onsdag 14 mars 2018

MIKROBERNA I VÅRA KROPPAR


MIKROBER
översatt från en föreläsning av Dr. Steven Gundry

Mag- och tarmbakterier, internetbild

Kroppen är uppbyggd av celler, för varje cell i kroppen har vi 9 mikrober som inte är mänskliga. Det innebär ca 25 triljoner mikrober för att vara exakt. Dessa mikrober är lika viktiga för vår överlevnad som våra egna celler - vi kan alltså inte överleva utan dessa mikrober. De hjälper oss mot infektioner och luftburna sjukdomar och det viktigaste av allt, de hjälper oss att metabolisera den mat vi äter.

De första mikroberna får vi från mamman vid naturlig förlossning. Barn som förlöses med kejsarsnitt, som inte har de här första bakterierna, blir lättare sjuka de första sex månaderna av sin levnad på grund av att de inte har detta naturliga skydd från födseln.

Bara för att mikroberna är främmande betyder inte at de är en mindre betydelsefull del av oss. Det är bara de ca sista 10 åren som man har börjat studera dem och deras funktion i kroppen. Man vet nu att den största delen av mikroberna finns i matsmältningskanalen där de har till uppgift att metabolisera födoämnen. Men för att överleva måste de själva äta av den mat vi äter.
Mikroberna skickar meddelanden till hjärnan genom att använda kroppens egna hormoner och kommunicera direkt med neocortex*. När de pratar lyssnar hjärnan!! Det betyder att hjärnan, genom mikroberna, vet vad som händer i matsmältningskanalen, den vet vad vi har ätit, hur maten bearbetades och vilken mat vi behöver mer av.


EKO -SYSTEMET

Regnskog, internetbild

Man kan jämföra mikroberna med regnskogen - det finns ett enormt EKO-system. Detsamma finns alltså i matsmältningskanalen också. Mikroberna vet vikten av att hålla vårt inre EKO-system friskt vilket innebär att hela kroppen håller sig frisk. Så när mikrofloran pratar lyssnar hjärnan väldigt noga.


Skogsbrand, internetbild

Nåväl, saker kan bli farligt fel. Om man får antibiotika som barn eller tagit det under de senaste två åren så är detta det största gissel som kan drbba oss. Vi vet att antibiotika inte bara dödar infektioner (bakterier), utan en enda omgång kan slå ut hela EKO-systemet och de goda bakterierna likväl.
En vecka med antibiotika så är hela EKO-systemet förstör och det tar minst två år att reparera. Även om man aldrig ätit antibiotika så kan det uppstå samma typ av problem om man äter kött regelbundet där djuren utfodras med antibiotika. Man har genom studier sett att antibiotikan passerar över till människan när vi konsumerar delar från antibiotikauppfödda eller antibiotikabehandlade djur. Varje gång vi äter kött från djur som inte är ekologiskt uppfödda får vi alltså en låg dos av antibiotika. Detta kan orsaka förödelse bland våra mikrober.

Om man använt sötningsmedel som t ex sukralos* i kaffet, eller ätit födoämnen som innehåller sötningsmedlet sukralos under de sista sex månaderna så har studier på Duke University (2008) visat att en påse Splenda (sukralos) dödat 50 % av mikrofloran i matsmältningskanalen. Sukralos är det vanligaste sötningsmedlet i många dietdrycker. Det blir som att svälja en bomb som dödar EKO-systemet. Idag vet man genom den forskning som bedrivs att ett friskt EKO-system är extremt viktigt för hälsan men även för en hälsosam vikt.


HELIOBACTER PYLORI OCH GHRELIN
Matsmältningen kommunicerar med hjärnan, internetbild

Det finns en vänlig mikrob som heter H. pylori* och denna mikrob kommunicerar direkt med hjärnan om ett specifikt ämne - nämligen vår vikt. Det finns ett peptidhormon som heter Ghrelin* och som är vårt hungerhormon.  Det hormonet berättar för hjärnan att vi är hungrig. På morgonen när vi vaknar och vill ha frukost är det för att hormonets nivå är högt. När man ätit sjukner nivån på hormonet och det som ger signal att sänka hormonnivån är just H. pylori.

I dagens samhälle har inte alla människor mikroben H. pylori i sin mikrobiella flora. Faktum är att mindre än 6 % av de Amerikanska barnen testar positivt för detta. Dessa H. Pylori har dödats av antibiotika. Fram tills att barnen fyllt femton år har de ätit en hel del kurer av antibiotika och det kan ligga till grund för den fetmaepidemi som brutit ut hos barn.
Det finns alltså en generation av barn som har växt upp utan H. pylori. När hormonet Ghrelin är utom kontroll känner man sig aldrig mätt utan känner sig hungrig längre och äter mer än man behöver. Det finns idag klara bevis genom forskning att de goda mikroberna reglerar vikten.


SKADLIGA MIKROORGANISMER

Candida en svamp som, internetbild

I matsmältningskanalen finns det också skadliga mikrober som består av jäst, svamp, mögel och bakterier. Den dåliga mikroben man kanske känner till mest är candida, en jästsvamp. Nu är det helt normalt att även ha lite av de dåliga mikroberna i matsmältningskanalen. Det är så EKO-systemet jobbar och normalt sett håller de bra mikroberna det hela under kontroll.
Men när hela EKO-systemet blir utslaget med t ex antibiotika och sötningsmedel så kan de skadliga mikroberna föröka sig helt utan kontroll och det dröjer inte länge förrän vi har fler skadliga än nyttiga mikrober. Kan detta fenomen då påverka vikten?

Om vi har metaboliska problem så är det matsmältningsorganen som skriker HJÄLP.


VIKTEN


Tanken är nog rätt men signalerna är felaktig, internetbild

Ja, helt klart kan de skadliga mikroberna påverka vikten. De skadliga mikroberna kan också sända signal till hjärnan bland annat genom påverkan på vagusnerven* som är kontakt mellan hjärnan och matsmältningskanalen.  De skadliga mikroberna sänder signaler till hjärnan om att vi skall äta sådan "mat" som dom vill ha och den typ av mat de skadliga mikroberna vill ha är SOCKER! Alltså raffinerade kolhydrater, raffinerad och processad mat och kemiskt framställt fett, med andra ord den typ av mat som gör oss överviktiga. De signaler som de skadliga mikroberna sänder till hjärnan är otroligt kraftfulla. De skadliga mikroberna kräver att vi äter den mat de begär och vi äter MER än vi tänkt oss och av saker vi INTE tänkt oss alls, vi kan inte stå emot suget efter junk food. Den här typen av mikrober vill inte ha grönsaker, hälsosamt protein eller nyttigt fett utan just "junk food"!

Forskning från UC San Francisco, Arizona State University och University of New Mexico är alla överens om att mikrober påverkar människans matvanor och val av födoämnen som är till fördel för den typ av mikrober de har i sin matsmältningskanal och vilken mat mikroberna växer bäst av.

Vilka mikrober sänder den starkaste signalen, internetbild

Det budskap de skadliga organismerna skickar till hjärnan är oemotståndligt och ju mer ”junk food” de får desto mer krävande blir dom. Socker, godis, friterat, snabbmat, pizza, efterrätter, pasta, läsk – kom ihåg att det finns en triljon av de skadliga mikroberna i tarmarna och det här är vad de vill ha och de är manipulativa.

Naturligtvis, ju fler skadliga mikroorganismer vi har desto fler avkommor får dom och när dom växt okontrollerat så sprider dom sig till andra områden på kroppen vilket kan ge symptom som svampinfektion var som helst på kroppen, hud problem, gaser och uppkördhet, dålig matsmältning och sist men inte minst - viktökning.

Det finns speciellt en skadlig mikroorganism som är kopplad till viktökning och den kallas Methanobrevibacter smithii* Detta är en skadlig mikroorganism kopplad till viktökning. Studier har visat att överviktiga har fler Methanobrevibacter smithii i sina tarmar och människor som hade mest av dessa hade mest med kroppsfett.


RÄTT MAT ÅT DE NYTTIGA MIKROBERNA

Sallad, groddar, lax mm, internetbild

Det gäller att ge de nyttiga mikroberna rätt sorts mat och som samtidig svälter ut de skadliga mikroberna. När man har övervägande av de goda mikroberna förlorar man vikt genom att man inte är sugen på den typ av mat som de skadliga mikroberna lever och förökar sig av. Likaså minskar man förekomsten av låggradig inflammation i kroppen.

Superfood för de nyttiga mikroberna kallas PREBIOTIKA* och gör att den nyttiga populationen ökar i antal och maten vi äter metaboliseras korrekt.
Även om nu de nyttiga organismerna skulle vara färre till antalet än normalt till att börja med så finns de i systemet och förmodligen så svälter de också, men de finns där. Bara dom får lite mat kommer dom att utföra underverk. De ger mer energi, understödja immunförsvaret, ger en bra tarmhälsa och en frisk hud.  Så fort de nyttiga mikroberna får den mat de behöver så skickas bud till hjärnan och då kommer vi att äta mer bra mat. Hälften av den prebiotiska maten skall göda de nyttiga mikroberna och hälften skall svälta de skadliga. Prebiotika göder bifidobakterierna vilka är de mest viktiga av de nyttiga mikroberna. Människor med IBS har lågt antal av bifidusbakterier.

De nyttiga mikroberna är lätta att manipulera med prebiotika. Prebiotika skall inte förväxlas med probiotika* som är nyttiga tarmbakterier. De man tillför genom tillskott är egentligen inte våra egna och inte på långt när så fördelaktiga som den egna populationen. De spenderar ett par veckor i tarmarna sen försvinner de eftersom det inte finns något för dem att äta. Så att äta tillskott av probiotika är som att plantera blommor och sen inte ge dem näring och vatten.


VAD ÄR DÅ PREBIOTISK MAT
Alla former av lök, internetbild

Kefir, Surkål, Oliver, Mörk choklad, Purjolök, Lök och vitlök men även i andra råvaror inom samma släkte, Sparris, Gröna Bananer, Jordärtskocka, Senapskål - även känt som rocula.

Generellt är där mer prebiotika i rå och omogen frukt och grönsaker än vad där är i tillagad och mogen. En grön banan innehåller till exempel mer prebiotika i form av vattenlösliga fibrer än en fullt mogen banan.

Prebiotika och probiotika samarbetar för en friskare tarmflora och hälsa. En fiberrik växtbaserad kost kombinerad med mjölksyrade grönsaker och syrade mjölkprodukter ger en mycket god grund för en frisk tarmflora. Denna kombination av prebiotika och probiotika bidrar till att hålla tarmen frisk.



LEKTINER


Bönor, internetbild

Tesen om vissa lektiners* negativa inverkan på vår hälsa drivs hårt av läkaren Steven Gundry som skrivit boken “The Plant paradox” med undertiteln The hidden dangers in healthy foods that cause disease and weight gain.
Steven Gundry förklarar att lektiner kan ha en negativ inverkan på nutidsmänniskans hälsa med att vår tarmflora sedan urminnes tider anpassat sig till en viss diet och därför klarar vissa lektiner som de i nötter, frön, frukt, fisk och skaldjur bättre än andra.
Vi är inte skapta att äta spannmål som är en gräsväxt och bönor som bättre tåls av andra, främst betande arter. Dessa växter har helt andra lektiner förklarar han, som dessa arter utvecklats att tåla. Medan de är relativt nya för oss människor som bara haft dem i vår kost de senaste tusen åren, sedan vi började bruka jorden. Han rekommenderar därför att vi äter sådant som människan historiskt sett ätit under lång tid, då vår tolerans för lektinerna i dessa livsmedel av evolutionära skäl borde vara större. . Problemet med oss människor är också att vi äter av ett fåtal sädesslag i större mängder som t ex vetegluten vilket idag finns dolt i många fabrikstillverkade och processade matvaror.

Enligt Dr. Steven Gundry bör vi inte äta
Spannmål som framför allt vete och vetemjöl inte heller glutenfritt, bönor, cashewnötter och jordnötter (jordnötter kan orsaka tarmcancer hos män),tomater, aubergine, paprika, potatis och gojibär och quinoa

Dr. Gundry hävdar vidare att en genmutation för 2 000 år sedan har gjort att kor numera producerar det lektinliknande proteinet Kasein A1, Då dessa kor enligt Dr. Gundry föredras av mjölkindustrin för att de är friskare och producerar mer mjölk innebär det att många mejeriprodukter är skadliga för hälsan. Han tror dessutom att många som tror sig vara laktosintoleranta egentligen har en reaktion på detta protein. Dock ska södra Europa fortfarande använda de kor som producerar det normala kaseinet – kasein-2 – och många tros därför tåla mejeriprodukter från länder som Frankrike, Italien och Schweiz bättre.

Dr. Steven Gundry rekommenderar oss att äta mer av
Bladgrönsaker, broccoli, blomkål, ruccola och kronärtskockor, sötpotatis, selleri, lök, sparris, vitlök, endiver, avokado, svamp, oliver, extra virgin olivolja, mörk chollad, valnötter, pistagenötter, mandel och kaffe

Slut på Dr Gundrys föreläsning här

Intressant video och intervju av Dr. Steven Gundry



LEKTINER, BLODTYPER OCH MAT

Människans fyra blodtyper, internetbild

Amerikanen Peter J. D´Adamo som ligger bakom blodgruppsdieten* menar att blodgruppen speglar din inre kemi. Den blodgrupp du tillhör bestämmer också på vilket sätt du tar upp näringen ur maten och hur din kropp hanterar stress och vad du bör äta föra att må bra och behålla hälsan. Människan har anpassat sig till olika sorters kost genom tiderna. Folkvandringar, tillgång på föda och klimatförändringar har påverkat den genetiska nedärvda koden menar D´Adamo och har identifierat olika gentyper. Livsmedel vi äter innehåller lektiner, en typ av proteiner som kan binda sig till specifika kolhydrater och blodgruppsmolekyler. D´Adamos teori är att vår blodgrupp avgör vilka lektiner kroppen tolererar, alternativt vilka skadliga konsekvenser maten får i vårt blodomlopp. Han menar att lektinerna kan klumpa ihop blodet och skapa ohälsa på sikt eftersom vi inte är ämnade för vissa födoämnen.


ORDFÖRKLARING
*Neocortex
Neocortex kan ses som den ”tänkande” delen av vår hjärna. 
Denna del av hjärnan står för logik, resonerande och förmågan att utvärdera alternativ och möjligheter. Med andra ord – det är här som dina ”tankar” äger rum. Neocortex utgör vad vi kallar för stora hjärnan.

*Sukralos, E 955, är ett sötningsmedel vars egenskaper gör att det kan användas i flera olika typer av livsmedel. Det har stor sötningseffekt, är stabilt och tål uppvärmning. Sukralos får exempelvis användas i läsk, desserter och konfektyrer. Sukralos är ett modifierat socker (baserat på sackaros).

*Utsöndring av Helicobacter pylori åtföljs av en rad metaboliska och hormonella förändringar i kroppen. Viktökning efter att man "utrotat" H. pylori är ett dåligt förstått fenomen och är sannolikt resultatet av en interaktion mellan flera faktorer.

*Ghrelin, ett peptidhormon som utsöndras av magen, är inblandat i reglering av matintag och aptit och kan utgöra en del av dessa förändringar i vikt.  
Även om flera observationsstudier har visat att H. pyloriinfektion undertrycker cirkulerande ghrelinnivåer, har det ännu inte visat sig att ghrelinnivåerna ökar efter utrotning av H. pylori.
 Å andra sidan ökar magens utsöndring av ghrelin, som också undertrycks av H. pylori, tydligt efter ”utrotning”.
Man känner också Heliobakter pylori som orsak till magsår och behandling med antibiotika tar död på mikroben.

En Svensk forskare Elisabet Jerlhag Holm gjorde en avhandling 2007. I avhandlingen visade Elisabet att hormonet ghrelin, som fram till dess bara ansetts ha betydelse för vår aptit, också aktiverar belöningssystemet. I fortsatta studier visade forskargruppen för första gången att alkohol upplevs som mindre belönande och att möss konsumerar mindre alkohol om man blockerar effekterna av det aptitstimulerande hormonet ghrelin.

*Nervus vagus, eller Vagusnerven som den kallas i dagligt tal är den tionde kranialnerven, den är människokroppens längsta kranialnerv och utgår ifrån den förlängda märgen i hjärnstammen.
Vagusnerven består av cirka 80 000 nervtrådar vars aktivitet till 80 % består av att samla in data om vad som pågår i kroppen och 20 % av aktiviteten åtgår till att styra processer i kroppen. Vagusnerven styr svalgetmjuka gommen/gomseglet, stämbandsmusklerna och påverkar och vidarebefordrar impulser från lungornahjärtatmag- och tarmkanalenlevern och mjälten till hjärnan.

*Methanobrevibacter smithii har en viktig roll i upptag av komplexa sockerarter genom att konsumera slutprodukten från bakteriejäsning. Mikroben producerar metangas och växer i syrefattig miljö.

*Prebiotika är enkelt uttryckt delar av mat (fibrer) som det mänskliga matsmältningssystemet inte klarar av att bryta ner vilket istället stimulerar tillväxten av de nyttiga organismerna. De prebiotiska fibrerna tar sig igenom matsmältningssystemet hela vägen till tjocktarmen utan att ha blivit nedbrutet och det är i tjocktarmen som prebiotikan blir till användning för bakterierna. Enkelt uttryckt är prebiotika den mat som får vår tarmflora att hålla sig vid god vigör vilket i sin tur bidrar till vårt eget välmående.
Det finns olika typer av fibrer. De som varken det mänskliga matsmältningssystemet eller bakterier kan ta vara på, så kallade olösliga fibrer. Dessa fibrer fungerar istället som en sopkvast och hjälper till att hålla tarmen ren.
De fibrer som fungerar som mat åt vår tarmflora är vattenlösliga kostfibrer så som inulin och ogliofruktos tillsammans med fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS) och andra ogligosackarider. Resistent stärkelse är också en typ av fibrer som fungerar som föda åt de goda bakterierna.

*Probiotika är levande bakterier som har ett positivt samspel med kroppen, det är alltså god bakterier som lever inom oss, främst i tunn- och tjocktarmen, och hjälper till med allt från matsmältning, vitaminproduktion till att stärka immunförsvaret.

*Lektiner är ett gift som växterna producerar för att slippa bli uppätna. Frukt har inte dessa lektiner.


*Blodgruppsdieter



Här kan du läsa mer om antiinflammatorisk kost



____________________________





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.