tisdag 7 september 2021

Skadade binjurar

  • BINJURARNA - DEN TIDSINSTÄLLDA BOMBEN


Binjurarna hör till den inre sekretionen i det hormonella systemet.
Binjurebarken bildar bl a  cortisol. Cortisol är det hormon som reglerar lymfocyternas, de vita blodkropparnas aktivitet, immunförsvarets soldater kan man kalla dom för. Genom att skapa antikroppar bekämpar dom virus, bakterier, sjukdomar och giftiga ämnen.
Cortisonet är i sin tur reglerat av ett hormon, som bildas i framloben på hypofysen, som heter adrenocorticotropin eller ACTH och det reglerar hur mycket cortison som binjurarna skall producera, mer eller mindre beroende på hur mycket cortison som finns i kroppen.

Det finns alltså ett fint samspel mellan hypofysen och binjurarna i den inre sekretionen som riktar in kroppens försvarsmekanismer mot punkter där det uppstår problem.
När systemet är i normal balans känner de vita blodkropparna utan svårigheter skillnad på vän och fiende. Dom vänder sina kemiska vapen mot fienden. Dom angriper inte kroppens egna friska vävnader.
Genom den forskning som bedrivits är vaccinering grunden till skadade binjurar, dagens kommersiella foder påfrestar ytterligare immunförsvaret.

Forskning som genomförts vid obduktioner säger följande: Under mikroskop befanns binjurarnas vävnaderna vara i mycket dåligt skick. Det saknades innehåll i delar av cellerna och uppbyggnaden stämde inte heller och det var likadant vare sig det handlade om unga eller gamla djur. det fanns ofta inflammerad och blödande vävnad i binjurarna.

Alla undersökningar visade inte skadad vävnad på binjurevävnaden, men cortisonhalten hos de sjuka djuren var under det normala.

Hur påverkar denna brist systemet. Om det inte finns tillräckligt med cortison för att kontrollera lymfocyterna, kan dessa då reagera otillfredsställande på främmande ämnen? Genom laboratorieanalyser mättes utsöndringen av antikroppar, de proteiner som hjälper kroppen och vetenskapligt kallas för immunglobuliner. I testen fann vi i många fall att värdena på antikropparna antingen var för höga eller för låga.

De antikroppar som undersökes var IgA, IgM och IgG.

IgA utsöndras av lymfocyterna i kroppens slemhinnor. Därför finns det i matsmältningsapparaten, andningsorganen och urinvägarna. IgA är ansvarig för att skydda dessa områden genom att neutralisera främmande kroppar som kommer in där.

IgM är en primitiv antikropp, som när den utsöndras i blodet, verkar som en vägspärr för att minska hastigheten på virus, bakterier och andra främmande kroppar när dom upptäcks i blodet. Detta är ett försvar i första linjen.

IgG är en andra linjens mera utvecklade försvarszon. Dom här antikropparna har speciella biokemiska vapen för att tillintetgöra vissa farliga ämnen som kommer in i kroppen.

Vid studier på sjuka valpar fann man att dom hade brist på både cortisol och antikroppar. Tillfördes valpen cortison steg antalet antikroppar! Enligt normalt medicinskt tänkande borde cortisonet sätta ner immunförsvaret och minska antalet antikroppar. Man kom underfund om att cortison kunde skapa normala antikroppar i stället för att minska dem.

Slutsatsen är att djur med skador på barken där det inte procuceras tillräckligt eller felaktigt med cortisol kommer det cortison som tillförs utifrån att användas i stället för det narurliga cortisolet. Cortisonet (medicinen) minskar och normaliserar produktionen av ACTH i hypofysen, vilket skulle ske om det fanns tillräckligt med naturligt cortisol. Detta i sin tur minskar mängden estrogen producerat i barken.


ESTROGEN


För mycket estrogen kan bland annat minska antikroppsaktiviteten. När mansatte in behandling med cortison som ersättare för cortisolet så stabiliserades  estrogenet och en bättre biokemisk miljö skapades, där lymfocyter och antikroppar kunde fungera normalt igen.

Alltså. behandling med cortison stoppar överskottet av ACTH vilket i sin tur stoppar överskottet på estrogen från barken vilket återger immunförsvaret en mormal funktion. Produktionen av estrogen från äggstockarna påverkas inte?

Om ett djur har friska binjurar kan medicinering med cortison verka nedsättande på immunsystemet på grund av att det då blir förmycket cortison i kroppen.

Om man tittar på den naturliga funktionen av hur cortisol fungarar. Som vi sett kan detta hormon vara ineffektivt, otillräckligt eller oanvändbart på grund av skador i barken, avbrutna hormonella samspel eller åldrade binjurar. Det innebär att det har för liten eller ingen reglerande effekt på lymfocyterna som utan varje hinder, utan att vara skyddade, utan kontroll reagerar planlöst och producerar antingen för lite eller för mycket antikroppar.

Varje förhållande utom det rätta betyder bekymmer. Finns det för många antikroppar kommer dessa att anfalla främmande ämnen, som dom är till för att göra, men dom kan också komma in i friska vävnader och börja angripa denna på samma sätt. Immunförsvaret kan faktiskt börja förgöra kroppen den är satt att försvara.

Om det å andra sidan finns för få antikroppar får främmande mikroorganismer och toxiner fotfäste och ger skador och sjukdomar. I båda fallen har kroppen förlorat sitt skydd och är sårbar intill förintelse.

Det finns många olika kombinationer av felaktiga funktioner och sjukdomar därför att det finns många kombinationer av obalanser i det endokrina systemet och immunförsvaret.

Hypofysen stimulerar barkens mellanlager att insöndra cortisol. Men om insöndringen av cortisol är för låg stängs hypofysens produktion inte av, samarbetet fungerar inte. Vad händer då med det ACTH som insöndras när hypofysens hormonkran inte stängs av? Det inre lagret i barken, det som producerar sexhormonerna androgen och estrogen stimuleras i stället av ACTH överflödet. Om androgenerna blev för höga utvecklar hunden/hästen nymfomani, ston/tikar blir som hingstar/hanar, de blir översexuella.

Obalansen i estrogenerna, höga eller låga värden, betyder problem.

För mycket estrogen, precis som med histamin, kan få de fina blodkärlen att släppa igenom mera av föroreningarna i blodet ut i kroppens vävnader. Detta orsakar inflammationer (t ex lunginflammation) och irritationer.
För mycket estrogen stimulerar också hypofysens chef, mellanhjärnan, som utsöndrar ett ämne som kallas cortico utlösningsfaktor, och detta ämne kommer ut i kroppen. Det gör att kroppen utsöndrar mer ACTH, vilket gör att mer estrogen utsöndras. Rundgången är fullständig och problemen blir hela tiden större.
För mycket estrogen hämmar också lymfocyternas och antikropparnas verksamhet, vilket gör att dessa inte blir så effektiva.
Överskott på estrogen binder och gör sköldkörtelhormonet thyroxin mindre aktivt. Detta reglerar hela ämnesomsättningen och är utomordentligt viktigt för god hälsa. Det påverkar även kroppstemperatuern och omvandlingen av socker till energi.

Oftast sätter man inte estrogenet i samband med symptom som anses vara klassiska vid tecken på låg thyroidhalt som till exempel fetma, förlust av päls och orörlighet. Om man testar thyroidhormonet i blodet är det oftast normalt.

Vad som händer är att estrogenet binder thyroideahormonet och nedsätter dess verkan i hela kroppen. Emellertid visar blodtesterna att tyroideahormonet finns i normala mängder. Men sanningen är att det har gjorts overksamt av estrogenet.

Förutom de klassiska tecknen på nedsatt tyroidhormonhalt kan denna blockering ha en obestämbar effekt på immunförsvaret. Det kan förändra lymfocyternas förmåga att svara normalt på främmande och giftiga ämnen.

Cortisolet är också mycket sårbart mot varje utsöndring av estrogen. Djuren som  undersökts hade alla obalanser i cortisolet. Finns det för mycket estrogen binder detta cortisol till sig och gör det oanvändbart, samma effekt som det har på thyroideahormonet. Så hur litet cortisol som det fördärvade systemet än producerar, blir det neutraliserat av det endokrina systemet som inte alls fungerar.

Precis som för mycket estrogen kan neutralisera tyroidfunktionen kan en abnormt låg halt ha samma effekt. Tyroidhormonet finns där men kroppen kan inte utnyttja det.

Äggstocksestrogenet finns bara hos hondjuren och ger i huvudsak en lämplig miljö i livmodern för befruktning, lämplig miljö för ägget och näringstillförseln till fostren.

Binjureestrogenet är mera direkt involverat i hormonala funktioner och i immunförsvaret i hela kroppen.

De vanligaste obalanserna

Så här sårbara är djur om dom har ett fördärvat endokrin-immunsystem. Detta tillstånd förklarar djurens abnorma känslighet mot allergier, epileptiska anfall, förändrat uppförande, klåda och varför dessa djur har så liten motståndskraft mot virus och bakterier.

1. Båda könen som har skadad bark som den enda felaktigheten.
För mycket ACTH ger för mycket estrogen som binder det cortisol som finns plus att thyroideahormonet ger abnorm lymfocyt och antikroppsaktivitet.
Resultat: Allergier, auto-immunitet, omfattande demodex (skabb), furunkulos, sår på grund av slickande på tassarna, epelepsi och onormalt uppförande, kroniska virus, svamp och bakterieinfektioner.
Hos tikar orsakas även skendräktighet, cystor på äggstockarna, livmoderinflammation och juvertumörer.

2. Kastrerade tikar med både skadat mellanlager och skadat inre lager (där estrogen bildas).
För mycket ACTH ger för litet estrogen och blockerar hela tyroidutnyttjandet och ger abnorm lymfocyt och antikroppsaktivitet.
Resultat: allergier, auto-immunitet, epelepsi, abnormt uppförande, virus och bakteriella infektioner, inkontinens.

Det felaktiga cortisolet orsakar ett nedbrytande av skyddet i tarmväggen, där IgA antikropparna antingen förekommer i överskott eller underskott. Detta ger toxiner och orenheter i fodret och skadliga bakterier möjlighet att komma in i blodomloppet.

Ju allvarligare skadorna på binjurarna är, ju känsligare är dom för stress, föroreningar i fodret och bakterier som kommer i deras väg.

Skillnaden på en enkel allergi och en komplett auto-immun kollaps av hela kroppen, där försvarscellerna inte längre vet vilka som är kroppens egna celler, kan bero på graden av skador på barken.

Addison och Cushing syndrom är andra binjuresjukdomar.


chusing hos tax

Addisons sjukdom innebär att kroppen inte kan reglera kalium och natrium. Obalansen i mineralförhållandet leder till kräkningar och diarréer, muskelförtvining och slutligen hjärtstillestånd.

Cushing's Syndrom omfattar för mycket produktion av cortisol, en förvärvad sjukdom. Den leder till fetma, förlust av pälsen, omåttligt drickande och urinerande och förkalkning av skinnet.

·    Ett djur med handikappade binjurar utvecklar allergier får också allergiska reaktioner på miljögifterna.

  •       Ett djur vars immunförsvar kämpar mot de allergiframkallande ingredienserna i ett dåligt foder har mindre kapacitet att kämpa mot andra allergiframkallande ämnen.
  •       Ett djur som har brist på mineraler saknar de byggstenar i kroppen som behövs för att behålla ett bra immunförsvar.
  •       Andra oväntade faktorer som dyker upp kan överbelasta hela systemet och det finns inga reserver till för att slåss på en andra front.
  •       När djuren ständigt blir angripet av loppor, insekter, parasiter, fästingar, kvalster, ja påverkan från omgivningen som kan ske när som helst, så har de utvecklar allergier med underliggande sjukdomar.

Vaccinering, skadade binjurar, genetiska defekter, utfodringsfel, mineral-, enzym- och proteinbrist, det är de primära orsakerna till djurens ohälsa. 

Källa: D.V.M Alfred J. Plehner, Martin Zucker

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.