fredag 11 januari 2013

HÄSTENS MAGE


HÄSTENS MAGE


Munhåla
I munnen startar nedbrytningen av de olika näringsämnena. Grovfodret mals med hjälp av kindtänderna och blandas med saliven och det kan bildas mellan 40 - 60 liter saliv per dygn. När hästen tuggar blandas fodret med saliven för att göra det lättare att svälja ner. Saliven startar produktionen av magsaft. Om produktionen av saliv är för liten påverkar hela systemet med en försämrad matsmältningsprocess.

Foderstrupe
Foderstrupen är ett muskelrör med tvärstrimmig och glatt muskulatur och där sker en peristaltik, framåtskjutande rörelser, som för maten från munnen och ner till magen.

Mage
Magens körtlar producerar magsaft tjugofyra timmar om dygnet som en del i matsmältningsprocessen - även när hästen inte äter. Om hästen utfodras med för
koncentrerat foder fyller den sitt näringsbehov fortare än den är ”programmerad” att göra. Det beror att hästar i vilt tillstånd betar 16-18 timmar per dygn och deras födoämnen är magra. Hästens mage är relativt liten och rymmer mellan 8 - 15 liter.

Hästens saliv innehåller bikarbonat vilket neutraliserar magsyran när hästen äter. När hästen slutat äta sjunker pH värdet igen. Om hästen inte äter under ett dygn sjunker pH värdet ner till 1,6. Om hästen har fri tillgång till hö under dygnets 24 timmar ligger pH värdet på 3,1

Fodret stannar i magen mellan 1-6 timmar. Hö stannar några få timmar innan det går till grovtarmen för att jäsa. Pellets, mysli och säd, utom havre, stannar i magen cirka 6 timmar. Havre har ett tunt skal och kan därför, under loppet av ett par timmar, lösas upp av mgsaften till en flytande massa. 
Efter en måltid skall hästen vila minst ½ timmes vila för att så mycket som möjligt av fodret skall övergå i tunntarmen så att magen inte längre är sprängfylld.

Man har sett exempel på att hästars magar har sprängts genom att hästen sätts i ett snabbjobb strax efter att den blivit fodrad. Man har även sett magsprängning hos hingsten som tagits direkt efter utfodring till betäckning.

I magens lägre del stimulerar de hormonella gastrincellerna, som består av aminosyror, de magsyraproducerande körtlarna att producera magsyra. Gastrin är känd för att vara en mycket sur molekyl men hästens gastrin innehåller den basiska amonosyran lysine. Magsyran är så stark att den kan förstöra magens slemhinna utan problem om inte denna var skyddad av en "bikarbonatbarriär". En annan mycket viktig funktion för att skydda magslemhinnan och återbilda densamma är epitelcellernas funktion, de kan reparera en skadad slemhinna på några timmar.

Histamin och Gastrin

Histamin är ett ämne som bidrar vid stimulering av saltsyra. Histamin frisätts exokrint medan gastrin utsöndras endokrint och når saltsyrecellen via blodet. När födan fyller ut magsäcken frisätts gastrin till blodet genom mekanisk och kemisk stimulering. 
Det förekommer alltså ingen nervös stimulering av magsaftsekretionen som hos vissa andra djurarter och en viss basal sekretion av magsaft pågår ständigt till magsäcken. 

Det är en viss skillnad i sekretion av magsaft om hästen äter grovfoder eller kraftfoder. När grovfodret når magsäcken stimulerar detta till en snabbare sekretion av gastrin och i sin tur magsaft än vad kraftfoder gör. Detta beror på att kraftfoder inte utgör samma volym som grovfoder när det kommer ner till magsäcken. Sekretionen av magsaft fördröjs två till tre timmar när hästen enbart äter kraftfoder. 

Den högsta och mest långvariga förhöjda gastrinvärdet noterades när hästen hade fri tillgång till hö. 
Hö och havre gav en liknande koncentration men under en kortare tid. 
När man gav enbart havre resulterade det i en långsammare frisättning av gastrin men koncentrationen varade längre efter utfodring.

Hästens immunförsvar reagerar också på olika typer av foder och ger signaler till immunförsvaret vilket svarar med att utsöndra inflammationsproducerande signalsubstanser. De här signalsubstanserna påverkar mastceller till ökad frisättning av bland annat histamin. Ökad frisättning av histamin orsakar en ökad sekretion av gastrin och förloppet ökar bildning av magsafter. Magsaften innehåller väldigt aggressiva komponenter som kan bryta ner magslemhinnan mycket snabbt. Mest utsatt är den nedre delen av magsäcken.

Varför får hästar magsår?
Några tänkbara faktorer är felaktig utfodring med för långa tidsintervaller där magen blivit tom, vilken typ av foder man ger, för stor utfodring med kraftfoder och att pH värdet i magsäcken sjunker samt behandling med NSAID-behandling.

Symptom på magkatarr och magsår
Det finns många kliniska tecken och symptom som kan associeras med magkatarr/magsår hos hästen. Det är viktigt att notera att en del hästar med magkatarr inte uppvisar så  stora symptom. Men en uppmärksam ägare/skötare/tränare märker en konditionsförsämring, trötthet och ibland dålig aptit. En del hästar uppvisar ett enda symptom; lågt HB.

Om hästen utvecklar magsår blir symptomen oftast mer synliga. Dålig och glanslös päls, kolik, muskeltrötthet, hästen äter inte utan tappar vikt. Stor salivutsöndring eller muntorrhet, svullna körtlar under ganascherna är några symptom. Hästen reagerar med irritation när jorden skall dras åt, har spänningar i ljumskarna vilket leder till kort baksteg, problem med knän, kotor och kan ha dålig hovkvalité.

Magkatarr/magsår kan också vara av allergiskt ursprung. Hästen reagerar med ökad histaminutsöndring i magen vid överkänslighet mot ämnen som kan finnas t ex i fodret. Histaminet ökar bildningen av magsyra vilket leder till inflammation och sår.

Ett annat symptom på magproblem kan visa sig som obalans på sköldkörteln.  Mag- och sköldkörtelsjukdomar kan ha en gemensam orsak och vara av allergiskt ursprung. Sköldkörtelns hormoner påverkar indirekt binjurarnas funktion och dess medverkan i kalium/natriumbalansen. Sköldkörteln är också delaktig i kalciumbalansen och samverkar med bisköldkörtlarna. Ett symptom på kalciumobalans är muskelkramper.


Gastroskopibilder av en häst med magsår
Detta är foton som vi har fått från en av våra klienter i USA. Dennes häst fick, efter upprepade kolikanfall, diagnosen magsår när den undersöktes vid University of Florida. Bilderna nedan är tagna vid gastroskopier som utfördes på hästen före, under och efter avslutad behandling med Gastrofor*. Hästens veterinär David Sausville, D.V.M.,M.S. valde att använda Gastrofor som enda behandlingsmetod. Man ändrade också hästens foderstat. Den fick fri tillgång till hö och det pelleterade fodret byttes ut mot hel havre.





 GASTROFOR

Vi rekommenderar Gastrofor för att understödja en väl fungerande mage. Finns i förpackning om 1 kg och 4 kg.


Gastrofor – musklernas funktion

M. brachiocephalicus, funktion:

Fixerat huvud           - drar, lyfter benet framåt
- sträcker bogleden

Fixerat ben               - böjer halsen framåt (ventralt)
- böjer huvud och hals åt sidan (lateralt)
- sträcker huvudet

Stillastående - armbågssträckare

M. multifidus cervicis, funktion:
- böjer nacken åt sidan
- roterar huvudet åt sidan

M. trapezius, funktion:

Pars cervicalis - scapula dras framåt och uppåt
- frambenet abduceras

Pars thoracica - scapula dras bakåt och höjs uppåt
- höjer halsen (fixerat ben)
Gemensamt - drar scapula framåt och uppåt

M. triceps brachii, caput longum, funktion:

Sträcker - armbågsleden
Böjer - bogleden
Fixerar - armbågsleden vid stående

Viktig sträckare.

M. triceps brachii, caput laterale, funktion:

Sträcker - armbågsleden
Böjer - bogleden

M. pectoralis profundus, funktion:

Benet i svävningsfas - frambenet dras bakåt och in mot medianplanet
                                    (mot kroppen)

Benet i fixerat läge - bålen dras framåt
- stabiliserar bogleden