måndag 11 april 2016

BLIR HÄSTEN TOKIG AV ATT ÄTA HAVRE?


BLIR HÄSTEN VERKLIGEN "TOKIG" AV 
ATT ÄTA HAVRE?  

NÄÄ - KNAPPAST!

Jag tänker så här: "Vem i himmelens namn har kommit på att en naturprodukt (levande föda) som havre kan vara farligt för hästar och vem kan tänkas tjäna på att säga det? Hur kan det vara möjligt att "hjärntvätta" så många hästägare?


VAD ÄR DÅ HAVRE?

Havre är det näringsrikaste av våra fyra inhemska spannmålssorter. Det innehåller mer fett än vete, råg och korn, och med fettet följer antioxidanter som skyddar fettet mot nedbrytning (härskning). Havren innehåller en unik sorts fenol med beteckningen avenantramid. Avenantramider har antioxidativa, antiinflammatoriska och antiaterosklerotiska egenskaper. Avenantramider (AVA) är hälsobefrämjande fenoliska antioxidanter som är unika för havre. Halten varierar med sort och olika odlingsbetingelser

Havre innehåller stora mängder fibrer, antioxidanter, B-vitaminer, proteiner och mineraler. Havre innehåller dessutom alla essentiella/nödvändiga/livsviktiga aminosyror, det vill säga har en hög kvalitet och bra balans. Aminosyran tryptofan som behövs för att bilda hormonet serotonin är också högt i havren. Havre har också störst andel vattenlösliga fibrer, så kallade betaglukaner. Betaglukaner har den effekten att det kan stabilisera blodsockernivån, det är vattenlösligt och bildar gelé i mag- och tarmkanalen. Det innebär att upptag av näring blir jämnare och havrens betaglukan blir därför också blodsockerreglerande (lågt glykemisk index). Havrekärnan innehåller ca 6-8 % betaglukan.

Havren har ett relativt lågt stärkelseinnehåll, omkring 340-387 g/kg ts och anses också vara en så kallad långsam kolhydrat och ett bra kraftfoder till hästar. Hel havre har dessutom ett bra tuggmotstånd. Kärnan har även ett innehåll av en bra blandning på fibrer, fett, stärkelse och protein.

Det finns nyare amerikansk forskning som har visat att unghästar som utfodras med ett foder av högt Glykemisk Index, d.v.s. mycket lättsmälta kolhydrater som socker och stärkelse, ger en hög blodsockernivå och hög insulinfrisättning. En balanserad foderstat är att rekommendera utan att stärkelsenivån blir för hög. En unghäst bör inte ha mer än 2 gram stärkelse per kilo kroppsvikt och måltid (Cuddeford, 2005).

Havre innehåller
Protein, Kolhydrater, Fett, Fibrer, Folsyra (B9), Tiamin (B1), Riboflavin (B2), Pyridoxin (B6), Vitamin E, Fosfor, Järn, Kalium, Kalcium, Magnesium och Zink.


VAD HÄNDER MED HÄSTEN SOM ÄTER HAVRE OCH BLIR "TOKIG"?

En normalt frisk och relativt hårt arbetande hästs matsmältning processar havren utan problem och utan humörförändring.

Men, om hästen har en störning i matsmältningen så har den också i regel fått en belastning i leverns funktion. Hästens lever är det organ som får kasseras vid slakt för att den är oanvändbar. Nio hästar av tio som vi analyserar och behandlar har nedsatt leverfunktion. Det syns sällan på vanliga blodprover utan hästen har besvären under lång tid och symptom är oftast trötthet samt högersidiga muskelproblem.

Leverns funktion
Organet har flera uppgifter, såsom att rena allt blod från tarmen och samtidigt ta upp och omvandla energin från födan. Här produceras också en mängd äggviteämnen (aminosyror), som till exempel de faktorer som behövs för att levra blodet. Levern bryter också ned slaggprodukter från ämnesomsättning. Man kan på så sätt säga att levern är kroppens fabrik och samtidigt renhållningsstation. Även galla bildas i levern och gallan sipprar hela tiden ut i tolvfingertarmen på grund av att hästen inte har någon gallblåsa. Hästens naturliga födoämnen är inte feta därför ansåg skaparen att den inte behövdes.

Vad orsakar leverbelastning
Leverbelastning orsakas i de flesta fall av läckage från grovtarmen. I hästens grovtarm sker nedbrytningen av de fasta avfallsprodukterna av tarmflorans mikroorganismer. I blindtarmen, som rymmer ca 25-30 liter, jäser fodret med hjälp av nyttiga mikroorganismer och det frigör energi till hästen. Om det av någon orsak blir en obalans i bakteriefloran dör en del nyttiga organismer och de sjukdomsframkallande tar över och de kommer ut i blodomloppet som gift.

Den ökade tillsatsen av bland annat vetefodermjöl, jäst, kokta produkter och socker i kommersiella hästfoder försämrar och förändrar den naturliga grovtarmsjäsningen och genom det skapas en störd tarmflora. Även de så kallade "nyttiga tarmbakterierna på burk" kan orsaka obalans i tarmfloran beroende på om det är den typ som fattas floran som man fyller på med. Detta orsakar en reaktion hos immunförsvaret och de antikroppar som finns i matsmältningens slemhinnor. När tarmens naturliga bakterieflora blir utslagen förändras också pH-värdet som blir surt och det blir ytterligare en grogrund för sjukdomsframkallande mikroorganismer som då kan föröka sig okontrollerat. Tarmen blir en "krigsskådeplats" och läcker ut toxiner vilka följer med blodströmmen till levern för nedbrytning.
De flesta aminosyror som tas upp från tunntarmen processas också i levern. Ju mer aminosyror som hästar tar upp desto mer arbete för levern alltså. Reservkapaciteten är stor i en frisk lever men en tidigare eller nyligen skadad lever kanske redan balanserar på gränsen till sin kapacitet vid normalt proteinintag. Om man då ger ett kraftigt proteinöverskott kanske den inte klarar av det. Om en häst redan har nedsatt leverfunktion är det inte osannolikt att den kan förvärras av alltför mycket protein.

Symtom vid leverbelastning
Då levern inte har några nerver kopplade till sig är den helt okänslig för smärta. Levern omges dock av en hård kapsel som kan reagera på uttänjning, vid sjukdomar som ökar leverns storlek kan detta då kännas som ett obehag eller tryck under höger revbensbåge. Vid påverkan av gallgångarna, till exempel gallgångsinflammation, kan smärta också uppkomma.
Vid en skada på levern brukar man kunna bli trött, ibland kan huden och ögonvitorna gulfärgas eller bli bruna då leverns förmåga att bryta ned slaggprodukter minskar.
Om leverns funktion är svårt nedsatt vid till exempel kronisk leverskada kan hästen utveckla gulsot, vätska kan ansamlas i benen (gallor) och mage, åderbråck kan uppstå i matstrupen och den kan uppvisa en uttalad trötthet, LEVERFÖRVIRRING. Men hästen blir också "hetlevrad", stirrig, nervös och får svårt att samla sig till arbete. Alla organ i kroppen har känslomässiga kopplingar. Om levern hamnar i obalans utvecklas känslor av Ilska, irritation och frustration. Bruna ögonvitor kan signalera en belastad lever.

Urinen kan lukta ammoniak vilket är en signal på att utfodring med protein är onödigt högt och att levern har jobbat mkt hårt för att ta bryta ner proteinet.

När hästen äter havre med en belastad lever - vad händer då?
Det första som i regel händer när man börjar utfodra med havre är vissa att hästar uppfattas som het en del säger då att hästen blivit "tokig". Man har inte vetenskapligt fastställt orsaken till humörförändringarna och det finns flera faktorer som spelar in säger man.

Vår teori är att det är hästar med kraftig leverbelastning som reagerar med humörförändringar. När man tar bort de processade kraftfodren som oftast är orsaken till belastning och utfodrar med en naturprodukt som havre, kan levern börja bearbeta toxinerna som den inte har orkat göra tidigare.

Tittar man på de näringsämnen som finns i havren så har dom naturligtvis betydelse för vad som händer i matsmältningen. Pyridoxin (B6) medverkar vid nybildning av röda blodkroppar och vid järnets inbyggnad i hemoglobin och behövs för upptag av kobalamin (B12). Pyridoxin är naturlig antihistamin och viktig vid bildande av antikroppar. Folsyra (B9) är viktig för bildning av röda och vita blodkroppar. Vitamin E håller dom röda blodkropparna levande längre. Järn transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler.
Så enbart dessa vitaminer och mineraler ökar syresättning och förbränning, alltså syre till den metaboliska elden och eftersom levern är ett förbränningsorgan så behöver den syre för att kunna jobba effektivt.

Tiamin (B1) är viktig för omsättningen av kolhydrater och reglerar blodsockerbalansen. Riboflavin (B2) är ett co-enzym i glukosmetabolismen och deltar vid omvandling av pyridoxin och folsyra till deras co-enzymroller vid omvandling av den viktiga aminosyran tryptofan till niiacin (B3). Riboflavin deltar i ett förbättrat näringsupptag. Magnesium deltar i cirka 300 enzymaktiviteter i kroppen och är viktig för energiomsättningen i cellerna. Zink är viktig för ämnesomsättningen och understödjer enzymreaktioner. De här vitaminerna och mineralerna deltar i leverns ämnesomsättning.

Fosfor är en viktig beståndsdel i den viktiga ATP-molekylen och en viktig energireserv. Fosfor aktiverar enzymer och B-vitaminer. Kalium reglerar insulinfrisättningen och energiupplagring och kalcium ökar energiomsättningen och ämnesomsättningen. Mineralerna är alltså viktig för energiomsättningen.

När en belastad lever börjar få lite energi att jobba med frigörs toxiner och det kan ta några veckor innan det är förbränt.

Att börja utfodra med hel havre
Det är vissa saker i utfodringen som är viktigt att tänka på; börja med att först utfodra med grovfoder och när hästen kommit igång med att äta men fortfarande har grovfoder kvar så ger man havren. På det sättet får hästen utlopp för sitt tuggande och ätande på ett naturligt sätt.

Om hästen får reaktioner på havre eller har bruna vitögon kan det vara en bra ide att detoxa.


Källor
SLU
SLU Fakta Jordbruk 1/2004.
Planck och Rundgren, 2003.
Karolinska Universitetssjukhuset
Hans Söderström