HÄSTENS HOVAR

HOVAR

Hoven är stabil, elastisk, synnerligen motståndskraftig och den är för hästen ett mycket viktigt känselorgan. Hovens hornbildning består av tre på varandra placerade lager, glasyrlagret, vägghornet och lamellhornet Dessa tre lager är intimt förknippade med varandra och bildar en helhet.

Under de olika hornlagren finns kötthoven

Hov i genomskärning, strålbensbursan (pil) och hovens rikliga cirkulation

I kötthovens läderhudslager finns det celler som producerar de olika hornlagren. Hoven har ett rikligt cirkulationsnät.

I hovens djupare delar ligger hovbenet och strålbenet, på hovbenets undersida fäster djupa böjsenan. Mellan djupa böjsenan och strålbenet finns strålbensbursan.

Hovens undersida består av sulan och strålen.

Sulan är välvd uppåt mot strålen och består av ett mjukare horn än hovväggen.

Strålen är byggd av ett horn som är mer elastiskt än hovväggen och sulan.

Hovmekanism

Hovmekanism kallas den rörelse som sker i hoven vid belastning. Trycket fördelas mot bland annat den elastiska putan som fungerar som stötdämpare.

Hoven vidgar sig mest i de bakre delarna när den belastas och när hoven avlastas återgår hovväggen hovbrosket och elastiska putan till utgångsläge.

Hoven växer 8 - 10 mm per månad. Mer på sommaren och mindre på vintern. 

HOVMEKANISM

Titta noga på bilden, vad är det du ser? Alldeles riktigt, skon är fastspikad på hoven bak och fram! Och jaa, en vanlig sko som är vänd med öppningen framåt!

Varför? Förmodligen ytterligare ett försök att "hjälpa" utan någon grundläggande förståelse för hur hovens anatomi och biologi verkligen fungerar.

Hästen på bilden är endast sju år men var tvungen behandlas med smärtstillande dagligen för sina smärtor. Just den här hästen är nu barfotaverkad och är på bättringsväg.

De människor som gör detta (och låt oss inte glömma att de är professionella) tror att de förstår anatomi och genom att placera skon i omvänd riktning kommer de att hjälpa den här hästen med hans hovproblem. Det som många inte förstår är att skon inte fixar någonting! I bästa fall är det ett tillfälligt hjälpmedel i ett försök att underlätta vid de problem som hästen har i sina hovar, ben och kropp.

Men skor läker ALDRIG ut något det är helt enkelt inte möjligt. Om hästen har problem med hälta, så kan i stället felverkning och skoning på detta sätt endast orsaka skada genom att låsa fast den naturliga hovmekanismen.

Standardskor, sjukbeslag, kilar, upphöjda skor med flera är alla uppfinningar av människor för att man skall försöka hålla hästen frisk. Men det är inget annat än en tillfällig lösning utan man borde i stället ta itu med det verkliga problemet.

Så vad är det verkliga problemet? Det är vanligtvis människan själv som orsakar problemet genom felaktigt foder, felaktig hantering av hästen, felaktig verkning och en okunnig hovslagare. Genom den typ av skoning som bilden visar orsakas enbart större problem som kanske aldrig går att åtgärda.

 Om man befinner sig i en situation när den yrkesverksamma hovslagaren föreslår att hästen skall ha den eller den skon, sätta dem bakochfram, lägga kilar med mycket mera, tänk två gånger.

Genom rätt verkning, riktiga vinklar, rätt hantering och rätt foder då först kan en läkning av hästens problem börja.

Översatt från Lindsay, Editor, The Barefoot Horse Magazine

HOVTILLVÄXT BASERAD PÅ UTFODRING

En artikel från Foderbladet visar hur hovtillväxten påverkas av foderintaget.

Ja det är väl inga konstigheter med det, men vi kanske inte alltid tänker på vilken stor betydelse rätt utfodring har för alla kroppsfunktioner. Tyvärr står inget om vilken typ av foder hästarna utfodrades med.

"HUR PÅVERKAS HOVENS TILLVÄXT OCH KVALITET AV FODERINTAGET?

Ett par amerikanska forskare försökte få svar på frågan. Fjorton stycken åtta månader gamla shetlandsponnyer delades in i två grupper. Den ena gruppen fodrades med fri tillgång på ett kommersiellt foser (1,5 % av kroppsvikten) under 117 dagar.

TILLVÄXTEN ÖKADE

Studien visade att oberoende av foderintaget så växte framhovarna fortare än bakhovarna. Tillväxten minskade med ökad ålder och tillväxten skilde sig inte mellan hingstar och ston. Som väntat växte den grupp ponnyer som fick fri tillgång mer än den andra gruppen, både med avseende på vikt, mankhöjd och hovar. Sulytan på den grupp som fått fri tillgång blev också större än hos dem som fått begränsad fodergiva.

SPÅRÄMNESINNEHÅLLET PÅVERKADES

Prov från hovarna togs också för analys av fuktighet och kemisk sammansättning. Innehållet av järn och zink var högre hos de hästar som fått en begränsad giva men det var inte någon skillnad i kväve- och vatteninnehållet. Hovproverna testades också för några kvalitetsmått som t ex kompressionsförmåga och elasticitet men dessa egenskaper påverkades inte av utfodringsstrategin. Kvalitetsmåtten verkade inte heller ha någon koppling till hovarnas näringsämnessammansättning (kväve, zink och järn).

Sammanfattningsvis visar studien att hovarnas tillväxthastighet och storlek påverkas av energi- och näringsintag men att kvalitén i övrigt verkade vara opåverkad."

Vikten var 100 kg vid studiens början.

Fodret bestod av smb.rp 16 % /kg.ts.

Tabell.

                                                                 Begränsad giva                  Fri tillgång

Foderintag (kg/dag)                                 1,45                                    4,07

Viktförändring (kg/dag)                            0,08                                    0,44

Mankhöjd (cm)                                         0,01                                    0,04

Hovtillväxt (mm/dag)                                0,25                                    0,38

Förändring i sulytan (cm²)                       2,56                                    4,66

Text: Professor Anna Jansson, SLU.

Från Foderbladet Häst nr 3/15.

VIKTEN AV HOVVÅRD

Som hästägare bör man veta vikten av en regelbunden och noggrann hovvård.

Genom den enorma belastningen som hoven utsätts för när hästen travar eller galopperar bör hovställning och vinklar vara korrekta, rätt hovställning ger bra cirkulation i hovarna.

Om hästen får för lång tå leder det säkert till en hovspricka, därav vikten av regelbunden hovvård.

TÄVLINGSHÄSTAR

När hästen travar i tävlingstempo uppskattas belastningen på hoven uppgå till ca ett och ett halvt ton. Vid tävlingsgalopp sätts också ett ben ner först vilket ger ungefär samma belastning på hoven som vid travtävlingstempo.

HOVENS VINKLAR

När det gäller hopphästen, i upphopp och landning efter ett hinder, fortsätter hästen med det asymmetriska rörelsemönster som den har i galoppen före hindret så blir belastningen på benen olika hög. Det framben som landar först sätts i marken närmast hindret medan det ledande frambenet landar något senare.

När hästen hoppar är belastningen på varje framben motsvarade omkring 1,5 gånger hästens kroppsvikt. Vinkeln i kot- och hovled var mer extrem i det följande frambenet vilket tyder på ökad belastning på senorna. 

Hastigheten vid landning efter hindret är mellan 14 - 25 km/tim, framhovarna hade något lägre hastighet vid landningen än bakhovarna. 

NÅGRA AV HOVENS SJUKDOMAR

Hovböld är en rätt så vanlig åkomma som oftast uppkommer plötsligt och visar sig genom att hästen blir kraftigt halt. Vanligaste stället är höger fram. Se länk.

Det går att förväxla hovböld med hovbensfraktur. Diagnos ställs med röntgen. Hovbroskförbening förekommer mest hos tyngre hästar och uppstår oftast genom felvinkling på hoven. Här är en erfaren hovslagare bästa hjälpen.

Fel verkade och förvuxna hoven där inte strålen når marken kan orsaka cirkulationsstörningar i hovarna och upp i benen. Felvinklade hovar kan orsaka lungblödning genom att nedslagsstöten då tas upp av bogbladets muskler vilka fungerar som stötdämpare för lungorna så den inte skall skadas.

Ofta leder vanvårdade hovar till inflammation i djupa böjsenan och hovbensbursan eller hovbölder och så kallar man alla diverse problem hästen får med hovarna för fång.

Visst, en vanvårdad hov leder till att det utvecklas inflammation, laminitis, men man får skilja på ursprunget till symptomen eftersom det krävs skilda behandlingar för den insulinorsakade inflammationen och den från vanvård eller felutfodring.

FRÅGA OCH SVAR FRÅN TIDNINGEN HIPPSON

Är puls vid kotan alltid tecken på fång?
Så här i fångtider är det väldigt lätt att man blir vettskrämd av alla larmrapporter om fång och man får många "goda" råd av bekantskapskretsen som kanske gör mer skada än nytta. Jag skulle vilja ha utrett en gång för alla: Kan det vara helt normalt att känna pulsen nere vid kotorna?

Några jag känner påstår att det INTE ska kännas någon puls där! Men så läste jag en artikel här på Hippson av Ove Wattle där han säger att de flesta hästar har puls då och då på betet UTAN att det behöver vara farligt!? Är det verkligen så? Och varför får de puls?

Min stallvärd skrämde mig genom att ringa en kväll och berätta att alla tre hästarna i stallet hade puls och att vi kanske borde stänga betet. Men min häst har kännbar puls hela tiden, dock inga andra symtom. Han är pigg och glad, helt oberörd och rör sig lätt och bra som vanligt. Vad ska jag tro?

---

Vet. Maria Wikströms svar:

Hej!
Hästen har blodkärl på in- och utsidan på bakre delen av kotan på alla fyra ben.
Det är helt naturligt att man känner hästens puls där om man känner noga. På de flesta hästar känns den bara svagt och man kan få känna en stund för att uppfatta pulsen.
Pulsslagen känns olika tydligt på olika hästar. Det är därför bra om man vet hur ens egen häst känns för att kunna avgöra om den har ökad puls eller ej.

Om hästen får en inflammation i hovarna, till exempel vid fång eller om den har en hovböld, kan man känna pulsslagen mycket tydligare än vanligt. Blodkärlen blir då ofta något vidgade och pulsen är mer markerad.
Om ett ben avviker mot de andra i pulsstyrka kan man också misstänka att någon process är på gång i hoven.

Pulsstyrkan vid kotan kan också helt normalt variera något på samma häst.
Man kan alltså inte bedöma om hästen har fång enbart med hjälp av pulsslagens styrka utan även väga in andra symtom som till exempel onormalt ökad värme i hovarna, ömhet när hästen går på hårt underlag, hälta vid vändningar, ovillighet att röra sig med mera.

Hälsningar
Maria Svenning

FÅNG – VÅRENS STORA ”EPIDEMI”

men nu för tiden en åretruntepidemi.

Översättning från en artikel skriven av journalisten Linda Chamberlain. Hela artikeln på engelska hittar du under länken här nedan.

Jamie Jackson - hovslagaren som blev hovvårdare – säger; fång är en epidemi av sådana proportioner att det finns en hel industri som drar nytta av hästarnas lidande men som misslyckas med att bota dem. Veterinärer, hovslagare och läkemedelsföretag tjänar stora pengar genom att behandla fångsymptomen utan att ta reda på vad som triggar igång sjukdomen, men man fortsätter att ignorera orsaken, säger Jackson. Under tiden får hästarna fortsätta lida och ägarna fortsätter kämpa och hitta behandlingar bland alla motstridiga råd.

Jamie Jackson som driver hovvårdskliniker i USA lär ut konsten att verka hovar vilket görs med hjälp av hovar från slaktade hästar. Av de hundratals hovar som används varje år är det ytters få som inte visar några tecken på kronisk fång och många hovar visar på otroligt lidande hos hästen.

Kronisk fång är något som ofta går relativt obemärkt förbi tills hästen blir akut sjuk vilket kan leda till döden om den inte hanteras på rätt sätt. Ofta när vi möter en ny kund och pratar om de första tecknen på kronisk fång så visar det sig att ägaren sett symptom under lång tid men förstod inte vad problemet var. Men huruvida fång är en epidemi eller inte så är en sak säker säger Jackson och det är att fång är en framkallad sjukdom och han har heller inte sett fång under sina iakttagelser av vilda hästar.

SYMPTOM PÅ INFLAMMATORISK SJUKDOM
I sin bok ” Laminitis – An Equine Plague of Unconscionable Proportions”, ger han sjukdomen en ny vinkling, han säger att hela hästen har en inflammatorisk sjukdom. Det handlar inte bara om hoven, det börjar i tarmen och kan dyka upp på många ställen i kroppen i form av symtom som artrit, klåda allergi, bölder eller nässelutslag/nässelfeber. Vanliga hovproblem såsom hovröta och hålväggar säger han, är symptom på fång och ändå behandlas de isolerat och utan hänvisning till orsaken.

SÅ VAD ÄR DÅ GRUNDORSAKEN TILL FÅNG? 
SKRÄPFODER - den viktigaste grundorsaken är det skräpfoder vi människor låter hästen tugga i sig och som hamnar i tarmarna och som inte hör hemma där.
GRÄSET - det är för sött, för rikt på sockerarter och han säger "det finns inget säkert bete åt hästar."

VACCINATIONER, ANTIBIOTIKA, STREOIDER.
VACCIN – orsakar låggradig inflammation i kroppen genom sin negativa påverkan på immunsystemet.

KEMIKALIER - såsom ogräsmedel, gödningsmedel och fungicider orsakar fria radikaler som lägger sig i bindväven.
JUNK FOOD - hinkar och säckar med varierande doftande saker som produceras av ”flera miljoner kronor foderindustrin” orsakar oftast en störd tarmflora och kan utveckla hormonella störningar hos disponerade individer.

VAD BÖR DU GÖRA OM DU MISSTÄNKER FÅNG
STOPPA ALLT! Stoppa all medicinering, avmaskning, ta bort allt du har i form av fodermedel, speciellt gräs, och även hovslagarens besök. Du bör komma i kontakt med en hovvårdare för att få vägledning i att inrätta en mer naturlig livsstil för din häst, en bättre kost och en helande verkning.

Du bör även kontakta din veterinär naturligtvis för att få en diagnos.

FÅNGPAKETET

Jag har valt dessa tre produkter för att i första hand behandla inflammation och immunsystem. Man bör naturligtvis anpassa fodret. Om det visar sig att hästens fångsymptom är orsakad av hormonell obalans behandlar man senare det systemet.

Glöm inte vikten av för rasen anpassad utfodring.

Men, kom ihåg, inga produkter i världen fungerar om hästens hovar är vanvårdade.

TILL WEBBSHOP

Här kan du läsa om de olika produkterna.

Behandling för hormonellt orsakad laminitis ser du här.

Höger fram drabbas oftast av belastning

Länk till artikeln