress, svettning, vid idrottsprestationer, med avstötta celler, med galla och avföring. En kvinna som menstruerar förlorar cirka 0,5 mg.

En tävlingshäst på 500 kg har ett dagsbehov av 500 g. Ett normalvärde på hösilage ligger på cirka 40 mg/kg. Det "naturliga" järn från växtriket är dessutom mycket svårt att överdosera.

KAN MAN UTFODRA EN FÅNGHÄST MED SÖDERSTRÖMS FERRUM?

Ja, man kan utan risk, även om man INTE gjort en mananalys fodra hästen med vårt Ferrum. Betänker man att 100 gram torkad brännässla innehåller 10 mg järn och nässla rekommenderas till fånghästar så är den mängd järn som finns i Ferrum inte ens en bråkdel av det som finns i nässlan.

När det gäller järntillskott skall man komma ihåg att aldrig ge stora doser av metalliskt järn, då finns risken att det lagras upp i kroppen och orsakar toxicitet.

Järnet i Ferrum är mikroniserat vilket innebär en minskning av den genomsnittliga partikeldiametern hos det fasta material till mikrometerskalan. Näringsämnena i den här formen täcker en stor yta och har särskilda egenskaper för att kunna absorberas av kroppens celler.

Med andra ord, kan en substans som är giftig i höga mängder, vara fördelaktig i låga mängder. 

KAN DEN DÄR LILLA DOSEN JÄRN I FERRUM GÖRA NÅGON SKULLNAD?

Allt som kroppen arbetar med är smått och då menar jag smått och inte synligt för blotta ögat. Till exempel det vi äter omvandlas genom matsmältningen till så små partiklar att de i slutändan inte är synliga för blotta ögat utan blir till cellnäringsämnen.

Det är viktigt att belysa "det lillas" otroliga funktioner: Om vi tittar på blodet. En vuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen. En kubikmillimeter blod innehåller omkring 5 milijoner röda blodkroppar så totalt har en människa ca 25 biljoner röda blodkroppar. De röda blodkropparna innehåller cirka 300 miljoner molekyler hemoglobin och varje hemoglobinmolekyl kan i sin tur binda upp till 4 syremolekyler. 

En enda röd blodkropp kan alltså transportera ca 1,2 miljarder syremolekyler, och en häst har cirka 40 liter blod i kroppen vilket gör 200 biljoner röda blodkroppar som var och en kan transportera 1,2 miljarder syremolekyler. Så man kan säga att det lilla är otroligt stort och det är därför som mikrodoserna av järn i Ferrum är så verksamt.

FRIA RADIKALER OCH ANTIOXIDANTER

Varje cell får sin energi genom att syrgas överförs till vatten. Detta sker i den del av cellen som kallas mitokondrie. När syret omsätts bildas även skadliga partiklar som kallas fria radikaler. I varje cell bildas mer än en miljon reaktiva radikaler per sekund. För det mesta omvandlas de snabbt till ämnen som är mindre skadliga genom enzymer som innehåller bl.a. selen, mangan och zink.

Fria radikaler är instabila kemiska föreningar som skadar cellmembran och cellkärnor. De spelar en roll i hundratals sjukdomar samt åldrandeprocessen. Men utan dem vore vi förlorade då fria radikaler är det vapen som de vita blodkropparna använder för att döda skadliga mikroorganismer.

FERRUM

 Ferrum innehåller järn i mikrodoser.

Järn ökar syret i de röda blodkropparna och vitamin E håller dem levande längre så Ferrum och Vitosyl-E+Selen har ett intimt samarbete och om ni läser vad jag skrivit om vitamin E+Se så förstår ni varför det är så bra att kombinera de här två. Selen fungerar som en antioxidant.


TILL WEBBSHOP

MAGNESIUM

MAGNESIUM

Magnesium understödjer hästens rytmiska och samordnade rörelser genom att förmedla rätt impulser från nerver till muskler.

Magnesium normaliserar muskeltonusen och när spänningarna släpper ökar genomblödningen i muskler och vävnader. Den energi som hästen annars skulle slösa bort genom att gå med spänningar i musklerna kan den nu i stället utnyttja för att öka sin prestationsnivå.

 

Camilla Ivarsson och Tubular Bells

Kroppen fungerar så här:

Nervcellerna är specialiserade på att ta emot, leda och till andra celler förmedla nervimpulser. Det finns nervceller i många olika storlekar och former.

Ett cellutskott kan sträcka sig t ex från ryggmärgen ända ner till hoven.

Glukos är det viktigaste näringsämnet för nervsystemet vilket innebär att nervsystemet behöver en kontinuerlig tillförsel av glukos för att kunna arbeta effektivt.

Magnesium ingår i enzymer som styr utnyttjandet av cellernas lager av glukos.

Magnesium är en förutsättning för normal funktion av lever bukspottkörtel, nervsystem och muskler 

Magnesium bidrar vid absorptionen av kalcium, fosfor, natrium och kalium samt är nödvändig för att vitaminerna B, C och E skall fungera tillfredsställande. Detta ingår som en del av regleringsprocessen av blodets pH värde och därmed kroppens syra- basbalans. Kalium och kalcium kan inte fungera utan magnesium.  

Musklerna består av muskelfibrer och bindväv. Muskeln har ett ursprung och ett fäste. Den korta senan som utgår från en benstruktur kallas muskelns ursprung.  Den längre senan slutar på en benstruktur och kallas muskelns fäste.

Vissa muskler har flera ursprung och kallas flerhövdade muskler, men alla muskler slutar i enbart en sena.

Muskler som samverkar vid en viss rörelse kallas synergister. Två muskler vilkas kontraktioner åstadkommer motsatt rörelse i en led kallas antagonister. Biseps och triceps är antagonister. I olika antagonistpar finns hela tiden en grundspänning.

Om hästen är spänd stiger muskeltonusen och stora mängder energi ödslas bort. Hästen blir trött av att tonusen i de olika antagonistmusklerna spänner mot varandra.

Biceps och triceps

Lilla hjärnan koordinerar musklernas aktivitet. Antagonister och synergister bör aktiveras i rätt grad och i rätt ögonblick för att rörelserna skall bli exakta och effektiva.

De tvärstrimmiga musklernas sammandragning inleds normalt genom att nervimpulser kommer via ett utskott (axon) till muskeln. De tvärstrimmiga musklerna är i allmänhet underkastade viljans kontroll.

Musklerna omges av en bindvävshinna. Också inuti muskeln finns längsgående bindväv runt varje enskild muskelfiber samt grövre bindväv runt grupper av muskelfibrer. I bindväven löper blodkärl och nerver. Musklerna lagrar syre och glukos som utnyttjas när ett prestationsresultat skall uppnås.

Musklerna sitter grupperade högst uppe på benet och övergår i senor

Hästens muskulatur är mycket välutvecklad och speciellt anpassad för snabba kraftfulla rörelser. Alla muskler sitter grupperade tillsammans högst uppe på benet och övergår i senor-, band- och ligament, från knäet fram och hasen bak, ner till hoven. Senorna består av tusentals elastiska trådar. Varje sena är omgiven av en senskida där det finns synovialvätska.

Magnesium fungerar så här:

Magnesium befrämjar normal funktion mellan nerv- och muskelceller. En långvarig muskelspänning blir snart smärtsam. Magnesium släpper på spänningarna i musklerna, blodet strömmar till musklerna på grund av att alla blodkärl blir vidöppna. Blodet spolar då bort de sura produkterna som består av mjölksyra, koldioxid och fosfater och förser i stället muskeln med syre.

Magnesium ger din häst rytmiska och samordnade rörelser genom att förmedla normala impulser från nerver till muskler.

Extensor och flexor

Extensor- och Flexor musklerna som övergår i böjsenor ner till hoven, sträcker och böjer benen när hästen är i rörelse.

Spänningar i dessa muskler hindrar en god genomblödning ner i benet. Detta orsakar inflammationer i böjsenorna med hälta som följd. Magnesium motverkar muskelspänningarna.

Problem med bakknäna beror ofta på spänningar i den fyrhövdade lårmuskeln, quadriceps. Quadriceps och biceps är antagonister och därför finns det en grundspänning i musklerna.

Förhöjd spänning i dessa muskelgrupper ger oftast symptom i quadriceps med patellaupphakning som följd, "sendrag i höger bak". Magnesium släpper på spänningarna och genomblödningen ökar i dessa muskelgrupper.

Magnesium är viktigt för normal funktion av njurarna och njurarnas reglering av kalium- natriumbalansen. Detta på grund av magnesium kompletterar verkan av kalium. Magnesium minimerar risken för njurförkalkning. Belastning på njurarna sätter sig som spänningar i vänster bak, framför allt i gluteusmusklerna. Dessa spänningar orsakar genomblödningsstörningar och inflammationer i trochantericbursan. Magnesium hjälper till att slappna av musklerna och cirkulationen ökar i det drabbade området.

Magnesium ingår i klorofyllmolekylen i gröna växter. Magnesiuminnehållet i hela korn går förlorat när säden bearbetas.

MAKROSYL

Makrosyl innehåller magnesiumfosfat, 4 kg

VARFÖR MAGNESIUMFOSFAT?

Magnesiumfosfat – ett av 12 vävnadssalter (Schüsslers vävnadssalter)

Cellerna innehåller mineralsalter och om det blir fel i balansen på dessa salter fortgår inte cellens uppbyggnad normalt och sjukdomar inträffar.

De tolv cellsalterna är naturliga ämnen som normalt finns i kroppen och ger heller inga biverkningar vid behandling. De 12 cellsalterna kan återfinnas i askan efter döden.

Magnesiumfosfat finns i skelett, tänder, ryggmärg, hjärnan och muskler.

Det upprätthåller den biokemiska cellrytmen och motverkar kramper och spasmer. Verkan är speciellt utpräglad på den glatta muskulaturen, skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur, psykiska spänningar och kramper. Fungerar vid kramp i alla ”håliga” organ, t ex tarmkolik, gallblåsa, urinblåsa, hicka etc. Lindrar krampartade, stickande, ilande eller spasmiska smärtor (nervsmärtor, ischias, menstruationssmärtor etc.). Akut tas doser med täta mellanrum till dess förbättring inträder.

Schusslers 4 lärosatser

1:a Lärosatsen

Alla sjukdomar uppkommer genom brist på ett bestämt livsnödvändigt mineralämne.

2:a Lärosatsen

Vid tillförsel av det saknade mineralämnet sker tillfrisknande.

3:e Lärosatsen

Tillförsel av det saknade mineralämnet skall ske i ytterst små mängder.

4:e Lärosatsen

Tillförsel av det saknade mineralämnet skall ske så att den helande verkan omedelbart sker genom munnens slemhinnor direkt i blodet.

TILL WEBBSHOP

VITAMIN-E+SELEN

VITAMIN - E + SELEN

Kraftfulla antioxidanter

Vitamin-E förbättrar hästens energiupplagring i musklerna genom att öka glukosförrådet. Det höjer syreförsörjningen genom att hålla de röda blodkropparna levande längre. Vitamin-E ökar hästens uthållighet och prestationsförmågan höjs.

Northen Ensigne

Kroppen fungerar så här

Hästens kroppsvikt utgörs till cirka 8 % av blod, vilket innebär att en häst som väger cirka 500 kilo har omkring 40 liter blod i kroppen. Antalet röda blodkroppar varierar kraftigt, beroende på den blodreserv som hästen lagrar i mjälten. Denna extra resurs ger hästen snabbhet och uthållighet. Det här är en reservkapacitet som utnyttjas hos hästen i tävlingssammanhang. De röda blodkropparna som lagras i mjälten töms till blodomloppet vid ansträngning. Hästen är från början ett flyktdjur och måste i vilt tillstånd kunna springa fort för att överleva eventuella angrepp.

Blodkärl med en ström av röda blodkroppar

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att vävnaderna får näring av bland annat syre och glukos. Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen och hjärtat är cirkulationspumpen. De röda blodkropparna bildas i benmärgen och har som viktigaste funktion att transportera syre från lungorna till cellerna ute i kroppen. Röda blodkroppar har en överlevnad på cirka 120 dagar.

I en enda bloddroppe finns ca 5 miljoner röda blodkroppar.

Vitamin E fungerar så här

Vitamin E håller de röda blodkropparna levande längre och höjer syrekoncentrationen i blodet vilket är till nytta för alla celler.  Vitaminet skyddar kretsloppet, stärker kapillärväggarna och bildar nya blodkärl för att kringgå blockerade vener och artärer. Vitamin E håller kroppens celler friska genom att skydda cellmembranen från angrepp av fria radikaler och oxidation genom att hålla cellmembranen stabila. Vitamin E understödjer musklernas syreförsörjning och förbättrar glukosförråden.

För fölets immunförsvar och överlevnad

Vitamin E hjälper till att reglera balansen mellan progesteron och östrogen. Det skyddar stoet från att kasta och förstärker brunsten hos stoet och fertiliteten hos hingsten samt förebygger hormonella störningar hos hästen. Det är väldokumenterat att vitamin E är viktig för det dräktiga stoet genom att det bygger upp fölets antikroppar redan i moderlivet. E-vitamin lagras i hypofysen och binjurarna.

 

Internetbild, för hästar i arbete ökar risken för E vitaminbirst

Hästar i arbete riskerar att få brist på vitamin E. Vitaminet lagras endast under kort tid i kroppen, ungefär som B- och C vitamin. Vid brist blir det låg överlevnad av röda blodkroppar, vilket orsakar minskad transport av järn ut i musklerna. Det leder till att hästen får en nedsatt prestationsförmåga. Vitamin E understödjer en bra cirkulation i muskler och vävnader. Det hjälper därigenom till att förbättra uthållighet och prestationsförmåga.

Internetbilder

När säd bearbetas, för framställning av foder, minskar E-vitamininnehållet med ca 80 %. Vitamin E minskar risken för jäsning och oxidation av fleromättade fetter. Dessa förekommer i industriellt tillverkat foder som oftast är fettrika eller att man fodrar hästen med olja.

Det fina terapeutiska resultat som kan uppnås med vitamin E kan bara förväntas vid användning av det naturliga d-alfatokoferolet.

ANTIOXIDANTER - SMÅ MEN KRAFTFULLA!

Antioxidanternas roll för hästar i träning

Antioxidanterna är substanser som saktar ner skador på organismen skapad av närvaron av syre. Behovet av antioxidanter finns alltid närvarande hos alla raser, de ökar samtidigt som träningsaktiviteten ökar.

Oxidativ stress

Som med många kroppssystem kan den idealiska hälsosamma balansen ofta försvinna. När nivån av närvarande ROS överväldigar kapaciteten hos antioxidanter upplever kroppen oxidativ stress.  Det finns tre huvudorsaker till att en häst i träning upplever oxidativ stress,

1.     Ökad exponering från miljön

2.     En obalans eller brist i tillgången på antioxidanter

3.     Ökad produktion av ROS i kroppen från ökad syremetabolism under träning

Oxidativ stress är oroande eftersom det kan överdriva inflammatoriskt svar och kan vara skadligt för normal läkning av drabbade vävnader. Oxidativ stress vid ansträngande träning som galopp eller uthållighetsträning är typiskt förknippat med muskelmembranläckage och mikrotrauma i musklerna.

Oxidativ stress anses nu spela en roll i tidigare oförklarliga dåliga prestationer.

Antioxidanternas natur

Det finns många former av antioxidanter naturligt närvarande i kroppen och tillförda med fodret. En nyckelfunktion hos antioxidanter är att de är ”teamarbetare. Ingen ensam antioxidant kan serva systemet och somliga kan bara fungera i samvaron med andra antioxidanter.

En roll som antioxidanter har är att hålla reaktiva syremolekylarter, ROS, eller fria radikaler skapad i närvaro av syre på en optimal nivå.

Syre krävs för liv, det är alltid närvarande, men som ett element är det mycket reaktivt och kan därför ha en negativ effekt på kroppen.

Syrets reaktivitet i kroppen producerar ROS som orsakar skador på cellulära komponenter såsom DNA, protein och lipider i cellmembranet.

Vissa ROS har också användbara cellulära funktioner och därför är syftet med antioxidanter inte att eliminera ROS helt utan att upprätthålla en hälsosam balans. I allmänhet fungerar antioxidanter på två sätt, antingen förhindrar de bildandet av ROS eller tar bort det innan det kan skada en cellkomponent.

Finns det fördelar med att komplettera med antioxidanter för att förbättra prestandan hos tävlingshästen? Ja, naturligtvis!

VITOSYL E+SELEN

Vad är fördelen med att använda Vitosyl E+Selen

Det kan vara en hälsofördel för hästen om du har ett antioxidantpreparat snabbt tillgänglig för att ge maximalt antioxidantskydd direkt efter tävling eller efter ett intensivt arbetspass. Men inte bara i prestationssammanhang är antioxidanter viktiga utan även för avelshingstar och dräktiga och digivande avelsston

Rekommenderas för:

Tävlings- och prestationshästar i intensivt arbete

Hästar som återhämtar sig från sjukdom eller skada

Före eller efter stressande händelser som avvänjning eller resor

Hästar med neurologisk eller neuromuskulär sjukdom

Hästar i fångenskap eller de som inte får färskt grönt gräs

Källor till antioxidanter

-Betakaroten vilket är en kraftfull antioxidant som förvandlas till vitamin A i kroppen. Den bidrar till att skydda cellerna mot skador samt är viktig för reproduktiva funktioner.

-Vitamin E i form av d-alfa tocoferol är en kraftfull antioxidant och en viktig komponent i kroppsomfattande antioxidantförsvar samt spelar en viktig roll i immunförsvar, kardiovaskulära-, cirkulations-, neuromuskulära- och reproduktiva funktioner.

-Zink är en antioxidant som skyddar cellerna mot oxidativ stress, viktig för immunsystemets normala funktion, upprätthåller normal syra-basbalans, viktig för reproduktiva funktioner samt bidrar till normal omsättning av vitamin A.

-Selen förstärker effekten av vitamin E och mineralen är viktig för immunförsvaret samt verkar avgiftande för tungmetaller som t ex kadmium. Den kanske mest kända selenbristsjukdomen är muskeldegeneration vilket är ett tillstånd där brist på selen och/eller vitamin E orsakar nedbrytning av muskler till följd av brister i skyddet mot fria radikaler. Selen har också en funktionell betydelse för att skydda fostret under tidig dräktighet.

Det finns flera källor till antioxidanter, inklusive vitaminer, enzymer och näringsämnen. Andra näringsämnen, såsom mineraler, men som saknar antioxidantegenskaper är också involverade eftersom deras närvaro krävs för att antioxidantenzymer ska fungera,

Kombinera med Minesyl vars näringsämnen, liksom Vitosyl E+Selen, är i mycket biotillgängliga former och absorberas därför snabbt av organismen.

Minesyl 4 kg

Vitosyl-E+Selen
innehåller naturligt d-alfatokoferol.

TILL WEBBSHOP

EMS - IR - FÅNG - PPID (PPID=Cushing)

METABOLISKA SJUKDOMAR HOS HÄST

 

Foto: Kostdoktorn.se. Även hästar blir feta av "junkfood"

EMS-EQUINE METABOLIC SYNDROME

Vad är Eqiuine Metabolic Syndrome (EMS)?  Jo det är egentligen en veterinärterm som används för att beskriva hästens tillstånd vid onormal fetma, övervikt samt Insulin Resistens, PPID och återkommande laminitis (fång). Den vanligaste gruppen denna metaboliska sjukdom drabbar är unga till medelålders hästar och är vanligast bland ponnyraserna.

EMS (Ekvint Metabolt Syndrom) är ett sjukdomskomplex som används för att beskriva hästar med endokrina och metabola avvikelser, vilka medför en ökad risk för att utveckla fång. PPID (Hypofysär Pars Intermedia Dysfunktion), tidigare kallat ”Equine cushing” är en endokrin sjukdom som framförallt drabbar äldre hästar (över 15 år). De mest utmärkande kliniska symptom man ser hos hästar med PPID är en försenad och/eller en ofullständig fällning av vinterpälsen i kombination med en lång och raggig hårrem (hypertrikos/hirsutism)

En EMS häst är väldigt ”lättfödd” alltså har mycket lätt för att bli fet trots att man ger den mycket små givor foder. Fettdepåerna ser man vanligast i bröst och nackområdet men också runt skulderbladen och vid svansroten. Hos ston och valackarna ser man fettdepåer runt bröstkörtlarna och hos stona ser man en förstorad slidöppning.

Varför är det då så vanligt att ponnyraserna drabbas av EMS?

Shetlandsponny

Ponnyn, framförallt de inhemska raserna som utvecklades för att överleva i karga förhållanden och att kunna överleva långa tider på mycket sparsamt bete. Deras mycket effektiva metaboliska system var designat så att de sparade fett från vår och sommarmånaderna så dom kunde använda reserverna för att överleva vintermånaderna. Dagens ponnyhästar har tillgång till mer kalorier än de är designade att klara av på de rika betesvallar som de nu betar på samt hö/hösilage och utfodring med kraftfoder.

IR – INSULINRESISTENS

OBS-VIKTIGT!

Vet du hur din hästs smärtansikte ser ut ?

Den här hästen har ett tydligt smärtuttryck i sitt ansikte. Studera rynkan över ögat, öronens position, den spända huden kring ganaschen och näsborrar samt mulens form. Teckning: Andrea Klintbjer

Läs mer

Vad betyder då insulinresistens? Jo, det innebär att cellerna har en nedsatt insulinkänslighet, att insulinets funktion är bristfällig och inte stimulerar glukosupptaget på rätt sätt*.

Insulin produceras i bukspottkörteln och är ett hormon med flera roller. Den kanske viktigaste funktionen är att sörja för att blodsockret tas upp av kroppens celler och bli använda som energi, eller lagrat som glykogen i muskler och lever, eller som fett i fettcellerna, för att användas vid senare tillfällen.

När blodsockret stiger efter utfodringen ökas utsöndringen av insulin i blodet. Insulinet ser till att blodsockret tas upp av cellerna och försvinner ur blodet. Normalt klarar kroppen av att hålla blodsockernivån relativt stabilt under dygnet. En stadigt förhöjd insulinproduktion leder till att kroppen reagerar felaktigt på kolhydratintag (kolhydrat allergi). Kroppens celler kan inte ta upp insulinet, det blir kvar i blodet och tillståndet kallas "insulinresistens".

Felaktig utfodring med så kallade ”snabba kolhydrater” ger felaktiga reaktioner på kolhydrater vilket leder till gradvis högre insulinnivåer och ofta också ökad kroppsvikt. En del hästar, liksom människor, utvecklar ”kolhydrat allergi” genom att de utfodras med för arten felaktigt foder.

Mycket troligt är att det finns genetiska orsaker till förhöjd insulinproduktion, dvs. disponerade individer är mycket känsliga för intag av kolhydrater.

*Faktorer som påverkar insulinkänsligheten

Smärta och stress leder till frisättning av kortisol-, noradrenalin- och adrenalin, vilket i sin tur leder till minskad vävnadskänslighet för insulin och därmed förhöjda insulinkoncentrationer i blodet1.

På grund av detta är provtagningsförhållandena mycket viktiga vid diagnostik av insulinkänslighet.

Provtagning av en häst med pågående fång kan till följd av detta leda till överdiagnostik av IR.

Hästar som provtas med avseende på nedsatt insulinkänslighet ska därför alltid vara smärtfria, de ska ej stå på någon behandling och ska ej lida av annan sjukdom som kan leda till sjukdomsstress, då detta kan påverka provresultatet.

Läs mer

LAMINITIS

Fångposition

Laminitis eller fång är inte någon ny sjukdom. Den drabbade hästar även på Aristoteles tid och beskrevs då som kornets sjukdom, troligen därför att den drabbade hästar som åt mycket korn. Den finns beskriven i tidiga skrifter om hästsjukdomar som en plågsam och kostsam sjukdom både för den drabbade hästen och för de som skulle ta hand om den. Sjukdomen drabbar hästar av olika raser, storlek och ålder (Moore, 2010).

Banbrytande resultat vid utförda studier i Australien indikerar att insulinets betydelse vid laminitis kan vara mycket större än man tidigare trott. I många år har forskare ansett att insulinresistens är en trolig orsak till skador som uppstår när vävnaden (laminae) som sammanbinder hovbenet med hovväggen ger efter. ”Vi visste sedan tidigare att hovarna behöver stora mängder glukos” säger Professor Pollit och Dr. Ove Wattle.

Fokusering på insulinets roll

En studie gjordes på fem friska ponnyn utan tidigare sjukdomsbild av laminitis. Man injicerade insulin direkt i halsvenen och samtidigt injicerades glukos för att hålla den nivån normal. Fyra kontrollponnyn injicerades med saltlösning.

Efter cirka 32 timmar hade alla ponnyer som injicerats med insulin utvecklat grad–1 laminitis. Symptomen de uppvisade var att skifta vikten från hov till hov och puls i hovarna. Alla hade efter 55 timmar utvecklat grad-2 laminitis, stel gång och bakbenen ställda under sig.

Genombrottet i den här studien var upptäckten av att de olika beståndsdelarna i den ursprungliga teorin stämde nästan helt, men dessa beståndsdelar kom i fel ordning. I stället för ett dåligt upptag av glukos i hoven orsakade hög insulinnivå i blodet laminitis. Ett dåligt glukosupptag i andra delar av kroppsvävnaden orsakar hög insulinnivå och hög insulinnivå orsakar laminitis.

Vetemjöl kan ge fång

Vete klibbar lite, en egenskap som vi utnyttjar för att hålla ihop pellets säger Malin Hildegård på Krafft. Från SLU säger man; Vetefodermjöl är mycket finfördelat och kan bidra med störningar i mag- och tarmkanalen.

Veterinär Ove Wattle berättar i en artikel i Hippson (se länk) att även om man inte exakt vet mekanismerna bakom fång så går det att framkalla det på konstgjord väg, vilket man också har gjort i försök.
Ger man en häst fem kilo vetemjöl så kan den få fång. Slangar man i den stora mängder socker så får den också fång. Fång är relaterat till mängden kolhydrater som kommer ut i grovtarmen, säger han.

De första symptomen på fång uppträder inom 24 till 48 timmar. De brukar vara ökad (starkare och därigenom lättare att känna) puls i digitalpulsen – den puls man kan mäta vid kotan, temperaturhöjning i hovarna och att hästen skiftar vikt mellan benen. Därefter går det ganska fort.

Eftergiften i kronranden, som orsakas av att hovbenet ändrar läge, kan uppträda inom 24 timmar. Det är också då hästen får sin fångrand även om den inte syns i väggen förrän efter den vuxit ner under fem till sex veckor.

Fångränder ska inte förväxlas med foderränder, där hoven har samma vinkel och höjd i jämförelse med kronranden både före och efter själva randen. De orsakas i stället ofta av ämnen som påverkar blodkärl. Som exempel kan nämnas en aminosyra som förekommer i tidigt bete, histidin, som också ofta ger hästen tjocka ben och svullna spottkörtlar. Histidin kan av vissa tarmbakterier omvandlas till histamin i grovtarmen, men det behöver inte vara något farligt för hästen. 

Alla hästar på bete får av och till lite puls, det är inget man behöver oroa sig för. Men man ska inte ignorera detta på en häst som haft fång, säger Ove.

PPID - Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (Cushing)

PPID orsakas oftast av sjukdomar i hypofysens vilket i sin tur leder till förändringar i hormonsyntesen. Förändringarna består i att ett eller flera hormoner produceras i onormal mängd.  

Tidigare benämning på PPID på häst var Cushings syndrom eftersom symtomen som ses vid sjukdomen ansågs orsakas av förhöjda kortisolvärden.

Flera av de symtom som ses hos hästar med PPID kan också ses hos hästar med så kallat Equine Metaboliskt Syndrom (EMS). Exempel på sådana symtom är fettansamling längs nacke och skap, nedsatt fruktsamhet, fång, hyperinsulinemi och förhöjda glukosvärden. EMS drabbar också ofta samma typ av hästar som drabbas av PPID, något äldre ponnys och Morganhästar. En intressant teori, som ännu inte bevisats, är att oxidativ stress på grund av en förändrad metabolism vid EMS i förlängningen kan orsaka PPID. På grund av att symtomen är så lika är det viktigt att försöka hitta diagnostiska metoder för att differentiera mellan PPID och EMS.

Många hästar med PPID utvecklar kroniska fångtillstånd.

Med stöd av olika undersökningar har men sett att förhöjda glukokortikoidkoncentrationer i blodet under en längre tid, till exempel vid Cushing hos häst, orsakar sådana strukturella förändringar i hoven att lamellförankringen försvagas.  Denna försvagning kan bidra till att andra mer traditionella orsaker leder till fång, till exempel hög belastning av hoven och livmoderinflammation. 

Ytterligare en teori är att kortisolet orsakar insulinresistens som leder till förhöjda glukosnivåer i blodet. Hästar som behandlats med kortison löper risk att utveckla PPID.

Mineralbrist orsakar insulinresistes (IR) hos Häst

Publicerad den 11 september 2017 av Dr. Kellon

Minesyl kg och Vitosyl-E+Se   kg

"Mineraler har direkt och indirekt medverkan i praktiskt taget allt som händer i kroppen, och har viktiga effekter på insulinresistens (IR) eller dess konsekvenser. IR är annorlunda hos hästen än hos människan, men det är samma grundläggande principer som gäller. Det finns bevis på aktiverat antioxidantskydd i vävnaderna hos IR-hästar.

Att hästen kan bygga sitt egna antioxidantbaserade försvar är mest effektivt. Detta inkluderar SOD- (superoxiddismutas ett enzym som neutraliserar fria radikaler som bildats från stress, gifter och sjukdom), katalas- (enzymet ingår i skyddet mot fria radikaler) och glutationperoxidasenzymsystemen (glutationperoxidas är nödvändigt för att förhindra att fettet i kroppen härsknar) såväl som antioxidanterna glutation (kroppens mest kraftfulla antioxidant), Coenzym Q10 (antioxidat som skyddar hjärta och kärl).

De här antioxidanterna bildar kroppen själv, så kallade endogena antioxidater, med hjälp av karotenoider och A-vitamin, flavanoider och E- och C-vitaminer.

SOD kräver absolut mineralera koppar och zink för att fungera. Katalas kräver järn vilket inte är ett problem eftersom det i den typiska hästdieten finns mycket järn.

Glutationaktiviteten är beroende av Selen vilket är en mycket vanlig mineralbrist. Selen är också nödvändigt för att generera den aktiva formen av sköldkörtelhormonet T3 från T4. Selenoproteinerna (selenprotein är liksom E-vitamin en antioxidant fast cirka tusen gånger mer aktivt än E-vitamin, det förhindrar effektivt oönskade jäsningsprocesser och är därför viktigt för cellernas syreförsörjning är viktiga för immunförsvaret och man har precis börjat se på djupet av den funktionen. Både IR- och PPID-hästar är benägna att utveckla inflammatoriska och allergiska immunreaktioner snarare än att använda immunsystemets mer avancerade funktioner.

Zinkbrist är vanligt och lågt serumzink är associerat med IR- och typ 2-diabetes hos människor och råttor. Tillskott av Zink har visat sig vara ett bra skydd mot att utveckla typ 2-diabetes i råttstudier. Exakt varför har inte klargjorts. Det är känt att zink är viktigt på flera nivåer, involverad i insulinfrisättning samt att vara en viktig antioxidant för bildning av SOD.

Liksom zink är koppar avgörande för SOD-funktionen. Kopparbrist orsakar IR och fettlever hos råttor. Lågt leverkopparvärde finns hos människor med fettlever. Kopparbrist är också kopplad till förhöjt leverjärn hos insulinresistenta (IR), vilket är ett känt problem hos IR-hästar också.

Magnesium har förknippats med IR i fyrtio år och hundratals studier på människor har gjorts som finns dokumenterade. Magnesiumtillskott är inte en behandling, men genom att korrigera en brist blir sjukdomen lättare att kontrollera. Magnesiumtillskott  och magnesiumstatusen i kroppen är båda starkt förknippade som skydd mot IR. Upptag och värde försämras när man utvecklar IR. Tillskott och magnesiumstatusen blir en ständig cykel för att tillståndet skall hålls under kontroll.

En studie som gjordes 2013 omfattade nästan 2000 människor som inte hade diabetes och  följde dem  i 15,6 år. Magnesiumintag var en "signifikant skyddande faktor" mot typ 2-diabetes, inklusive att utveckla IR till diabetes. Forskare kan förutse vilka som sannolikt blir IR genom att titta på deras magnesiumnivåer.

Magnesium ökar insulinreceptorernas känslighet, det har man sett i en experimentell IR studie på gnagare. Magnesiumbrist påverkar insulinsignaleringen. Brist har också kopplats till aktivering av allergiska och inflammatoriska reaktioner.

Jod är väsentlig för produktion av sköldkörtelhormon. Låg jodstatus har identifierats hos människor med typ 2-diabetes. Normal sköldkörtelfunktion krävs för insulinkänslighet och

IR-hästar kan också ha låga sköldkörtelhormonnivåer i vissa fall. Detta är förmodligen ett euthyroid syndrom (ett samlingsnamn på onormala sköldkörtelvärden där orsaken finns någnannanstans än i sköldkörteln), vilket betyder att det är en effekt snarare än en orsak. Hos de flesta av dessa hästar, med korrekta nivåer av Selen och Jod, och kontroll av IR, kommer sköldkörtelvärdena att stiga igen. Låg sköldkörtelfunktion är inte en primär del av syndromet, men kan göra vissa hästar mycket deprimerade och trötta. Sköldkörteltillskott kan användas, men genom att ta itu med den verkliga orsaken, näringsbrist, blir sköldkörtelns värden normala igen.

Krom har varit viktigt för människor men förmodligen på grund av att bearbetade livsmedel,där många viktiga mineraler avlägsnas, så uppstår birster. Krom krävs för ett normalt cellulärt svar på insulin men det exakta kostbehovet är okänt.

Kromillskott till IR-hästar har i de flesta fall inte hjälpt. Gräs absorberar krom mycket effektivt och marknivåerna är rikliga i de flesta områden. Vi har endast observerat ett problem och det är när hästar äter hö som odlats på alkaliska jordar, där växterna kanske inte absorberar krom lika lätt.

Det bästa man kan göra för att stödja en IR-häst är att fodra med grovfoder som är lågt på socker- och stärkelse och med balanserat intag av viktiga nyckelmineraler".

Eleanor Kellon, VMD

FINNS DET NÅGON HJÄLP?

Endofor  kg, MSM  kg, PälsoHov  kg och Gentifor  kg

Det finn många olika medel att understödja hästen som drabbats. I första hand är det naturligtvis viktigt att begränsa intaget av så kallade ”snabba kolhydrater” alltså utfodra med bra kvalitet på grovfoder och om man anser att hästen skall ha kraftfoder att enbart använda hel havre (havre rekommenderas av den Holländske foderrådgivaren Vincent Hinnen). Havre innehåller betaglukan, en sorts fibrer som är bildar geler i vattenlösning, det gör näringsupptagent långsammare och förhindrar snabb stegring av blodsockret. 

Fodertillskott som MSM som kan verka antiinflammatoriskt, MSM har även en uppmjukande effekt på de insulinresistenta cellerna och gör dem mottagliga för insulin. PälsoHov understödjer en frisk hov kan vara till stor hjälp åt de hästar som har anlag för Laminitis. För att understödja ett friskt hormonellt system kan man också ge hästen Endofor för henne och Gentifor för honom.

OBS
Om hästen redan har utvecklat fång rekommenderas Colofor, MSM och Cirkulafor för att understödja i det akuta skedet.Det är också viktigt att tänka på den mikrobiella populationen av tarmbakterier som i de flesta fall i samband med ovanstående besvär är i kraftig obalans. Vi rekommenderar Equifilier för att understödja den balansen.

TILL WEBBSHOP

HÄR KAN DU HITTA INFORMATION OM DE ENSKILDA PRODUKTERNA

DET VERKAR HOPPFULLT FÖR EMS - HÄSTARNA

Det händer allt oftare att veterinärer ordinerar grovfoder med en viss profil till hästar med speciella behov. En av dem som hästägarna då kontaktar är grovfoderproducenten Fredrik Larsson i Västmanland och hans företag GreenFeed. En annan är veterinären Jesper Ordell från Uppsala, som har tagit steget till att själv bli grovfoderproducent för att kunna leverera nischat grovfoder till hästägare. Hans företag heter Vetfoder.

Båda producerar lågsockerfoder som ordineras särskilt till hästar som har ekvint metabolt syndrom, är insulinresistenta och har eller riskerar fång kopplat till insulinresistens. Hästar med anlag för korsförlamning av typen PSSM (polysaccharide storage myopathy) är en annan grupp som gynnas av låg sockerhalt.

Många hästar som har problem med insulinresistens och fång skulle må mycket bättre av att stå på grovfoder med låg sockerhalt. Det bekräftar Johan Bröjer, docent vid SLU, som forskar just på insulinresistens och fång i relation till utfodring.

– Gör man inget åt deras utfodring så blir de inte bättre, för det finns ingen annan behandling att tillgå, säger Johan Bröjer.

Radio Intressant, läs och lyssna

Källa

http://www.hippson.se/artikelarkivet/veterinar/fang-en-komplex-sjukdom.htm

file:///C:/Users/Elisabeth/Downloads/07-158.pdf

Hippson, SLU, Veterinär Magazinet

Länk till Dr. Kellons artikel