fredag 24 april 2015

HAR HÄSTEN VERKLIGEN PROBLEM MED SI-LEDERNA

HAR HÄSTEN VERKLIGEN PROBLEM MED SI-LEDERNA


Hästens rygg - bild från Alyose.se

SI-lederna (iliosakrallederna) sitter på var sida om hästens kors och ungefär 1 dm under huden och de går inte att palpera. SI-lederna är inte särskilt rörliga och de är också sammanfogade med mycket starka ligament och dessutom ligger de inbäddad i stora muskelgrupper. Det går inte att manipulera SI-lederna eftersom de ligger så djupt.

Nu har det ofta blivit så att man lite lättvindigt använder SI-lederna som en diagnos fast de i de flesta fall inte är själva orsaken till hästens symptom. Naturligtvis kan hästen ha fått en skada om den råkat ut för en olyckshändelse men det är vanligare att problemet är muskelrelaterat. Det kan naturligtvis också vara dåligt uppbyggd muskulatur som orsakar problem med SI-lederna.


MUSKELKRAMPER


Men det vanligaste problemet med korset ”SI-lederna” är muskelkramper. Eftersom alla muskler fäster över minst en led så begränsar muskelkramperna ledernas rörlighet. Musklernas sammandragning inleds normalt genom nervimpulser. Muskelns spända tillstånd orsakar i sin tur en sämre blodgenomströmning vilket också orsakar en ökad mängd mjölksyra som ligger kvar och orsakar inflammationer.  Krampen kan naturligtvis ligga på ena sidan om leden och dra hårdare åt ett håll och hästen börjar oftast ”dra” ett bakben.


GROVTARMEN

Grovtarmens kopplingar till muskelbrupper

I de flesta fall har de här spänningarna i musklerna kopplingar till den jäsande och förgiftade grovtarmen som är slutstationen för de fasta avfallsprodukterna. Fungerar inte avgiftningen via tarmen tillfredsställande tar blodet upp toxinerna som läcker ut via tarmväggarna och transporterar dem till levern. Levern - ”silen” blir full och toxinerna följer då med ut i blodströmmen. Kroppen har sedan sin egen intelligens för att skydda de inre vitala organen, som t ex hjärtat, så blodet transporterar toxinerna och ”lämnar” av dem i bindvävnad, fettvävnad, muskelvävnad, bursor och hud. Där gör toxinerna minst skada men orsakar mest smärta och hästen börjar uppvisa olika typer av sjukdomssymptom.

Grovtarmen är genom nerver och akupunkturmeridianer sammankopplade med vissa muskelgrupper. Rectus abdominis som stödjer rygg och bål, obliquus externus abdominis som böjer bålen i sidled och drar bakbenet framåt, biceps femoris som sträcker bakbenet och höften samt böjer knäleden samt tensor faciae lata som böjer höften och sträcker knäleden. Musklerna finns naturligtvis på båda sidor av hästen men symptom från tarmen börjar oftast på höger sida. Sätter det sig i vänster sida har även njurarna belastas.


SAMVERKANDE MUSKLER 



Muskler som samverkar vid en viss rörelse kallas synergister. Två muskler vilkas kontraktioner åstadkommer motsatt rörelse i en led kallas antagonister. Som ett exempel är biceps och triceps antagonister. I olika antagonistpar finns hela tiden en grundspänning.

Om hästen är spänd stiger muskeltonusen och stora mängder energi ödslas bort. Hästen blir trött av att tonusen i de olika antagonistmusklerna spänner mot varandra. Magnesium är känd för att reglera muskeltonusen och understödja njurarnas funktion.

MAKROSYL för normalisera muskeltonusen.
RENEFOR för att understödja njurarna.
COLOFOR för att understödja en frisk grovtarm.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar