lördag 15 september 2018

HÄSTENS HOVAR


HOVAR


Hoven är stabil, elastisk, synnerligen motståndskraftig och den är för hästen ett mycket viktigt känselorgan. Hovens hornbildning består av tre på varandra placerade lager, glasyrlagret, vägghornet och lamellhornet Dessa tre lager är intimt förknippade med varandra och bildar en helhet.


Under de olika hornlagren finns kötthoven

Hov i genomskärning, strålbensbursan (pil) och hovens rikliga cirkulation

I kötthovens läderhudslager finns det celler som producerar de olika hornlagren. Hoven har ett rikligt cirkulationsnät.
I hovens djupare delar ligger hovbenet och strålbenet, på hovbenets undersida fäster djupa böjsenan. Mellan djupa böjsenan och strålbenet finns strålbensbursan.

Hovens undersida består av sulan och strålen.
Sulan är välvd uppåt mot strålen och består av ett mjukare horn än hovväggen.
Strålen är byggd av ett horn som är mer elastiskt än hovväggen och sulan.

Hovmekanism
Hovmekanism kallas den rörelse som sker i hoven vid belastning. Trycket fördelas mot bland annat den elastiska putan som fungerar som stötdämpare.
Hoven vidgar sig mest i de bakre delarna när den belastas och när hoven avlastas återgår hovväggen hovbrosket och elastiska putan till utgångsläge.
Hoven växer 8 - 10 mm per månad. Mer på sommaren och mindre på vintern. 



HOVTILLVÄXT BASERAD PÅ UTFODRING



En artikel från Foderbladet visar hur hovtillväxten påverkas av foderintaget.
Ja det är väl inga konstigheter med det, men vi kanske inte alltid tänker på vilken stor betydelse rätt utfodring har för alla kroppsfunktioner. Tyvärr står inget om vilken typ av foder hästarna utfodrades med.

"HUR PÅVERKAS HOVENS TILLVÄXT OCH KVALITET AV FODERINTAGET?
Ett par amerikanska forskare försökte få svar på frågan. Fjorton stycken åtta månader gamla shetlandsponnyer delades in i två grupper. Den ena gruppen fodrades med fri tillgång på ett kommersiellt foser (1,5 % av kroppsvikten) under 117 dagar.

TILLVÄXTEN ÖKADE
Studien visade att oberoende av foderintaget så växte framhovarna fortare än bakhovarna. Tillväxten minskade med ökad ålder och tillväxten skilde sig inte mellan hingstar och ston. Som väntat växte den grupp ponnyer som fick fri tillgång mer än den andra gruppen, både med avseende på vikt, mankhöjd och hovar. Sulytan på den grupp som fått fri tillgång blev också större än hos dem som fått begränsad fodergiva.

SPÅRÄMNESINNEHÅLLET PÅVERKADES
Prov från hovarna togs också för analys av fuktighet och kemisk sammansättning. Innehållet av järn och zink var högre hos de hästar som fått en begränsad giva men det var inte någon skillnad i kväve- och vatteninnehållet. Hovproverna testades också för några kvalitetsmått som t ex kompressionsförmåga och elasticitet men dessa egenskaper påverkades inte av utfodringsstrategin. Kvalitetsmåtten verkade inte heller ha någon koppling till hovarnas näringsämnessammansättning (kväve, zink och järn).
Sammanfattningsvis visar studien att hovarnas tillväxthastighet och storlek påverkas av energi- och näringsintag men att kvalitén i övrigt verkade vara opåverkad."

Vikten var 100 kg vid studiens början.
Fodret bestod av smb.rp 16 % /kg.ts.

Tabell.
                                                                 Begränsad giva                  Fri tillgång
Foderintag (kg/dag)                                 1,45                                    4,07
Viktförändring (kg/dag)                            0,08                                    0,44
Mankhöjd (cm)                                         0,01                                    0,04
Hovtillväxt (mm/dag)                                0,25                                    0,38
Förändring i sulytan (cm²)                       2,56                                    4,66

Text: Professor Anna Jansson, SLU.
Från Foderbladet Häst nr 3/15.



VIKTEN AV HOVVÅRD

Hovsprickor beror på vanvård
Som hästägare bör man veta vikten av en regelbunden och noggrann hovvård.
Genom den enorma belastningen som hoven utsätts för när hästen travar eller galopperar bör hovställning och vinklar vara korrekta, rätt hovställning ger bra cirkulation i hovarna.

Om hästen får för lång tå leder det säkert till en hovspricka. En hovspricka är inget hästen får utan det ger man den genom vanvård.


TÄVLINGSHÄSTAR

Lägg märke till hur nedslagen påverkar senor och ligament, likväl som hoven
När hästen travar i tävlingstempo uppskattas belastningen på hoven uppgå till ca ett och ett halvt ton. Vid tävlingsgalopp sätts också ett ben ner först vilket ger ungefär samma belastning på hoven som vid travtävlingstempo.


HOVENS VINKLAR



När det gäller hopphästen, i upphopp och landning efter ett hinder, fortsätter hästen med det asymmetriska rörelsemönster som den har i galoppen före hindret så blir belastningen på benen olika hög. Det framben som landar först sätts i marken närmast hindret medan det ledande frambenet landar något senare.
När hästen hoppar är belastningen på varje framben motsvarade omkring 1,5 gånger hästens kroppsvikt. Vinkeln i kot- och hovled var mer extrem i det följande frambenet vilket tyder på ökad belastning på senorna. 
Hastigheten vid landning efter hindret är mellan 14 - 25 km/tim, framhovarna hade något lägre hastighet vid landningen än bakhovarna. 


NÅGRA AV HOVENS SJUKDOMAR

Hovböld är en rätt så vanlig åkomma som oftast uppkommer plötsligt och visar sig genom att hästen blir kraftigt halt. Vanligaste stället är höger fram. Se länk.
Det går att förväxla hovböld med hovbensfraktur. Diagnos ställs med röntgen. Hovbroskförbening förekommer mest hos tyngre hästar och uppstår oftast genom felvinkling på hoven. Här är en erfaren hovslagare bästa hjälpen.
Fel verkade och förvuxna hoven där inte strålen når marken kan orsaka cirkulationsstörningar i hovarna och upp i benen. Felvinklade hovar kan orsaka lungblödning genom att nedslagsstöten då tas upp av bogbladets muskler vilka fungerar som stötdämpare för lungorna så den inte skall skadas.
Ofta leder vanvårdade hovar till inflammation i djupa böjsenan och hovbensbursan eller hovbölder och så kallar man alla diverse problem hästen får med hovarna för fång.
Visst, en vanvårdad hov leder till att det utvecklas inflammation, laminitis, men man får skilja på ursprunget till symptomen eftersom det krävs skilda behandlingar för den insulinorsakade inflammationen och den från vanvård eller felutfodring.


FRÅGA OCH SVAR FRÅN TIDNINGEN HIPPSON

Är puls vid kotan alltid tecken på fång?
Så här i fångtider är det väldigt lätt att man blir vettskrämd av alla larmrapporter om fång och man får många "goda" råd av bekantskapskretsen som kanske gör mer skada än nytta. Jag skulle vilja ha utrett en gång för alla: Kan det vara helt normalt att känna pulsen nere vid kotorna?
Några jag känner påstår att det INTE ska kännas någon puls där! Men så läste jag en artikel här på Hippson av Ove Wattle där han säger att de flesta hästar har puls då och då på betet UTAN att det behöver vara farligt!? Är det verkligen så? Och varför får de puls?
Min stallvärd skrämde mig genom att ringa en kväll och berätta att alla tre hästarna i stallet hade puls och att vi kanske borde stänga betet. Men min häst har kännbar puls hela tiden, dock inga andra symtom. Han är pigg och glad, helt oberörd och rör sig lätt och bra som vanligt. Vad ska jag tro?


Vet. Maria Wikströms svar:
Hej!
Hästen har blodkärl på in- och utsidan på bakre delen av kotan på alla fyra ben.
Det är helt naturligt att man känner hästens puls där om man känner noga. På de flesta hästar känns den bara svagt och man kan få känna en stund för att uppfatta pulsen.
Pulsslagen känns olika tydligt på olika hästar. Det är därför bra om man vet hur ens egen häst känns för att kunna avgöra om den har ökad puls eller ej.

Om hästen får en inflammation i hovarna, till exempel vid fång eller om den har en hovböld, kan man känna pulsslagen mycket tydligare än vanligt. Blodkärlen blir då ofta något vidgade och pulsen är mer markerad.
Om ett ben avviker mot de andra i pulsstyrka kan man också misstänka att någon process är på gång i hoven.

Pulsstyrkan vid kotan kan också helt normalt variera något på samma häst.
Man kan alltså inte bedöma om hästen har fång enbart med hjälp av pulsslagens styrka utan även väga in andra symtom som till exempel onormalt ökad värme i hovarna, ömhet när hästen går på hårt underlag, hälta vid vändningar, ovillighet att röra sig med mera.

Hälsningar
Maria Svenning


FÅNG – VÅRENS STORA ”EPIDEMI”
men nu för tiden en åretruntepidemi.


Höger bild är troligtvis en hovbensrotation och vänster lång tå där troligtvis inte hovbenet roterat.

Översättning från en artikel skriven av journalisten Linda Chamberlain. Hela artikeln på engelska hittar du under länken här nedan.

Jamie Jackson - hovslagaren som blev hovvårdare – säger; fång är en epidemi av sådana proportioner att det finns en hel industri som drar nytta av hästarnas lidande men som misslyckas med att bota dem. Veterinärer, hovslagare och läkemedelsföretag tjänar stora pengar genom att behandla fångsymptomen utan att ta reda på vad som triggar igång sjukdomen, men man fortsätter att ignorera orsaken, säger Jackson. Under tiden får hästarna fortsätta lida och ägarna fortsätter kämpa och hitta behandlingar bland alla motstridiga råd.

Jamie Jackson som driver hovvårdskliniker i USA lär ut konsten att verka hovar vilket görs med hjälp av hovar från slaktade hästar. Av de hundratals hovar som används varje år är det ytters få som inte visar några tecken på kronisk fång och många hovar visar på otroligt lidande hos hästen.

Kronisk fång är något som ofta går relativt obemärkt förbi tills hästen blir akut sjuk vilket kan leda till döden om den inte hanteras på rätt sätt. Ofta när vi möter en ny kund och pratar om de första tecknen på kronisk fång så visar det sig att ägaren sett symptom under lång tid men förstod inte vad problemet var. Men huruvida fång är en epidemi eller inte så är en sak säker säger Jackson och det är att fång är en framkallad sjukdom och han har heller inte sett fång under sina iakttagelser av vilda hästar.

SYMPTOM PÅ INFLAMMATORISK SJUKDOM
I sin bok ” Laminitis – An Equine Plague of Unconscionable Proportions”, ger han sjukdomen en ny vinkling, han säger att hela hästen har en inflammatorisk sjukdom. Det handlar inte bara om hoven, det börjar i tarmen och kan dyka upp på många ställen i kroppen i form av symtom som artrit, klåda allergi, bölder eller nässelutslag/nässelfeber. Vanliga hovproblem såsom hovröta och hålväggar säger han, är symptom på fång och ändå behandlas de isolerat och utan hänvisning till orsaken.

SÅ VAD ÄR DÅ GRUNDORSAKEN TILL FÅNG? 
SKRÄPFODER - den viktigaste grundorsaken är det skräpfoder vi människor låter hästen tugga i sig och som hamnar i tarmarna och som inte hör hemma där.
GRÄSET - det är för sött, för rikt på sockerarter och han säger "det finns inget säkert bete åt hästar."

VACCINATIONER, ANTIBIOTIKA, STREOIDER.
VACCIN – orsakar låggradig inflammation i kroppen genom sin negativa påverkan på immunsystemet.
KEMIKALIER - såsom ogräsmedel, gödningsmedel och fungicider orsakar fria radikaler som lägger sig i bindväven.
JUNK FOOD - hinkar och säckar med varierande doftande saker som produceras av ”flera miljoner kronor foderindustrin” orsakar oftast en störd tarmflora och kan utveckla hormonella störningar hos disponerade individer.

VAD BÖR DU GÖRA OM DU MISSTÄNKER FÅNG
STOPPA ALLT! Stoppa all medicinering, avmaskning, ta bort allt du har i form av fodermedel, speciellt gräs, och även hovslagarens besök. Du bör komma i kontakt med en hovvårdare för att få vägledning i att inrätta en mer naturlig livsstil för din häst, en bättre kost och en helande verkning.
Du bör även kontakta din veterinär naturligtvis för att få en diagnos.


FÅNGPAKETET



Jag har valt dessa tre produkter för att i första hand behandla inflammation och immunsystem. Man bör naturligtvis anpassa fodret. Om det visar sig att hästens fångsymptom är orsakad av hormonell obalans behandlar man senare det systemet.
Glöm inte vikten av för rasen anpassad utfodring.

Men, kom ihåg, inga produkter i världen fungerar om hästens hovar är vanvårdade.








torsdag 13 september 2018

HÄSTENS CIRKULATIONSSYSTEM


CIRKULATIONSSYSTEMET



Hästen föds med en gräns för maximal hjärtfrekvens och den kan inte höjas genom träning. Den normala hjärtfrekvensen är 25-40 slag per minut och den mängd blod som pumpas ut per hjärtslag kallas hjärtats slagvolym. Hjärtfrekvensen kan öka upp till 240 slag per minut i arbete. Hästens blodvolym är 40-50 liter och hjärtat kan pumpa upp till 500 liter per minut. Hjärtat väger upp till 6 kg eller 1 % av kroppsvikten.

Hjärtats vänstra kammare pumpar blodet via aorta, ut i stora kretsloppet som försörjer så gott som alla celler. Hjärtats högra kammare pumpar blodet ut i lilla kretsloppet, via lungpulsådern till lungorna. I lungornas kapillärer syresätts blodet, som sedan transporteras ut i kroppen, samt avger koldioxid till utandningsluften.

Blodet återvänder från lilla kretsloppet via lungvenerna, till vänstra förmaket och vidare till vänster kammare. Innan blodet återvänt till aorta har det alltså passerat hjärtat två gånger. En gång genom den högra och en gång genom den vänstra kammaren.

I det stora kretsloppet finns det syresatt blod i artärerna och syrefattigt i venerna. I lilla kretsloppet är förhållandet precis tvärt om. Det finns ingen direktförbindelse från hjärtats vänstra till dess högra sida. Man får därför betrakta hjärtats halvor som två skilda pumpar, som är kopplade efter varandra, det vill säga, i serie, i blodomloppet. Via elektriska impulser från sinusknutan i hjärtat, genom sympatisk och parasympatisk nervstimulering (från hjärna och hjärnstam), kan hjärtrytmen förändras och ge en ökad respektive minskad hjärtfrekvens.


När hästen tränas blir hjärtat starkare, uthålligare och effektivare på att pumpa ut blodet och ju mer blod som transporteras ut till musklerna ju mer kan förbränningen öka och därmed prestationsförmågan. 


BLODKÄRLEN – ETT SLUTET RÖRSYSTEM

Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Sin rörelseenergi får blodet huvudsakligen från hjärtat. Artärer kallas de blodkärl i vilket blodet strömmar bort från hjärtat. Artärerna delar sig ju längre bort de kommer från hjärtat. Till slut kommer man till hårrörskärlen - kapillärerna.
Kapillärerna bildar ett nät med ytterst täta maskor. De flesta celler i organismen ligger nära (inom 20 μm) någon kapillär. Endast broskvävnad, epitelvävnad inklusive hår och naglar, ögats glaskropp och hornhinna saknar kapillärer. Genom kapillärernas tunna väggar utbyts ämnen som t ex syre, näringsämnen och slaggprodukter mellan blodet och vävnadsvätskan. 

Från kapillärerna återvänder blodet till hjärtat via venerna. Venerna som kapillärerna övergår i är små från början men förenar sig till allt färre men större vener ju närmare hjärtat de kommer.

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att vävnaderna får näring av bl a syre, glukos, fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineraler. Det sörjer för att förbränningsprodukter som koldioxid, urinsyra, mjölksyra, kreatinin och oorganiska slaggprodukter transporteras bort. Vidare transporterar blodet kemiska budskap som till exempel hormoner. Blodet jämnar ut temperatur-, surhets- och andra skillnader som förkommer mellan olika kroppsdelar.


Blodcirkulationen regleras från förlängda märgen och bryggans nedre del. Där finns hjärnans vasomotoriska centrum. Order från det vasomotoriska centrumet till hjärtat och blodkärlen går i första hand via det autonoma nervsystemet som delas upp i sympatiska och parasympatiska system.


NÅGRA SYMPTOM PÅ CIRKULATIONSSTÖRNINGAR

Blodcirkulationen ökar i samband med muskelansträngning. Det sympatiska nervsystemet stimulerar hjärtverksamheten och drar samman de små artärerna i huden och inälvorna så att de arbetande musklernas behov av blod tillgodoses.
Är hästen stressad och spänd försämras cirkulationen. Det syresatta blodet kommer inte ut till muskler och bindväv vilket orsakar att mjölksyra och slaggämnen blir kvar och orsakar smärta.

Blodets fördelning i olika organ beror på de små kärlens antal och diameter. Bäst märks förändringen under muskelarbete. I vila går endast 15 % av hjärtats minutvolym till skelettmusklerna men vid hård ansträngning kan det röra sig om 80-90 %. Hudens blodcirkulation ökar samtidigt för att kunna transportera bort den värme som uppstått vid muskelarbetet.
En dålig cirkulation orsakar störningar i hästens vätskehushållning och svettningsprocess.

En foderstat innehållande för mycket fett och protein fodrar mycket syre i förbränningen och en dålig förbränning orsakar att stora mängder slaggämnen blir kvar i systemet. Slaggämnena fraktas runt med blodet och gör det tjockt och trögflytande och dåligt syresatt.
Dålig cirkulation och försämrad syresättning orsakar ofta höftleds- och knäförslitningar vilket är vanligare när genomblödningen är försämrad i de stora gluteusmusklerna och bindvävshinnorna.

Om blodets syrehalt minskar eller koldioxidhalten ökar så höjs blodtrycket och cirkulationen försämras. Njurarna kan producera ämnen som påverkar blodcirkulationen och om de får för lite blod utsöndras renin som bidrar till att höja blodtrycket i de stora artärerna för att därigenom öka blodtillförseln till njurarna.
Vid ansträngning ökar blodtrycket i lungorna dramatiskt hos hästar. Det gör att blod- gasbarriären inte klarar samma påfrestning i kapillärerna och risken att lungkapillärerna sprängs ökar avsevärt.

Om hästen har dålig blodcirkulation i bog- och bakbensmusklerna så påverkar det cirkulationen hela vägen ner till hoven.

Hoven är mycket rik på blodkärl och om cirkulationen inuti hoven är dålig så torkar den inifrån och hästen får hovsprickor. Likaså kan en dålig hovcirkulation orsaka inflammation i den djupa böjsenan och tillhörande bursa. 


CIRKULAFOR
Burk om 1 kg
  • Cirkulafor är smärtlindrande och främjar cirkulationen i hela kapillärsystemet
  • Cirkulafor är ett vävnads- och cirkulationsstärkande medel som verkar läkande vid skador och inflammationer i mjukdelar, bindväv och skelett genom att tillföra friskt, syresatt blod till det skadade området.
  • Cirkulafor främjar framför allt cirkulationen i kapillärerna vid försämrad genomblödning i t ex muskulaturen.
  • När hästen har träningsvärk, mjölksyra, korsförlamning eller annan muskelvärk är Cirkulafor verksamt genom att öka transporten av blod till det drabbade området. Det är verksamt vid inflammation i senskidor, benhinnor, nerver, bindväv och hovar.
  • Cirkulafor befrämja en god cirkulation ända ner i hoven.
  • Cirkulafor understödjer cirkulationen i hela ”bakvagnen”.






torsdag 6 september 2018

SPRINGMASK



KLIAR DET I STJÄRTEN…?


Springmask

Tarmparasiten Enterobius vermicularis, i dagligt tal kallad springmask, drabbar allt fler och framför allt barn i olika åldrar. Antalet drabbade har ökat explosionsartat de senaste åren.
Har det kliat lite extra i rumpan? Det kan bero på springmask, för enligt en kartläggning så har springmask ökat med hela 40 procent sedan 2010. Springmaskplågan verkar fortsätta att öka, samtidigt som den receptfria medicinen är slut. Det har varit tomt över hela landet eftersom företaget som levererar medicinen haft produktionsproblem (2018).

Johan Lindh, som är parasitolog på Uppsala Universitet, uppskattar antalet drabbade här i Sverige till omkring 200 000 varje år, mestadels barn. Men allt tyder på att fler och fler drabbas av den ofarliga* men otrevliga lilla masken som kan leda till klåda i anus och sömnbesvär eftersom det är under natten det kliar som värst.
– Jag tror att en del har att göra med ett det är ganska mycket springmask i samhället och att det har ökat sakta år efter år och nu är det som att vi har nått någon kritisk punkt. För ju fler det är som får springmask så är det också fler som kan smitta. Sen är det också barn som oftast får springmask, och ju fler barn det är på förskola eller fritids, desto större är risken eller chansen att få springmask.

*OFARLIG 
Sparsam infektion av springmask behöver inte ge några märkbara symptom men vanligt är nattlig störande klåda från anusområdet. Beroende på mängden mask kan den ge magsmärtor, illamående och kräkningar. Springmask kan också orsaka klåda i slidöppningen hos flickor och kvinnor. Slemhinnan i slidan blir då röd, irriterad och svullen. Vuxna maskar som vandrar in i slidan utanför analregionen kan ge vulvit (klåda i huden ovanför könsorganet hos kvinnor/flickor) och uretrit (inflammation i urinröret).

Klådan runt ändtarmsöppningen kan leda till rivsår med risk för utveckling av svinkoppor.

ENTEROBIASIS
Massiv infektion som främst ses hos barn kan orsaka appendicit, anemi, allergisk dermatit, nässelutslag, andra hudutslag, allergier, dåligt hår, näringsbrister, matsmältningsbesvär, svaghet utan uppenbar anledning på grund av att masken livnär sig på de näringsämnen kroppen själv behöver, viktminskning trots normal aptit, diarrè och humörförändringar.
Giftiga ämnen som utsöndras av springmask orsakar förändringar i blodet som reducerat hemoglobin och ökade nivåer av eosinofiler*. Trots kunskap om sjukdomen och bra svar på terapi så kan en infektion hos en person i dåligt skick orsaka förgiftning av organismen.

*Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som ansamlas i inflammerad och infekterad vävnad och avger giftiga substanser för att oskadliggöra parasiter som är för stora för att fagocyteras (ätas upp). De ökar i antal vid allergiska reaktioner och vid parasitinfektioner.



KAN MAN GÖRA NÅGOT SJÄLV FÖR ATT UNDVIKA SMITTA?


Viktigt med hygienen

Ja, förutom tvål, vatten, noggrann hygien tvätta händer hålla naglar kort och inte klia sig i stjärten är viktigt att komma ihåg.
Blötlägg all tvätt i hett vatten och låt den ligga cirka 30 minuter innan de tvättas i flytande såpa eller annat tvättmedel vilket är mycket effektivt för att få bort smittan ur kläder och sängkläder.

Vissa människor verkar drabbas lättare och får återkommande maskangrepp. Det är viktigt att den inre miljön och tarmfloran är hälsosam då får inte parasiter så lätt fäste. Viktigt att tänka på att socker och vetegluten orsakar en felaktig tarmflora och maskarna trivs i förorenad miljö. De lever på den ruttna och jästa ”maten” samt även (förorenat)blod.

Naturligtvis bra kost, vitaminer och mineraler en viktig del i att förebygga för maskangrepp. Vikten av ett starkt immunförsvar är extra nödvändigt speciellt för de barn som vistas i den typ av miljö som är mest drabbad av springmasksmitta. Röda livsmedel som rödbetor, morot blåbär och lingon är bra att äta eftersom den röda färgen dödar maskarna.


Man bör också försöka plocka bort de maskar som kommer ut ur ändtarmen och det är ju oftast på kvällen som honorna kommer ut för att lägga ägg.


MSM

MSM ett naturligt kosttillskott

Ett kosttillskott som man har gjort en av de mest fantastiska upptäckterna om gjordes på MSM och dess anti-parasitiska verkan mot bland annat springmask. MSM har förmågan att göra tarmen till en ogästvänlig miljö för parasiter. De får inte fäste på slemhinnorna och kommer inte att kunna lägga ägg heller.

Ett växande antal naturläkare uttrycker bekymmer om parasiter. Det blir allt tydligare att de kan vara en kontinuerlig förgiftningskälla som kan spridas i hela kroppen och påverka immunförsvaret. Det är en spännande tanke att MSM kan vara naturens ursprungliga sätt att skydda oss mot parasiter.
Läs länk om MSM


VITLÖK

Den fantastiska vitlöken

Vitlök har använts som huskur för bland annat parasiter världen över i olika kulturer sedan urminnes tider. Och det är inte en slump att man använt sig av just vitlök då den har stark effekt som svamp- och bakteriedödande. Vitlök är också mycket effektiv mot springmask och tar effektivt död på den. Därför bör man, om man drabbats konsumera vitlök i större mängder. Gärna rå vitlök som pressas men det går också att använda det i matlagning. Vitlök tar springmask, spolmask och hakmask.

Vitlök tar också död på levande maskar som kan finnas längre upp i tarmen. Fortsätt med vitlök regelbundet även några veckor efter smitta. Det är också säkert för barn att äta vitlök


VITLÖKSTABLETTER FÖR SMÅDJUR

Vitlökstabletter (Allium Sativum) finns i tablettform för smådjur. Innehåller 200 tabletter


KOLLOIDALT SILVER OCH SILVERCREME

Antiinflammatorisk och antiseptisk Kolloidalt Silver och Silvercreme

Vuxna springmaskar kan orsaka klåda i slidöppningen hos flickor och kvinnor när masken tar sig in i slidan och orsakar röda och svullna slemhinnhinnor och när de vandrar runt i området kan de orsaka vulvit (klåda i huden ovanför könsorganet hos kvinnor/flickor) och uretrit (inflammation i urinröret).
Klådan runt ändtarmsöppningen kan leda till rivsår med risk för utveckling av svinkoppor.
Allergi och hudproblem av olika typer kan också uppstå som en följd av springmaskangrepp.

För att lindra besvären i underlivet så kan man spruta upp Kolloidalt Silver, KS, i slidan genom att använda en liten spruta som man fyller med rent KS. Kan göras flera gånger om dagen så länge det finns besvär. Det är också antiseptiskt att badda underlivet med KS för att förhindra en bakterieinfektion med svinkoppor som följd.
Silvercremen är mjukgörande och pH reglerande och kan strykas utvändigt kring anus samt regionen omkring slidan och den är antiseptisk.

Det finns naturligtvis många fler naturmedel att tillgå för att få bukt med springmask, här berörs de vanligaste produkterna.











torsdag 16 augusti 2018

FASCIAN - BINDVÄVEN


FASCIAN SKICKAR UT MEDDELANDEN OCH 
FUNGERAR SOM ETT ANDRA NERVSYSTEM

Fascia - Bindväv kroppens största organ

Nerver tillhandahåller resurser för varje cell för att de skall kunna kommunicera med andra celler i kroppen. Vi vet att kemiska ämnen och mikrober använder sig av flera kommunikationsvägar. Våra mikrober till exempel använder en del av vårt autonoma nervsystem, som består av ett vävnadsliknande nät av neuroner, som styr kommunikationen mellan cellerna de avlägsna vävnaderna och organen.



FASCIA - BINDVÄV



Men - det finns ytterligare ett kommunikationssystem som få människor är medvetna om men som kanske är ännu viktigare och det är vår fascia, det som vi i dagligt tal kallar bindväv. Facian (bindvävshinnorna) ger kroppen dess form, finns runt alla organ, ben, muskler, ligament, senor och nerver, ja fascian finns i hela kroppen. Fascians form växlar och är vanligtvis tunn men i extremiteternas leder kan fascian vara utformad som tjocka band. Ibland kan fasciorna fungera som muskelfästen och då är de tjocka och kraftiga.

Musklerna till exempel består av muskelfibrer och fascia. Själva muskelbuken omges av fascia, inuti muskeln finns längsgående fascia runt varje enskild muskelfiber, samt grövre fascia runt grupper av muskelfibrer. Eftersom muskelfilamenten inte sitter fast i varandra är det fascian som hindrar att en muskel inte ramlar sönder eller tänjs ut och skadas. Med sina glatta vita ytor och sin placering mellan musklerna underlättar fascian också musklernas glidrörelser mot varandra.

Mellan alla vävnader finns vätska och man kan säga att det finns två stora kanaler, en mitt fram och en mitt bak som fördelar informationen och leder flödet ut till kroppens celler. Blodkärl och nerver som går ut i armar och ben löper ofta längs fasciorna.

FORSKNING

Man on his nature av Sir Charles Sherrington

Fascia forskaren, cellbiologen och biofysikern Dr. James Oschman citerade nyligen en biologibok, (Man on His Nature av Sir Charles Sherrington som publicerades första gången 1940), och citatet lyder: ”Trots att de inte har något nervsystem kan en encellig organism simma som en delfin, undvika varelser som försöker äta den (vita blodkroppar), hitta näring och någon att para sig med”. Hur är detta möjligt? Hur kan en encellig organism göra alla dessa saker utan att hjärnan eller nervsystemet deltar för att styra och ge budskap?
Den ökande mängden vetenskaplig forskning visar att vissa celler som finns i facian inte bara kommunicerar direkt med nervsystemet, utan de kan faktiskt också kommunicera med varandra - potentiellt över stora avstånd.

Dr Alfred Pischinger (1899-1982) var chef för institutionen för histologi och embryologi* vid universitetet i Wiens medicinska högskola. Dr Poschinger beskrev var nervkontrollen av substanserna som finns mellan cellerna kom från och han har teorier om att all sjukdom börjar här, i facian, något som många fler forskare alltmer har kännedom om.

Dr. Oschman visar hur all kroppslig rörelse, oavsett hur liten, genererar elektriska fält som orsakas av kompression, omformation och sträckning av ligament, senor, fascia, ben och andra kollagenbaserade vävnader. På ett nervliknande sätt sprids dessa budskap i de omgivande vävnaderna som ”krusningar” på vatten och ger information till andra delar av kroppen. Så det som händer är att dessa meddelanden reser genom den extracellulära substansen (vätskan mellan cellerna) med ljudets hastighet, 1 207 km/timmen i motsats till drygt 241 km/timmen, vilket är den hastighet som nervsignalerna har.

Pischinger var en av de första som kände igen fascians otroliga betydelse när han sade för ett halvt sekel sedan: "Fascian måste ses som ett enda organ, en enhetlig helhet, miljön där alla kroppssystem påverkas."

Dr. Helen Langevin på University of Vermonts (en neurolog och endokrinolog som också är ansluten till Harvard) har visat att fascian bildar ett kroppsomspännande nätverk som fungerar som ett nervliknande signalsystem. Det stoppar dock inte där utan förändringar i vävnader, mekanisk belastning, celldeformation och förändrad kroppshållning som medför ett förändrat rörelsemönster också överför impulser. Dessa impulser förändras av den nedsatta funktion som orsakas av kronisk smärta eller skador i form av mikroskopisk ärrvävnad.

Akupunkturmeridianer

Intressant nog fortsätter Dr. Langevin att går så långt att hon diskuterar sannolikheten för ett samband mellan fascian och organen/organsystemen. Kartläggningen av detta samband har visat sig i in vitro (utanför kroppen) studier och man har ännu inte kunnat studera det hos levande människor. Man har sett att fascian har funktionella samband genom kanaler där flödet av vätska och partiklar sker och dessa kanaler har stor likhet med akupunkturmeridianerna som är kopplade till organsystemen.

SYMPTOM FRÅN EN ÖVERANSTRÄNGD OCH INFLAMERAD FASCIA



Vid överansträngning och inflammation i fascian klibbar den fast i sin omgivning med tunna trådar och rörelsemönstret förändras. Vågrörelserna, ”krusningarna”, i vävnaden minskar och så även de elektriska impulserna och detta leder till att följande symptom kan uppstå:
  • Svankrygg
  • Nackproblem
  • Kotförskjutning
  • Höftproblem
  • Balansrubbningar
  • Förlamning
  • Knä- och armbågsbesvär
  • Svårigheter att räta ut benen
  • Problem med vaderna
  • Besvär med fötterna
  • Synstörningar
  • Tinnitus
  • Besvär med andningen
  • Huvudvärk
  • Håravfall
  • Inkontinens
  • Förstoppning och Kolik


VAD KAN VI GÖRA FÖR VÅR ATT HÅLLA VÅR FASCIA FRISK?
Frisk luft och motion, massage och vatten är viktigt för en frisk fascia
Som vi alla märker är att senare i livet förlorar de flexibla vävnaderna sina elastiska egenskaper. Konsekvenserna är förstyvning av muskler och leder, rynkig hud och minskad elasticitet hos lungvävnader och arteriella blodkärl. Utan tvekan minskar överföringen av bioinformation via facian och förekomsten av sjukdomar i högre åldrar kan väl kopplas till minskad kommunikation mellan celler och kroppsvävnader.

Anna Karström ger en av sina patienter massage

 
Dålig cirkulation, näringsbrister som till exempel brist på svavel, kan vara en bidragande orsak till sjukdomar i facian. Även toxiska inlagringar i fascian eftersom den ofta får fungera som lagringsplats för de giftiga ämnena som de övriga reningsverken inte klarat av att transportera bort. Detta orsakar inflammation i fascian och man kallar ofta detta symptom för fibromyalgi.

Finns det något vi kan göra för att hålla vår fascia frisk och fri från toxiska ämnen? Ja, absolut, kosten/fodret är en viktig del för att i möjligaste mån minska förgiftningen av våra och djurens kroppar. En frisk inre miljö i våra tarmar och stärka kroppens förmåga att befria sig från de toxiska ämnena och fria radikaler är vad vi får sträva efter.

Koppning

Bindvävsmassage, koppning, massage, akupunktur och akupressur kan vara några behandlingsformer som bidrar till en friskare fascia.


Bra bindvävsmedel

Medel som jobbar genom att avgifta och stärka fascian är MSM, Glucosafor, Vitosyl E+Selen och Kalciumfluorid.
Man kan också använda Cirkulafor till häst eller Cirkulamin till människa för att understödja cirkulationen i kapillärsystemen.

Källa Dr. Russel Schierling

* Fascior bildas av mesoderm, som är det mittersta lagret av den tidiga embryonala utvecklingens tre grodblad. Från mesodermet utvecklas även ben. broskmusklerbindvävblod och hudens innersta lager.
I engelskspråkig litteratur skiljer man ofta mellan ytliga och djupa fascior. Med ytliga, subkutana fascior syftar man då på de bindvävslager som förbinder huden med kroppens mjukdelar. Muskelfascior kallas djupa fascior.

Bakteriepopulationen i våra tarmar bestämmer vad vi skall äta
Hästens bakteriepopulation
Grovtarmen

Mat för bättre hälsa
Foder till hästen

Läs mer om de tolv organsystemen
De tolv vävnadssalterna
MSM

Länk till artikel



söndag 12 augusti 2018

PRODUKTER TILL HÄST


PRODUKTER TILL HÄST


Produkterna jobbar i muskler, bindväv och energikanaler som är kopplade till organsystem

NÄRINGSBALANS
Att vitaminer och mineraler är nyckeln till så många problem kan verka för enkelt men med tanke på de utarmade jordarna så ligger mycket av djurens hälsostatus på vitamin och mineralbrist. Det har vi också kunnat konstatera via våra håranalyser och utifrån dem rekommenderade utfodringen med de olika vitamin- och mineralsammansättningarna i våra produkter och fått berättat från kunderna vilken skillnad det gett i djurens hälsostatus. 

Våra produkter till djur är mikroniserade vilket innebär en minskning av den genomsnittliga partikeldiametern hos ett fast material till mikrometerskalan (mikroniserad 45).

PRODUKTINFORMATION

MSM




Relaterade länkar





KLARGÖRANDE
Det jag skriver om här på FB och på Bloggen består till största delen av våra egna erfarenheter som vi delar med oss av. Vi gör inget anspråk på att vara medicinskt eller vetenskapligt korrekta ENLIGT DE NORMER som finns inom den konventionella medicinen.
Dock är vi noga med att ta del av studier, rapporter och ny forskning. Vi är också medveten om att all forskning inte alltid är för människans-djurens bästa utan är mer inriktad på läkemedelsindustrins ekonomiska syften.
Det vi delar med oss av är beprövad erfarenhet genom lång tid. Beprövad erfarenhet innebär att vi om och om igen ser samma resultat upprepas.
Det vi och våra kunder upplever när dom utfodrar sina djur och egenvårdar sig själva med våra produkter är att de flesta återfår en god hälsa. En del kan antyda att det är en placeboeffekt när det gäller människor, men det kan man väl knappast tro när det gäller djuren.
Vi har aldrig påstått att vår service skulle ersätta veterinärvård eller veterinärmedicin. Tvärtom, har nästan alla våra kunder redan sökt den hjälpen, de har blivit undersökta och medicinerade och orsaken till att de sedan söker vår hjälp är att den konventionella behandlingen inte har gett önskat resultat.