tisdag 23 oktober 2018

MIKROVÅGOR


MED KUNSKAP OM RISKERNA MED STRÅLNING 
ÖKAR MÖJLIGHETEN ATT FÖREBYGGA SKADEVERKNINGARNA


Wi-Fi strålning kan orsaka sterilitet
Alla verkar älska sitt Wi-Fi, tillgång till Wi-Fi betyder att man kan titta på sin favorit såpopera på surfplattan medan man är på resande fot. Nästan varje gata i varje stad är nu Wi-Fi mättad.

VAD ÄR Wi-Fi?

Mikrovågsugn i höjd med huvudet, varningsskylt?
Frekvenserna som används för att överföra Wi-Fi hamnar i området som kallas mikrovågor - samma som ugnen i köket. Mikron kom på 1970-talet och blev fort populär när alla kaféer behövde ett snabbt sätt att värma upp maten.
Mikrovågor, som ett medel för snabb upphettning, hade nyss upptäckts men forskare uttryckte tvivel om säkerheten att använda mikrovågor för ändamålet. När de då introducerades var de första mikrovågsugnarna stora rostfria lådor med cirka två centimeters blyfoder, detta för att skydda användaren från skadlig mikrovågsstrålning. De snabbmatsställen som köpte ugnarna krävdes, enligt lag, att deras personal var specialutbildad för att använda ugnarna och måste bära blyfodrade förkläden för att skyddas från att bli sterila av mikrostrålningen.

Att bli steril var inte det enda problemet. En fullskalig studie gjordes vid Schweiziska federala tekniska institutet och Universitetsinstitutet för biokemi av Dr. Hans Hertel och Bernard H Blanck som publicerades 1992. Studien visade mycket tydligt att de matvaror som tillagades i en mikrovågsugn skapade stora förändringar i kroppens biokemi, särskilt för blodet, vilket orsakade cancerframkallande ämnen. Den offentliga rapporten förbjöds av de schweiziska domstolarna på begäran ad det schweiziska FEA (en organisation för alla stora företag inom hushållsapparater; https://www.fea.ch/).

Som tur var spreds studien till Human Rights Court och publiceringsförbudet upphävdes. Varken tidningar eller TV rapporterade om denna studie. Om någon annan produkt skulle ha lika förödande effekter på kroppen skulle de förmodligen blivit förbjudna eller i alla fall ha hälsovarning på dem, men inte mikrovågsugnarna.


MOBILER
Vad händer med barnen och mobilvågorna
Nästa utvecklingsstadium med användning av mikrovågor var med mobiltelefoner. Så gott som alla människor använder mobiltelefoner flera gånger om dagen. Barn och ungdomar använder den väldigt, väldigt ofta.

Mobiltelefoner arbetar via telefonmaster som permanent sänder mikrovågsfrekvenser som telefonen kan hämta och använda när vi ringer telefonsamtal. Utsläppen från masterna har visat sig döda bin, andra insekter och fåglar samt ge träd motsvarande cancer. 

Örsnäckor är lika farliga att använda som att lägga mobilen mot örat
Hos människan koncentreras mikrovågsfrekvenserna i örat genom att man håller mobilen mot örat eller sätter in öronsnäckan och detta orsakar lokal uppvärmning av innerörat och de nervceller som kopplar örat till hjärnan. Dessa typer av nervceller kallas "gliaceller" och finns närvarande i stort antal i hjärnan.

Resultatet av denna lokala uppvärmning är att gliacellerna blir cancerösa. Handsfree-apparater för mobiltelefoner gör situationen mycket värre eftersom de koncentrerar mikrovågsfrekvenserna i örat i ännu större utsträckning. Den grupp som drabbas mest av denna typ av inre upphettning av öronen är barn eftersom deras kroppar fortfarande byggs upp. Förekomsten av cancer hos dessa typer av gliaceller har stigit astronomiskt under de senaste tio åren.

I en studie av Dr Andrew Goldsworthy som publicerades 2012 pekar han på de effekter som långvarig exponering för mikrovågsfrekvenser kan ha på kroppen, särskilt mobiltelefoner och Wi-Fi. Dr Goldsworthys studie påpekar att dessa typer av frekvenser orsakar skador på kroppens celler. Han påpekar att vi för närvarande är utsatta för ofattbara mängder konstgjorda mikrovågor jämfört med den naturliga exponeringen.

De allvarligaste effekterna av denna exponeringsnivå är att kroppens celler börjar brytas ner. Det är inte bara gliaceller utan alla celler i kroppen, vilket leder till många olika fysiologiska symptom inklusive cancer.


KAN VI SKYDDA OSS FÖR STRÅLNINGEN?
Den livsviktga levern
En del människor är mer mottagliga för strålskador från mikrovågor än andra mycket beroende på den allmänna konditionen på våra celler och cellmembran. Cellkärnan skyddas av ett membran, som kan liknas vid huden och som består av fosfolipider, kolesterol och protein.

En frisk lever producerar kolesterol trehundrasextiofem dagar om året utan att använda mättade fetter i produktionsprocessen, byggstenarna till kolesterolet kommer från kolhydrater.
Fettet i cellväggarna gör att cellen blir vattentät vilket gör det möjligt för cellen att upprätthålla rätt mängd av vissa ämnen inne i cellen och stänga ute andra vilket är nödvändigt för cellernas överlevnad.
Kolesterolet har många användningsområden inom kroppen, hjärnan behöver kolesterol, det är också råvara för produktionen av hormoner som kortisol, östrogen och testosteron samt för att kroppen skall kunna producera D-vitamin.
Så, om kolesterolnivåerna blir låga kan den mikrovågsmättade miljön vi lever i ha en mycket skadlig effekt på kroppens celler. Om våra kolesterolvärden är som kroppen vill att de skall vara kan cellerna bekämpa de potentiella skadorna från mikrovågor. Nu är det ju också så att strålningen ökar hela tiden och tyvärr kanske det bara handlar om hur länge våra kroppar kan stå emot påfrestningen.

“Vi är vana vid att betrakta kolesterol som ett skadligt ämne och att människor får i sig för mycket kolesterol, säger Ernest Arenas, professor i stamcellsneurobiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien. Det vi nu har visat är att kolesterolet har flera funktioner och är inblandat i extremt viktiga beslut för nervcellerna. Kolesterolderivat styr själva signaleringen när nybildningen av nervceller behöver ske, och när det beslutet väl är fattat hjälper kolesterolet till med själva konstruktionen av dessa nya nervceller och med deras överlevnad. Kolesterolet är alltså extremt viktigt för våra kroppar, speciellt för hjärnans utveckling.”

I en annan avhandling från Karolinska Institutet visas att omsättningen av kolesterol i hjärnan är annorlunda hos patienter med Alzheimers sjukdom. När kolesterol omsätts i kroppen bildas så kallade oxysteroler. Maura Heverin visar i sin avhandling att patienter med Alzheimers sjukdom har helt andra halter av oxysteroler i hjärnan jämfört med en kontrollgrupp. Flera faktorer som kan vara inblandade har studerats, som om ämnena bildas i hjärnan eller hur de inblandade enzymerna regleras. Ökad kunskap om kolesterolets metabolism kan vara av betydelse för att förstå mer om neurodegenerativa sjukdomar. Alltså viktigt att ha kännedom om med tanke på de kraftiga mikrovågorna vi nu utsätts för.

Många använder även kolesterolsänkande läkemedel vilket minskar den tid det tar för mikrovågorna att skada kroppens celler avsevärt.


STRESS OCH OXIDATION AV FETTER

Strålning orsakar stresseffekter
Mikrovågor och lågfrekventa magnetfält orsakar stresseffekter, liknande dem som uppstår av annan svår stress. Man har sett en negativ påverkan på hjärnan vid exponering genom nivån på blodfetterna och oxidation av fetterna i experiment på råttor. Den oxidativa nedbrytningen av fetter är en process där fria radikaler påverkar fetterna i cellmembranen vilket leder till skador på cellerna.

Andra djurförsök visar att mikrovågor orsakar skadliga effekter på hjärnan som kan förklara utvecklingen av försämrad kognitiv förmåga eller kognitiv dysfunktion vilket betyder de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information, förmågan att tänka, känna och lära.

Man har även genom studier sett att strålningen orsakar oxidativa stressfaktorer i mänskliga njurceller. Undersökningar visar även att elöverkänsliga har ökad förekomst av utmattning, oro, muskel- och ledvärk, depression, migrän och huvudvärk. Över 50 % rapporterar att symtomen började efter långvarig hög exponering för mikrovågor och elektromagnetisk strålning.
Nu kommer 5G som visar en markant ökning av mikrobiell strålning och hur det kommer att skada oss kan vi nog inte föreställa oss.
Det finns inget system i kroppen som inte kan påverkas av strålningen men hjärnan och nervsystemet är kanske det mest utsatta och känsliga området.


BRA FETTER SOM KAN VERKA SKYDDANDE
Lecitin, olivolja och Omega-3
Lecitin
Lecitin är ett vitaminliknande ämne som ofta utvinns ur bland annat soja. Det räknas som en lipid och innehåller framförallt kolin och inositol men även ämnen som linolensyra och fosfor. Lecitin är ett ämne som förekommer i kroppens alla celler. Störst koncentration av lecitin finns i hjärnan, som består av hela 40 procent lecitin, men det förekommer även rikligt i nervvävnaden och utgör en viktig beståndsdel av vårt kolesterol. Lecitin bildar ett ämne i hjärnan som har en positiv inverkan på minnesförmågan

Höga halter av lecitin finns i ibland annat solrosfrön, sojabönor, lever, fullkornsmjöl, äggula, vetegroddar, avokado, oliver och fisk.

Olivolja
Olivolja spelar en viktig roll, som näring åt hjärnans miljarder stödceller (gliaceller). Dessa förser våra nervceller med näring och producerar myelin. Fett från vegetabiliska oljor reparerar myelinet. Detta ämne isolerar nervbanorna (axonerna), som sänder information till andra celler och andra delar av kroppen. Ju bättre isolering av myelin desto snabbare skickas informationen via nervcellerna.
En halv till en liter olivolja i veckan kan vara ett riktmärke på vad vi behöver. Den skall ätas som olja inte användas att steka i.

Omega 3
Kroppen kan inte själv producera tillräckliga mängder EPA och DHA och forskningen visar att den bästa källan är marina omega-3 fettsyror. Omega-3 från marina källor har visat sig öka volymen på hjärnan och hippocampus. Hippocampus är den del av hjärnan som spelar en avgörande roll för korttidsminnet och vid Alzheimers är det detta område som drabbas först. Det första tecknet på Alzheimers är minskad hjärn- och hippocampusstorlek.
Forskningen säger vidare att omega-3 fettsyror kan ha en viktig roll för att upprätthålla hjärnans struktur och funktion som påverkas negativt med stigande ålder, men även av mikrovågor.

Fet fisk som lax, tonfisk, makrill, sill är alla goda källor till EPA och DHA.


ANTIOXIDANTER – ETT VIKTIGT SKYDD

Polyfenoler är det som gör frukt, bär och grönsaker färgstarka, smak- och doftrika
Frukt och grönsaker i starka färger innehåller mycket antioxidanter, ju starkare färger desto mer antioxidanter ingår. Det är en rad olika ämnen i maten som på olika sätt påverkar kroppens mekanismer till att ta hand om fria radikaler. Kroppen, eller närmare bestämt en frisk lever, kan även den producera en typ av globuliner som har antioxidativ funktion.


ANTIOXIDATIVA VITAMINER OCH MINERALER
Antioxidanter
A- C- och E- vitaminer är kända som stora antioxidanter. Man har också, vid studier, sett att sex av B-gruppens vitaminer är väldigt verksamma vid oxidation av fetter. De här experimentella resultaten visar möjligheter att B-gruppens vitaminer har både antioxidant- och förebyggande antioxidativ verkan på oxidationen av fetter.

Selen är ett mineral som ingår i många enzymaktiviteter och räknas också in bland de stora kända antioxidanterna. Det finns även studier på att selen förebygger cancer och att mineralet många gånger fungerar bättre än cellgifter.


Officiella studier utförda av telefonbolagen säger att det inte är vetenskapligt bevisat att användning av mobiler ger några negativa hälsoeffekter men oberoende studier visar en helt annan bild.

Så medan vi dör en långsam död utan att vara medvetna om det så luras vi också tro att vi har roligt med alla dessa mikrovågsdrivna prylar.



Källor; Strålskyddsstiftelsen, Läkartidningen, Karolinska Institutet, Pubmed



torsdag 4 oktober 2018

Dr. Reckeweg Djurläkemedel


Dr Reckewegs Homeopatiska Läkemedel för djur

ReVet RV3A – RV25

Kontakta oss för dosering och övrig information

Förpackning 42 gram granulat

Verksamhetsområde 
RV 3A            Luftvägar – akuta besvär – Kennelhosta, Kattinfluensa – alla raser
RV 3C            Luftvägar – kroniska besvär – Återkommande besvär hos alla raser
RV 4               Hjärta – Gallor, Puls
RV 5               Lever och gallstörningar
RV 6               Diarré
RV 8               Hudsjukdomar
RV 10             Kramper, krampanfall, stelkramp
RV 11             Immunförsvar – feber – blodförgiftning
RV 12             Magen – kräkningar – spannmålskänslighet
RV 13             Hormonbalanserande
RV 15             Skendräktighet – knölar i juvret
RV 17             Infektioner som förhindrar dräktighet
RV 18             Njur- och blåsbesvär
RV 20             Onormalt sexuellt beteende
RV 24             Tandköttsinflammation, inflammation i munhålan
                      Kräkning av osmält föda 2-3 timmar efter utfodring
RV 25             Skador, smärta, diskbrock.


TILL WEBBSHOP



Dr. Reckeweg Homeopatiska Läkemedel R1-193


Dr Reckeweg Homeopatiska Läkemedel R1 - R193.

Förpackning 50 ml orala droppar
Dosering och kombinationer, kontakta oss för rådgivning. 

Verksamhetsområde
R1                  Inflammationsdroppar
R2                  Hjärtsmärtdroppar
R3                  Hjärtsvaghetdroppar
R4                  Diarrédroppar
R5                  Mag- och tolvfingertarmsdroppar
R6                  Influensadroppar
R7                  Lever- och galldroppar
Juttusin         Hostsirap, 150 ml
R9                  Hostdroppar
R10                Klimakteriedroppar
R11                Muskelreumatism- och diskbrocksdroppar
R12                Förkalkningsdroppar
R13                Hemorrojddroppar
R14                Nerv- och sömndroppar
R15                Nervös utmattning 250 ml
R15                Sömnlöshet på grund av nervös utmattning 12 ampuller a 10 ml
R16                Migrändroppar
R17                Svulstdroppar
R18                Njurbäcken- och blåsdroppar
R19                Inresekretoriska körteldroppar för män
R20                Inresekretoriska körteldroppar för kvinnor
R22                Hjärtmuskeldroppar
R23                Eksemdroppar
R24                Lungsäcksinflammationsdroppar
R25                Prostatadroppar
R26                Immunförsvarsdroppar
R28                Livmoderdroppar
R29                Yrsel- och åksjukedroppar
R30                Salva för nerv- och muskelsmärtor tub  eller burk 50-85-500g
R31                Anemi- och aptitlöshetdroppar
R32                Svettdroppar
R33                Epilepsi- och muskelryckningsdroppar
R34                Kalkomsättningsdroppar
R35                Tandsprickningsdroppar
R36                Överkänslighetsdroppar
R37                Tarmkolikdroppar
R38                Högersidiga underlivsdroppar kvinnor
R39                Vänstersidiga underlivsdroppar kvinnor

R40                Diabetesdroppar
R41                Impotensdroppar
R42                Åderbrocksdroppar
R43                Astmadroppar
R44                Lågt blodtrycksdroppar
R45                Struphuvudsdroppar
R46                Reumatismdroppar – skuldror och armar
R47                Hysteridroppar
R48                Bronkitdroppar
R49                Näs- och bihåledroppar
R50                Korsryggssmärtdroppar hos kvinnor
R51                Sköldkörteldroppar – överfunktion
R52                Illamåendedroppar
R53                Aknedroppar
R54                Minnesdroppar
R55                Olycksfallsdroppar
R56                Maskdroppar
R57                Kronisk bronkitdroppar
R58                Hjärtmuskelsvaghetdroppar
R59                Sköldkörteldruppar – underfunktion
R60                Blodreningsdroppar
R62                Mässlingdroppar – finns ej hos oss
R63                Cirkulationsdroppar – framför allt i de perifera delarna
R64                Proteinuridroppar
R65                Psoriasisdroppar
R66                Hjärtrytmstörningsdroppar
R67                Cirkulationsdroppar
R68                Bältrosdroppar
R69                Interkostalneuralgidroppar
R70                Nervsmärtdroppar – trigeminusnerv och ansiktsnerv
R71                Ischiasdroppar
R72                Bukspottkörteldroppar
R73                Artrosdroppar – stora lederna
R74                Sängvätningsdroppar
R75                Menstruationsdroppar
R76                Astmadroppar – konstitutionell astmabehandling
R77                Antirökdroppar
R78                Ögondroppar
R80                Arnicaolja – 100 ml
R81                Smärtdroppar

R182              Inflammation i munslemhinnendroppar
R183              Slemhinnedroppar
R184              Stress- och utmattningsdroppar
R185              Blodtrycksdroppar – högt blodtryck
R186              Påssjuka
R187              Huvudvärk- och glaukomdroppar
R188              Vårtdroppar
R189              Nageldroppar
R190              Magdroppar
R191              Tinnitusdroppar
R192              Tarmdroppar – med förstoppning
R193              Feber- och inflammationsdroppar

Vissa droppar finns inte i lager hos oss

Här kan du läsa mer om verksamhetsområden







onsdag 3 oktober 2018

ÅTERFÖRSÄLJARE



ÅTERFÖRSÄLJARE I SVERIGE

Travbutiken
Travargatan
Gävle
Tfn: 026-18 90 35
Öppettider 10:00–13:00, 14:00–17:00

Lotta Andersson

Lerum
Tfn: 070-8277559

EmJoy Horses
Emelie Letskog
Besöksadress: Södra Falla 417, 696 99 Skyllberg.
073-066 13 71emelie@emjoy.se

Anki Bergdahl Hovslageri
Långträsk 95
952 24 Kalix
Tfn: 070-209 95 18

Annika Johansson
Arnäsvall
Tfn: 0660-25 31 51
Mobil: 070-687 70 80

Cecilia Oscarsson
Karlstad
Tfn: 054-212128
Tfn: 070-918 80 00

Dressyr & Rehabcenter 
Camilla Ivarsson
Gamla Fjälkingevägen 165
291 94 Kristianstad
Tel: 076-2633265

Johanna Österman
Floda
Tfn: 0302-359 40

Pathfinder
Marie-Louise Ahlström
Malmö
Mobil: 070-811 63 33

Marie Karlhberg

L M Equestrian
Trädgårdstorp
736 91 Kungsör
Tfn: 070-275 12 28

Per och Helene Waaler
Asarum
Tfn: 0454-32 93 30
Mobil: 070-388 36 63


ÅTERFÖRSÄLJARE ÖVRIGT

Dave Wilson
SCOTLAND
Bus: 01968 6608 19
Cell: 07929 075582
Scotland

Kristiina Alanko
FINLAND
Tfn: +358 50 669 29

Hestesport-Centret AS
Skien
NORGE
Tfn: 91 63 68 78 - 35 59 75 03
Fax: 35 59 21 53
   







lördag 15 september 2018

HÄSTENS HOVAR


HOVAR


Hoven är stabil, elastisk, synnerligen motståndskraftig och den är för hästen ett mycket viktigt känselorgan. Hovens hornbildning består av tre på varandra placerade lager, glasyrlagret, vägghornet och lamellhornet Dessa tre lager är intimt förknippade med varandra och bildar en helhet.


Under de olika hornlagren finns kötthoven

Hov i genomskärning, strålbensbursan (pil) och hovens rikliga cirkulation

I kötthovens läderhudslager finns det celler som producerar de olika hornlagren. Hoven har ett rikligt cirkulationsnät.
I hovens djupare delar ligger hovbenet och strålbenet, på hovbenets undersida fäster djupa böjsenan. Mellan djupa böjsenan och strålbenet finns strålbensbursan.

Hovens undersida består av sulan och strålen.
Sulan är välvd uppåt mot strålen och består av ett mjukare horn än hovväggen.
Strålen är byggd av ett horn som är mer elastiskt än hovväggen och sulan.

Hovmekanism
Hovmekanism kallas den rörelse som sker i hoven vid belastning. Trycket fördelas mot bland annat den elastiska putan som fungerar som stötdämpare.
Hoven vidgar sig mest i de bakre delarna när den belastas och när hoven avlastas återgår hovväggen hovbrosket och elastiska putan till utgångsläge.
Hoven växer 8 - 10 mm per månad. Mer på sommaren och mindre på vintern. 



HOVTILLVÄXT BASERAD PÅ UTFODRING



En artikel från Foderbladet visar hur hovtillväxten påverkas av foderintaget.
Ja det är väl inga konstigheter med det, men vi kanske inte alltid tänker på vilken stor betydelse rätt utfodring har för alla kroppsfunktioner. Tyvärr står inget om vilken typ av foder hästarna utfodrades med.

"HUR PÅVERKAS HOVENS TILLVÄXT OCH KVALITET AV FODERINTAGET?
Ett par amerikanska forskare försökte få svar på frågan. Fjorton stycken åtta månader gamla shetlandsponnyer delades in i två grupper. Den ena gruppen fodrades med fri tillgång på ett kommersiellt foser (1,5 % av kroppsvikten) under 117 dagar.

TILLVÄXTEN ÖKADE
Studien visade att oberoende av foderintaget så växte framhovarna fortare än bakhovarna. Tillväxten minskade med ökad ålder och tillväxten skilde sig inte mellan hingstar och ston. Som väntat växte den grupp ponnyer som fick fri tillgång mer än den andra gruppen, både med avseende på vikt, mankhöjd och hovar. Sulytan på den grupp som fått fri tillgång blev också större än hos dem som fått begränsad fodergiva.

SPÅRÄMNESINNEHÅLLET PÅVERKADES
Prov från hovarna togs också för analys av fuktighet och kemisk sammansättning. Innehållet av järn och zink var högre hos de hästar som fått en begränsad giva men det var inte någon skillnad i kväve- och vatteninnehållet. Hovproverna testades också för några kvalitetsmått som t ex kompressionsförmåga och elasticitet men dessa egenskaper påverkades inte av utfodringsstrategin. Kvalitetsmåtten verkade inte heller ha någon koppling till hovarnas näringsämnessammansättning (kväve, zink och järn).
Sammanfattningsvis visar studien att hovarnas tillväxthastighet och storlek påverkas av energi- och näringsintag men att kvalitén i övrigt verkade vara opåverkad."

Vikten var 100 kg vid studiens början.
Fodret bestod av smb.rp 16 % /kg.ts.

Tabell.
                                                                 Begränsad giva                  Fri tillgång
Foderintag (kg/dag)                                 1,45                                    4,07
Viktförändring (kg/dag)                            0,08                                    0,44
Mankhöjd (cm)                                         0,01                                    0,04
Hovtillväxt (mm/dag)                                0,25                                    0,38
Förändring i sulytan (cm²)                       2,56                                    4,66

Text: Professor Anna Jansson, SLU.
Från Foderbladet Häst nr 3/15.



VIKTEN AV HOVVÅRD

Hovsprickor beror på vanvård
Som hästägare bör man veta vikten av en regelbunden och noggrann hovvård.
Genom den enorma belastningen som hoven utsätts för när hästen travar eller galopperar bör hovställning och vinklar vara korrekta, rätt hovställning ger bra cirkulation i hovarna.

Om hästen får för lång tå leder det säkert till en hovspricka. En hovspricka är inget hästen får utan det ger man den genom vanvård.


TÄVLINGSHÄSTAR

Lägg märke till hur nedslagen påverkar senor och ligament, likväl som hoven
När hästen travar i tävlingstempo uppskattas belastningen på hoven uppgå till ca ett och ett halvt ton. Vid tävlingsgalopp sätts också ett ben ner först vilket ger ungefär samma belastning på hoven som vid travtävlingstempo.


HOVENS VINKLAR



När det gäller hopphästen, i upphopp och landning efter ett hinder, fortsätter hästen med det asymmetriska rörelsemönster som den har i galoppen före hindret så blir belastningen på benen olika hög. Det framben som landar först sätts i marken närmast hindret medan det ledande frambenet landar något senare.
När hästen hoppar är belastningen på varje framben motsvarade omkring 1,5 gånger hästens kroppsvikt. Vinkeln i kot- och hovled var mer extrem i det följande frambenet vilket tyder på ökad belastning på senorna. 
Hastigheten vid landning efter hindret är mellan 14 - 25 km/tim, framhovarna hade något lägre hastighet vid landningen än bakhovarna. 


NÅGRA AV HOVENS SJUKDOMAR

Hovböld är en rätt så vanlig åkomma som oftast uppkommer plötsligt och visar sig genom att hästen blir kraftigt halt. Vanligaste stället är höger fram. Se länk.
Det går att förväxla hovböld med hovbensfraktur. Diagnos ställs med röntgen. Hovbroskförbening förekommer mest hos tyngre hästar och uppstår oftast genom felvinkling på hoven. Här är en erfaren hovslagare bästa hjälpen.
Fel verkade och förvuxna hoven där inte strålen når marken kan orsaka cirkulationsstörningar i hovarna och upp i benen. Felvinklade hovar kan orsaka lungblödning genom att nedslagsstöten då tas upp av bogbladets muskler vilka fungerar som stötdämpare för lungorna så den inte skall skadas.
Ofta leder vanvårdade hovar till inflammation i djupa böjsenan och hovbensbursan eller hovbölder och så kallar man alla diverse problem hästen får med hovarna för fång.
Visst, en vanvårdad hov leder till att det utvecklas inflammation, laminitis, men man får skilja på ursprunget till symptomen eftersom det krävs skilda behandlingar för den insulinorsakade inflammationen och den från vanvård eller felutfodring.


FRÅGA OCH SVAR FRÅN TIDNINGEN HIPPSON

Är puls vid kotan alltid tecken på fång?
Så här i fångtider är det väldigt lätt att man blir vettskrämd av alla larmrapporter om fång och man får många "goda" råd av bekantskapskretsen som kanske gör mer skada än nytta. Jag skulle vilja ha utrett en gång för alla: Kan det vara helt normalt att känna pulsen nere vid kotorna?
Några jag känner påstår att det INTE ska kännas någon puls där! Men så läste jag en artikel här på Hippson av Ove Wattle där han säger att de flesta hästar har puls då och då på betet UTAN att det behöver vara farligt!? Är det verkligen så? Och varför får de puls?
Min stallvärd skrämde mig genom att ringa en kväll och berätta att alla tre hästarna i stallet hade puls och att vi kanske borde stänga betet. Men min häst har kännbar puls hela tiden, dock inga andra symtom. Han är pigg och glad, helt oberörd och rör sig lätt och bra som vanligt. Vad ska jag tro?


Vet. Maria Wikströms svar:
Hej!
Hästen har blodkärl på in- och utsidan på bakre delen av kotan på alla fyra ben.
Det är helt naturligt att man känner hästens puls där om man känner noga. På de flesta hästar känns den bara svagt och man kan få känna en stund för att uppfatta pulsen.
Pulsslagen känns olika tydligt på olika hästar. Det är därför bra om man vet hur ens egen häst känns för att kunna avgöra om den har ökad puls eller ej.

Om hästen får en inflammation i hovarna, till exempel vid fång eller om den har en hovböld, kan man känna pulsslagen mycket tydligare än vanligt. Blodkärlen blir då ofta något vidgade och pulsen är mer markerad.
Om ett ben avviker mot de andra i pulsstyrka kan man också misstänka att någon process är på gång i hoven.

Pulsstyrkan vid kotan kan också helt normalt variera något på samma häst.
Man kan alltså inte bedöma om hästen har fång enbart med hjälp av pulsslagens styrka utan även väga in andra symtom som till exempel onormalt ökad värme i hovarna, ömhet när hästen går på hårt underlag, hälta vid vändningar, ovillighet att röra sig med mera.

Hälsningar
Maria Svenning


FÅNG – VÅRENS STORA ”EPIDEMI”
men nu för tiden en åretruntepidemi.


Höger bild är troligtvis en hovbensrotation och vänster lång tå där troligtvis inte hovbenet roterat.

Översättning från en artikel skriven av journalisten Linda Chamberlain. Hela artikeln på engelska hittar du under länken här nedan.

Jamie Jackson - hovslagaren som blev hovvårdare – säger; fång är en epidemi av sådana proportioner att det finns en hel industri som drar nytta av hästarnas lidande men som misslyckas med att bota dem. Veterinärer, hovslagare och läkemedelsföretag tjänar stora pengar genom att behandla fångsymptomen utan att ta reda på vad som triggar igång sjukdomen, men man fortsätter att ignorera orsaken, säger Jackson. Under tiden får hästarna fortsätta lida och ägarna fortsätter kämpa och hitta behandlingar bland alla motstridiga råd.

Jamie Jackson som driver hovvårdskliniker i USA lär ut konsten att verka hovar vilket görs med hjälp av hovar från slaktade hästar. Av de hundratals hovar som används varje år är det ytters få som inte visar några tecken på kronisk fång och många hovar visar på otroligt lidande hos hästen.

Kronisk fång är något som ofta går relativt obemärkt förbi tills hästen blir akut sjuk vilket kan leda till döden om den inte hanteras på rätt sätt. Ofta när vi möter en ny kund och pratar om de första tecknen på kronisk fång så visar det sig att ägaren sett symptom under lång tid men förstod inte vad problemet var. Men huruvida fång är en epidemi eller inte så är en sak säker säger Jackson och det är att fång är en framkallad sjukdom och han har heller inte sett fång under sina iakttagelser av vilda hästar.

SYMPTOM PÅ INFLAMMATORISK SJUKDOM
I sin bok ” Laminitis – An Equine Plague of Unconscionable Proportions”, ger han sjukdomen en ny vinkling, han säger att hela hästen har en inflammatorisk sjukdom. Det handlar inte bara om hoven, det börjar i tarmen och kan dyka upp på många ställen i kroppen i form av symtom som artrit, klåda allergi, bölder eller nässelutslag/nässelfeber. Vanliga hovproblem såsom hovröta och hålväggar säger han, är symptom på fång och ändå behandlas de isolerat och utan hänvisning till orsaken.

SÅ VAD ÄR DÅ GRUNDORSAKEN TILL FÅNG? 
SKRÄPFODER - den viktigaste grundorsaken är det skräpfoder vi människor låter hästen tugga i sig och som hamnar i tarmarna och som inte hör hemma där.
GRÄSET - det är för sött, för rikt på sockerarter och han säger "det finns inget säkert bete åt hästar."

VACCINATIONER, ANTIBIOTIKA, STREOIDER.
VACCIN – orsakar låggradig inflammation i kroppen genom sin negativa påverkan på immunsystemet.
KEMIKALIER - såsom ogräsmedel, gödningsmedel och fungicider orsakar fria radikaler som lägger sig i bindväven.
JUNK FOOD - hinkar och säckar med varierande doftande saker som produceras av ”flera miljoner kronor foderindustrin” orsakar oftast en störd tarmflora och kan utveckla hormonella störningar hos disponerade individer.

VAD BÖR DU GÖRA OM DU MISSTÄNKER FÅNG
STOPPA ALLT! Stoppa all medicinering, avmaskning, ta bort allt du har i form av fodermedel, speciellt gräs, och även hovslagarens besök. Du bör komma i kontakt med en hovvårdare för att få vägledning i att inrätta en mer naturlig livsstil för din häst, en bättre kost och en helande verkning.
Du bör även kontakta din veterinär naturligtvis för att få en diagnos.


FÅNGPAKETET



Jag har valt dessa tre produkter för att i första hand behandla inflammation och immunsystem. Man bör naturligtvis anpassa fodret. Om det visar sig att hästens fångsymptom är orsakad av hormonell obalans behandlar man senare det systemet.
Glöm inte vikten av för rasen anpassad utfodring.

Men, kom ihåg, inga produkter i världen fungerar om hästens hovar är vanvårdade.