tisdag 18 juli 2017

SPANNMÅL TILL HÄST - ÄR DET BRA?

SPANNMÅL TILL HÄST - ÄR DET BRA DET?



HAVRE, KORN, VETE, RÅG, RÅGVETE, MAJS O RIS INGÅR I SPANNMÅLSFAMILJEN
De spannmål som odlas i Sverige är korn, havre, vete, råg och rågvete. Vete och råg är framförallt avsedda som livsmedel till människor. All säd innehåller mer eller mindre stärkelse. Det är ju ofta tal om att spannmål är skadligt att utfodra hästen med på grund av stärkelseinnehållet. Men är all spannmål lika eller är någon spannmålsprodukt bättre. Vi får titta på vad spannmål är och innehåller för att förstå om och hur det orsakar störningar i hästens matsmältning.

VAD ÄR STÄRKELSE
Stärkelse skapas av de gröna växternas fotosyntes då vatten, koldioxid och solljus omvandlas till energi (glukos) och syrgas. För att kunna lagra sitt överskott av energi omvandlar växterna glukos till stärkelse vilket då utgör en näringsreserv för den växande plantan.
Glukosenheterna i stärkelsemolekyler kan vara bundna till varandra på olika sätt vilket ger upphov till två olika huvudtyper av stärkelse; amylopektin som är en mycket stor och grenad molekyl och amylos som är en mindre och rak molekyl.
Eftersom strukturen på stärkelsen är olika i olika spannmålsslag har de också olika egenskaper och smältbarhet. Till exempel så är den säd som innehåller mest amylopektin lättare nedbrytbart i tunntarmen eftersom enzymet amylas kan bearbeta det. Den säd som innehåller mest amylos bryts inte lika lätt ner av enzymet, det är mer resistent och den stärkelsen går till grovtarmen där det skall tas omhand av tarmfloran.
Det finns stärkelser som nästan bara består antingen amylos eller av amylopektin. Det finns också alla varianter mellan dessa ytterligheter och beroende på fördelningen får stärkelsen olika egenskaper.

SVÄLLNINGSEGENSKAPER
Stärkelsen består av granulat och cirka 1/3 av granulatens vikt består av vatten. På grund av hårdheten i granulaten så är stärkelsen olöslig i kallt vatten. När man hettar upp stärkelsen förklistras den, sväller, när den tar upp vatten. Man säger att stärkelsen blir till gelé och för vete är starttemperaturen 56-61 grader C och majs 58-63 graden C. Förtjockningen är beroende på temperatur och upphettningstid. Genom detta förfarande blir säden med hårda kärnor mer lättsmält. När man tillverkar hästfoder låter man den kokta säden torka och stelna.

RESISTENT STÄRKELSE
Resistent stärkelse bryts ner först i grovtarmen. Baljväxter, potatis, halm, kli och lignin räknas som resistent stärkelse.

MODIFIERAD STÄRKELSE
Det finns även en konstgjord stärkelse, så kallad modifierad stärkelse, förädlad stärkelse eller specialstärkelse vilket är stärkelser som på kemisk, fysikalisk eller enzymatisk väg har getts speciella egenskaper för att klara olika typer av tillverkningsprocesser, lagringsbetingelser eller liknande. Vanligast är modifiering av majs, potatis och vetegluten. 
I Sverige är Lantmännen Invest; Reppe AB den största tillverkaren av vetegluten och glukossirap. Reppe AB är det bolag inom koncernen som är starkast i utveckling och som ökar sitt sortiment av stärkelse. Inom Lantmännens koncern finns även Krafft och Doggy.


7 SÄDESSLAG
De sädesslag som jag kommer att beröra är framför allt korn, havre, majs och ris eftersom de är de mest använda i kraftfoderblandningar till häst. 


HAVRE


I havre med 87 % ts är stärkelse 340 g/kg ts

Havre har ett relativt lågt stärkelseinnehåll och anses därför vara ett bra kraftfoder till hästar. Havre innehåller betaglukan, en sorts fibrer som är bildar geler i vattenlösning, det gör näringsupptaget långsammare och förhindrar snabb stegring av blodsockret. Betaglukanet sitter närmast under skalet på sädeskornet men också till en viss del i hela det stärkelserika endospermet som omsluter groddanlaget.
Hel havre har ett bra tuggmotstånd och kan dessutom tuggas av hästen utan att behöva bearbetas först. Kärnan innehåller även en bra blandning av fibrer, fett, stärkelse och protein. Till skillnad från de andra spannmålen innehåller havren mer fett och fibrer. Havrens stärkelse har hög tunntarmssmältbarhet. Proteinet i havren har också den en hög kvalitet dvs. en bra balans på aminosyrorna.
Havre innehåller relativt mycket fosfor och mindre kalcium. Det är därför positivt med analys på både grov- och kraftfodret för att se hur balansen ser ut.
Vid utfodring med hel havre ligger rekommendationen på max 0,4 kg eller 200 gram stärkelse per 100 kg kroppsvikt och utfodringstillfälle.
Havre skiljer sig på flera sätt från andra spannmål genom att den har en mycket låg glutenhalt. Det gluten som finns i havre innehåller inte den potentiellt skadliga formen av gluten som finns i vete.


VISSTE NI OM DE HÄR HÄLSOFÖRDELARNA MED HAVRE

Havre innehåller biologiskt aktiva ämnen som är värdefull för hästen. Oraffinerade hela korn är en bra källa till energi och protein med högt näringsvärde av aminosyror och mineralsalter. Det innehåller mineralerna kobolt, fluor, jod, fosfor, zink, järn och kisel samt A-, E-, K och B-vitaminerna. Havre innehåller dessutom ganska mycket av aminosyran tryptofan, vilket behövs för hormonet serotonin.

Havre innehåller också avenantramider (AVA) vilka är hälsobefrämjande fenoliska antioxidanter som är unika för havre och det finns ca 15–20 olika AVA-föreningar. De är havrens egna antioxidanter, avenantramiderna, som har störst antioxidativ aktivitet och de finns bara i kärnan. Dessa AVA-föreningar bidrar också till havrens smaklighet.

Havre, framför allt Matildahavren, innehåller mer fett än våra övriga sädesslag. Med fettet följer antioxidanter som förhindrar att fettet härsknar.  Havre innehåller dessutom proteiner med högt näringsvärde och har en ovanligt fördelaktig balans mellan fleromättade och mättade fetter. Havre deltar i bildning av smörsyra i tarmen och bidrar till normal kolesterolbildning i levern. Havre har fler hälsofördelar och en är att minskar riskerna för förändringar i hästens insulinnivåer.

Tack vare innehållet av stora mängder aminosyror stimulerar havre produktionen av lektin i levern och lektin understödjer att levern rensas på gifter. Lektiner har många uppgifter bland annat deltar de i immunsystemets funktion. Den kemiska strukturen på havre är mycket lik ett läkemedel som används i många asiatiska länder mot olika typer av allergier och för att påskynda sårläkning.


En del hästägare har uppmärksammat att en deras hästar har blivit "het - hetlevrade" när man inför havre i foderstaten. Eftersom havre deltar i leverreningen kan det uppstå reaktioner under en period vilka avtar i takt med att levern blir friskare. Levern behöver ständig avgiftning och detoxa med havre anses vara effektiv men skonsam.

I Sverige och Finland växer den bästa havren i världen.


KORN


I korn med 87 % ts är stärkelsen 620 g/kg ts

Korn har en tyngre och hårdare kärna med ett högre innehåll av stärkelse men mindre innehåll av fett jämfört med havre. Kornet har även en lägre proteinkvalitet och betaglukanerna är generellt lägre än hos havre. Stärkelsen i kornet spjälkas till viss del av enzymerna i tarmen. Ungefär en tredjedel av stärkelsen passerar direkt till grovtarmen där den sedan spjälkas av mikrober. Därför bör korn tillvänjas successivt så att mikrofloran hinner anpassa sig. En snabb ökning av korngivan kan leda till en störd tarmflora.
Maxgivan per utfodring av korn rekommenderas till högst 1 kg korn per 500 kilo häst. Till högpresterande hästar som kräver mer än 1 kilo per 100 kilo levande vikt bör inte kraftfodret bestå av enbart korn.


VETE, RÅG OCH RÅGVETE
 

Vete* användas som fodermedel till häst men det är väldigt stärkelserikt och innehåller 644 g/kg ts.
Vete är framodlat och förädlat för att främst användas som brödsäd. Kärnorna är små och hårda vilket gör att de måste, upphettas, malas eller krossas innan utfodring.
Det vanligaste är att man inom hästsport använder kvarnbipordukter (vetekli, vetegroddar och vetefodermjöl) i utfodringen. Vete är lyseinfattigt (aminosyra) och bör därför inte ges till växande unghästar.
I de industritillverkade pelleterade kraftfodren används vetefodermjöl som bindemedel tillsammans med någon stärkelsesirap för att hålla ihop produkten. I samband med pelleteringen hettas foderblandningen upp till minst 80 grader – temperaturer som innebär en ”säkerhetsspärr” mot t ex salmonellabakterier. 

Från SLU säger man så här: "Vetefodermjöl är mycket finfördelat vilket kan bidra till störningar i mag- och tarmkanalen".
Ett forskarlag i Nederländerna har börjat undersöka om även hästar kan reagera på gluten. De spekulerar i om hästar med inflammatorisk tarmsjukdom skulle kunna vara glutenintoleranta då symtomen (viktminskning, återkommande kolik, lös avföring, nedstämdhet, ödem och glanslös hårrem) liknar de hos människor med celiaki. Under senare år har veterinärerna på hästkliniken på Utrechts universitet sett en ökning av inflammation i tarmen hos elithästar och då framför allt dressyrhästar (70 procent av fallen).


*Vete finns i nästan alla kommersiella hästfoder i olika former som vetefodermjöl, vetekli eller annan form.
Det vete som odlas idag är en produkt framställd av 40 års genetisk forskning som syftar till att öka avkastningen per hektar och den värsta gröda som någonsin skapats i ett laboratorium.
Modernt vete innehåller ett unikt protein, gliadin, som kan korsa blodhjärnbarriären och binda till morfinreceptorer i hjärnan. Nationalinstituten för hälsa har märkt dessa polypeptider exorfiner (exogena morfinliknande föreningar). Exorfiner binder och stimulerar morfinreceptorer i hjärnan, vilket gör dem lika beroendeframkallande som narkotiska droger. 
En vetekärna innehåller tre delar: bakterie, endosperm och kli. Alla tre komponenterna innehåller gluten, vilket innebär att alla tre komponenter innehåller gliadin, som binder till morfinreceptorer i hjärnan.
Detta kan delvis förklara varför veteprodukter ökar aptiten hos människor, och varför vetet är så svårt att eliminera från kosten

Det finns också en komplext kolhydrat som är unikt för dagens vete som kallas amylopektin A. Vissa forskare har beskrivit det som en superkolhydrat eftersom den har förmågan att öka blodsockret snabbare än andra kolhydrater. Det är mycket lättsmält, vilket kan orsaka en höjning av blodsockret snabbare än socker.

OBS
Upphettat vetegluten börjar bli farligt vid 100 grader då proteinet, sockret och fettet börjar klumpa ihop sig och blir då inflammationsverkande. Vid 130 grader bildas det akrylamid och vid 170-180 grader kommer det till heterocykliska carcinogena aminer.

Att ge råg som kraftfoder (det vill säga rågkärnan) kan orsaka problem för en del hästar, till exempel hudutslag och svullna ben. Råg är dessutom inte lika smakligt för djur som de övriga spannmålen är. Stärkelseinnehållet är ca 600 g/kg ts.

Hybriden Rågvete är ett relativt nytt sädesslag som har ökat markant vilket man tillskriver en ihärdig växtförädling som börjar ge resultat. Hybriden har blivit vanligare som djurfoder på senare år. Innehållet av lysin är något lägre i rågvete än för korn och havre men något högre i jämförelse med vete och råg. Rågvete är det som innehåller mest stärkelse, 675 g stärkelse/kg ts. 


MAJS


I majs är stärkelseinnehållet 720 g/kg ts

Majs odlas inte i några större mängder till kärnmognad i Sverige och är därför till största delen ett importerat fodermedel och ingår också mycket ofta i olika importerade foderblandningar. Av den majs som odlas ensileras hela plantan.
Majs karakteriseras alltså av mycket högt stärkelseinnehåll, lågt protein- och lågt lysininnehåll.
I USA fodras det mycket med majs, även till unghästar och ges då i kombination med Lusern på grund av att den innehåller så små mängder protein.
En annan biprodukt i fodersammanhang är majsglutenmjöl som har högre proteinhalt än sojamjöl. Det vanligaste är att man kokar, valsar eller poppar majs.
Efter det att majs är poppat och förvandlad till popcorn eller valsad till cornflakes skall den ha en ökad smältbarhet av stärkelse och det skall vara bättre för hästen anser man.

Själv ser jag ingen fördel med att fodra med importerad majs i stället för att fodra med svensk odlad havre. Majs tillhör också en av de mest genmodifierade grödorna i världen.


RIS


I riskli är stärkelsen 78 g/kg

Det är skalet från ris, riskli, man använder till hästfoder. Det finns omkring 20 olika arter och tusentals olika sorter av ris. Vissa sorter odlas på åkermark och kallas för bergris, och vissa sorter odlas på vattendränkt mark och kallas sumpris.

Riskli innehåller lite protein, mycket fett och resistent stärkelse, därav det låga stärkelsevärdet. Resistent stärkelse höjer inte blodsockret som majs gör, men den här typen av stärkelse bryts inte ner i tunntarmen utan går oavkortad till grovtarmen och kan där ställa till stor oreda i grovtarmens bakterieflora.

Riskli innehåller mycket fett och i foderstaten orsakar det försämrad prestationsförmåga hos högpresterande hästar och ytterligare besvär i matsmältningen eftersom hästens normala födoämnen inte är feta. En annan sak som kan verka oroande är den höga mängden av fettsyran omega 6 och som är inflammationsframkallande.
Det finns även ett ämne i riskli som heter gamma oryzanol som har en steroid funktion och som gör att riskli klassas som doping i vissa EU länder.

Som med all säd får man vara uppmärksam på mikroorganismer i form av mögel, det har förekommit förhöjda aflatoxinvärden i viss importerad ris.
Risbaserade produkter innehåller också betydande mängder oorganisk arsenik och av den orsaken borde det inte användas som djurfoder. Arsenik som intas med foder verkar i kroppen genom att blockera de enzymer som används för cellernas kraftförsörjning vilket leder till att kapillärerna i tarmslemhinnan förlamas med buksmärtor som följd.

Finns det då någon bra orsak till att fodra hästar med risskal? Nej, jag kan inte hitta någon!


KAN HÄSTEN FÅ FÖR MYCKET STÄRKELSE? JA DET KAN DEN!



I naturen äter inte hästen mycket stärkelse utan är anpassad till en fiberrik och stärkelsefattig diet. I grovfodret, gräset, finns fibrer och sockerarter. När hästen fodras med spannmål ges enbart gräsets frö (kärnan) vilket kan orsaka störningar i tarmarna genom att det, vid stor spannmålsutfodring, inte hinner med att bryta ner och spjälka stärkelsen. Kraftfoder ska inte ges i onödan utan bara till hästar som inte får i sig energin via grovfodret. Grovfodret är viktigare än kraftfodret och grovfoder ges alltid före kraftfoder.

För att hästen skall kunna bryta ner stärkelse används enzymet amylas som finns i tunntarmen men hästar har inte så stor produktion av just det enzymet beroende på att den är just grovfoderätare.

Mängden stärkelse skiljer sig mycket mellan de olika spannmålen; Havre innehåller ca 340 g-, Korn ca 550 g-, Rågvete 675 g- och Majs ca 720 g/kg ts.
Det är på grund av dessa skillnader som havre kan utfodras obehandlad men att det alltid rekommenderas att korn och majs behandlas (t.ex. värmebehandling eller förgroning, enbart krossning hjälper inte) innan utfodring så stärkelsen blir mer nedbrytbar för hästen.

Det som händer med den kokta spannmålen är att enzymerna inaktiveras vid temperaturer över 40° C. Så den ”råkostdiet” som ar biologiskt naturligt för hästen innehåller enzymer som ar nödvändiga för att smälta maten eftersom de frigör vitaminer, mineraler och aminosyror, de är borta ur den kokta maten.

Fibrer jäses till största delen i grovtarmen medan stärkelse bryts ner till största delen i tunntarmen Om hästen utfodras med stora mängder koncentrat kan det medföra smärtsamma skador i tarmarna med kolik och fång som följd. Hästar som utfodrats med stora mängder stärkelse har visat en ökad mängd sjukdomsframkallande bakterier i tarmen som i sin tur orsakar försurning som orsakar inflammationsprocesser vilket i sin tur orsakar en kaskad av olika sjukdomssymptom..


RÄTT GROVFODER TILL RÄTT HÄST VID RÄTT TILLFÄLLE




Ett riktvärde för ett bra grovfoder oavsett sort är en sockerhalt på runt 10 %, eller mindre. Grässorter som vildhästar äter ligger i genomsnitt på 9-12 % visade en undersökning som gjorts i USA.
Olika hästkategorier har naturligtvis olika näringsbehov och kravet på näringsinnehåll i grovfodret beror på vilken häst det är avsett för.



Om man vill "bränna ut" sin duktiga tävlingshäst fort så ger man mycket av ovanstående stärkelserika kraftfoder, eller ännu hellre koncentrera det i kokt form med en massa stärkelsesirap från det "industriella köket" och så minskar man grovfodergivan. 
En riktigt stark häst kan klara det ett par år men de flesta dukar under efter en säsong. Har dom ett avelsvärde så går dom till aveln, har dom någorlunda tur kan dom bli någons ridhäst annars blir det slakt om dom inte ramlar ihop och dör på tävlingsbanan först.



UPPDATERING AV MATSMÄLTNINGSORGANEN


MAGEN


Magens körtlar producerar magsaft tjugofyra timmar om dygnet som en del i matsmältningsprocessen - även när hästen inte äter. Om hästen utfodras med för
koncentrerat foder fyller den sitt näringsbehov fortare än den är ”programmerad” att göra. Det beror att hästar i vilt tillstånd betar 16-18 timmar per dygn och deras födoämnen är magra. Hästens mage är relativt liten och rymmer mellan 8 - 15 liter.

Hästens saliv innehåller bikarbonat vilket neutraliserar magsyran när hästen äter. När hästen slutat äta sjunker pH värdet igen. Om hästen inte äter under ett dygn sjunker pH värdet ner till 1,6. Om hästen har fri tillgång till hö under dygnets 24 timmar ligger pH värdet på 3,1. Fodret stannar i magen mellan 1-6 timmar. Hö stannar några få timmar innan det går till grovtarmen för att jäsa. Pellets, mysli och säd stannar i magen cirka 6 timmar.

I hela hästens mage har man funnit bakterier av bland annat Lactobaciller av olika arter och streptokocker närvarande i den sekretionsfria delen av magsäcken.


TUNNTARMEN


Passagehastigheten genom tunntarmen är snabb och en del av födan kan nå blindtarmen redan efter 45 minuter
I tunntarmen höjs pH-värdet med hjälp av bukspott och galla. Här tas näring upp genom spjälkning. Hästar har ganska låg grad av enzymet amylas som bryter ner stärkelse. Det gör att man måste vara försiktig med att ge för mycket stärkelserikt foder på en gång, det som inte hinner brytas ner fortsätter till grovtarmen och stör processen där.

Ur tunntarmsinnehållet hos hästen har man funnit en bakterieflora som mest domineras av laktobaciller, enterobakterier, enterokocker, streptokocker samt laktatutnyttjande bakterier.
Till skillnad från magsäcken där laktobaciller är mest framträdande är streptokocker den mest vanliga bakteriegruppen i tunntarmen och det kan vara relaterat till det neutrala pH i tunntarmen vilket gynnar streptokockers tillväxt.



LEVERN

Mage, pankreas och lever


Levern behöver få lite extra utrymme här eftersom den har en så speciell funktion i matsmältningen. Organet är ett av kroppens största och upptar omkring 1,5 % av hästens vikt. Den ligger i bukhålans främre del innanför revbenen och till höger om mittlinjen direkt under diafragman.

Den används i matsmältningen för att utsöndra galla som i sin tur behövs för att finfördela fetterna. Samtidigt är levern en del av utsöndringsapparaten genom att den renar allt blod från tarmen samtidigt som den omvandlar energi från födoämnena. Levern fungerar också som en lagringsplats för näringsämnen. Levern har intimt samarbete med immunförsvaret samt har faktorer som påverkar blodkoagulationen.

Levern har stor kapacitet vilket gör att den fungerar till en viss punkt även när den är belastad. Leverstörning innebär också att många vitaminer och mineraler inte kan absorberas och en vanlig brist är zink.

Det är många som inte vet vilka symptom som kan uppstå vid leverbelastning och här är några
Levern har inte några nerver kopplade till sig och är alltså okänslig för smärta. Däremot kan den ge ett obehagligt tryck under revbensbågen på höger sida och hästen kan då reagera när jorden dras åt eller blir stelare på höger sida av kroppen. Hästen kan också få gallor.


Ett annat vanligt symptom är trötthet. Många tror att deras hästar är lata eller man säger att den inte orkar. En häst med belastad lever blir trött, ouppmärksam och får beteendeförändringar då giftiga nedbrytningsprodukter passerar blod/hjärnbarriären och hamnat i hjärnan – hos människor kallas det ”leverförvirring”.

Försämrad aptit och avmagring kan man se vid kroniska leverskador och en plötslig viktminskning kan hos hästar riskera att utlösa fettlever

Gul- eller brunfärgning av ögonvitorna kan uppstå när leverfunktionen är nedsatt, det leder till minskad förmågan att återabsorbera gallsyror vilket då följer med det cirkulerande blodet och kan då även orsaka gulsot.

Känslighet för solljus, överkänslighet i huden med olika hudåkommor som följd, ögoninflammation, neuralgi som kan visa sig som balansstörningar och huvudvärk som kan visa sig genom att hästen vill trycka huvudet mot väggen.

Förhöjda leverenzymvärden visar sig vid intag av mykotoxiner (mögel), mask, antibiotika och kortisonbehandling.

Njursvikt kan ibland ses som en allvarlig komplikation i vissa fall av akut leversjukdom.

Eftersom levern har en mycket stor kapacitet så behöver inte fettlever påverka allmäntillståndet nämnvärt till att börja med. Om den störning som gett fettlever inte åtgärdas kommer fettlevern övergå till att bli en skrumplever och leverns funktion försämras då kraftigt. 

OBS, så här säger Cecilia Lönnell, leg. vet.
"Viktigt att tänka på: Om du valt att anlita en alternativbehandlare av något slag som då skulle hävda att hästen har leverproblem, så ska det omedelbart följas upp av en veterinär som kan avfärda eller bekräfta den misstanken. Att försena en veterinärbehandling är ett brott mot djurskyddslagen". 

Min kommentar till det är att levern har, i många fall, redan fått ohjälpliga skador innan man då ser det på ett blodprov eller biopsi hos veterinären När det väl visar sig vid klinikbesök och provtagning hos veterinär har det i regel gått så långt att hästen fått fettlever och livet inte går att rädda.


Jag kan i alla fall säga så mycket som att Mariatistel - Silybium marianum - har en leverskyddande effekt genom att underlätta för återbildning av leverceller.


GROVTARMEN
Grovtarmen (med blindtarmen (jäsningskammaren, som är den grova delen)) med anus längst ut till höger

Hästens mag- och tarmkanal är full av mikrober som effektivt jäser de näringskomponenter från de stora fibermängder som finns i hästens naturliga diet. Antalet mikrober är ofattbart högt, en droppe tarminnehåll från hästen kan potentiellt innehålla en miljard bakterier.

Mikroberna är mycket viktiga för hästens näringsupptag. Med rätt utfodring och en balans i det mikrobiella ekosystemet kan man förebygga utfodringsrelaterade sjukdomar. Om det uppstår feljäsning på grund av att stärkelse läcker ut från tunntarmen till grovtarmen så kan populationen av de mjölksyraproducerande stammarna växa i antal och orsaka att grovtarmen blir en trivsam miljö för de patogena bakteriestammarna. Genom det så påverkas tarmens pH i sur riktning, ett normalt pH i hästen tarm är 6,5.

Tarmstudier på häst har visat att när man gav hästen stora kraftfodergivor i form av pellets har pH värdet sjunkit ända ner till 5,9. Hur tolerant hästen är för förändringar i pH-värdet innan problemen börjar kan vara mycket individuellt.
Man har sett att när hästar fodrats med bara tidigt skördat gräs har pH i tjocktarmen varierat mellan 6,7 – 6,9 och koncentrationen av mjölksyra i tarmen var under detektionsgränsen. Alltså, tidigt skördat gräs med högt sockerinnehåll innebär ingen försurning eller försämring av tarmmiljön, tvärtom! Sammanfattningsvis har socker från grovfoder och stärkelse från kraftfoder inte samma påverkan på miljön i tarmen. Stärkelserika kraftfoder ger en försämrad tarmmiljö efter utfodring vilket sockerrikt gräs inte gör.
Man bör även ha i åtanke att tarmfloran varierar mellan årstider och olika grovfoder. 


VAD KAN MAN SJÄLV GÖRA FÖR ATT UNDERSTÖDJA VID EN OBALANS


Det första som bör göras om hästen har utvecklat mag- och tarmstörningar är att fodra hästen med biologisk anpassad rå föda. Det betyder friskt rent vatten, bete och torrt hö.
Om hästen behöver ett kraftfodertillskott när den blivit frisk och skall jobbas hårt så ger man hel havre, till att börja med i små givor.

För att understödja ett snabbare tillfrisknande så kan ge hästen en kur med Gastrofor, Colofor och Equifilier, då har man täckt upp hela matsmältningskanalen.

Produkterna används till en kur som pågår 125 dagar till en häst. Med rätt utfodring borde hästen vara kurerad då. Priset för denna kur är ca 16 kr/dag till en häst.

Vi rekommenderar alltid Minesyl som en bas för att understödja hästens naturliga upptag av vitaminer och mineraler.
Minesyl kan man ge året runt eftersom den fungerar som en katalysator i ämnesomsättningen.



EN STUDIE OM NÄRINGSINNEHÅLLET I POPPAT VETE OCH MAJS





Alla bilder kan förstoras om du klickar på dem. Studien går också att öppna i ett nytt fönster för att få bra storlek på texten.

Länkar 
Minesyl

Källa: Lyckeby Starch AB, Idétidskriften C, SLU, Råvarumarknaden, Kurera, Battilana et al (2001). ”Mechanism of action”. Eur J of Clin Nutr 55 (327). Hälsoeffekter av GM majs En litteraturstudie av hälsoeffekter hos NK603, ett GM majs med tolerans mot glyfosat Erika Hellström, Allt om vetenskap, Livsmedelsverket, Planck och Rundgren. Jansson, 2001. Professor Stig Bingmark, Safergrass, Karolinska Universitetssjukhuset och Lantmännen Invest AB.
.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar