HÄSTENS SÖMN

 VET DU ATT HÄSTEN HAR SAMMA TYP AV SÖMN SOM OSS MÄNNISKOR  

De olika sömndjupen kallas REM-sömn och orotsömn (NREM-sömn). Hästen sover inte åtta timmar i sträck utan deras sömnperioder är uppdelad till cirka femton minuter åt gången och omkring tre till fyra timmar per dygn. 
Dom sover mer på natten än på dagen och deras sömnperioder består, kan man säga, av tre faser. Dom sover oftast i grupp om dom har möjlighet och det alltid en vaken som håller vakt.

En fas är när hästen dåsar vilket den gör stående genom att den kan låsa vissa senor i benen. Den står och hänger med huvudet, tappar läppen och vilar på bakbenen, ett i taget. 
Den andra sömnfasen är den vanliga orotsömnen som den kan göra stående men också liggande på mage med benen under sig och med nosen i marken. Den tredje fasen är REM-sömnen och den kan hästen bara komma in i när den ligger utsträckt på sidan med stöd åt huvudet. Hästen har stort behov av REM-sömnen och den kan inte kompenseras med någon av de andra faserna.

Hästen behöver alltså en trygg och lugn plats för att få sin viktiga REM-sömn så tänk på det när ni utformar hagar, att det finns torra ställen som är inbjudande med bra sikt eller att det är lugnt i stallet.

Eftersom den är ett flyktdjur är det inte helt ovanligt att hästen inte kan slappna av och sova på grund av stress, oroliga boxgrannar eller något annat som stör den. Det här med sömnen kanske man inte tänker på utan tror att hästen får den sömn eller vila den skall ha, men vi ser ofta i håranalyserna att hästarna är ”sömnlös”.

Om man märker att hästen inte kan sova eller dåsa av på grund av till exempel stress kan man ge den Räddningsdroppar eller blanda en specialblandning till den för att minska stressen.

Hästar har speciella senor i benen som göra att benen kan låsas och inte trillar omkull vid sömn, vilket vi människor skulle gjort. Detta gör att hästen inte behöver använda så mkt muskelstyrka för att stå och sova. När hästen ligger ner trycks kroppen ihop delvis vilket gör det svårare att andas för hästen, därför väljer de ofta att stå, men de flesta hästar ligger ner ca en gång per dygn, förutom gamla och sjuka hästar eller ston som ska föla. Det är tungt att lägga sig och resa sig för hästen. Ett föl har det lättare och gör det därför oftare.

Systemet är emellertid inte helautomatiskt, och därför kan djuren inte sova stående under längre perioder. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid.

NARKOLEPSI HOS HÄST

Narkolepsi är en ovanlig sovstörning som karaktäriseras av okontrollerbara perioder av sömn och förlust av muskeltonus. Man tror att vid narkolepsi finns en biokemisk abnormalitet i hjärnstammen. Det finns beskrivet att de flesta fallen börjar visa sig vid sex månaders ålder, men det förekommer att hästar börjar visa symtom först i vuxen ålder. Symtomen varierar från lindrig muskelsvaghet till fullständig kollaps. 

"Äkta" narkolepsi förekommer på häst men är inte så vanligt. Det är mer vanligt att de får narkolepsiliknande symtom, men att de symtomen beror på brist på sömn/vila och att hästen på grund av mental utmattning får dessa symtom.
Typiska symtom är att hästen somnar stående, och att benen viker sig och hästen faller för att direkt gå upp igen och "vakna". En anledning till den mentala utmattningen kan vara en ny häst i stallet/hagen, miljöbyte, ändrade rutiner när det gäller utevistelse/andra hästar i hagen eller i närliggande hagar. Hästen får ett behov av att "hålla koll" på sin omgivning och kopplar inte av, får inte vilan som han behöver och blir så trött att att han i vissa fall får narkolepsiliknande symtom.
Om man kommer tillrätta med varför hästen inte kan vila och ändrar detta försvinner symtomen efter en tid.

Som tur är sover många djur mycket lite och endast korta stunder varje gång – för vissa arters vidkommande bara ett par minuter. De flesta djur lägger sig även ned då och då. Systemet med att låsa lederna har antagligen utvecklats för att det är för farligt för växtätarna att ligga ned och sova under längre tid. Det är dock en myt att en sovande häst eller ko inte skulle kunna resa sig upp igen, om den har trillat.

TÄNKBARA ORSAKER
Osteochodros av halskotpelaren, artros av facettleder i halskotpelaren, trauma till kotpelaren eller huvudet och virusinfektioner är några av de vanligaste orsakerna till neurologiska symtom i Sverige. I övriga världen tillkommer en del andra diagnoser. Kraftig leverpåverkan kan också orsaka neurologiska symtom.

Levern har många uppgifter och en av dom är att filtrera bort toxiner från blodet. Levern är organismens överlägset största körtel och den filtrerar över 600 liter blod (på en människa) varje dygn. Den framställer ämnen för nedbrytning av inträngande virus och bakterier, bryter ner mjölksyra, avgiftar skadliga ämnen från kemikalier. Levern bildar bl a enzymer (Q10), lecitin, kolesterol och blodalbumin. Levern lagrar järn, koppar och spårämnen och de fettlösliga vitaminerna. Det kan ju vara av intresse att veta att de stora doser vitamin D som rekommenderas inte gör någon nytta om levern inte kan bilda enzymer som kan aktivera det.

Levern inte bara neutraliserar gifter, den har stor funktion genom att kontrollera nervsystemet och en överhettad lever kan utlösa depressioner och ilska. Det finns ju ett ordspråk som säger ”hetlevrad” medans en underfungerande lever ger en tillbakadragen och trött individ

Tungmetaller har stor dragningskraft på nervvävnad samt fettrika organ som hjärnan och levern. Eftersom tungmetaller som järn, aluminium, kvicksilver, kadmium, barium och strontium alla har en positiv (+) elektrisk laddning så dras de automatiskt, som till en magnet, till negativa (-) elektriska laddningar av nervimpulser.

De tungmetaller som finns i vacciner sprutas direkt in i kroppen och vaccinadjuvanserna har kommit att bli enormt inflammationsframkallande bland annat genom de tungmetaller de innehåller.

I dagsläget injiceras även nanopartiklar av järnoxid som kontrastmedel vid magnetkameraundersökningar. De största nanopartiklarna är i storlek som virus, fint metallstoft och de allra minsta är inte större än gasmolekyler.

När immunsystemets vita blodkroppar kallas in för att neutralisera de främmande ämnena fraktas dessa till hjärnstammens föreningspunkt, DVC, där kranialnerverna överlappar varandra och på så vis uppstår inflammationer som går ut i någon av de tolv kranialnerverna.

Slutsatsen man kan dra är att de tungmetaller som ligger i spårmängder och som sprutas intramuskulärt, kan sprida sig i nervbanorna. Det är känt att de kan orsaka diverse symptom om de inflammerar kranialnerver. Symptomen beror på vilken av kranialnerverna som inflammeras, om det är kranialnerv fem så kan det ge upphov till ansiktsförlamning hos både människor och djur men även så kallad headshakingsyndrom hos hästarna.

Man får ju även se om det fattas hästen näringsämnen som kan bidra till symptomet, eller att hästen fått en vaccinationsskada. Tungmetaller som finns i vacciner vet man kan påverka nervsystemet och orsaka neurologiska symptom,

Läs om vacciner här

En mananalys kan ge klarhet i vad som orsakar symptomet.

Här kan du läsa mer om mananalys

 

 

SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

 SENOR OCH SENSKADOR HOS HÄST

Belastningen i nedslaget på framhovarna uppgår till ca 1 500 kg när hästen travar i tävlingstempo

Hos galopphästar är det oftast de ytliga böjsenorna som drabbas av skador. Senan töjs otroligt mycket och gränsen där den kan gå av är väldigt nära vilket gör att skaderisken är stor. Hos travhästen är det oftare gaffelbanden som tar stryk även om både djupa- och ytliga böjsenorna ofta drabbas av skador. Naturligtvis, beroende på vilka arbetsuppgifter en häst har, så varieras skadorna eftersom de olika senorna har olika uppgifter. Senorna har ju också till uppgift att skydda musklerna från att skadas. Senornas förmåga att generera energi och bära tunga laster under längre tidsperioder, utan att drabbas av syrebrist, beror på att de inte har lika riklig blodcirkulation och hög syreförbrukning som musklerna.

Senorna är mycket elastiska och består av längsgående kollagena fibrer som är dragfasta och elastiska. Hos en vuxen häst är senorna till största delen uppbyggda av ett kollagen som är hårdare och har högre draghållfasthet. Hos de unga hästarna består senorna till största delen av ett tunnare och mer elastiskt kollagen som inte har samma hållfasthet.

En viktig sak att tänka på när man skall läka skador på senor och ligament är att de har mycket lägre syreförbrukning än muskelvävnad vilket gör att läkningstiden blir mycket längre.

Skadorna kan visa sig som blödningar, inflammationer och bristningar i senfibrerna där orsaken kan vara att träningen har ökats för snabbt så vävnaderna inte hunnit anpassa sig. De kan ha utsatts av för hög belastning där det då orsakats trauma och det uppstår mikroinflammationer. När dessa inflammationer läker bildas det ärrvävnad och risken för nya skador på ett redan drabbat område ökar.

Andra orsaker än belastning kan ju vara att senorna blir överhettade och torra samt att det uppstår ett surt pH som också är skadligt och orsakar inflammationer. Äldre hästar är ju av naturliga orsaker mer benägna att få skador än de yngre.

KISEL - UNIVERSALMEDLET

Kisel är universalmedlet när det gäller att motverka skador i senor, bindvävnader, blodkärlen och i alla vävnadsstrukturer. Kisel påverkar bildning av bindvävnad och vid djurförsök har man konstaterat att kiselfattig föda har samband med förändringar i broskmatrisen.

Vid träning och tävling ökar behovet av kisel markant så närvaron av tillräckliga mängder kisel är därför väsentlig för uppbyggnaden av friska senor hos hästarna.

Som kuriosa kan jag nämna att vid stress hos människan ökar adrenalinhalten och man kunde konstatera att kiselhalten i aortan sjönk med 20 % men med kiseltillägg återställdes blodkärlens väggar till endast smärre förändringar. Studier på friska människor visar att blodkärlen hos dem innehöll 14 gånger mer kisel än i blodkärlen som uppvisar patologiska förändringar.

Kisel samarbetar nära med Kalciumfosfat, Kalciumfluor, Magnesium och Järn. Mineralerna finns i Kalfosmin med understödjande vitaminer.

Källa: Loeper och Golan, (Pfeiffer, C.C., Gothier P-I., Paris, Debard 1983, s 327-30). (Charliste E.M, Ciba Foundastion Symposium 1988, 123-39, ISSN 0300-5208). (Scmidt och Bayer).

KALFOSMIN

 ESSENTIELLA NÄRINGSÄMNEN FÖR VÄXANDE HÄSTAR

Arabföl

Näringsämnena i Kalfosmin är essentiella för växande hästar eftersom de är viktiga näringstillsatser för starka ben och leder.

Kalfosmin är näringstillsatser som förebygger påfrestningsskador, ledinflammationer och benskador, speciellt hos trav- och galopphästar. Medlen kan även ges till andra tävlande djur som lider av problem med benbyggnad, leder och metabolism.

Det är ett välkänt faktum att kanske endast 20 - 25% av fölen i ett travstall någonsin har en chans att tävla på travbanorna. Resten lider av tillväxtstörningar, ämnesomsättningsstörningar samt skador, fastän de i övrigt skulle vara i stånd att göra tillfredsställande resultat.

Veka kotor, felaktig benställning, grova utvecklingsstörningar i den nedre delen av benen, degenerativ artrit, lösa benbitar och ojämn bentillväxt är inte så ovanligt hos fölen. Det är viktigt för fölets hållbarhet att minska frekvensen av felaktiga benställningar under de första månaderna.

Regelbunden hovvård är viktig för att understödja en korrekt benställning. Men för att utveckla ben, senor och ledbrosk är stoets utfodring och sedan fölets utfodring i samband med att det får fast föda av största betydelse. En frisk mage och de rätta tillskotten är a och o för att fölet skall kunna utveckla starka ben, leder, brosk och vävnader.

Kalfosmin är ett tillskott som ges till dräktiga ston, ca 1 - 2 månader före beräknad fölning. Bra för unghästens utveckling av leder och hovar.

KALFOSMIN

Kalfosmin 2 kg

Sammansättning: Laktos, Calcium phosfat, Magnesium fosfat
Tillsatser: Calcium fluor, Ferrum fosfat, Silicea, Zink, Koppar, Bor, Betakaroten, D-alfa tocoferol, Natriumaskorbat och Boswelia.

 
Calc. phos Försenad tillväxt, svaghet i benstommen, blodets koaguleringsförmåga. 
Magnesium phos Verkan är speciellt utpräglad på den glatta muskulaturen och hjärtmuskulaturen. reglerar aktiv kalcium transport och har stor inverkan på bendensiteten. En brist kan leda till försämrad utveckling av skelettet.                            
Calc. Fluor Upprätthåller vävnadernas elasticitet. Påverkar huvudsakligen den elastiska bindväven, muskler- och senfästen.
Ferrum phos ökar hemoglobinets syreupptagande och syretransporterande förmåga.
Påverkar gynnsamt muskelfunktion och muskelspänst i alla muskelsystem.
Silicea Vid dålig benbyggnad i kombination med Calcium phos. Bra vid ömma hårda körtlar och svaga ömma leder. Silicea i kombination med Calcium fluor stimuleras bildandet av bindvävsfibrer Kisel – ingår som viktig komponent i brosk, bindväv, senor och hud. Studier har visat att vid stress som hästen utsätts för vid t.ex. träning och tävling ökar behovet av kisel markant för att uppehållas kärlens elasticitet och motverka förkalkning.
Sinnesstämmning: Svårigheter att bestämma sig.
FosforFosfor är ett livsnödvändigt grundämne som framställs ur naturliga mineraler. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor är viktig för bildning och stärkning av ben och tänder och är även viktig för balansen av syra och bas i kroppen samt energiproduktion till kroppens energikrävande funktioner.
Bor en mycket viktig mineral där en brist kan leda till benskörhet. Bor minskar utsöndringen av kalcium, magnesium och fosfor från kroppen. Bor deltar även i kroppens egen produktion av D3 vitamin. Bor finns inte i stora mängder i naturen. Bor minskar utsöndringen av kalcium, magnesium och fosfor från kroppen. Bor deltar även i kroppens produktion av D3-vitamin.
zink och koppar
Zink Man har funnit att nästan alla ämnesomsättningsfunktioner är beroende av zink. för cellernas utnyttjande av järn samt för upptag av A-vitamin.
Koppar medverkar vid bildandet av bindvävsfibrer, och vid omsättning av C-vitamin
 
A-, C- och E-vitaminer
Det är nödvändigt för bindvävnadens och benstommens hälsa att C-vitamin samtidigt finns närvarande. Träning och stressituationer ökar behovet av C-vitamin. C-vitamin är nödvändigt för upptag av järn.
Vit A understödjer kollagenet vilket är nyckelkoponenten vid understödjande av ledstrukturen, senor och ligament. Vit D ökar upptaget av kalcium.
Vit E är en viktig komponent i kroppsomfattande antioxidantförsvar och spelar en viktig roll i immunförsvar, kardiovaskulära, cirkulations-, neuromuskulära och reproduktiva funktioner.
 
Boswelia Serrata är en ört som sedan långt tillbaka är känd för sina smärtlindrande
egenskaper. Boswellia Serrata är - precis som Gurkmeja - naturligt antiinflammatorisk vilken bidrar till friska leder. Örten har också använts för smärtlindring vid ledgångsreumatism.