onsdag 30 december 2015

VAD ÄR INSULINRESISTENS?

VAD ÄR INSULINRESISTENS?

Bild: Kostdemokrati.se

En genomgående svaghet hos personer med övervikt är en höjd insulinnivå i blodet (hyperinsulinism), också i fastande tillstånd. Det är detsamma som vi ser hos typ 2 diabetiker (åldersdiabetes). Ca 80 % av typ 2 diabetikerna är överviktiga.
Insulinet är mycket förhöjt hos personer med mycket fett runt magen och midjan.

Närmare 75 % av alla överviktiga har förhöjd insulinproduktion. Förhöjd insulinnivå är till och med mätt hos 5 - 6 år gamla överviktiga barn. Man tror det är genetiska orsaker till hyperinsulinism, det vill säga disponerade individer är mycket känsliga för intag av kolhydrater. Stadigt förhöjd insulinproduktion leder till att kroppen reagerar med att producera mer, för att klara jobbet. Tillståndet kallas också "insulinresistens". Insulinproduktionen ökar ytterligare och parallellt med kroppsvikten. Felaktig kosthållning i samband med för lite fysisk aktivitet ökar insulinproduktionen och förvärrar verkningarna av den.



KOST OCH MOTION

Internetbild
Många har tidigare hävdat att det är övervikten som lett till förhöjt insulin. Det är emellertid helt klart att insulinresistens är ett medfött tillstånd som gradvis förvärras vid felaktigt kostintag och för lite motion. Människor med ärftlig insulinresistens har felaktiga reaktioner på kolhydratintag, som leder till gradvis högre insulinnivåer och ökad kroppsvikt. Dessa människor utvecklar fort "kolhydrat allergi" med sitt sötsug, stora intag av stärkelse/kolhydrater och snabbmat.

Insulin produceras i bukspottkörteln och är ett hormon med flera roller. Den kanske viktigaste funktionen är att sörja för att blodsockret tas upp av kroppens celler och bli använda som energi, eller lagrat som glykogen i muskler och lever, eller som fett i fettcellerna, för att användas vid senare tillfällen. När blodsockret stiger efter en måltid ökas utsöndringen  av insulin i blodet.  Insulinet ser till att blodsockret tas upp av cellerna och försvinner ur blodet. Normalt klarar kroppen av att hålla blodsockernivån relativt stabilt under dygnet. Hjärnan är helt beroende å en normal och stabil blodsockernivå för att fungera normalt.

Andra viktiga funktioner är glukagon och leptin. Glukagon produceras också i bukspottkörteln och har en motsatt verkan mot insulin. Intag av protein stimulerar glukagonproduktionen. Ökat glukagon medför lägre insulinproduktion, mindre fettlagring och ökad fettförbränning. Vi kan därmed välja olika matvaror för att skapa en balans mellan insulin- och glukagonproduktionen som motverkar viktökning.


FETTCELLER
Internetbild

Leptin är ett nyuppdagat hormon som produceras av fettcellerna. Ju mer fett vi lagrar, ju mer leptin lagrar cellerna. Leptin ger normalt signaler till aptitcentrum i hypotalamus och aptiten minskar. Överviktiga personer har emellertid för mycket leptin i blodet och inte mindre som man tidigare trott. Det ser ut som om verkningarna av leptin är utslaget så länge som insulinnivån samtidigt är förhöjd. Denna obalans påverkar kroppens aptitreglering. Överviktiga människor dras därmed till söta och kolhydratrika matvaror.

Cholecystokinin (CKK) är ett hormon som skiljs ut  efter intag av protein eller fett. Detta hormon ger signal till hjärnan som skapar mättnadskänsla, men ger ingen signal när vi äter kolhydrater som t ex socker, stärkelse och liknande. Detta innebär att protein- och fetthaltiga matvaror har en mer mättande effekt än kolhydrater. Fibrer från grönsaker och frukt ökar också mättnadskänslan på en annan nivå och det bidrar till att dessa matvaror också ger mättnadskänsla.


DETTA HÄNDER NÄR MAN ÄTER SNABBA KOLHYDRATER!

Bild: Kostdoktorn

Har man förhöjt insulin i blodet i fastande tillstånd får man ytterligare ökning efter att ha ätit kolhydrater. Desto mer raffinerade kolhydrater man äter (socker, bröt, vitt ris, potatis) desto fortare blir det upptaget och desto fortare stiger blodsockret och ju kraftigare ökar insulinet. Kroppen klarar inte av att förbruka denna energimängd tillräckligt fort och lagrar energin i form at fett. Insulinstegringen för dessutom med sig att blodsockret sjunker under det normala mellan en halv och en timme efter en måltid med dåliga kolhydrater. Lågt blodsocker upplevs som nervositet, rastlöshet, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter.

Detta förklarar varför en del människor kan äta vad som helst utan att öka i vikt och varför andra utvecklar övervikt. En människa med hyperinsulinism är genetiskt disponerad för att lagra större delen av maten som fett. Människor med hög insulinnivå bör välja matvaror som inte leder till snabb blodsockerstegring och ytterligare påskynda insulinökning. Detta gäller också typ 2 diabetiker (som ofta är överviktiga).


GLYKEMISKT INDEX (GI)

Bild: Kostdoktorn
För att kartlägga vilka matvaror som är bättre har man sammanställt hur högt och i hur lång tid blodsockret stiger efter intag av olika matvaror. "Normala" personer fick 50 gram kolhydrater i olika matvaror, alltså 50 gram socker eller 50 gram kolhydrater genom potatis, bröd, morötter osv. Under försöket har personerna ätit en matvara åt gången. Druvsocker gavs till alla 100. Alla andra matvarorna är sammanslaget med druvsockret och fått ett högre eller lägre tal.  Skalan kallas "glykemisk index". Ju högre talet är, ju större är blodsocker- och insulinstegringen och ju mer ökar man i vikt.

Äter man matvaror med lågt glykemisk index blir blodsockerstergingen lägre, det produceras mindre insulin och lagras mindre fett. Det är emellertid inte vanligt att äta en och en matvara. Slår man samman de olika ingredienserna i en måltid på en helhetsbild kan måltidens glykemiska index ändå hållas på en låg nivå.  Äter man t ex en liten mängd potatis (glykemisk index 70) tillsammans med grönsaker som zucchini, tomater, brokkoli (glykemisk index under 15) och protein (fisk, kyckling, kött mm) blir måltidens glykemiska index lägre  än om man bara åt potatis.


VI OCH VÅRA HUSDJUR

Internetbild

Äter man matvaror med lågt glykemisk index, slipper man viktökning. Det blir inte heller nödvändigt att kontrollera mängden man äter utan man kan äta tills man blir mätt (helst inte övermätt). Protein och fett  ökar inte insulinproduktionen direkt. Ett högt intag av fett är likväl ohälsosamt och kan medföra viktökning. Det är ändå viktigt att undvika kombinationer av fett och matvaror med högt glykemiskt index (t ex baguette med hårdost). I detta fall höjer det insulinet som styr cellernas upptag av fett. Ju mindre insulin i blodet, ju lägre fettupptag.

Källa
Dr. Fedon Alexander Lindberg

Se även 
Varför blir vissa hästar feta
Hästens foder
Hundmat
Kattmat
Frisk vård för dig

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.