tisdag 17 februari 2015

HÄSTENS PRESTATION

HÄSTENS MUSKLER OCH VÄVNADER




2014 års Kallblod; Månprinsen, foto Micke Gustafsson

Hästen är född med ett visst antal muskelfibrer. Genom träning kan man öka muskelns arbetsförmåga, det beror på att muskelfibrerna växer i tjocklek, men muskelcellernas antal ökar inte.

Bindväv är den stödjande vävnad som håller andra typer av mjukvävnad samman. En stark bindväv förebygger skador på muskulatur, senor och ligament.

Ben är levande vävnad och under träning anpassar sig benens form och kvalitet till de krav som ställs. Träningseffekten kommer däremot långsamt jämfört med musklernas träningssvar. Av den orsaken finns risken att skelettet inte hinner med.


SKELETTMUSKULATUREN

Muskelbuk, bindväv och muskelfibrer

Skelettmuskulaturen är hästens motor och näringsämnena till musklerna kommer från ämnesomsättningen via blodcirkulationen. Musklerna bildar bränsle till energiförsörjningen. Hästens skelettmuskulatur är mycket väl utvecklad och speciellt anpassat för snabba rörelser.

Musklerna består av muskelfibrer och bindväv. Den del av muskeln som innehåller muskelfibrerna kallas muskelbuk. Muskelbukens form beror på hur muskelfibrerna fäster vid senorna i muskelns ändar och vid bindhinnan inne i muskeln. Muskelbuken omges av bindväv (fascia) och även inuti muskeln finns längsgående bindväv runt varje enskild muskelfiber samt grövre bindväv runt grupper av muskelfibrer som förhindrar att muskeln tänjs ut. Muskelns styrka beror på hur många parallella muskelfibrer den innehåller och hur grova de är.

Styrkan av muskelns sammandragning bestäms, förutom av antalet aktiverade motoriska enheter, också av impulsfrekvenser, muskelfibrernas längd samt av rörelsens snabbhet.


MUSKLERNAS och BINDVÄVENS BLODCIRKULATION
Kapillärnät runt muskelfibrer
Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att musklerna får näring av bl a syre, glukos, fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineraler. Artärer kallas de kärl i vilket det syresatta blodet transporteras ut i kroppen. Vener är de kärl som transporterar slaggprodukter till reningsverken och vidare till lungorna för syresättning. Kapillärerna finns däremellan och de bildar ett nät med ytterst täta maskor.

Genom kapillärernas tunna väggar utbyts t ex näringsämnen och slaggprodukter mellan blodet och vävnadsvätskan. Utbytet sker genom mellanrummen mellan muskelfibrerna. Från kapillärerna återvänder blodet genom venerna.

Bindväven har en väl utbyggd blodcirkulation. Kapillärerna, de minsta blodkärlen, bildar ett tätt nät i bindväven. De flesta muskelfibrerna finns nära en kapillär. Typ l och Typ llA-fibrer som har en hög oxidativ kapacitet är de muskelfibrer som har kontakt med många kapillärer jämfört med Typ llB som oftast har kontakt med få kapillärer.

Kapillärnätet byggs ut i bindväven när hästen tränas regelbundet. Kapillärerna för ut syresatt, näringsrikt blod till muskelfibrerna och för bort slaggprodukter såsom mjölksyra och koldioxid från mjukvävnaden till renande organ såsom lever och njurar.

Om en häst skall uppnå en bra prestationsförmåga så bör en anpassning i muskulaturen ske som ger en hög Typ IIA/IIB-kvot, många kapillärer och en hög oxidativ kapacitet.



NERVSYSTEMET

Nervcell med axon till en muskelfiber

De tvärstrimmiga muskelfibrernas sammandragning (kontraktion) inleds normalt genom nervimpulser. En nerv kan via sina förgreningar samtidigt ge order upp till två tusen (2000) muskelfibrer som ligger spridda i samma muskel.

Nervsystemet bestämmer de olika motoriska enheternas aktivering, synergisternas (samverkande muskler) och antagonisternas (motsatta rörelsemönster) samspel. Muskelträning innebär att hästen tränas att använda de olika musklerna på det effektivaste sättet. De tvärstrimmiga musklerna är i allmänhet underkastade viljans kontroll.


MUSKLERNAS ENERGIFÖRSÖRJNING

Musklernas energiförsörjning kommer från ämnesomsättningen

Skelettmuskulaturen är hästens motor och näringsämnena till musklerna kommer från ämnesomsättningen via blodcirkulationen. Musklerna bildar bränsle till energiförsörjningen. Hästens skelettmuskulatur är mycket välutvecklad och är speciellt anpassad för snabba rörelser.

Vid långvarigt fysiskt arbete måste muskeln utvinna energi från näringsämnen i blodet som består av fettsyror och glukos. Vid maximalt arbete används muskelns egna förråd av glykos, en högmolekylär lagringsform av glukos. Glukos från glykogen kan användas på två sätt; med syre (anaerob glykos) sker en total nedbrytning till vatten och koldioxid, varav mycket ATP (adenosindifosfat) kan bildas. Glukos kan också sönderdelas utan syre (anaerob glykos) varvid mjölksyra bildas jämte lite ATP.

Vid maximala muskelansträngningar, en till två minuter, eller vid en kraftig tempoökning erhålls energi genom anaerob spjälkning av glykogen varvid mjölksyra bildas.
Hos en vältränad häst bildas endast lite mjölksyra vid kraftuttag och ger på så sätt ingen giftpåverkan. Mjölksyran transporteras till levern där den i ett antal kemiska steg omvandlas tillbaka till glukos och utnyttjas till en viss del på detta sätt som energikälla. Mjölksyran neutraliseras även genom andningen.

Med hjälp av den anaeroba glykosen sätter sig kroppen i en syreskuld därför att en vältränad tävlingshäst andas bara några få andetag under kanske loppets sista del trots att energiförbrukningen är stor. Efter loppet blåser hästen några minuter för att återbetala syreskulden; mjölksyran metaboliseras varvid förråden av energirika föreningar fylls på och mjölksyran avlägsnas ur blodet och musklerna.


MUSKELFIBERTYPER

Detaljbild på muskelfibrer; mörkröda Typ lA, ljusröda Typ llA, rosa Typ llB och det blå mellan är bindväv 

I en och samma muskel finns framför allt tre olika skelettmuskelfibertyper hos hästen.
Eftersom muskelfibrerna inte sitter fast i varandra är det bindväven som hindrar att muskeln tänjs ut och förhindrar därmed att muskelfibrerna dras ut.

Typ I-fibrer är långsamma och uthålliga.
Dessa fibrer gör ett långsamt arbete under lång tid utan att muskeln tröttas. I de långsamma muskelfibrerna bryts glukos och fett ner och bildar energi och detta sker i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.
Distansritter och de hästar som drar tunga lass i låg hastighet, använder framförallt denna muskelfiber och processen är hela tiden försörjd med syre (aerobt arbete).

Typ IIA-fibrer är snabba och uthålliga.
Dessa fibrer har utvecklats speciellt hos hästen för att ge snabbhet och uthållighet. Typ IIA-fibern bryter ner glukos till energi i närvaro av syre. Restprodukter som bildas är koldioxid och vatten.
Vid rätt träning ökar denna fibertyp i antal fram till omkring fyra års ålder. Hos de bästa hästarna ses en mycket hög andel av Typ IIA-fibrerna i muskelmassan och de ökar framför allt hos travare och galoppörer (aerobt arbete).

Typ IIB-fibrer är mycket snabba och tröttnar fort
Dessa fibrer är stora och mycket snabba och de bildar energi utan närvaro av syre. Nedbrytning av glukos utan syre ger slutprodukten mjölksyra. Denna samlas i muskeln vilket innebär att den blir fort trött vid arbete.

Ett föl föds med stor andel av Typ llB - fibrer för att tidigt kunna röra sig snabbt och fly undan eventuell fara, tillsammans med stoet. När unghästen sätts i träning omvandlas Typ llB - fibrerna i stor omfattning till Typ llA - fibrer.

Tävlingshästar inom trav och galopp använder Typ IIB-fibrerna på upploppet när de gör den sista kraftansträngningen för att nå målet (anaerobt arbete).

En vältränad häst drar färre andetag under den här fasen trots att energiförbrukningen är stor och den får då en så kallad "syreskuld". Efter loppet andas (blåser) den häftigt en stund, han använder syre för att betala av "syreskulden".

Hopp-, dressyr- och fälttävlans hästar kräver för deras typ av arbete att man lägger upp träningen så att just den muskeltyp som är viktig för dem får utvecklas mest.


LUNGKAPACITET, HJÄRTKAPACITET OCH SYRESÄTTNING


Hjärta och lunga

Den lungstorlek hästen har när den är fullvuxen behåller den livet ut. Lungorna kan aldrig tränas till att bli större eller dra in mer luft. Lungorna utvecklas efter hästens ålder.

Hästen föds med en gräns för maximal hjärtfrekvens och denna kan inte höjas genom träning. När hästen tränas blir hjärtat starkare, uthålligare och effektivare på att pumpa ut blod.

Syreupptagningsförmågan, det vill säga hur mycket av syret i inandningsluften som tas upp kan dock förbättras genom träning. Detta sker genom att andningsmuskulaturen tränas upp och antalet röda blodkroppar som transporterar syre i blodet ökar.


DEN MENTALA KAPACITETEN

Månprinsen, en häst med den bästa mentaliteten

Om hästen har alla förutsättningar att bli en stjärna men har inte rätt mentalitet fungerar den ändå inte på banan.

De olika sinnesorganen samlar in och förmedlar information till nervsystemet om vad som händer omkring hästen och hur han uppfattar omvärlden. Den mentala kapaciteten omfattar hästens förmåga att anpassa sig till den miljö han lever i.

Hästen är ett flyktdjur och olika individer har olika förmåga att utstå stress.

Hästens sinnen och stresstolerans påverkas starkt av händelser i hans omgivning, flytt mellan olika banor. Naturligtvis känner han även sin ägare, tränare, kusk och ryttares sinnesstämning.


DET FINNS EN TANKE BAKOM KOMBINATIONEN AV BASPRODUKTERNA

Vi rekommenderar ju Ferrum för syresättningen av muskelfibrerna samt för borttransport av mjölksyra, Makromin för att understödja nervimpulser till arbetande muskelfibrer för rytmiska rörelser, Vitosyl E+ Selen, dels för att hjälpa till att bygga ut kapillärnätet kring muskelfibrerna och som antioxidant och Minesyl.



PRESTATIONSPAKETET
Minesyl, Ferrum, Makrosyl och Vitosyl E+Selen ingår i prestationspaketet

DAGEN FÖRE TÄVLING
Utfodra med: Hö, hel havre och Betfor
Lägg till:
·         Minesyl: 2 skopor 3 gånger dagligen
·         Ferrum: 2 skopor 3 gånger dagligen

De viktiga kolhydraterna
Upploppet
Före loppet: Utfodring före ett lopp skall innehålla kolhydrater med långsam till medelsnabb förbränningshastighet vilket ger en jämn blodsockernivå.
2 - 4 timmar före tävling: Utfodra hästen 2 - 4 timmar före loppet med hel havre. Den hel havren har en långsam nedbrytningshastighet, det innebär att en liten och konstant mängd glukos tas upp av blodet under tiden hästen genomför loppet.
Lägg till:
·        Ferrum:  3 skopor
  • ·        Vitosyl-E: 3 skopor

Kolhydrater från laktospulvret tas upp medelsnabbt och har en stabil effekt på blodsockret.
 
Kampen om segern
EFTER LOPPET
Den första utfodringen efter ett lopp bör innehålla kolhydrater som har en hög förbränningshastighet vilket garanterar en effektiv glykogeninlagring.
Ersätt glukos i musklerna (sker främst den första timmen efter lopp)
Utfodra med: Melass och Betfor. Melass har en snabb förbränningshastighet och passar därför bäst efter tävling. 
Melass fyller snabbt glykogendepåerna i muskler och lever

Fri tillgång till ljummet vatten i hink (ev. fysiologisk koksaltlösning (9 gram/liter vatten)) i en hink vid sidan av det vanliga vattnet.
Lägg till:
  • ·        Minesyl:        2 skopor
  • ·        Ferrum:        2 skopor
  • ·        Vitosyl-E:       2 skopor
  • ·        Glucosafor:    2 skopor


48 timmar
Återhämtning
Upp till 48 timmar efter ett snabbjobb eller en tävling reparerar kroppens system de skador som aktiviteten har orsakat i muskelfibrerna.
Under vilodagarna efter tävling är proteinet en viktig del i uppbyggnadsfasen
Släpp hästen på bete om möjligt eller ge extra proteinrikt hö tillsammans med Minesyl och Glucosafor, det skapar tillsammans en muskeluppbyggande effekt.
Hö tillsammans med extra proteinrikt hö (t ex luzernhack) i kombination med Minesyl 1 skopa 2 ggr dagligen och Glucosafor 1 skopa 2 ggr dagligen understödjer tillsammans en muskeluppbyggande effekt. 
Lägg gärna till Nyponpulver 1 skopa 2 ggr dagligen för att neutralisera det sura pH i musklerna.

DE VIKTIGA NÄRINGSTILLSKOTTEN
Minesyl: Näringsämnen i mikrodoser som tas upp på cellnivå.
Ferrum: Sänker mjölksyran i arbetande muskler.
1,5 ton är belastningen på hovarna

Glucosafor: Ökar bildningen av ledvätska, påskyndar läkningen efter skador i muskelfibrer och bindvävökar även cirkulationen i benen och ger hästen starka och friska hovar. När hästen travar i tävlingstempo uppskattas belastningen på böjsenor och hovar uppgå till ett tusen femhundra kilo (1,5 ton)!
Förstora bilden och titta på nedslaget, då förstår man att det kan behövas något uppbyggande efter den ansträngningen.
Vitosyl-E+Selen: Näringsämnen som håller de röda blodkropparna levande längre och syrekoncentrationen i blodet höjs vilket ökar hästens uthållighet och snabbhet, samt har en antioxidativ verkan i vävnaderna.
Gastrofor: För hästar som inte äter efter loppet (eller efter hård träning) rekommenderas Gastrofor.

Som en extra förstärkning för att öka genomblödningen i muskelfibrerna rekommenderar vi Cirkularor.


Glucosafor


OBS 96 TIMMAR KARENS!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar