tisdag 14 april 2015

VEM LAGAR MAT OCH VAD ÄR BRA MAT

VEM LAGAR MAT IDAG OCH VAD ÄR BRA MAT?

Internetbilder

Forskning har visat att unga kvinnor mellan 25 och 35 år kan minst, nästan ingenting om att laga vardagsmat. De äldre kvinnorna kan allt om köttsoppa och rotmos och 40-talisterna kan cirka tio maträtter som de kör veckan runt.
Detta beror på, enligt forskningsrapporter, att 40-talisterna gick ut i yrkeslivet. Industrin tog över och den "kokkonst" som består i att öppna konservburkar och röra ut pulver kom att råda. Härmed bröts lärandet från mormor till mor till dotter. De äldre kvinnorna, pensionärerna, kan laga mat. Den generationen kvinnor finns snart inte heller kvar. Vart tar matlagningskunnandet vägen sedan?

Hur bär man sig åt för att komma igång med att laga bra mat?

Bra och enkel kokbok av Anna Halldén, foto kostdoktorn.

Börja med att köpa en bra kokbok, t.ex. LCHF för familjen av kostrådgivare Anna Hallén eller LCHF för hela familjen av Monique Forsberg och kanske gå en matlagningskurs. Ta god tid på Dig för att inköpa råvarorna och veckohandla gärna. Planera när du kan göra långkok för infrysning.

Om Du inte har tid att plocka bär själv så köp hos en uppköpare och frys in för behov. Om Du som är yngre har en äldre kvinnlig släkting att fråga om matlagningsråd så utnyttja det. Det skulle säkert vara till glädje för alla.


 BIOLOGISKA FÖDOÄMNEN
 
Man kan se en tydlig skillnad på köttet från kor som fått pellets och de som betat. Internetbild.
Du bör alltid välja biologiska livsmedel. Det betyder att livsmedlen inte är genmanipulerade, konstgödslade, besprutade, färgade, vaxade eller gasade. Biologiskt odlade födoämnen har ett högre näringsinnehåll. Det är viktigt att tänka på speciellt om man har småbarn.
Idag är kravprodukter dyrare men om alla frågade efter kravodlat skulle den bilden förändras. Det är alltid konsumenten som styr efterfrågan och därmed priserna! Som konsument bör Du undvika produkter som innehåller olika kemiska tillsatser. Läs alla innehållsförteckningar noga innan Du väljer ett livsmedel. Ju längre innehållsförteckning ju mer ”skit”!

Ät den största mängden grönsaker råa! Grönsaker, rotfrukter och bär är till största delen basbildande, de är enzym- syre- och fiberrika. Ät dem så färska som möjligt. Använd säsongens produkter som också kan djupfrysas för senare bruk. Ät nötter och frön råa. Grodda för dagligt bruk. Om Du tillagar grönsaker och rotfrukter är ångkokning det bästa sättet, då försvinner inte alla näringsämnen och enzymer.

Laga själv maten från grunden! Undvik hel- och halvfabrikat. Använd aldrig burkkonserver som innehåller bär, frukter, grönsaker, eller köttprodukter mm, det finns stora risker att själva burken avger tungmetaller.

Använd fullkornsprodukter av sädesslagen och baka ditt eget bröd och gör ditt eget potatismos, kom ihåg att potatis är den mest besprutade grödan, så krav skall det vara. Använd färska och/eller torkade örtkryddor. Använd i möjligast mån färska livsmedel. Äggen bör inte vara äldre än tio dagar och från frigående höns som bara matats med biologiskt foder. Gör grönsaksbuljong, soppor, färska frukt- och grönsaksjuicer själv. Plocka egna örter till örtteer.

Om Du äter köttmat, använd enbart kött från djur som fötts upp naturligt utan antibiotika och tillväxthormoner. Undvik halvfabrikat som t ex korv och annat färdigkokt från charkdisken. Dessa produkter innehåller oftast salt och konserveringsmedel, dessutom är det svårt att kontrollera hur djuren fötts upp. Samma sak gäller odlad eller kassettuppfödd fisk.

Undvik att steka kött eller fisk på spisen. Bäst är att tillaga det i ugnen, koka eller halstra. Smör och kokosfett är bäst vid tillagningen, kallpressade oljor att tugga i sig med en sallad. 

Kyckling är ett bra kött. Däremot den fabriksuppfödda broilern, som är matad med tillväxthormoner och antibiotika inte tillrådlig att äta av någon! Välj bara kycklingkött från naturligt uppfödda djur.


VAD ÄR BRA ATT SOCKRA MED?

Biodlarna.se

Vitt socker är en mineraltjuv, skadligt för tänder, skelett och ämnesomsättning har vi blivit upplysta om. Så har "räddningen" kommit i form av sötningsmedel och en ny vinstgivande marknad uppstod.  Livsmedel, snask, läskedryck mm som var "light" producerades och därmed kunde man fortsätta äta sött utan att bli sjuk, trodde man. Allt fler forskare varnar nu för hälsoriskerna med sötningsmedel. Varningen riktas framför allt mot aspartam som även går under namnen NutraSweet, Equal och Canderel. Inget sötningsmedel går dock fritt från misstankar av att vara hälsovådliga. Forskningsrön säger också att aspartam ger viktökning!

Om något måste sötas använd honung, rårörsocker och strödadlar som naturliga sötningsmedel i stället.


ÄR KOMJÖLK BRA ATT DRICKA?

Internetbild
Nej, komjölk är inte nyttigt för någon annan än kalven. Modersmjölk innehåller i genomsnitt 1,4 % protein, tillräckligt för att förse den växande människan med alla de essentiella aminosyror och proteiner som den behöver under sin snabbaste tillväxt- och hjärnutveckling. 
En finsk studie som nyligen har genomförts visar att komjölk i spädbarnsåldern gav skador som kan orsaka ungdomsdiabetes. Studien tyder på att det är ett protein i komjölken som drar igång sjukdomen och ett protein är då kasein som finns som innehåll i en del vacciner.
Komjölken innehåller 300 ggr mer protein än modersmjölken. Komjölk är mycket slembildande, den kan i stora mängder orsaka åderförkalkning.

Om du vill välja komjölksprodukter använd ekologisk grädde till matlagning, naturell yoghurt, keso ja alla dom syrade mjölkprodukterna är att föredra. Naturell yoghurt som du blandar med egna bär är ett mycket bättre alternativ än de färdiga med bär som är sötade.


FETT – DET ÄR LIKA FEL ATT TRO ATT MAN BLIR FET AV ATT ÄTA FETT SOM ATT MAN SKULLE BLI GRÖN AV ATT ÄTA GRÖNSAKER!
 
Smör, internetbild

Det finns fem grundläggande näringsämnen; protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Fett är så viktig för kroppen så det bör belysas extra mycket.

Fett är i många avseenden mycket viktigt för kroppen. Fosfolipider och kolesterol ingår i cellmembranen tillsammans med proteiner. Kroppens energireserver utgörs i huvudsak av fett och utnyttjas särskilt vid fasta, svält eller hårt arbete.

I fettväven lagras fettet tämligen vattenfritt. Energin tar alltså lite utrymme. T o m en mager man innehåller minst 10 % lagrat fett ca 10 kg, d.v.s. energi för nästan en månad vid normal energiförbrukning.

Kvinnor har en annan energihushållning än en man, hon lagrar fett för ca nio månader, för att kunna bära fram ett barn. Många idrottskvinnor upplever att deras prestationsförmåga ökar avsevärt efter en graviditet. Hon förbrukar då den energi som lagrats i hennes kropp för att kunna amma och ta hand om sitt barn på bästa sätt.

Fett är alltså en mycket viktig energikälla i kosten. För hjärtat är fetter den viktigaste energikällan. Vid långvarig muskelverksamhet står fetterna för 90 % av skelettmuskulaturens energibehov.

När man äter höjs blodets sockerhalt. Då insöndras från bukspottkörteln insulin och blodsockret upptas av cellerna. Av blodsockret bildas i första hand glykogen. Glykogenlagret omfattar 350 gram, och lagras i levern och musklerna. Lagren är snart fyllda och överskottet av blodsocker omvandlas till fetter, speciellt i fettcellerna. Insulin reglerar alltså upplagringen av fett.

SMÖR ELLER MARGARIN?

Det är inte svårt att välja, internetbilder

Allt margarin, raffinerade oljor, matoljor och produkter som innehåller dessa margariner och oljor anses vara cancerframkallande! Dessa produkter innehåller många tvivelaktiga ämnen och är mycket hårt raffinerade.

Upphettade eller kemiskt framställda fetter som margarin, matfett och hydrolyserade, raffinerade oljor, bidrar till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, höjda kolesterolvärden, fetma, leverbelastning och cancer.

De enda fetter som är nyttiga är smör, Bregott, kokosfett och kallpressad jungfruoljor, dessa produkter är naturliga och de bör vara ekologiska förstås. Andra bra källor till fett är nötter och frön, avokado med mera.

Om man minskar nyttigt fett krymper hjärnan. Det är speciellt farligt för barn med fettsnål kost pg av hjärnan och nervernas utveckling. Hjärnans tillväxt och utveckling genomgår olika faser och det tar lång tid att nå ett fullmoget stadium. Här spelar Essentiella Fettsyror (EFA) en mycket viktig roll. Vid två års ålder utgörs mer än 20 % av hjärnans vikt av fettsyror.

Hjärnan utvecklas också anatomiskt och bildar under sitt första levnadsår en mängd utskott. Det är dessa som gör att olika nervceller kan kopplas samman i hjärnan.

Fettsyrornas halter i hjärnan står i direkt relation till korrekt inlärningsförmåga.
Speciellt växande individer tycks vara utsatta för störst risk att få för lite EFA. Bröstmjölken innehåller viktiga fettsyror och forskare menar att bröstmjölken befrämjar normal utveckling av nervceller.

En kontrollerad studie av bröstuppfödda barn erhöll en avsevärt förbättrad neurologisk status vid nio års ålder än barn som fått modersmjölkersättning.
Ögonen är i sin allra viktigaste del en förlängning av nervsystemet, med näthinnan som mycket specialiserade nervceller. Näthinnan är också särskilt unik när det gäller förekomsten av EFA.

Kosttillskott med EFA kan hjälpa barn med läs och skrivsvårigheter och andra liknande problem med inlärning och koncentrationsproblem. Även motoriska besvär och svårighet att utföra samordnade rörelser och många barn utövar olika idrotter med mer eller mindre stora krav satta på sig där det kan visa sig avgörande för deras prestation om de lider brist på fettsyror. Barnen är mycket utsatta vad gäller kost i dag, från den näringsfattiga skolmaten till pizza, hamburgare och godis.

Vad gäller nämnda koncentrationsstörningar av varierande grad får man också ta hänsyn till vaccinationsprogrammet. Vid arton månaders ålder har ett barn hunnit 22 vaccinationsdoser.

Underskott av fett i kosten kompenseras genom ökad bildning av kolesterol i levern. Kolesterol är grundsubstansen för en rad viktiga ämnen, däribland D-vitaminets förstadium, binjurebarkens hormoner, gallsyra och könshormoner.


ÄT ENKELT, ÄT ORGANISKT, ÄT REGELBUNDET,
och framförallt:

ÄT OCH VAR GLAD.



Mer om mat

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar