LUNGORNAS OKÄNDA FUNKTION

LUNGORNA KONTROLLERAR HUD, KROPPSBEHÅRING OCH SVETTNING

En gammal kund till mig som har varit slaktare berättade att de organ som ser värst ut på en häst är lungorna. Han visste nu inte exakt vad det berodde på även om han hade sina tankar kring det. Mycket intressant att få höra hur hästarna ser ut invärtes. Själv tror jag ju att det här med hur lungorna ser ut har att göra med deras avgiftande funktion.

Lungorna, tillsammans med huden, njurar och grovtarm är de fyra avgiftande organen.

I gasutbytet sker den gasformiga avgiftningen via lungorna; hästen andas in syre som tas upp av det arteriella blodet och andas ut koldioxid, som lämnas av det venösa blodet.

Tittar man på lungornas funktion så skall de rena fukta och värma inandningsluften. Den grövsta filtreringen görs av näshåren medan mindre partiklar fastnar i det slem som täcker slemhinnan överallt i näsan/nosen.

Sto och föl

Luktsinnet är nära förbundet med våra/hästens minnen och en speciell lukt kan framkalla associationer till en viss händelse, plats eller upplevelse. Två av luktnerverna går nämligen direkt in i limbiska systemet i hjärnan där funktioner som ha med minen och känslor att göra är knutet. Luktminnet leder också hästen till de örter som varit dess naturliga föda i tusentals år. T ex så överför stoet sina luktminnen vidare till fölet för att lära det hitta den rätta födan.

Andningsfrekvens

Bild Hippson

Hästen andas i stort sett bara genom näsborrarna och det är en fördel som bytesdjur att kunna dra in luft genom näsborrarna och därigenom känna lukter samtidigt som den betar. I vila är ett normalt andetag runt fem liter och hästen tar omkring 10-18 andetag per minut så minst 50 liter luft passerar hästens lungor varje minut.

Vid hård ansträngning ökar både andningsfrekvens och storleken på varje andetag, under ett löp passerar omkring två tusen liter luft lungorna på en galoppör varje minut! I galopp är andningen kopplad till stegfrekvensen med ett andetag per galoppsprång, under hårt galopparbete tar hästen därför omkring 120 andetag per minut.

I trav däremot finns inte en lika stark koppling och travhästens andningsfrekvens under hårt arbete är lägre än galoppörens, omkring 90 andetag per minut. Andningen påverkas av huvudpositionen och den position som eftersträvas framför allt inom dressyr påverkar flödet i luftvägarna så att andningen blir mer ansträngd.

Trots att ytan i lungorna som kan ta upp syre motsvarar runt 300 kvadratmeter och stora mängder luft passerar varje minut är andningsapparaten den största begränsningen för en häst i de typer av arbete där syreupptaget till stor del avgör prestationsförmågan som exempelvis trav, galopp, distansritt och en del av grenarna i western. Konsumtionen av syre ökar dramatiskt under hård ansträngning men når efter ett tag en platå, om ansträngningen fortsätter börjar mjölksyra ansamlas och hästen blir fort trött. Syrekonsumtionen kan öka 30 gånger under den första minuten av ansträngning och kan i extrema fall bli över 100 gånger högre än i vila.

Den maximala syreupptagningsförmågan redovisas ofta i ml syre per kg kroppsvikt och minut. Vältränade engelska fullblod har en maximal syreupptagningsförmåga runt 140-150 ml per kg kroppsvikt och minut och motsvarande siffror för vältränade kallblod och ponnyer är 70 respektive 90 ml per kg kroppsvikt och minut.

Infektioner i lungor och luftvägar

Genom avelsurval har vissa hästtyper förbättrat sin syreupptagningsförmåga betydligt. Hjärtat och blodet har dock högre kapacitet än lungorna vilket gör att även små förändringar i lungorna, orsakade av till exempel infektioner eller dålig stallmiljö, medför en stor sänkning av hästens prestation.

Forskning på University of Guleph har visat att mögligt och dammigt foder är den absolut vanligaste orsaken till allergier, hals- och lungsjukdomar hos hästar. Forskningen visar att över 50 % av unga tävlingshästar insjuknar i allergiska lungsjukdomar som är likartad med astma hos människor. Besvären visar sig som inflammationer och slemhinneförtjockning i luftrörens slemhinnor. Detta utvecklar sig till kroniska inflammationsprocesser vilket markant sätter ner tävlingshästens kondition.

Lungorna reglerar kroppsvärmen

Lungorna kontrollerar huden och kroppsbehåringen och en av hudens uppgifter är att reglera kroppsvärmen. Det finns flera olika fysiologiska samband för hur hästen reglerar värmen i kroppen. När omgivningens temperatur är lika med kroppstemperaturen så är temperaturskillnaden till omgivningen noll och värme avges då som fukt. Man ser att hästen har ökat antal andetag per minut och svettas. Fukt avges från luftvägarna vid andning samt lite passivt från huden hela tiden. Avdunstningen av fukt från andningsvägarna och från huden är mycket viktiga för att hästen ska kunna reglera sin kroppstemperatur i värme.

Hästar har god förmåga att svettas och det ger en aktiv möjlighet till ökad avkylning genom avdunstning. När det blir varm, ökar hästen i första hand andningsfrekvensen från normalt i vila 8-16 andetag per minut till 30-40 (upp till 60) andetag per minut i vila. När omgivningstemperaturens sjunker, ökar temperaturskillnaden till omgivningen och därmed även den fria värmeavgivningen och hästen kan reglera blodflödet till huden som rymmer en blodreserv och på så sätt håller hästen temperaturskillnaden till omgivningen rätt konstant. 

Klipper man hästen fungerar inte det här otroligt fina samarbetet mellan lunga, cirkulation och hud. Hästens ägare/skötare måste då ta ansvar för och aktiv delta i hästen förutsättningar för att kunna reglera sin värmebalans.

Forskning kring klippning och täcken   

Bild: Hippson

Under höstens (2014) Hippocampusdagar på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala berättade Kristina Dahlborn och Elke Hartmann om projektet som de, tillsammans, har jobbat med under åren 2012 till 2014. Fokus i forskningen har varit klippningens och täckandets vara eller inte vara. 
  
Stor mängd täcken
I Sverige har, enligt en enkätundersökning utförd av Elke Hartmann i december 2013, över 40 procent av hästarna mellan tre och fem täcken vardera – medan 25 procent har mellan sex och tio täcken var.
Största andelen, 46 procent, av de tillfrågade hästägarna börjar använda täcke när temperaturen sjunker under +10 grader. De vanligaste orsakerna till att täcka hästar är enligt enkätsvaren stark vind, kyla eller nederbörd. Hästägarnas inställning till klippning är i stället relaterad till ridningen – man vill att hästen ska kunna prestera bättre under ridpasset och torka fortare efter träningen.

Torkar snabbare
Hästens päls är skapad för att fungera som den är, vid klippning rubbas pälsens isoleringsförmåga. Under ridning underlättas dock värmeavgivningen, blir hästen svettig under ridpasset torkar den snabbare med klippt päls. Det är forskningen överens om.
Men hästens välbefinnande sitter inte enbart i pälsen, hur är det med kroppens faktiska temperatur och med hjärtfrekvensen under ridpasset?
Kristina Dahlborns forskningsgrupp tog hjälp av riksanläggningen Wången, och av Jällaskolan i Uppsala, med att mäta skillnaderna mellan klippta och oklippta hästar – totalt tolv gånger vid varje försökstillfälle. Man undersökte hästarnas rektaltemperatur, hudtemperatur, hjärtfrekvens och andningsfrekvens både innan, under och efter träningspasset.

Foto: Hippson

Samma kroppstemp
De oklippta travhästarna i försöket, som alla jobbade lika hårt på travbanan men fick olika skötsel efteråt, låg alla på samma temperatur en timme efter ridpasset. Detta oavsett om de hade duschats, duschats och fått täcke, eller endast borstats efter träningen.
För ridhästen i ridhuset påverkades inte hjärtfrekvensen, oavsett om den var klippt eller inte. Inte ens den klippta hästen som reds med täcke blev mer påverkad än den klippta hästen utan ridtäcke. Den klippta hästen i ridhuset hade dock snabbare återhämtningstid, mätt i andningsfrekvens efter ridpasset, jämfört med den oklippta hästen.
  
Täcket "täpper till"
I boxen innan ridpasset låg hudtemperaturen för den klippta hästen nästan två grader lägre än hos den oklippta hästen. Efter träningen hamnade dock samtliga hästar med täcke två grader högre i hudtemperatur, jämfört med halvklippta hästar som fick stå utan täcke.
För den varma travhästen som duschades av efter träningspasset skedde en relativt snabb sänkning av kroppstemperaturen, men för hästen som fick dusch och därefter täcke hade duschen ingen effekt. Kroppstemperaturen låg helt enkelt på samma nivå som för den oduschade hästen.

RESPIRAFOR

Respirafor 500 g, understödjer lungornas funktioner

Köp här

Läs om våra produkter här

Text: Annelie Lundkvist
Foto: Viktoria Makarova/Dollar Photo Club
Källa: Equiinfo,SLU