torsdag 14 juni 2018

DE TOLV PAREN KRANIALNERVER

De 12 paren Kranialnerver



Kranialnerver (n cranialis) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen.
Det finns tolv par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster sida.
Vissa av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan, andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan.

Vissa av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna ett och två är egentligen inte nerver utan en förlängning av hjärnan men man räknar dem till kranialnerver.




Kranialnerverna utgår från hjärnstammen och har en föreningspunkt Dorsal Vagal Complex - DVC. Där kan man säga att de tolv kranialnerverna överlappas och om det uppstår störningar här kan det orsaka att mycket kan gå fel.

Det är ett komplicerat system men om det då uppstår en vävnadsskada eller patogen invasion i kroppen påkallas immunförsvaret som hjälp till DVC.

Det är troligtvis kranialnerv tio, (n vagus, vagusnerven), som överför signaler från kroppens organsystem till de övriga elva kranialnerverna.
Vagusnerven har total kontroll på vad som händer i kroppen. Den kontrollerar hormonproduktionen, hjärtrytm, njurar, lever, mjälte, lungor, mag- och tarmsystemet samt könsorganen.
En annan funktion hos vagus är påverkan på immunförsvaret som när det blir överaktivt börjar bryta ner de kroppsegna cellerna vilket leder till att hjärnan sänder en signal till pankreas att den skall öka eller sänka produktionen av antiinflammatoriskt protein.
De patogena, skadliga mikroorganismerna, vi har i våra kroppar sänder också signaler till hjärnan via påverkan på vagusnerven.

Nerven består av ca 80 000 - 100 000 nervtrådar där ca 80 % består av att samla in data om vad som pågår i kroppen.


De tolv meridianerna, de tolv organsystemen och de tolv kranialnerverna

Nervkopplingar
Det är viktigt att förstå kopplingarna till kroppens tolv olika organsystem för att bättre kunna förstå varför vi får symptom i kranialnerverna eller tvärtom, i organen som är kopplade till nerverna, det kan liknas vid ett kretskort.

De tolv paren kranialnerver är förbundna med de tolv organsystemen via bioelektriska energibanor, eller som man säger inom akupunkturen - meridianer. Observera att meridianerna löper i par, likadant på båda sidor av kroppen, vilket även kranialnerverna gör.

Kroppen delas också i två halvor av ytterligare ett kretslopp, vilket inom akupunkturen kallas lilla kretsloppet och består av guvenörskärlet som löper mitt bak och konceptionskärlet som löper mitt fram.


Orsaker till inflammationer i kranialnerverna

Vacciner innehåller i regel formaldehyd, kvicksilver och aluminium
Orsaken till störningar eller inflammationer i någon av kranialnerverna kan vara många. Stress, medicinsk behandling, inflammationer i kroppen, vaccinering, tungmetallförgiftning är några utlösande faktorer.
En orsak till inflammation i kranialnerverna har man via den senaste vetenskapliga forskningen belyst, alltså vad som händer när metaller som aluminium eller kvicksilver sätts in kroppen. De vita blodkropparna omger metallerna, eftersom de vet att metaller är främmande partiklar.
Virus eller bakterier kan de vita blodkropparna enkelt förstöra. Men med metaller är det annorlunda därför att de vita blodkropparna inte kan agera på normalt sätt med dem. De kapslar i stället in metallerna men kan inte bryta ner dem som de då gör med bakterier och virus.

Man har genom djurförsök med kaniner sett att när man injicerade tungmetaller i deras system så lagrades det på olika ställen i deras kroppar i stället för att försvinna.

Men man ser också att vid aktivering av de vita blodkropparna, som då innesluter tungmetaller, att dessa transporteras till det ställe som påkallar hjälp, alltså i första hand till DVC området i hjärnan. Det kan då innebära att man får en tungmetallförgiftning i kranialnerverna, de som drabbas är ofta de som är kopplade till den svagaste punkten i kroppen, vilket vagusnerven har informerat om. Som exempel kan man se att om levern är den svaga länken påverkas kranialnerv sju eller är det grovtarmen så påverkas kranialnerv fem.


Inympat herpesvirus

Virus som passerar från ögat till kranialnerv fem
Annan forskning visar att vid djurförsök kunde forskarna följa ett virus, herpesvirus, som ympades in i ögat hos kaniner spred sig med nervbanorna i kranialnerv fem, där de hamnade i hjärnstammen och förlängda märgen (DVC). Den här studien gjordes 1923 men fick praktiskt taget ingen uppmärksamhet då.
Den här upptäckten borde ha lett till att om virus sprids från en liten rispa på hornhinnan i ögat, så kan virus också spridas från andra områden i huvudet och längs olika hjärnnerver med passage in till hjärnan. En annan logisk slutsats borde redan 1923 självfallet ha blivit att en spridning längs med kranialnerv fem av både virus och bakteriegifter kan ske även från tänderna in till hjärnan.

Först trettio år senare togs forskningen upp på nytt av patologen Payling Wright vid Guy’s Hospital i London. Han kunde visa att transporten av viruspartiklar längs nerverna vid experimentell polio hos apor skedde med en hastighet av två till tre millimeter per timme, det betyder att viruset avverkade en sträcka på fem till sju centimeter om dygnet.

I djurförsök på råttor och kattor har mycket intressanta rön angående spridning från tandpulpan och längs med kranialnerv fem gjorts av forskare, helt oberoende av varandra, i USA och Sverige. Metodiken har bestått i att man följer spridningen av en enzymsubstans i nerver och att man sedan med olika metoder bestämde enzymaktiviteten i nervcellerna.

Tandläkare Jan Arvidsson, vid Anatomiska Institutionen på Karolinska Institutet i Stockholm, har på katt deponerat små mängder av enzymsubstansen HRP i tandpulpan i hörntanden i över- respektive underkäke och studerat transporten längs hjärnnerv fem till hjärnstammen (DVC). Efter tolv till sjuttiotvå timmar undersöktes katten och det visade sig att positiva enzymsubstanser i nervceller förekom i hjärnan på samma sida som den preparerade tanden. Furstman, Saporta & Kruger i Los Angeles har publicerat liknande fynd från experiment med råttor vad beträffar en spridning från tandpulpan längs med kranialnerv fem.

Den svenska neuropatologen Kristiansson har gjort omfattande studier beträffande spridning av både virus och andra substanser längs med nervbanor och såg följande: Intradermal insprutning (innanför huden), som ympning av herpesvirus i bakbenet på möss medförde att de fick en förlamning i samma bakben på den fjärde dagen efter ympningen. Virus kunde påträffas i ryggmärgen och DVC så tidigt som på andra dagen efter ympningen.


På University of Michigan gjorde man undersökningar på olika tandblekningsmedel och fann att det tog så lite som 15 minuter för ämnena att ta sig igenom 0,5 mm tandben och nå en nivå där det kan ge skadliga biologiska effekter. Då får man förmoda att blekmedlet når kranialnerv fem och går direkt in i hjärnan.


Tungmetaller

Amalgamfyllningar hos människa och en tand av amalgam hos katt
Tungmetaller har stor dragningskraft på nervvävnad samt fettrika organ som hjärtat och levern. Eftersom tungmetaller som järn, aluminium, kvicksilver, kadmium, barium och strontium alla har en positiv (+) elektrisk laddning så dras de automatiskt, som till en magnet, till negativa (-) elektriska laddningar av nervimpulser.

De tungmetaller som finns i vacciner sprutas direkt in i kroppen och vaccinadjuvanserna har kommit att bli enormt inflammationsframkallande bland annat genom de tungmetaller de innehåller.
I dagsläget injiceras även nanopartiklar av järnoxid som kontrastmedel vid magnetkameraundersökningar. De största nanopartiklarna är i storlek som virus, fint metallstoft och de allra minsta är inte större än gasmolekyler.

När immunsystemets vita blodkroppar kallas in för att neutralisera de främmande ämnena fraktas dessa till hjärnstammens föreningspunkt, DVC, där kranialnerverna överlappar varandra och på så vis uppstår inflammationer som går ut i någon av de tolv kranialnerverna.

Slutsatsen man kan dra är att de tungmetaller som ligger i spårmängder och som sprutas intramuskulärt, kan sprida sig i nervbanorna. Det är känt att de kan orsaka diverse symptom om de inflammerar kranialnerver. Symptomen beror på vilken av kranialnerverna som inflammeras, om det är kranialnerv fem så kan det ge upphov till ansiktsförlamning hos både människor och djur men även så kallad headshakingsyndrom hos hästarna.

Även kranialnerv sju visar ofta inflammationskänslighet och den styr ansiktsmuskulaturen och en inflammation i nerven orsakar ofta inflammation i ögats bindhinna genom att den påverkar ögonlocksmusklerna så ögat inte kan stängas ordentligt. Inflammation i ögats bindhinna har blivit ett vanligt symptom hos hästar som vaccineras regelbundet.


Beskrivning av de tolv kranialnervernas verksamhetsområde

Dorsal Vegal Complex - DVC 
Kranialnerverna är numrerade efter varifrån de utgår från hjärnan och hjärnstammen.

De två första kranialnerverna utgår från hjärnan, resterande tio från den främre delen av hjärnstammen, Dorsal Vegal Complex - DVC.


Tunntarmen står i förbindelse med första kranialnerven

Den första kranialnerven, luktnerven (n olfactorii), består av tunna axonknippen som tränger in i luktloben (bulbus olfaktorii) från näshålan genom silbenets små öppningar.

En "luktnerv" består egentligen, både på höger och vänster sida, av ett 20-tal nervtrådsbuntar. Dessa börjar i nässlemhinnan, tar sig upp i främre delen av kraniehålan genom silbensplattan i näshålans tak och slutar i luktknölens ålderdomliga/primitiva storhjärnsbark och omkopplingsnystan. Varje trådbunt består av hundratusentals nervtrådar, vissa så tunna som 0,1 mikrometer och utgår från luktnervcellerna i nässlemhinnan. 

Sjukliga förändringar: Om ingen luft kommer till luktsinnets nerver, kommer man inte känna någon lukt. Irriterande ämnen såsom allergener, infektioner, cigarettrök, andra luftföroreningar och virusinfektion kan skada luktnerven.


Hjärtat står i förbindelse med andra kranialnerven

Den andra kranialnerven, synnerven (n opticus) benämns som andra hjärnnerven men är histologiskt, i likhet med luktnerven, att betrakta som en nervbana, då dessa nervfibrer omges av gliaceller av samma typ som i centrala nervsystemet. Synnerven börjar inom näthinnan med gangliacellerna vars axon löper utan synapser ända till nedre delen av thalamus. Under detta förlopp kommer större delen av nervfibrerna från ena sidans näthinna att korsa medellinjen. Denna växling bildar synnervskorsningen som ligger ovanför och framför hypofysen.


Sjukliga förändringar: Inflammation i synnerven kan orsaka att myelinet runt nerven förstörs och utlösas av en virusinfektion. Oftast är det då kroppens eget immunsystem som angriper den egna vävnaden.

Mjälte/pankreas, Magen och Lungorna

står i förbindelse med tredje, fjärde och sjätte kranialnerverna.


De olika ögonmusklerna
Den tredje (n. oculomotorius), den fjärde (n. trochlearis) och den sjätte (n abducens) kranialnerven innerverar de yttre ögonmusklerna och ögonens rörelser.

Tredje Nerven försörjer motoriskt den övre raka, den inre raka, den nedre raka och den nedre sneda ögonmuskeln, vilka alla fäster på ögonklotet samt ögonlockslyftarmuskeln. Nerven innehåller också de preganglionära parasympatiska nervtrådar som åstadkommer pupillsammandragning och förändrar ögonlinsens krökning d.v.s. dess ändrade ljusbrytningsförmåga vilket gör det möjligt för oss att se "skarpt" på olika avstånd.


Sjukliga förändringar: Om man har utvecklat inflammation kranialnerv tre kommer ögat att avvika utåt, bland lite upp eller ner, men normalt går ögat bort från näsan. Dubbelseende kan också uppstå på grund av linsens krökning.

Sjukliga förändringar på kranialnerv tre och kranialnerv sex
Rullmuskelnerven, fjärde kranialnerven, kommer ut nedanför det nedre fyrhögsparet på baksidan av mitthjärnan, svänger runt till framsidan och tar sig ut i ögonhålan. Nerven försörjer motoriskt den övre sneda ögonmuskeln och kallas rullmuskelnerven på grund av att den styr ögonklotets rörelse.


Sjukliga förändringar: Påverkan på nerven orsakar att man får svårighet att rikta blicken, det kan uppstå så kallad nystagmus alltså att ögat hela tiden rör sig.

Den sjätte kranialnerven benämns sidtittarnerven (n abducens), den kommer ut ur hjärnstammens framsida. Nerven försörjer motoriskt den yttre raka ögonmuskeln som vrider ögat mot tinningen.


Sjukliga förändringar: Om ett problem uppstår med den sjätte kranialnerven kommer ögat att dras inåt mot näsan. Rökning kan orsaka skador på kranialnerv sex.


Grovtarmen står i förbindelse med femte kranialnerven

Ansiktsförlamning
Den femte kranialnerven delar sig i tre grenar och kallas därför trillingnerven (n trigeminus). Den är huvudsakligen en sensorisk nerv och har ett ganglion, motsvarigheten till ett spinalganglion, utanför hjärnan.

Den första grenen (n ophtalmicus) innerverar övre delen av ansiktet, näsan och kinderna. Den förmedlar känsel från pannan, främre delen av hjässan samt ögonhålan.
Förmedlar känsel från pannan och främre delen av hjässan samt från ögonhålan. Nerven anses även förmedla sinnesintryck, som uppstår till följd av förändringar i balansorganet, i det berörda området.

Den andra grenen (n maxiliaris) är en ren sensorisk nerv. Den innerverar nervtillförsel mellersta delen av ansiktet, till överkäken med dess tänder och håligheter, ögon och omgivande strukturer, inklusive huden på pannan och näsan.

Den tredje grenen är den största och ger också viss motorisk funktion. Denna gren ansvarar för känslan i den nedre delen av ansiktet och underläppen. Den innehåller dessutom motoriska fibrer för bit-, tugg- och sväljmusklerna.

Denna nerv är huvudsakligen ansvariga för de förnimmelser av känslor den ger i ansiktet.


Sjukliga förändringar: Vid trigeminusneuralgi förekommer plötsliga smärtattacker som känns som de skulle komma från någon eller några grenars påverkningsområden. Darrande underläpp är vanligt, kan även förekomma hos hästar.
Ansiktsförlamning
Ansiktsförlamning, är ett förhållandevis vanligt tillstånd vid inflammation i kranialnerv fem och kan likväl drabba hundar som människor men förekommer både på katt och häst. Kliniskt ses att örat och läppen hänger, ögat blinkar inte, samt mat och saliv rinner ut ur mungipan på den affekterade sidan. Nedsatt autonom innervering av tårkörteln kan ge nedsatt produktion av tårvätska. Headshakingsyndrom har blivit en vanligare störning hos häst.


Kemikalieallergi

Kemikalier i form av vårdande produkter
Mer än sex procent av befolkningen lider av doft- och kemikalieöverkänslighet och det utlöses luftvägssymtom efter kontakt med starka dofter och kemikalier inte av luktsinnet och luktnerven utan via det ”kemiska sinnet” och femte- respektive tionde kranialnerverna. Reaktionerna tros bero på en överretbarhet i de sensoriska nerverna.  

I ögonen och de övre luftvägarna härstammar de sensoriska nerverna från den femte kranialnerven, i de nedre luftvägarna till stor del från den tionde kranialnerven och denna går ända ner i magen. När parfymångor når t ex ögonen hos en parfymöverkänslig människa signalerar de överreaktiva sensoriska nervändarna via femte kranialnerven och en reaktion utlöses. Det kemiska sinnet överreagerar så att säga via de sensoriska nerverna. 

Det är den första hjärnnerven, luktnerven, som normalt förmedlar luktimpulser. Om lukten övergår till att trigga igång en irritation eller negativ reaktion av till exempel parfym är det i stället den femte kranialnerven som är förmedlare. Doften tar så att säga fel väg och vårt immunförsvar reagerar som om vi är utsatta för höga doser av kemikalier. Troligen är det vår hyperreaktion i nervcellen med jonkanalernas receptorer som sätter igång reaktionen tack vare signalsubstansen calcium. Resultatet blir inflammationsreaktioner i luftvägarnas slemhinnor. 


Levern står i förbindelse med sjunde kranialnerven

Sjukliga förändringar i kranialnerv sju
Den sjunde kranialnerven är ansiktsnerven (n facialis). Den är framför allt en motorisk nerv med fibrer till ansiktets mimiska muskler, för muskler i mellanörat, en muskel som fäster på tungbenet och käkmuskeln.
Sjunde kranialnerven innerverar ansiktsmusklernas motorik och den viljemässiga styrningen av munnens öppning, kindernas-, underkäkens-, tungans-, svalgets- och struphuvudets muskulatur. Den är av betydelse för talet, såväl för bildandet av ljud som att kunna tala tydligt.

Den sjunde kranialnerven innehåller också autonoma (parasympatiska) motoriska nervfibrer till tårkörteln och de två spottkörtlarna i underkäken. De sensoriska nervfibrerna i sjunde kranialnerven kommer från smaklökar på tungkroppen.
Sjunde kranialnerven löper i en trång benkanal i skallbasen, nära trumhålan.


Sjukliga förändringar: Vid inflammation nedsätts förmågan att sluta ögat och styra läpparna (äta/vissla) på den skadade sidan. Bara den ena mungipan dras uppåt vilket ger ett ”snett leende”. Sjukliga förändringar i kranialnerv sju ger ett ”snett leende” och ögat på den sjuka sidan är större.

Häst som utvecklat inflammation på hornhinnan efter vaccinering
Ögats hornhinna kan lätt skadas då man inte kan blinka utan den torkar och skadas då utsöndring av tårvätska är nedsatt. Det ena ögat är också rundare än det andra. Ett annat symptom på nervskada är att muskeltonusen på den skadade sidan är borta vilket ger en hängande mungipa. 


Gallan står i förbindelse med åttonde kranialnerven

Den åttonde kranialnerven (n vestibulocochlearis) är balans- och hörselnerven. Denna kranialnerv är en sensorisk nerv som för informationen från innerörats hörsel- och balansreceptorer till hjärnan, Nervcellskropparna ligger i två ganglier nära snäckan för balansreceptorernas del och i snäckans axel för hörselreceptorernas del. De ansluter även till förlängda märgen vid sidan om sjunde kranialnerven.

Den åttonde kranialnerven kan delas upp i två delar, dels balans- och dels hörselnerven. Balansnerven tar emot signaler från balansorganen, båggångar och snäckan, i innerörat samt lillhjärnans bark.

Sjukliga förändringar: Inflammation orsakar skador som leder till dövhet vilket är vanligare än att skador leder till balansrubbningar


Trippelvärmaren står i förbindelse med nionde kranialnerven

Den nionde kranialnerven (n glossopharyngeus), är tung-, smak och svalgnerven, som är den viktigaste smaknerven. Nionde kranialnerven förmedlar känsel från mellanörat och från svalget med halsmandlarna och sänder parasympatiska signaler till öronspottkörtlarna. 
Nerven försörjer motoriskt m. stylopharyngeus och bildar tillsammans med den tionde kranialnerven svalgflätan (plexus pharyngeus). Den innehåller både sensoriska fibrer (känsel och smak) från bakre delen av tungan och motoriska nervfibrer till svalgets muskler.

Till kranialnerv nio hör en mycket speciell inälvs-sensorisk del. Här handlar det om första känselintryck från två sinnesorgan i övre delen av halspulsådern som registrerar: 
a) blodtrycket i stora halspulsådern. Stimuleras sinnescellerna i halspulsådern av ett ökat tryck (antingen en inre tryckökning i blodkärlet eller en yttre mekanisk påverkan) så leder detta till en reflexmässig sänkning av blodtrycket samt en pulsminskning.
b) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet, via chemoreceptorer i karotiskörteln, en körtel som känner av pH, koldioxid och syrgashalt i blodet. Sjunker syrgashalten i blodet och/eller stiger koldioxidhalten åstadkommes via sinusnerven och kopplingar i förlängda märgen ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup och lufthunger.
Begreppet omfattar också de sensoriska nervceller som förmedlar ovanstående sinnesintryck. a) känselintryck från inälvorna, b) luktintryck, c) smakintryck.

Man kan man säga att en viss nervtråd tillhör den inälvssensoriska trådgruppen genom att den förmedlar känselsignaler som smärta och uttänjning från magsäcken. Detta betyder att man hittar sensoriska trådar både i sympatiska gränssträngen med dess olika inälvsgrenar och kranialnerv tio.

Sjukliga förändringar: Vid en inflammation påverkas förmågan att svälja, maten fastnar i halsen (foderstrupsförstoppning hos häst). Känselbortfall i svalget, minskad salivproduktion, smärta i tungan, käkvinkeln och yttre hörselgången.
 
Kruppbitning/luftsnappning

Min egen tanke är om hästar som är luftsnappare och/eller krubbitare möjligen har en inflammation på kranialnerv nio eller en reaktion från magen, förändrat pH eller koldioxidhalt.


Hjärtsäcken står i förbindelse med tionde kranialnerven

Kranialnerv tio, vagusnerven, och dess förbindelse med organsystemen
Kranialnerv tio, vagusnerven (n vagus), behöver belysas extra eftersom den troligtvis är nerven som förmedlar och överför information till de övriga elva kranialnerverna i föreningspunkten Dorsal Vagal Complex - DVC.

Vagusnerven, även kallad "den kringirrande nerven", är människokroppens längsta kranialnerv och utgår ifrån den förlängda märgen i hjärnstammen. Vagusnerven består av cirka 80 000 – 100 000 nervtrådar vars aktivitet till 80% består av att samla in all data om vad som pågår i kroppen. 20% av aktiviteten åtgår till att styra processer i kroppen. Vagusnerven har total kontroll på de inre organen, hur man mår och vad som behöver åtgärdas.

Vagusnerven styr svalget, tillsammans med kranialnerv nio och mjuka gommen/gomseglet tillsammans med kranialnerv fem. Motoriska grenar löper till och styr stämbandens- och struphuvudets muskler. En av dem, n laryngeus recurrens, avgår inom bröstkorgen från vardera sidans vagusnerv och återvänder uppåt längs luftstrupen och struphuvudet. Därför kan sjukdomar i bröstkorgen eller halsen som skadar n recurrens åstadkomma ljudbildningssvårigheter (heshet).

Vagusnerven påverkar och vidarebefordrar impulser från lungornahjärtatmag-tarmkanalenlevern och mjälten. De perifera mekanismerna styr mättnadskänsla genom ”mättnadsreceptorer”, d v s kemo- och tänjningsreceptorer i munhåla och magsäck som innerveras av vagusnerven.

Vagusnerven kontrollerar den hormonella produktionen, könsorganen och kommunikationen med hjärnan sker med acetylkolin.
Vagusnerven kallas också allerginerven.

Via forskning har man studerat nervsignalerna vid reumatism och man har identifierat speciellt en nervmekanism som mycket effektivt påverkar inflammation i kroppen. Nervsignaler, som går via vagus, hämmar aktivering av inflammationsmolekyler och celler. Mekanismerna är väldokumenterade vid akut inflammation men man är osäker på hur reglering av kronisk inflammation och smärtreglering fungerar vid artrit.
Vagusnerven är inblandad i en mängd läknings- och regerande processer i kroppen genom att hålla den i jämnvikt.

Vagusnerven reglerar blodtryck och lugnar hjärtklappning. I mag- och tarmkanalen balanserar den tarmfloran och enzymer. Här spelar tarm-hjärnan en stor roll vid depression och stress. Vid inflammatoriska reaktioner som RA, IBS och sköldkörtelsjukdomar är den involverad. De skadliga mikroberna i tarmen, tarmfloran, kan också sända signal till hjärnan genom påverkan på vagusnerven som är kontakt mellan hjärnan och matsmältningskanalen.

Blodsockret regleras via kranialnerv tio genom påverkan mellan hjärnan och bukspottkörteln. En annan funktion är påverkan på immunförsvaret som när det blir överaktivt börjar bryta ner de kroppsegna cellerna. Då sänder hjärnan signal till bukspottkörteln, genom vagusnerven, att producera eller hämma tillverkning av antiinflammatoriskt protein.


Sjukliga förändringar: Vagusnerven är involverad i stort sett i alla kroppsprocesser och kan genom det orsaka symptom i alla områden.


Njurarna står i förbindelse med elfte kranialnerven

Stora nickmuskeln och kappmuskeln
Den elfte kranialnerven (n accessorius) börjar i ryggmärgens halssegment C1 till C6 där ett stort antal tunna nervtrådsbuntar på en rad nerifrån och upp tränger ut ur den del av ryggmärgens vita substans som på både höger och vänster sida ligger mellan utträdet av framrötterna och inträdet för bakrötterna. Nervbuntarna går samman till en enhet som ligger tätt intill ryggmärgens yta och som till sist försvinner in i kraniehålan genom det stora nackhålet där vagusnerven kommer ut ur förlängda märgen och slår sedan följe med denna nerv ut ur kraniehålan där den motoriskt understödjer en hals- och en nack-skuldermuskel vilka är m sternocleidomastiodeus - nickmuskeln och m trapezius - kappmuskeln.

Kranialnerv elva består egentligen av två komponenter: a) en ryggmärgsdel och b) en del som kommer ut ur förlängda märgen och som innehåller nervtrådar avsedda för vagusnerven.  Dom två delarna (a+b) smälter samman till en enhet inne i skallhålan. Sammansmältningen löper bredvid och tillsammans med vagusnerven ut ur skallhålan. Väl ute övergår den del som utgått från förlängda märgen i vagusnerven och den egentliga kranialnerv elva, som nu består enbart av nervtrådar som kommer från ryggmärgsdelen och söker sig till nick- och kappmusklerna.


Sjukliga förändringar: Inflammation i denna nerv ger som följd snedställning av huvudet åt den sjuka sidan, tortikollis, nackspärr, svårighet att röra skulderbladet och lyfta armen över horisontalplanet. Denna nerv är också ofta involverad vid bogproblem och headshaking hos hästar.


Blåsan står i förbindelse med tolfte kranialnerven

Den tolfte hjärnnerven (n hypoglossus) tungmuskelnerven utgår från förlängda märgen och som innerverar tungan motoriskt, tungans rörlighet, samt försörjer tungans muskler.

Sjukliga förändringar: Man kan inte sträcka ut tungan rakt framåt utan den viker av åt den sjuka sidan. 

Får inte tungan plats i munnen?
Min reflektion är att det inte är ett normalt beteende när hästens tunga sticker ut åt något håll och jag tror inte heller att hästen helt plötsligt inte skulle få plats med tungan i munnen. Kan det i stället vara en inflammation i kranialnerv tolv som i sin tur är en följd av störning i hästens urinblåsa?


Först var det Stenåldern så Järnåldern sen kom Bronsåldern 
och nu är vi i Aluminiumåldern

Tidiga varningstecken på sjukliga förändringar i kranialnerver
Man har sett att det har skett en dramatisk ökning av neurologiska sjukdomar kopplade till aluminiumtoxicitet. Blodhjärnbarriären stoppar inte aluminiums intrång i våra hjärnor.
Aluminium uppnår giftiga nivåer i benvävnad, hjärtat, lever och hjärnan på grund av att det inte kan brytas ner på vanligt sätt av vårt immunförsvar.

Hjärnan och nervsystem är där sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons, MS, kronisk trötthetssyndrom (CFS), Hashimotos och andra neurologiska eller autoimmuna sjukdomar manifesterar sig men även hela det autistiska spektret, från inlärningssjukdomar till fullt utvecklad autism.

Det finns ingen brist på aluminiumtoxiner i vår miljö. Det är i köksredskap, dryckesbehållare, folie, cigarettrök, kosmetika, antitransparanta medel, solskyddsmedel, ATC-läkemedel för magproblem och vacciner.
Aluminium finns i alla vacciner. När aluminium injiceras försvinner möjligheten för kroppen att eliminera det via normala kanaler. Väl inne i blodet kommer det direkt till hjärnan och orsakar aluminiumintoxikation i hjärnnerverna

Detta är ett komplext område, men ser man på de sjukliga förändringar som kan uppstå så följer de samma mönster. Det har varit en utlösande faktor: Infektion, stress, operation, injicering med tungmetaller, fysisk ansträngning eller graviditet med mera, men med olika symptombild som följd och som man då gett olika namn. Man har döpt dem efter den ”läkare” beroende på vem som tror sig hittat en ny sjukdom.


Finns det någon hjälp?


En hjälp att eliminera aluminium från kroppen har visat sig vara Silicea, mineralet binder aluminium och när det väl är bundet skall det också ut ur kroppen. För att avlägsna det frigjorda aluminiumet dricker man Åkerfräkente.





Min erfarenhet av att behandla neurodegenerativa sjukdomar har varit att först undersöka vilken källa som tungmetallerna kommer från. Vacciner som jag nämnt är en och en annan stor källa är amalgamfyllningar i tänderna. Så alla källor som innehåller tungmetaller bör elimineras.

Många vacciner och amalgamfyllningar innehåller kvicksilver och som jag beskrev tidigare i inlägget så följer kvicksilver nervtrådarna in i hjärnstammen. 

Det homeopatiska medlet, Merc sol D30, kraftfulla antioxidanter som Selen och Q10 är av största vikt, Vitamin D för att understödja immunsystemet och Basica för att göra kroppen mer basisk är de vanligaste rekommendationerna för att eliminera tungmetaller.

Inför en tandsanering är det nödvändigt att behandla med ovanstående medel för att minska riskerna med ökat tungmetallförgiftning och i den mån det är möjligt minska risken för degenerativa nervsjukdomar.

Som jag nämner ovan så är Åkerfräkente bra för att understödja njurarna när tungmetallerna skall ut ut kroppen.


Du kan också kontakta oss via tfn 0270-28 80 00 eller via E-post: info@homeopathuset.se för mer information.




Källor: Professor Eva Millqvist, Uppslagsverk, Veterinär Massimo Da Re Follows, Diane Schell; illustration av hästens kranialnerver. Wikipedia illustration av människans kranialnerver. Patrick Störtebecker, Människans fysiologi och anatomi, Forrest Maready, Forskare Jon Lampa, (Marinesco &-Draganesco 1923), (Furstman1975, Arvidsson 1975), The University of Michigan School of Dentistry.


2 kommentarer:

  1. Intressant läsning! Kan nerverna inflammeras av en vanlig förkylning? Har en son som beter sig mycket annorlunda i matsituationen numera efter en förkylning i september. Sväljer märkbart, kan sitta med maten i timmar etc. Till bilden kanske hör att han har autism bland annat. Han har också blivit extremt stillasittande och tyst. Han har inte fått några vaccinationer efter de första månadernas (alltså inget trippelvaccin). Något utlöstes av förkylningen, frågan är vad? Hans värden är tipptopp enligt läkarvården. (Ligger över högsta värdet på B12)

    SvaraRadera
  2. Hej, ja det är faktiskt så att en "vanlig" förkylning kan utlösa en inflammation i kranialnerver. Förkylningar eller andra inflammationer i kroppen - även så kallade låggradiga inflrmmationer kan vara utlösande. Kanske en bra ide är att stärka din sons immunsystem.

    SvaraRadera