MÖGEL

MÖGEL, FARLIGT ELLER...?

Forskning på University of Guleph har visat att mögligt och dammigt foder är den absolut vanligaste orsaken till allergier, hals- och lungsjukdomar hos hästar. Forskningen visar att över 50 % av unga tävlingshästar insjuknar i allergiska lungsjukdomar som är likartad med astma hos människor. 

Besvären visar sig som inflammationer och slemhinneförtjockning i luftrörens slemhinnor. Detta utvecklar sig till kroniska inflammationsprocesser vilket markant sätter ner tävlingshästens kondition.

Mögelsporer

Mögelsporer (se pilar) som blivit inandad från mögligt hö/hösilage tillsammans med makrofager (en typ av vita blodkroppar som finns i lungalveolerna). Foto; University of Guelph

Mögelsporer är extremt små partiklar som är minder än 1-10 µg i diameter. De här små partiklarna andas in och kommer ner i alveolerna (luftrörens minsta förgreningar) och där stannar de kvar. Mögelsporerna har en benägenhet för kolonisation av hålrum och invasion av blodkärl. Vid en invasion av blodkärlen kan en infektion från lungorna till olika organ som t ex mag– och tarmkanalen, hjärta, njurar, lever, mjälte, sköldkörtel och hjärna uppkomma.

Mögel – en grogrund för många sjukdomar

Runemogård i Hälsingland, har en mycket fin stallmiljö

Mögel orsakar ett brett spektrum av sjukdomar. Mögelsporernas egenskaper som allergener, deras benägenhet för kolonisation av hålrum och invasion av blodkärl, ger speciella problem.

Mögel kan finnas i säd, stallmiljö (tvättboxar), inkommande vatten som läckt eller dålig ventilation eller dåligt rengjorda ventilationssystem. Inplastat vallfoder är en stor grogrund för skadliga mikroorganismer, och hållbarheten i en öppnad bal är starkt begränsad och bör användas inom 2 - 3 dagar. Jäsningsprocessen i en bal startar nästan direkt man öppnar balen och jästen ”öppnar också dörren” för andra mikroorganismer som då t ex mögelsvampar. Fläckar som breder ut sig på större ytor och ser ut som spindelväv eller är luddiga och luktar är mögel. Det förekommer också värme i balen när den processen startat och då är hela balen otjänlig.

Källa: University of Gulef

Förekomst av mögel i hästfoder, en sammanfattning från en studie i Husdjursvetenskap

Mjöldryga (lat. Secale cornutum) är ett vilstadium av sporsäcksvampen Claviceps purpurea. Denna är en parasitisk svamp som angriper flera vilda gräs, men även sädesslag som råg, korn, ris och vete.

Betesgräs, hö, spannmål och ensilage kan alla vara värdar för olika svampar. Svamparna och deras respektive mykotoxin finns i olika mängd varje år beroende på klimatet och andra faktorers påverkan på deras tillväxt. Optimala förhållanden för mögel och för bildningen av mykotoxin är oftast inte desamma. I spannmål och annat djurfoder kommer de mykotoxin som oftast hittas från Fusarium, Aspergillus och Penicillium. 

Majs

möglig majs

Majsfodermjöl har visat sig innehålla höga halter mykotoxin som aflatoxin, zearalenone och deoxynivalenol. Majs skördas ofta med hög fuktighet och är också det sädesslag som oftast drabbas av fumonisiner. 

Bete, hö och halm

Betesmarker består ofta av olika gräs och baljväxter som växer tillsammans naturligt eller odlat. Flera mykotoxin som kan skada betande djur kan bildas på eller i dessa växter. Särskilt rajgräs, rörsvingel (ett högt gräs) och rödklöver förknippas med endogena mögeltoxiner som kan leda till mykotoxikos hos hästar och idisslare. För att undvika förgiftningar och få en god beteshållning är det viktigt att undvika dessa växter. Grödan från vallen kan även torkas och utfodras till hästar året runt. Torkning av hö med hygieniskt god kvalitet är dock mycket väderberoende och kan försvåras om sommaren är regnig. Mögelangrepp på hö var mycket vanligt vid en undersökning i England och Aspergillus fumigatus, Actinomyceter och Penicillium spp. förknippas med mögligt och varmgånget hö. Hö från äldre gräsvall kan innehålla höga halter av zearalenon och möglet i sig kan också ställa till skada, bland annat på luftvägarna.

En kontaminationskälla som ofta förbises är den halm som ges som bäddmaterial. Kontamination via bädden kan ge upphov till förgiftningar via inhalation eller hudkontakt. Vissa hästar äter också varierande mängd av bädden. Om både det ordinarie fodret och bädden är kontaminerat av mykotoxin kan hästarna få i sig ännu högre nivåer vilket leder till en ökad risk för förgiftning, dessutom kan kombinerade effekter av olika mykotoxin uppstå. I halm av vete och havre förekommer DON och halm kan även infekteras av stachyobtrystoxiner. 

Mykotoxinförgiftning i endera slaget kommer att försämra djurets prestation, och negativt påverka dess hälsostatus. Symtomen på de kroniska och subkroniska förgiftningarna kan dock vara svåra att koppla ihop med mykotoxinintag och det är först när en foderanalys utförs som sjukdomsorsaken kan fastställas. Det är därför viktigt med en allmän vetskap om förekomsten av mykotoxiner; vilka risker som finns och vilka foder som är värst utsatta för kontaminering. 

Ensilage

Lagring av vallfoder sker numer ofta i form av ensilage. Ensileringsmetoden innebär att fodret konserveras genom en anaerob jäsning (fermentation). Jäsningsprocessen är mindre väderberoende än torkningen av hö, därför lämpar den sig bra i tempererade länder som Sverige. Ensilering kan bland annat ske i olika typer av silos eller i plastbalar, som är vanligt bland hästägare. Anaeroba förhållanden är viktiga under lagringen av ensilaget, då vattenhalten i gräset är hög. Ibland används tillsatsmedel som melass, syra eller laktobakterier för att minska risken för felfermentation och hindra ovälkomna mikroorganismer. Om luft kommer in i balen, till exempel vid ett oupptäckt hål, för lös packning av materialet, eller om balen inte utfodras tillräckligt snabbt blir ensilaget snabbt mögelinfekterat. Fusarium och Penicillium roqueforti är de främsta mögel som i sådana förhållanden växer på ensilaget. Ett av de vanligast förekommande mykotoxinerna på ensilage är DON*, och Roquefortin C är också vanligt.

Immunotoxiska effekter på hästar

Toxiska effekter kan i regel uppstå på två olika sätt när ett mykotoxin eller annat skadligt ämne når immunförsvaret. I det första fallet kan en funktion i immunförsvaret försämras eller helt slås ut och följden av det blir en ökad mottaglighet för andra infektioner. Immunosuppression av det här slaget är vanligt i samband med intag av låga doser av trichotecenener under en längre tid. I det andra fallet stimuleras immunförsvaret istället av det okända ämnet vilket kan leda till överkänslighet eller en autoimmun sjukdom.

Njursvikt kan även uppstå till följd av överproduktion av antikropparna IgA*. I en studie testades immunotoxiska effekter av Ochratoxin A på råttor. De mest signifikanta fynden var njurskador men man fann även en viss minskning i antal leukocyter samt en försämring av makrofagernas bakteriolytiska kapacitet. Både akuta och kroniska mykotoxinförgiftningar kan påverka immunförsvaret. Aflatoxin kan också påverka immunförsvaret hos unga djur genom överföring från modern under dräktigheten eller via mjölken.

Prestation och foderkonsumtion

Man studerade påverkan på foderintag, immunoglobulin och hematologi när hästar utfodrades med naturligt fusariumkontaminerad spannmål. Hos alla hästar minskade foderintaget signifikant. Försöket pågick dock bara i 21 dagar och ingen viktminskning registrerades. Man fann också en ökning i enzymet γ-glutamyltransferas (GGT); vilket indikerar en viss effekt på levern. 

I en uppföljande studie motionerades hästarna regelbundet under försöket. Resultaten var liknande; även denna gång märktes ett minskat foderintag som nu även ledde till viss viktnedgång. På den fysiska prestationen märktes dock ingen försämring på den korta tiden som försöket utfördes. Troligt är att trichotecenerna genom att påverka proteinsyntesen i levern ändrar nervtransmittorsubstanserna tryptofan- och seratoninnivåerna i hjärnan vilket kan leda till minskad aptit, utmattning och försämrad muskelkoordination. 

Dock är det möjligt att hästar är okänsliga för trichotecenen DON; varken minskat foderintag, inflammationer i tarmen, eller påverkan på immunförsvaret kunde observeras i en studie när fem hästar utfodrades med DON-kontaminerat korn i 40 dagar. Hästarna tycktes till och med öka i hull och kondition.

Idisslare är också relativt okänsliga för toxinet tack vare vommikrobernas avgiftande effekt. Eventuellt finns alltså liknande effekter hos hästar som förklarar dessa resultat.

Sjukdomar

Sjukdomen Leukoencephalomalasi (LEM) är en väl dokumenterad form av mykotoxikos som drabbar hästar, troligen också den mest dramatiska. LEM har uppmärksammats sen mitten på 1800-talet och har länge förknippats med majsfoder kontaminerat med Fusarium och på senare tid med Fumonisin B 1. Sjukdomen karaktäriseras av akuta neurologiska symtom som ataxi, förlamning, apati, hypersensitivitet samt plötsliga dödsfall. De främsta patologiska kännetecknen är hjärnblödningar och nekroser i hjärnans vita substans, vilket har lett till att sjukdomen i folkmun kallas för hole in the head-disease. I ett försök visades att även levern påverkas av effekterna från FB 1, och att dödligheten hos drabbade hästar är hög. 

Var försiktig med falska besparingar på foderkostnader.

Att försöka spara pengar genom att köpa billigare, lågkvalitativt foder kan leda till större problem och ökade kostnader på lång sikt. Kvalitativt foder är avgörande för att upprätthålla djurens hälsa, tillväxt och produktivitet. Billigare foderalternativ kan vara näringsmässigt obalanserade eller till och med kontaminerade, vilket kan leda till hälsoproblem som är dyra att behandla. Det är viktigt att alltid välja foder av hög kvalitet för att säkerställa att djuren får den näring de behöver och för att undvika potentiella problem som kan bli kostsamma i framtiden.

Många hästar, särskilt de som är i träning, unghästar, avelshingstar och ston, behöver extra kalorier i form av kraftfoder. I det nuvarande ekonomiska klimatet, med stigande kostnader och inflation, kan det vara frestande att välja billigare foderalternativ. Men i verkligheten kan detta vara en falsk besparing.

Destilleringsprodukter

När du väljer foder för att säkerställa att du får bästa valuta för pengarna och att din häst får de nödvändiga näringsämnen den behöver, finns det flera faktorer att tänka på.

De vanligaste biprodukterna som används är destillerad spannmål. Destillerad säd är det som återstår efter jästfermentering av spannmål som används för att producera alkohol.

Efter att alkoholen har extraherats, kvarstår en restprodukt som fortfarande innehåller näringsämnen, särskilt protein och fibrer, även om vissa essentiella näringsämnen kan vara i lägre halter. Destillerad säd används ofta som foder, inklusive i hästfoder, men dess näringsvärde kan variera beroende på vilken typ av spannmål som har använts och hur fermenteringsprocessen har gått till. Den kvarvarande spannmålen torkas och används i foderindustrin som en proteinkälla.

Destillerad säd kan dock vara höga på mykotoxiner, som är giftiga kemikalier producerade av svampar i vissa grödor, inklusive majs.

Dessutom, trots att de används som en proteinkälla, är destillerad säd vanligtvis låga i lysin. Lysin är en av de första begränsande aminosyrorna och utgör en mycket viktig del av hästens diet. Hästar i arbete, dräktiga ston och unghästar har alla ökade krav på lysin.

*DON bildas av fusariumarter i framför allt vete, rågvete och havre Fusariumarterna som bildar DON är fältsvampar, vilket innebär att de infekterar växterna medan de växer och de trivs när det är fuktigt och varmt under blomning.

*Immunglobulin A (IgA), ett av de fem primära immunglobulinerna, det spelar en central roll i slemhinnehomeostas i mag- och tarmkanalen, andnings- och genitalierna och urinorganen och fungerar som den dominerande immunitetens antikropp i denna roll.

RESPIRAFOR

Understödjer belastning av lungor och luftvägar 

Köp här