Kroppens Kraftverk

 KROPPENS CELLER OCH CELLERNAS KRAFTVERK

Cellen och dess innehåll

En KORT beskrivning av cellens funktion

En cell består huvudsakligen av cellmembran, vilket är cellens ”hud” som i huvudsak består av fett, cytoplasma och en cellkärna. Man kan likna cellerna vid små påsar av saltvatten (cytoplasma) där cellernas arbetare flyter omkring.

Cellen innehåller organeller som har till uppgift att hålla cellerna vid liv, organeller är en motsvarighet till kroppens organ.

Mitokondrier, cellens kraftverk, producerar energi genom att omvandla det vi äter till ATP (energi).

Ribosomer sätter ihop proteiner och endoplasmatiskt nätverk som har till uppgift att lagra kalcium inuti cellen och som kan släppa ut kalcium i olika doser för att styra biokemiska processer. 

Golgiapparaten, där bearbetas och sorteras protein och där tillför enzymerna kolhydrater och fosfater (salter) till proteinerna. 

Lysosomer fungerar som cellens städpatrull genom att föra bort avfall, bakterier och mikroorganismer och det kallas fagocytos¹. ”Skräpet” skickas ut ur cellen genom exocytos².

Cellkärnan innehåller cellens DNA och styr cellens funktioner. 

Kroppen är uppbyggd av många miljarder celler. 

Mitokondrier – Cellernas Kraftverk

Mat är inte bara kalorier, det är information som berättar för DNA vad det skall göra med maten.

Mitokondrier är cellernas kraftverk som producerar energi (ATP) från kosten och syret du andas in. Mitokondrierna använder 90 % av syret för att oxidera organiska födoämnen.  Allt arbete i kroppen drivs av ATP (Adenosintrifosfat).

ATP är molekyler med hög energi som celler får från nedbrytning av glukos. ATP används av enzymer för att bygga biomassa och utföra andra energikrävande uppgifter i cellen, så som att skapa rörelse i muskelceller, pumpa signalsubstanser i hjärnceller, förstärka ljussignaler i näthinnan och bryta ner skadade celldelar.

I kroppens ca 30 - 100 biljoner celler finns ett oräkneligt antal mitokondrier som skapar energi. De är viktiga, inte minst vid motion och för tävlande hästar och andra atleter. Utan dem kan man varken springa, andas eller tänka. Allt kräver energi i form av ATP och man kan säga att det är kroppens gemensamma energivaluta.

 Kroppen fraktar mat och syre till mitokondrierna som i sin tur pumpar ut enorma mängder ATP. En människas kropp omsätter 50 gram ATP var 20:e sekund, vilket motsvarar runt 200 kilo under en dag.

Antalet mitokondrier är inte konstant utan anpassas efter cellens behov. Celler som kräver mycket energi, såsom muskel- och hjärtceller, har ett särskilt högt antal mitokondrier för att möta sitt energibehov. Förändrad mitokondriefunktion ses vid diabetes, hjärtsjukdom, neurodegenerativa sjukdomar och i den normala åldrandeprocessen.

Fysisk aktivitet ökar antalet mitokondrier i muskelcellerna eftersom kroppen då behöver mer energi. I andra celler kan antalet vara lägre, men ändå flera hundra. 

Ju fler mitokondrier man har, desto mer fett och glukos kan omvandlas till energi. Det gör att man orkar mer både fysiskt och mentalt. Det är ATP som driver de proteiner som får musklerna att arbeta och det är ATP som pumpar signaler mellan nervceller och till resten av kroppen.

Fyra vägar föra ut

Men av all förbränning så bildas det avfallsprodukter som mjölksyra och koldioxid vilket skall föras ut ur cellerna.
Det här är en process som sker i varje cell och är avgörande för att t ex immunförsvaret skall uppfatta dom elektriska signaler som pågår hela tiden mellan våra celler. Avfallet från cellerna kallas fria radikaler³ och de kan vara skadliga för kroppen. Fria radikaler kan leda till att kroppens eget antioxidantförsvar inte är tillräckligt och om det får pågå under en längre tid så utsätts kroppen för oxidativ stress⁴. 

Oxidativ stress är nu tippad som den ledande orsaken till alla sjukdomar.

Fysisk aktivitet

Fria radikaler bildas både naturligt i kroppen och genom yttre faktorer. 

Inom kroppen sker bildningen främst under ämnesomsättningen när cellerna använder syre, särskilt i mitokondrierna. 

Yttre faktorer som ökar bildningen inkluderar bland annat intensiv fysisk träning och stress.

Det som också exponerar oss för fria radikaler är strålning, kost med högt innehåll av mättat fett, friterad mat, ultraprocessade livsmedel och djurfoder. 

Ultraprocessat syftar på livsmedel och foderämnen som genomgått avancerad industriell och kemisk bearbetning, ofta med tillsatser, och som kan vara negativt för hälsan. Ingredienser bryts ner och sätts ihop igen på sätt som inte är möjligt i ett hemmakök. 

Konserverad mat och konserverat djurfoder har processats för att ha lång hållbarhetstid genom upphettning eller tillsats av konserveringsmedel eller ensileringsmedel.

De flesta växtantioxidanter inaktiveras vid upphettning. Antioxidanterna i oljor börjar bli skadade redan vid 40 grader. 

Upphettning med mikrovågor förstör nästan alla antioxidanter.

Vad är antioxidanter och var finns dom

Antioxidanter är ämnen som skyddar kroppen mot skador från så kallade fria radikaler, vilka kan orsaka cellskador genom en process som kallas oxidativ stress. De fungerar som "livvakter" för cellerna genom att neutralisera de fria radikalerna och finns naturligt i bland annat färgrika frukter, bär och grönsaker, samt som i vissa vitaminer och mineraler.  

Växter har naturligt förekommande antioxidanter såsom karotenoider, flavonoider, isotiocyanater och fenolsyror. Som en bonus har många livsmedel, örter, frukt och grönsaker som innehåller antioxidanter också andra fördelar.

Det är en ständig kamp mellan de fria radikalerna och antioxidanterna. Vid nästan alla hälsostörningar så finns ett överskott av fria radikaler i blodet.
Vi kan skydda oss genom att äta antioxidanter och det är främst växternas färgämnen i form av bär och grönsaker. Hästarna betar, äter torrt grovfoder vintertid, utfodras med fodertillskott som innehåller vitaminer och mineraler som C-, E-vitaminer, selen och zink. För atleter är det extra viktigt med råa naturliga födoämnen.

Laktos reducerar fria radikaler

Laktos omvandlas inte till fria radikaler i kroppen. Laktos är en sockerart som bryts ner i kroppen till enklare sockerarter som glukos och galaktos, vilka sedan används för energi. Fria radikaler är reaktiva molekyler som bildas vid cellens ämnesomsättning men inte genom nedbrytning av laktos. 

I kroppen spjälkas laktos av enzymet laktas till galaktos och glukos. Dessa monosackarider kan sedan användas för att producera energi genom cellandning vilket är en process där cellerna omvandlar energi från glukos till ATP. Biprodukterna som bildas i processen är koldioxid och vatten.

När glukosresten i laktos linjäriseras⁵ bildas en aldehydgrupp, det vill säga att laktos fungerar som reduktionsmedel – laktos reducerar fria radikaler.

Laktos smälter långsamt och har ett lägre glykemiskt index än glukos, vilket orsakar en långsammare ökning av blodsockernivåerna efter konsumtion. Laktos stimulerar upptaget av kalcium och magnesium.

Laktos som inte smälts helt i tunntarmen fungerar som ett prebiotikum som stimulerar tillväxten av nyttiga tarmmikrober och produktion av hälsosamma metaboliter⁶.

Det här är en av anledningarna att vi använder laktos i våra produkter till djur.

Hår-, päls och mananalyser

Ju fler mitokondrier desto mer energi kan cellerna producera.

När vi gör analyser mäter vi alltid antal mitokondrier, energi från ATP och fria radikaler. Då kan vi avgöra hur mycket ATP individen får från födoämnen. De sista 15 - 20 åren har vi sett att många hästar får ut mindre energi från fodret. Vi upplever att det har med den förändrade dieten att göra.

Dom hästar som lyckas och orkar som atleter har bra antal mitokondrier i cellerna och får ut maximal energi i form av ATP. 

Hästar som tränas på rätt sätt kan öka sitt antal av mitokondrier i cellerna vilket är avgörande för dem som atleter. 

Ordförklaring
¹Fagocytos, som betyder cellätare och är en typ av vita blodkroppar, är avgörande för immunförsvaret genom att ta bort patogener och döda celler, vilket förhindrar infektioner och hjälper till att reparera skadad vävnad. Denna process är en viktig del av kroppens immunförsvar. De osmälta resterna av patogenen lämnar sedan cellen genom exocytos. 
²Exocytos är en process där celler transporterar stora molekyler eller avfall ut ur sig. Detta sker när en membranblåsa (vesikel) inuti cellen, som innehåller ämnena, smälter samman med cellmembranet och tömmer sitt innehåll utanför cellen. 
³Fria Radikaler: Varje cell får sin energi genom att syrgas överförs till vatten. Detta sker i den del av cellen som kallas mitokondrie. När syret omsätts bildas även skadliga partiklar som kallas fria radikaler. Fria radikaler är instabila kemiska föreningar som skadar cellmembran och cellkärnor. De spelar en roll i hundratals sjukdomar samt åldrandeprocessen. Men utan dem vore vi förlorade då fria radikaler är det vapen som de vita blodkropparna använder för att döda skadliga mikroorganismer.
Kroppen skyddar sig mot de fria radikalerna med ämnen som kan neutralisera dem utan att bli själv bli farliga. De kallas för antioxidanter. Det är en ständig kamp mellan de fria radikalerna och antioxidanterna. Vid nästan alla hälsostörningar så finns ett överskott av fria radikaler i blodet.
⁴Oxidativ stress är beteckningen på vad som sker i kroppen om antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler som bildas i samband med ämnesomsättningen. ”Man rostar inifrån”.
⁵Linjärisering och aldehydgrupp: Laktos är en disackarid som består av en galaktosrest och en glukosrest. Glukosdelen kan öppnas upp från sin ringform till en linjär form.
Reduktionsmedel: När laktos är i sin linjära form innehåller den en fri aldehydgrupp. Denna grupp är reaktiv och kan ge bort elektroner, vilket gör laktos till ett reducerande socker.
Sackaros (vanligt strösocker) har inte en fri aldehyd- eller ketogrupp i sin disackaridstruktur och är därför inte en reducerande sockerart. 
⁶Metaboliter är ämnen som produceras eller används under kroppens ämnesomsättning (metabolism), det vill säga vid nedbrytning av mat, läkemedel eller kroppsvävnad. De är produkter av kemiska reaktioner som är nödvändiga för tillväxt och upprätthållande av liv, men kan även uppstå från exempelvis tarmbakterier. Exempel på metaboliter är aminosyror, fetter, och produkter från läkemedelsnedbrytning. 

Källa: Kemi 2 Magnus Ehringer, AI, Karolinska Institutet.
 
© Elisabeth Söderström

MIKROSKADOR PÅ HÄSTENS SKELETT

Mikroskador på hästens skelett utläkta 
med naturliga vävnadssalter. 

Kalfosmin, ett kosttillskott från Homeopathuset, har visat sig effektivt för att läka mikroskador på hästars skelett. En häst som tidigare drabbades av frakturer i både griffelben och skenben har återhämtat sig helt, efter att ha behandlats med vävnadssalter som innehåller kalciumfosfat och kiseldioxid. Detta exempel belyser hur naturliga produkter kan stödja läkningsprocesser och hjälpa djur att återfå sin styrka.

Kundrecension:
Vill berätta om min häst som jag gett tillskott från er på Homeopathuset. Hästen fick en fraktur i ena griffelbenet och en spricka på skenbenet i mitten av juli. Prognosen var mycket oklar från början. Jag fick rådet av en bekant att ge hästen vävnadssalterna kalciumfosfat och kiseldioxid från Homeopathuset och jag gav henne båda. Nu i september är frakturen läkt och man ser ingenting av skadan på röntgen. Hästen är under igångsättning och kommer med största sannolikhet att kunna användas fullt ut i ridningen igen.
Vill bara tacka för dessa produkter, Annelie Bergkvist.

Intressant vad forskningen kommit fram till.
Nanopartikel väcker protein till liv

Helix

Forskare visar att kiseloxid kan bygga upp proteiner.

Det är en grupp bioteknikforskare vi Linköpings Tekniska Högskola som gjort upptäckten. 

- Vi vill försöka designa proteiner som får sin funktion först när de träffar en oorganisk yta, säger Bengt-Harald Jonsson, professor i molekylär bioteknik. vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Han leder forskargruppen som nu presenterar sina resultat i Angewandte Chemie, världens högst rankade kemitidskrift.

Forskargruppen hade sett hur små formlösa proteiner i vattenlösning bildade funktionella strukturer när de kom i kontakt med nanopartiklar av kiseloxid.

Forskarna skapade då ett kort funktionslöst protein, en så kallad peptid, med positiva laddningar som sedan blandades med negativt laddade kiseloxidpartiklar. Resultatet blev att peptiden antog formen av en helix och blev till ett funktionellt protein. När forskarna sedan byggde på aminosyror på peptidkomplexet, fick komplexet egenskaper som en katalysator, inte olikt funktionen hos levande cellers enzymer.

Kileldioxid (silicea) 500 g 

Nu tror linköpingsforskarna att upptäckten kan leda till att lösa gåtan med livets uppkomst.

Kiselhaltiga lerpartiklar på den nyfödda jorden kan ha dragit till sig peptider med vidhängande aminosyror och bildat de första funktionella proteinerna. 

- Vi vet att RNA (som har en viktig roll för informationsöverföringen i cellerna) kan binda till lerpartiklar, vars ytor är negativt laddade. Sannolikheten för att peptider med aminosyror i ett tidigt skede av utvecklingen, ska ha bildat väl definierade strukturer mot leran, är betydligt större eftersom de är mer diversiferade än RNA, säger Bengt-Harald Jonsson.

Gruppen designade en peptid (ett kort protein) med en bestämd fördelning av positiva laddningar. Peptiden blandade i en lösning med klotformiga kiseloxidpartiklar, cirka 9 nanometer (miljarddels meter) stora. När peptiden var fri i lösningen hade den ingen struktur alls, men när den anslöt till den negativt laddade kiseloxidkulan fick den formen av en helix. Resultatet blev ett komplex av en partikel och ett funktionellt protein.

När forskarna byggde på sin peptid med extra aminosyror fick komplexet egenskaper som en katalysator, en funktion som liknar enzymernas i levande celler.

Metoden har flera möjliga användningsområden:
- igenkänning av organiska molekyler
- katalys av kemiska reaktioner med exakt kontroll
- målsökande partiklar för medicinska tillämpningar.

Men LiU-forskarnas lyckade experiment kan också kasta ljus över den eviga frågan om livets uppkomst. Kiselhaltiga lerpartiklar i ”ursoppan” kan ha attraherat ostrukturerade peptider med vidhängande aminosyror och gett upphov till de första funktionella proteinerna.

Artikeln av M. Lundqvist, P. Nygren, B.H. Jonsson och K. Broo: Introduction of structure and function in a designed peptide upon absorption on a silica nanoparticle publiceras i Angewandte Chemie nr 48, 2006.

SLU-forskare släpper konstgjort bentransplantat

Bild Svenska Dagbladet

-Forskare i Lund har lyckats ta fram en ny möjlig metod för att läka benbrott. Genom att kombinera ett konstgjort keramiskt benersättningsmedel med en cocktail av andra läkemedel har de lyckats läka svåra frakturer på råttor.

Nytt konstgjort bentransplantat utlovar att förbättra och förenkla benoperationer på sällskapsdjur och hästar. Det är utvecklat av bland andra forskare på SLU och tillverkar i Uppsala – släpps nu på marknaden.
 
Det konstgjorda bentransplantatet utgörs av en speciell komposition som innehåller bland annat kalciumfosfat i kristallin form*, som är en huvudbeståndsdel i ben som blandats med en reseoberbar polymer så det blir en tjock smet som är lätt att hantera som kan blandas in i benvävnad som skall repareras,
-Vi lägger dit en byggställning gjord av kalcium och fosfat för benbildande celler att flytta in i och använda som byggnadsmaterial säger Odd Höglund professor i kirurgi. Han är forskare på SLU om hur djur kan lagas med materialet.
 
Konceptet togs fram i ett forskningsprojekt som finansierades av innovationsmyndigheten Vinova och var ett projekt mellan Uppsala universitet, SLU och Akademiska sjukhuset.

Konceptet var så lovande att Odd Höglund tillsammans med andra forskare och investerare startade företaget Cavix AB i Uppsala som nu har sin första produkt på marknaden. Produkten kallas Zeyte Nanosyntetetic Bonegrafit och vänder sig främst till området sällskapsdjur och hästar.
Enligt företaget kommer försäljningen av produkten att i huvudsak vända sig till hundar och katter.

Rick Thomas VD vid Cavix AB beräknar man göra en återhållsam uppskattning på en omsättning på cirka runt en halv miljard kronor.
Det finns i dagsläget inga resultat för hästar och resultaten för sällskapsdjur är begränsade i och med att produkten är så ny.
 
*Framställning av syntetiskt kristallint kalciumfosfat i nano storlek. Kristallodling (tillverkning) har blivit en stor teknisk utmaning.
 
Utdrag från Veterinär magasinet nr 6 2024

Homeopathusets kalciumsalter och övriga cellsalter framställs ur naturligt förekommande mineraler.

Kalciumfosfat 500 g

Cellsalter (eller vävnadssalter) är i nanostorlek. De tillverkas genom en process som gör dem extremt finfördelade, vilket underlättar deras absorption och upptag i kroppens celler. Detta gör att cellerna lättare kan ta upp de mineraler och näringsämnen som finns i cellsalterna för att stödja kroppens hälsa och balans.

Kalfosmin – kan vara lösningen på mikroskador hos djur

Kalfosmin 2 kg

Sammansättning: Laktos, Calciumphosfat, Magnesiumfosfat
Tillsatser: Calciumfluor, Ferrumfosfat, Kiseldioxid (Silicea), Zink, Koppar, Bor, Betakaroten,       D-alfa tocoferol, Natriumaskorbat och Boswelia.

 Cellsalter absorberas från munnens slemhinnor, genom vilka de kommer in i blodomloppet och därifrån direkt in i cellerna. De påverkar cellminnet, cellmetabolismen, minerallagringen inom cellerna och reparationen av dess brister.

Nanoteknik är alltså ren natur, med den levande naturens möjligheter

De flesta av våra produkter till djur är framställda med denna teknik och svensktillverkade.

Beställ här

Vi har naturligtvis även cellsalter till människor samt homeopatiska läkemedel.

Homeopatiska medel är ofta framställda i nanostorlek, eftersom de genomgår en process av upprepad utspädning och succussion (kraftig skakning) som bryter ner ämnena till mycket små partiklar. Detta gör de aktiva substanserna mer biotillgängliga, vilket innebär att det lättare kan absorberas av kroppens celler.

Här kan du beställa de homeopatiska medlen.

Fler källhänvisningar
Nya studier från ledande institutioner som Harvard T.H. Chan School of Public Health bekräftar vikten av ett adekvat intag av mikronäringsämnen, även om forskning om effekten av specifik mikrodosering av vitaminer och mineraler fortfarande pågår. Forskning har visat att många människor världen över lider av brist på viktiga näringsämnen som jod, vitamin E, kalcium och järn. Dessa brister kopplas till allvarliga hälsoproblem, vilket antyder att även små mängder tillskott kan bidra till att minska dessa näringsluckor och förbättra hälsan​.

Harvard School of Public Health

Stora kliniska prövningar, som exempelvis VITAL-studien, har också undersökt vitamin Som visade att dödligheten i cancer minskar med vitamin D.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31733345/

Sammanfattningsvis finns det evidens för att även minimala doser av vitaminer och mineraler kan bidra till att rätta till vanliga brister som påverkar miljarder människor globalt​(

WHO
Mikronäringsämnen är vitaminer och mineraler som kroppen behöver i mycket små mängder. Deras påverkan på hälsan är dock avgörande, och brist på något av dem kan orsaka allvarliga och till och med livshotande tillstånd. Mikronäringsämnen utför en rad funktioner, inklusive att möjliggöra för kroppen att producera enzymer, hormoner och andra ämnen som behövs för normal tillväxt och utveckling. Brist på järn, vitamin A och jod är de vanligaste bristerna globalt, särskilt bland barn och gravida kvinnor. Låg- och medelinkomstländer bär den oproportionerliga bördan av mikronäringsbrister.

Mikronäringsbrister kan orsaka synliga och farliga hälsotillstånd, men de kan också leda till mindre kliniskt märkbara minskningar i energinivå, mental klarhet och allmän kapacitet. Detta kan leda till minskade utbildningsresultat, minskad arbetsproduktivitet och ökad risk för andra sjukdomar och hälsotillstånd.

Många av dessa brister kan förebyggas genom näringsutbildning och konsumtion av en hälsosam kost som innehåller olika livsmedel, samt genom berikning av livsmedel och tillskott där det behövs. Dessa program har gjort stora framsteg för att minska mikronäringsbrister under de senaste decennierna, men ytterligare insatser behövs.

Detta är en sammanfattning från WHO:s text om mikronäringsämnen och deras betydelse för hälsan.

Allt om flingor

 Hjärnan – biokemisk bakgrund

Raffinerade kolhydrater, som ger en snabb energikick, har på bara ett par generationer smugit sig in som en viktig beståndsdel i massor av livsmedel. Inte minst s k light-produkter ersätter ofta fettet med socker, risstärkelse eller andra raffinerade kolhydrater som vitt mjöl eller pasta. För många blir effekten raka motsatsen till ”light”.

Ända upp till 75 procent av oss har en medfödd ärftlig känslighet för raffinerat socker, dvs vid intag av sockerhaltig föda svänger blodsockret kraftigt. En fjärdedel av dessa är extremt känsliga.

För oss sockerkänsliga kan socker i alla former, raffinerat vitt mjöl och pasta vara lika beroendeframkallande som kokain eller heroin. Börjar man äta kan man inte sluta, kroppens krav är obevekliga.

Socker påverkar signalsubstanserna

Socker och andra snabba kolhydrater, liksom även alkohol, påverkar kroppens egna signalsubstanser, som gör att vi mår bra och känner oss tillfreds. Är man genetiskt lagd åt det hållet blir lyckoeffekten av sockret extra kraftig, men klingar av snabbare. Då vill man ha mer, och får man inte det drabbas man av abstinens i form av humörsvängningar och rastlöshet. När man då äter mer kolhydrater känner man sig tillfälligt bättre, men blodsockerhalten åker jojo.

Humörsvängningar

Sockerkänsliga kan vara både under-, normal- och överviktiga. De kan vara matmissbrukare men behöver inte vara det. Att vara sockerkänslig innebär att ha ett obönhörligt sug efter fel slags mat, som i sin tur leder till kraftiga humörsvängningar och låga energinivåer. Den sockerkänsliga blir något av en ”Dr Jekyll och Mr Hyde”. Ena stunden kan hon ha depressioner och/eller aggressioner, vara våldsam, oförutsägbar, glömsk och impulsiv. Hon kan ha kort stubin, vara virrig och ofokuserad och prata mycket och fort. Men hon kan också vända på en sekund och visa sig kreativ, klarsynt, charmig, energisk, lekfull och kärleksfull. En sådan person är det jobbigt både att vara och att leva med.

Snabba kolhydrater – hög insulinnivå

Det här med mjöl och pasta kan kräva sin förklaring. De består av snabba kolhydrater, som i magen omvandlas till kroppens eget bränsle glukos – precis som sockret. Två och en halv deciliter pasta ger samma effekt som tio rågade teskedar rent socker.

När kroppen försöker kompensera sig för sockertillförseln producerar den mer insulin. Detta tvingar fram en hög insulinnivå, som i sin tur leder till att insulinmottagarna på kroppens celler gör sig mindre känsliga för insulin, vilket resulterar i lägre fettförbränning. Även om maten innehåller mindre fett än normalt, blir det oftare kvar i bilringarna runt midjan.

Vid stora svängningar i hjärnans näringstillförsel – hjärnan kan inte lagra sitt bränsle, glukos – stiger också halten av stresshormonet cortisol. Detta skapar ännu mer obalans.

Blodsocker- och hormonsvängningar…

Kombinationen av svängande blodsocker, låg halt av betaendorfin – som bland annat styr självkänslan – och låg halt av ”må-bra-hormonet” serotonin får oss att må både fysiskt och psykiskt dåligt.

Att i det läget orka med att hålla diet eller motionera är ofta omöjligt. Hurtfriska kommentarer om att ta sig i kragen och börja motionera är grymt mot en sockerberoende. De visar bara att den som säger det inte begriper hur det här fungerar – vilket i och för sig är förståeligt eftersom hans/hennes egen kropp inte alls reagerar på samma sätt

… kräver en kombination av åtgärder

För att komma ur den här härvan av blodsocker- och hormonsvängningar krävs en kombination av åtgärder. Kunskap om hur min egen kropp fungerar är en viktig del. God mat utan raffinerade kolhydrater är en annan, träning för tanke, känsla och kropp är en tredje del.

Vi ser det också i högsta grad som ett andligt bristtillstånd, där uppgivenhet är det allvarligaste symptomet. Här gäller det att tillföra andlig energi i många olika former.

Många behandlingsmodeller ser bara en eller två delar av det här problemet. Vi har en holistisk syn och hävdar att sjukdomen måste angripas ur alla synvinklar samtidigt.

Hjärnans belöningssystem

Det fysiska beroendet skapas i hjärnans belöningssystem och fungerar på exakt samma sätt vare sig drogen utgörs av socker, nikotin, alkohol, tabletter, eller till och med olika handlingar som shopping, risktagande, spel, arbete mm.

För att förstå vad det egentligen är som händer behöver vi ta en titt på hur hjärnans olika celler talar med varandra. Jämförelsen med ett telefonsamtal kan hjälpa till att förklara det.

Drogerna ger vår hjärna falska order

När vi talar i telefon förvandlas vårt tal till elektriska signaler, som färdas genom tråden – och sedan förvandlas till tal igen i mottagarens telefon. När hjärnans celler talar med varandra, handlar det om elektriska signaler, som förvandlas till kemiska signaler, för att sedan bli elektriska signaler igen i nästa cells nervända. Detta sker i det som kallas axonen,dvs den punkt där två cellers yttersta nervändar möts. Och det är just här drogerna ger sig in och trasslar till signalerna för oss, genom att störa vår kommunikation och ge vår hjärna falska order.

Dopamin – glädjemolekylen

Drogerna påverkar många olika signalsubstanser. Några av de vanligaste är serotonin, betaendorfin och adrenalin. Men det ämne som gör oss beroende – åtminstone tyder de senaste årens forskningsupptäckter på det – är dopamin.

Dopamin är hjärnans glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Om vi äter när vi är hungriga, söker upp värme när vi är frusna, går på toa när vi är nödiga eller uppfyller något annat av vår kropps elementära behov, då belönar vi oss själva med en dos dopamin. Det känns skönt.

När vi löst en svår uppgift på jobbet, köpt något vi behöver till ett bra pris eller lagat något trasigt därhemma känner vi tillfredsställelse. Åter är det hjärnan som sprider ut lite dopamin.

När vi lever i goda relationer med människor runt omkring oss, när kärleken blommar upp, när vi tar hand om våra barn eller när vi upplever ett andligt möte – då är dopaminet också inblandat. Det ger oss glädje och tillfredsställelse.

Genväg till njutningen

Exakt samma känsla kan droger framkalla på kemisk väg. De går direkt in i axonen och höjer dopaminhalten. Hjärnan luras att ge kroppen en belöning som den inte gjort sig förtjänt av.

En del droger stimulerar nervändarna att sända ut extra mycket dopamin. Andra imiterar dopaminet och lurar den mottagande nervändan att tro att den fått en signal, fast ingen sänts ut. Åter andra stör återtransporten av signalsubstansen, så att signaleffekten inte klingar ut som den ska. Effekten blir i vilket fall som helst densamma: en övertydlig signal. Det är som att skrika ett meddelande i örat på någon.

Effekter som gör oss beroende

Detta får tre effekter som samverkar till att göra oss beroende

• Minnet av den sköna upplevelsen får oss att ta drogen igen för att få samma belöning.
• Vi kommer efterhand att glömma bort de ”naturliga” sätten att få belöning, eftersom det är jobbigare och tar längre tid. Det är som att trampa upp en genväg i en skog: ju oftare man går den nya stigen, desto lättare blir den att hitta. Samtidigt växer gamla stigar igen när de inte används längre, och till slut ser man dem inte alls.
• Hjärnan anpassar sig till överstimulansen genom att ”skruva ner mottagningen”, så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. Fysiskt sker det genom att det bildas nya dopaminreceptorer för att svara upp mot överdosen. Sedan finns de receptorerna kvar, och när dopamin inte tillförs på nytt i lika hög grad som tidigare, tolkar de det som en brist på dopamin, och detta ger en massa obehagliga symptom.

Dopaminbrist ger abstinens

I svåra fall av abstinens påminner symptomen om de hos en patient med Parkinsons sjukdom, som uppkommer när kroppen har för lite dopamin.

Parkinsons sjukdom innebär att kroppens förmåga att producera dopamin är för liten, medan drogberoende innebär att kroppens efterfrågan på dopamin blivit högre än normalt. Symptomen, till exempel svårighet att kontrollera sina lemmars rörelse, blir därför likartade.

Sett mot den här bakgrunden är det inte så konstigt att ”sockerråttorna” också löper ökad risk att bli alkoholister och narkomaner. Redan från barnsben har deras hjärna reagerat annorlunda på socker, vilket orsakat en ”ombyggnad” av hjärnans belöningsbanor. Genvägen är väl upptrampad. Sötsakerna är det första steget på vägen mot tyngre droger – och de är därmed också ofta den sista och svåraste drogen att göra sig av med.

Länk till artikel

POPPADE FLINGOR ÄR DET BRA DET?

Varning för frukostflingor! Råttors reaktioner på olika typer av frukostflingor har givit skrämmande resultat. Biokemisten och kostupplysaren Paul Stitt har grävt fram gamla undersökningar som aldrig publicerats i facktidskrifter. Kanske dags att rensa i skafferiet bland torrfodret? I alla fall om du är råtta.

Frukostflingor utgör många barnfamiljers favoritstart på dagen. De paketeras ofta i förföriska kartonger som ger sken av att produkterna är hälsosamma. Men gammal forskning från 60- talet som aldrig publicerats i vetenskapliga tidskrifter tyder på att dessa flingor och flarn kanske istället är rena giftet. I denna artikel ska jag kort redogöra för två undersökningar som studerat detta på råttor.

Experiment med poppade vetekorn

Paul Stitt har skrivit om dessa undersökningar i boken Fighting the Food Giants. Den första studien handlar om så kallade vetepops. Försöksdjuren delades in i fyra grupper. Den första gruppen fick äta hela vetekorn, vatten, mineraler och syntetiska vitaminer. Den andra gruppen fick poppade vetekorn, vatten, mineraler och syntetiska vitaminer. Den tredje gruppen fick en kost bestående enbart av vatten och vitt socker och den fjärde gruppen fick vatten, mineraler och syntetiska vitaminer.

I grupp ett som fick hela vetekorn överlevde råttorna mer än ett år. I grupp fyra som fick vatten och kosttillskott var överlevnadstiden bara i två månader. I den tredje gruppen som fick vatten och socker så var överlevnadstiden cirka en månad. Sämst gick det för grupp två, den grupp som fick poppade vetekorn tillsammans med vatten och kosttillskott. De dog inom två veckor, till och med före dem som överhuvudtaget inte fick något foder. Råttorna dog alltså inte av undernäring.

 Resultatet visar på att det var något mycket giftigt i det poppade vetet som fick dem att dö tidigare.

Kartongexperimentet

Det kanske mest överraskande resultatet visade ett annat försök med tre olika grupper av laboratorieråttor. En grupp föddes upp med företrädesvis cornflakes, en annan med papp och kartong som var sönderriven i småbitar och en tredje fick reguljärt råttfoder. Experiment utfördes 1960 på Ann Arbor Universitetet men kom aldrig att publiceras. Totalt omfattade försöket 18 råttor som indelades med sex i varje grupp.

Den första gruppen fick äta cornflakes och vatten. Grupp två fick äta av själva kartongen som rivits sönder i småbitar och vatten och grupp tre tjänade som kontrollgrupp och utfodrades med sedvanligt råttfoder. De råttor som åt vanliga cornflakes dog först, men innan de dog utvecklade de schizofrena drag med plötsliga anfall. De bet varandra och dog slutligen i kramper. Vid obduktionen avslöjades att det hade uppstått funktionsnedsättningar i bukspottkörtel, lever och njurar och en degeneration av nerverna i ryggen – alla symtom på en insulinchock.

De råttor som fått äta av kartongen blev inaktiva och apatiska och dog till slut på grund av näringsbrist.

Råttorna i kontrollgruppen förhöll sig friska under hela försöket. Det som överraskade i detta försök var naturligtvis att det tydligen var mer näring i kartongpappen än i flingorna.

Försöket var från början upplagt som ett skämt men resultatet var inte roligt. Försöket offentliggjordes aldrig i fackpressen och liknande enkla försök har inte upprepats.

Vad gör dessa livsmedel farliga?

Flingor framställs med en metod som kallas extrusion eller utpressning. Flingfabrikanterna köper majsen billigt från lantbrukarna och förvandlar kornen till en blöt massa i en tank. Senare utsätts de för pressning. Under hög temperatur och högt tryck pressas massan ut genom små hål och formas till små kulor, eller som flingor eller blir uppblåst till det som vi kallar vetepops. Varje litet vetepop har blivit utpressat genom ett munstycke och fått ett överdrag av en tunn oljehinna och socker. Det gör att de inte blir uppblötta när de hamnar i frukosttallrikens mjölk utan behåller sin knapriga konsistens.

Den ödesdigra raffineringen

Författaren och biokemisten Paul Stitt har granskat den process – extrusion – som används för att förvandla majs till flingor under högt tryck och hög temperatur. Processen förstör det mesta av näringen i kornet. Den omvandlar fettsyrorna och den förstör också de tillsatta vitaminerna. Under denna process omvandlas aminosyrorna till giftiga varianter. Detta gäller speciellt aminosyran lysin*. Med denna process framställs de flesta av frukostprodukterna till och med de som man kan köpa i hälsokostbutiken. De är framställda på samma sätt och oftast på samma fabrik. Alla torra frukostflingor som kommer i kartonger är vete eller majskorn som genomgått denna process.

De frukostflingor som säljs i hälsokostbutiken kanske är framställda av hela korn. Det socker som är tillsatt kanske är av en bättre kvalitet men de är raffinerade på samma sätt. Efter denna genomgång av tidigare okända råttförsök kan det vara en god idé att rensa skafferiet från denna typ av processat torrfoder. 

....och låta dina barn äta naturliga och oprocessade livsmedel istället.

Husdjursfoder, ett kemiskt kalas

 DET HÄR ÄR VAD HUNDAR OCH KATTER OFTAST VISAR ÖVERKÄNSLIGHET MOT 

Torrfoder

Ris, bryggeriris (risskal), biprodukt från annan industri. Katastrofal insulinpåverkan, påverkar syra/bas-balansen negativt orsakar sur mage. Arsenik finns i allt ris mest i skalet.

Arsenik finns i två huvudformer, organisk och oorganisk. Oorganisk arsenik är den som är giftig för människan. Mängden oorganisk arsenik du får i dig beror mest på hur mycket av ämnet som finns i dricksvattnet och hur mycket spannmålsprodukter du äter, framför allt ris.

Grundvatten som är förorenat med arsenik används för bevattning i många länder bland annat spannmål och rot- och bladgrönsaker. Ris verkar vara särskilt mottagligt och kan lagra höga halter. Efsa:s och Livsmedelsverkets uppskattade intag av arsenik ligger nära det referensvärde för negativa hälsoeffekter som identifierats av Efsa på 0,3 och 8 µg/kg kroppsvikt och dag. Efsa uppmanar medlemsstaterna att minska arsenikexponeringen så mycket som möjligt. Resultaten från Livsmedelsverkets undersökningar visar att risbaserade produkter kan vara en betydande källa till oorganisk arsenik i Sverige. Doser på 150 mg kan det vara dödligt. 

Ris

WHO har klassat arsenik som cancerframkallande. Risken för cancer vid långtidsexponering via dricksvatten som innehåller 10 μg arsenik per liter har uppskattats till cirka tre fall (lung- och urinblåscancer) per 1000 exponerade personer. Denna risk är högre än den lågrisknivå på ett extra cancerfall per 100 000 exponerade som brukar betraktas som "acceptabel" när man sätter hälsobaserade riktvärden.

Arsenik som intas med mat/foder verkar i kroppen genom att blockera de enymer som används för cellernas kraftförsörjning vilket leder till att kapillärerna i tarmslemhinnan förlamar och drabbar mage- och tarm med buksmärtor kräkningar och diarré som följd. Sväljsvårigheter, diarré som kan leda till uttorkning, blod i urinen, muskelkramper och svår törst. Vitlöksandedräkt kan också vara ett symptom på förgiftning. Arsenik finns i vissa vacciner, bekämpningsmedelsindustrier, ris, spannmål grönsaker, fisk och skaldjur, besprutnings- och avlövningsmedel, lim, kosttillskott som innehåller alger, dolomit, kalkhaltiga havsalger och dricksvatten.

Det finns rätt höga mängder arsenik i tillskottsfoder för sällskapsdjur som innehåller fisk, andra vattenlevande djur och produkter som framställs därur och/eller algmjöl och foderråvaror som framställs av alger. Beredningar av foder för särskilda näringsbehov som frigörs under lång tid med en koncentration av spårelement som är mer än 100 gånger högre än det fastställda gränsvärdet i helfoder. Kalciumkarbonat, magnesiumkarbonat, magnesiumoxid, magnesiumkarbonat, järnpartiklar som används som spårämnen, fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement, zinkoxid, manganoxid och kopparoxid innehåller högre värden än satt gränsvärde. 

Ris och riskli innehåller höga värden av arsenik och bör av den orsaken inte användas som daglig utfodring i djurfoder.

EU har godkänt användningen av hybrid GMO-majs som är extra tålig mot såväl vissa insektsarter som vissa ogräsmedel. Den nya majssorten är en korsning av fyra majssorter och godkännandet gäller bland annat livsmedel och foder.

Majs, förutom att majs är ett av de mest genmodifierade och allergiframkallande spannmålen så är det också en av de vanligaste ingredienserna i de kommersiellas hundfodren, en billig ingrediens som är mycket populär. Vad som också kan vara bra att veta är att majs innehåller aminosyran tyrosin som är ett förstadium till adrenalin, noradrenalin och dopamin. I många hundfoder är majs en första ingrediens, och innehåller fodret även kyckling, som i regel utfodras med majsmjöl, så finns det även där rester av tyrosin. Har man då en hund som är överenergisk, lättstressad och rädd så ger alltså utfodring med majs hela tiden ett stresspåslag och kan även orsaka att hunden blir aggressiv också. 

Majs är också en värsting när det gäller innehållet av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, zein. Zein har visat sig ha katastrofalt inflytande på signalsubstanser som serotonin och dopamin. Det blockerar även inlagringen i hjärnans celler av aminosyran tryptophan. En studie har gjorts på djur som visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan åtföljs av motsvarande aktivering av de livsviktiga signalsubstanserna serotonin – den lugna själens signalsubstans och melatonin – dygnsrytmens och sömnens signalsubstans. Balansen mellan serotonin och de andra signalämnen dopamin, noradrenalin och adrenalin är en avgörande faktor för välmåendet, inte ett av dessa ämnen för sig.

Majs har heller inte varit någon naturlig kost för hundar, inte förrän 1956, då det första torrfodret såg dagens ljus. Det var först då det blev populärt att ge hundar kolhydrater, och orsakerna till detta är att det är billigt och att det var nödvändigt för att skapa en torrfoderkula. Om man tillför majs i produkten blir det kort och gott billigare och enklare att producera. De flesta torrfoder är med andra ord billig snabbmat.
Majs innehåller ofta mögelsporer som aflatoxin.

Majsstärkelse består endast av stärkelsen i majskornet. Majsstärkelse innehåller ca. 87 % kolhydrater, 12 % vatten och 1,7 % fibrer. Majsstärkelse är ett näringsfattigt livsmedel, och majsstärkelse har högt GI.

Ris och majs är ofta huvudingredienser i djurfoder.

Ett av veterinär rekommenderat foder för hund med njursvikt
Sammansättning: ris, majsmjöl, animaliskt fett, majsgluten, majs, hydrolyserat animaliskt protein, betmassa, vetegluten*, mineraler, fiskolja, vegetabilisk fiber, sojaolja, psylliumfrön/skal, frukto-oligosackarider, mono- och diglycerider av palmitin- och stearinsyror förestrade med citronsyra, tagetesextrakt (innehåller lutein). 

Proteinkällor: majsgluten, hydrolyserat animaliskt protein, vetegluten*. *L.I.P.: protein utvalt för dess mycket höga smältbarhet.

Första och andra ingrediens är alltså ris och majs.

Vegetabiliskt protein finns i många foder, och framställs av bland annat vete (vetegluten), ris, ärtor, majs och soja. Ett "smart" sätt att dölja produkter som de vet att många inte vill ge. Risproteinpulver tillverkas genom att mala upp riskorn och behandla dem med ett enzym som separerar stärkelsen (kolhydrat) från proteinet. 

Att spannmål och andra cerealier uteslutits kan vid första anblicken verka positivt, men fortfarande gäller samma tillverkningstekniska regler som för alla andra torrfoder; något bindemedel måste tillsättas för att små kulor ska kunna formas. Detta har man löst genom att ersätta spannmål och cerealier med andra stärkelserika produkter som t ex baljväxter (linser, ärtor) och potatis i olika former och skepnader som färsk potatis, torkad potatis, potatispulver eller potatisflingor. 

Därmed blir begreppet spannmålsfritt vilseledande för konsumenten, eftersom det är lätt att tro att fodret har ett för djuret mer naturligt innehåll. Men det finns inget som talar för att baljväxter, potatisflingor och potatispulver är naturligare för ett köttätande djur än spannmål och andra cerealier. Visserligen slipper man ifrån gluten, men stärkelse har minst lika negativ effekt på ett köttätande djurs matsmältning som gluten har. 

Betmassa är gasbildande och ökar vikten i maginnehållet kraftigt och kan orsaka magomvridning, används som utfyllnad.

Bovete innehåller väldigt lite protein 11,1 g  men 65,3 g kolhydrater / 100 g. Bovete ser jag att många hundar är överkänsliga mot eftersom det finns ett ämne i örten som kan orsaka besvär med huden.

Fermentarade grönsaker. I en kontrollerad process får råvaran jäsa, och kolhydrater omvandlas till bland annat mjölksyra, vilket förändrar både smak, doft och konsistens. Kan de bakteriestammar som används vara nyttigt att ge hela tiden, år ut och år in?

Cellulosa - ätbart trä* är också en typ av fiber som är restprodukter av lant- och skogsbruk, som ofta används som bulk i hundfoder, det har ett lågt energiinnehåll och hunden kan inte smälta det, och det kan hjälpa till att öka mättnadskänslan och förbättra avföringen, och hunden får i stället äta en större mängd mat man kan även se att hunden gör voluminösa bajshögar. Cellulosan och stärkelsen kan inte brytas ned utan stannar kvar och lägger sig även den som en klistrig beläggning på villi i tunntarmen med näringsbrist som följd. Cellulosa framställs i huvudsak av bok och björk men återvinns även av returpapper. 

*Restprodukter av lant- och skogsbruk som halm, grot eller sågspån tros kunna omvandlas till värdefulla livsmedel. Det menar en grupp forskare från SLU som har fått 7,5 miljoner kronor till sitt projekt "Ätbart trä – förädla lignocellulosa till värdefulla livsmedelsingredienser genom mikrobiell fermentering" av forskningsrådet Formas. / Process Nordic

Vegetabiliska fibrer kan var från halm eller avfall av trä agglomerat* med mineraliskt bindemedel.
*kraftigt sönderdelade större och mindre stenar.

Xylitol - Björksocker
Rapporteringen av xylitolförgiftningar hos hund har ökat i USA, vilket man tror beror på att användningen av xylitol ökat och även dess användningsområden. Xylitol tycks vara en helt ofarlig produkt för både människor och många andra djur. Människa kan i värsta fall få osmotisk diarré vid överkonsumtion. Hund är dock ett undantag och kan vid förtäring av låga mängder xylitol få mild hypoglykemi. Vid högre doser kan xylitol ge allvarlig hypoglykemi som kan leda till döden om hunden inte snabbt får intensivvård.

Nya studier tyder också på att hundar kan utveckla leversvikt efter förtäring av xylitol. Hundars absorption av xylitol från magtarmkanalen skiljer sig åt gentemot andra djur och människor. Hundar absorberar det xylitol som intagits nästan fullständigt. Absorptionen sker dessutom mycket snabbt till skillnad från de flesta andra djur och människor, vilka absorberar både långsammare och mindre andel av det xylitol som intagits.
Hundar får en dosrelaterad insulinfrisättning av xylitol som kan vara upp till sex gånger så hög som vid samma dos glukos. Vad som orsakar denna insulinfrisättning vet man inte ännu. Det finns dock teorier om att det skulle vara en metabolit från xylitol som orsakar frisättningen eller att det är xylitol i sig själv som orsakar den. Att informera djurägare om xylitols toxicitet är mycket viktigt då det kan få mycket allvarliga konsekvenser för hunden och eftersom xylitol idag förekommer i väldigt många produkter, vilket utgör en stor risk för att hundar drabbas. SLU 

Xylitol, är ytterst farligt för hundar eftersom det förstör djurens lever. Xylitol finns polymin. 

Glucovett innehåller inte längre Xylitol.

Metacam: Aktiv substans: Meloxikam 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe). Hjälpämnen: Natriumbensoat 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe), sorbitol (flytande), glycerol, sackarinnatrium, xylitol, natriumdivätefosfat­dihydrat, kiseldioxid (kolloidal, vattenfri), hydroxietyl­cellulosa, citronsyra, honungsarom, renat vatten.
Källa: Fass

Kan då den cellulosa som finns i djurfoder innehålla xylitol och orsaka hypoglykemi hos hundar?

Hydrolyserat Proteinhydrolysat*, proteiner från vad? Broskhydrolysat* brosk från vad?Kräftdjurshydrolysat från fiskindustrin? Mjölkproteinhydrolysat, det här är mjölkprotein från annan industri, mjölken man använder är otjänlig som människoföda.

Fjäderhydrolysat. Årligen dumpas miljontals ton fågelfjädrar till ingen nytta. Forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola har identifierat och förfinat en mikroorganism, en bakteriestam, som kan omvandla olika former av organiskt avfall till produkter för exempelvis mat och foder. Som djurfoder kan de ersätta fiskmjöl och sojaprotein, som idag importeras, vilket är bra sett ur ett kostnadsperspektiv. En sak att beakta är vilka toxiska ämnen fjädrarna innehåller, det är nämligen inga vilda fåglar utan industriuppfödda fåglar som fjädrarna plock.

Omvandlingsgraden är hög: ett kg fjädrar blir 900 gram protein. Allt protein i fjädrarna används.

*Hydrolyserat protein: Kan utvinnas ur i stort sett vad som helst! Man har alltså tagit vävnad från någonting och exempelvis genom tillsats av saltsyra eller enzymer, kokning eller jäsning spjälkat proteinkedjor i dess minsta beståndsdelar – aminosyror. Proteinet är alltså totalt nedbrutet kan inte längre sägas innehålla något protein från källan, men det är likväl protein.

Detta används t.ex. i hundfoder som används till hundar med misstänkt födoämnesreaktion ("foderallergi"), dock behöver proteinet vara väldigt hydrolyserat för att det ska fungera för allergiker, så det räcker inte med att fodret innehåller "hydrolyserat" protein för att det ska kunna användas till misstänkta allergiker, man behöver även kontrollera hur pass hydrolyserat det är. 

Jäst förgiftar hunden på så vis att det kan leda till berusning. Jästsvamparna tål miljön i magsäcken och kan fortsätta jäsa i hundens mag- och tarmkanal. I många foder ingår spannmål som t ex vete och blandar man jäst, vetemjöl, socker och vatten blir det en ”bulldeg”. Bulldeg jäser i magen och orsakar symptom som alkoholpåverkan och som gör hunden berusad.

Levern förbränner alkoholen. Allt som tas upp av blodet i tunntarmen följer med till levern innan det förs vidare ut i kroppen. I levern finns en stor mängd av ett enzym som kallas alkoholdehydrogenas, förkortat ADH. Det är det här enzymet som bryter ned den största delen av alkoholen i kroppen.

Bryggerijäst från öltillverkning och jäst orsakar en kraftig reaktion i tarmen med störd tarmflora som orsakar självförgiftning och belastar levern. Malt är säd som fuktats och fått gro så den skall omvandlas till maltsocker och användas vid bryggning av öl. Maltpulver är gjord av en blandning av malt från säd, vetemjöl och indunstad helmjölk. Deklarerar men att ett foder är fritt från säd och det innehåller malt och maltpulver så stämmer inte deklarationen överens med verkligheten.

Jästhydrolysat är en högaktivitetsjäststam, som utsätts för djup vätskejäsning, med användning av endogena enzymer (enzymer från någons pankreas) och exogena enzymer för direkt hydrolys och koncentreras sedan och torkas för fullständigt frisättning av jästceller genom en serie processer.

Fruktoligosakarider, FOS, består av glukos och i tillverkningen bifogas en kedja av fruktos, det är tillverkat av inulinsirap. Bara kolhydrater och vanliga biverkningar av FOS kan tarmbesvär som gasbildning, diarré, kraftiga tarmljud och magkramper. 

Mannanoligosackarider MOS, utvinns ur jästsvampliknande svamp och innehåller ett stort antal kemiska bindningar som inte kan avbrytas av matsmätningsenzymerna hos enmagade djur.

Mono- och diglycerider av fettsyror förestrade med citronsyra. En ester kan framställas syntetiskt genom att blanda den ingående alkoholen och syran, och tillsätta ett vattenupptagande medel som svavelsyra eller citronsyra.
Estrar används som lösningsmedel, smak- och luktämnen samt i många industriella processer. Förekommer som konsistensgivande tillsatser i mat (E-471). Estrar har behaglig arom.

Olja av alla slag, en vanlig olja som används i djurfoder är sojaolja, det är den olja som det produceras mest av i hela världen, USA, Brasilien och Argentina producerar 75 % av världens soja. Av det är minst en tredjedel genmanipulerad och varifrån den mesta svenska importen kommer. Rapsolja är giftig och bör inte användas som någon form av födoämne. Innehåller extraktionsämnet hexan som är en frätande vätska och kan orsaka organstörningar.

Linfröexpeller är vad som är kvar när man extraherat olja ur linfrön, alltså en restprodukt från annan industri. Finns inget som är nyttigt åt hunden och det innehåller extraktionsämnen som hexan.

När det gäller olja så visar många djur att de inte alls kan bryta ner olja i de stora mängder som ges, man får komma ihåg att det är en väldigt koncentrerad fettkälla. 

Kattmjölk innehåller mjölkbiprodukter som består av obehandlad mjölk, vassla, sköljvatten som varit i kontakt med mjölk (diskvattnet), gammal mjölk som returneras från affärer, mjölk som innehåller rester av antibiotika (får ej användas till livsmedelsproducerande djur). Kattmjölk innehåller även vegetabiliska biprodukter som kan vara t ex utgånget bröd.

I vissa foder finns "naturell filmjölk" (alltså sur mjölk) som syftar till att förse hunden med acidofilusbakterier som är bra för hundens mage? För det första är det här en restprodukt från den industri som tar hand om alla gamla mjölkprodukter som kommer tillbaka från affärer eller är otjänligt på andra vis, för det andra finns inte några acidofidusbakterier i surmjölk som tar sig genom magen och till tarmen.

Druvor är giftigt för hundar och intag av vindruvor/russin kan orsaka akut njursvikt hos hund. Det saknar betydelse om druvorna är med eller utan kärnor, vita, gröna eller röda. Den exakta mekanismen bakom den toxiska effekten är inte känd.

Blodmjöl är också en tillverkad och processad produkt och man vet ju inte vad slaktdjuren har avlivats med eller fodrats med och vad som finns kvar efter processen. Många hundar visar allergi mot detta ämne.

Citronsyra, det är mer allmänt känt att svartmögel av typen Aspergillus Niger används för att framställa Citronsyra E330 vilket är en allt vanligare tillsats i mat och i upprepade tester rapporteras citronsyran kunna ge mer eller mindre allvarliga allergiliknande symptom. Kan allergiska eller därtill närliggande reaktioner vara möjligt efter intag av citronsyra, konserveringsmedel i bland annat djurfoder? 

BHA och BHT 

BHA används vanligtvis för att förhindra att fett blir härsket. Det används också som ett jästavskumningsmedel.  Det finns i djurfoder,

BHT förhindrar oxidativ härskning av fetter. Det används för att bevara matens lukt, färg och smak. Det tillsätts också direkt till spannmål och andra livsmedel som innehåller fetter och oljor.

De oxidativa egenskaperna och / eller metaboliterna hos BHA och BHT kan bidra till cancerogenicitet eller tumörbildning;  ämnen. Vissa studier tyder på att låga doser av BHA är giftiga för celler samt att vissa individer utvecklat förändringar i hälsa och beteende.

Äggpulver: I de flesta husdjursfoder finns äggpulver. Man har konstaterat att pulvret innehåller  ägg där ruvning påbörjats (kycklingembryon), bakterier, rester av äggskal och hönsgödsel, samt rester av cancermisstänkta mediciner, nämligen sådana som tillhör gruppen Furacolidon (mot coccidios - en hönstarmsjukdom) och Nikarbacingruppen (mot fjäderfäpest), som i massuppfödningen hällts i hönsens foder. Detta kan sedan hittas i den slutliga produkten— pelleterat djurfoder.

Läkeörter: Se upp med inblandade läkeörter som lakritsrot, läkemalva, mariatistel, hallonblad, etc eftersom de kan vara skadliga att inta dagligen under åratal. Det är fantastiska örter att behandla med men då ger man en kur på kanske 2-4 månader och gör uppehåll.

*Tillsatser: Tillverkaren är inte skyldig att ange samtliga tillsatser utan enbart sådana där det finns risker med felanvändning, t ex de som har en fastställd maxhalt.

*Mögeltoxiner i form av Fumonisiner (finns oftast i majs och är cancerframkallande), OTA (njurbelastande), ZEN (störningar i reproduktionen) och DON (immunstörningar, kräkningar, mag- och tarmstörningar).

Insektsfoder

Fluglarver omvandlar skit till djurfoder

En ökande hundpopulation ökar även behovet av att finna nya födokällor och kreativiteten är stor.
I naturen lever många insekter, framförallt fluglarver, på gödsel och blir sedan till föda för större djur. I bland annat Kina, USA, Mexiko och Östeuropa har forskare fött upp larver från bland annat amerikansk vapenfluga på gödsel från djur och utfodrat till fjäderfä, gris, räkor, flera fiskarter, sköldpaddor och grodor utan att det har orsakat några hälsoproblem*.
Insektslarver uppfödda på gödsel (skit) har dessutom i flera fall utfodrats till livsmedelsproducerande djur för humankonsumtion utan att det har fått några hälsomässiga konsekvenser*. Insekter uppfödda på skit ger lovande utsikter för säker användning i foder. 

Tillverkning
De skördade larverna eller pupporna torkas i en ugn med forcerat drag vid 60°C i 16 timmar. Efter torkningen är TS så hög att de kan malas och blandas i foderstaten.
Av hygien- och smittskyddsskäl är det viktigt att prepupporna uppväxta på restströmmar bearbetas så pass bra att de passar för användning i foder. Eftersom prepupporna till stor del verkar avspegla deras utfodring är det viktigt att använda sig av gödsel fria från toxiska ämnen som läkemedelsrester, alltså ren skit. 

Så här kan en färdig produkts innehållsförteckning se ut
Potatisstärkelse*, dehydrerat insektsprotein** (Tenebrio m.) (29,5 %) animaliska fetter, mineraler, hydrolyserat fläsk- och fågelprotein**, linfrö, betmassa, råfiber, fruktooligosackarider, bryggjäst, Lactobacillus.
*kolhydratkällor
**Proteinkällor

VARNING !

Indiana Jerky - torkad kyckling

Ingredienser 

Kycklingkött, salt, naturligt mineralsalt, socker, SOJAproteinhydrolysat, jästextrakt, vinäger, Färgämne; E150a, dextros, peppar, maltodextrin, arom, rökarom, vitlök, konserveringsmedel [natriumnitrat]. Öppnad förpackning konsumeras inom 48h.

Enligt FDA innehåller de också salmonella, tungmetaller, biokemisk bestrålning, bekämpningsmedel, antibiotika, antivirusmedel, mögel och mögeltoxiner, råttgift som förhindrar blodet att koagulera, nervgifter och andra kemiska giftiga ingridienser

Symptom kräkning, diarré ökad törst, ökad urinering trötthet, kramper, skakningar, nässelfeber, klåda, Fanconi syndrom* FLS, som är en vanlig njursjukdom.

*Fanconis syndrom är en njursjukdom som i vissa hundraser är ärftlig men som även kan drabba hundar oavsett ras eller storlek. Rapporterade fall visar på ett misstänkt samband mellan Fanconis syndrom och hundgodis innehållande torkad kyckling, ofta kallad chicken jerkey, då främst importerad från Asien.

https://www.youtube.com/watch?v=VzCsrIUXzP0&t=159s

Import av tuggben från Kina
Enligt Kommissionens beslut av den 30 januari 2002 ( 2002/69/EG) ska medlemsstaterna förbjuda import av animaliska produkter som importerats från Kina för användning som livsmedel eller foder.
Jordbruket har fått skriftlig information från EU-kommissionen som säger att, trots att tuggben är att betrakta som foder, så har inte avsikten med beslutet varit att importrestriktionerna ska gälla tuggben.
Verket har därför inte för avsikt att stoppa sändningar av tuggben från Kina till Sverige om importen i övrigt utförs i enighet med gällande bestämmelser.
Konsekvensen av EU beslutet innebär att det är tillåtet att sälja hundkött som hundfoder.
Källa: Kurants Hundtjänst 

Är det konstigt att djuren blir sjuka med allehanda matsmältningsproblem, övervikt, diabetes, allergiska reaktioner, hudsjukdomar, tandsjukdomar, ögon– och öroninflammationer, nedsatt immunsystem, epilepsi och mycket mer med den här typen av utfodring?

DJURLÄKEMEDEL

Dagens djur fodras med kompletta och balanserade foder enligt djurfoderindustrin, det borde betyda att våra husdjur lyser av hälsa.
I stället ser våra husdjur ut att bli sjukare och sjukare och att de senaste 13 åren har försäljningen av djurläkemedel fördubblats, det borde kanske säga oss något.  För 13 år sedan var omsättningen i Sverige 604 miljarder och idag köper man medicin för en dryg miljard per år till husdjuren. Det visar en statistik från E-hälsomyndigheten.

Metacam: Aktiv substans: Meloxikam 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe). Hjälpämnen: Natriumbensoat 1,5 mg (ekvivalent med 0,05 mg per droppe), sorbitol (flytande), glycerol, sackarinnatrium, xylitol, natriumdivätefosfat­dihydrat, kiseldioxid (kolloidal, vattenfri), hydroxietyl­cellulosa, citronsyra, honungsarom, renat vatten.
Källa: Fass

Fästingmedlen som ger mest biverkningar

Fästingmedel för hundar är "big business" för läkemedelsbolagen. Samtidigt ökar också antalet anmälningar om misstänkta biverkningar, visar ATLs granskning. Längst ner i artikeln hittar du vår genomgång om biverkningar för varje fästingmedel!
 Landets hundägare lägger årligen ner mångmiljonbelopp på att skydda sina hundar mot fästingar. Enbart förra året såldes drygt en miljon doser av fästingmedel på svenska apotek.
 
Tuggtabletten Bravecto
Som god tvåa kommer den receptbelagda tuggtabletten Bravecto, som tillverkas av MSD Animal Health/Merck. Bravecto släpptes 2014 och sen dess har försäljningen mångdubblats. Förra året 2017, såldes närmare 300 000 doser till en summa av ca 87 miljoner.
 
Den närbesläktade tuggtabletten Nexgard från Merial/Boehringer Ingelheim verkar däremot inte vara lika efterfrågad. Och de tidigare så populära fästinghalsbanden har de senaste åren tappat rejält, visar ATL:s genomgång av apotekens försäljningsstatistik.
 
Allvarliga biverkningar
Men fästingmedlen tar inte bara död på fästingarna. De kan också ge mer eller mindre allvarliga biverkningar på hundarna.
2016 kom det enligt preliminära siffror in 120 biverkningsrapporter som gällde fästingmedel till Läkemedelsverket. Det är fler än på många år.
89 rapporter handlade om Bravecto. Bland dem finns både misstänkt lindrigare och mycket allvarliga biverkningar. I 14 fall har hunden dött eller avlivats. 

Många av de biverkningsrapporter som nått svenska, europeiska och amerikanska läkemedelsmyndigheter nämner även kramper, beteenderubbningar, förlamning, muskelsvaghet, inflammation i bukspottkörteln, organsvikt, förändringar av blodbilden och plötsliga dödsfall. Klåda är också en vanlig biverkning.

Biverkningsrapportering på djur
Hittills har Läkemedelsverket inte ansett att det finns skäl att avstå från att använda Bravecto. Hans Tjälve, veterinär och professor i farmakologi, har under många år varit ansvarig för Läkemedelsverkets biverkningsrapportering på djur.
– Allt bygger på hur duktiga veterinärerna är på att rapportera misstänkta biverkningar, säger han.
– Men den bedömningen vi kan göra i dag är att det är få rapporterade biverkningar i förhållande till hur mycket som säljs.
 
Hundägare har larmat
Som ATL tidigare berättat har hundägare över hela världen larmat om att Bravecto kan ge betydligt allvarligare biverkningar än de som anges på bipacksedeln.
I den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s databas, som omfattar biverkningsrapporter från hela världen, finns i dag över 4 600 rapporter om Bravecto.
Det är en ökning med 30 procent sedan februari i år.
– Rapporterna handlar i huvudsak om allvarliga biverkningar, skriver Camelia Enachioiu på EMA:s pressavdelning i ett mejl.
För att utreda om det finns någon substans bakom larmen beslöt EMA i januari att specialgranska medlet.
Ett beslut om eventuella åtgärder väntas i juni.
Fotnot: Denna artikel är publicerad i april 2017 men har fått ny spridning i sociala medier.

Länk till artikel

Läs om toxiska mineraler här

Läs om vaccinbiverkningar

Läs om leverskador

Läs om katten här

Läs om homeopatiska djurläkemedel

Här kan du lära dig hur du kan räkna ut hur mycket socker det är i ditt djurfoder.