BLIR HÄSTEN TOKIG AV ATT ÄTA HAVRE?

BLIR HÄSTEN VERKLIGEN "TOKIG" AV 
ATT ÄTA HAVRE?  

Hel havre

NÄÄ - KNAPPAST!

Jag tänker så här: "Vem i himmelens namn har kommit på att en naturprodukt (levande föda) som havre kan vara farligt för hästar och vem kan tänkas tjäna på att säga det? Hur kan det vara möjligt att "hjärntvätta" så många hästägare?

VAD ÄR DÅ HAVRE?

Havre är det näringsrikaste av våra fyra inhemska spannmålssorter. Det innehåller mer fett än vete, råg och korn, och med fettet följer antioxidanter som skyddar fettet mot nedbrytning (härskning). Havren innehåller en unik sorts fenol med beteckningen avenantramid. Avenantramider har antioxidativa, antiinflammatoriska och antiaterosklerotiska egenskaper. Avenantramider (AVA) är hälsobefrämjande fenoliska antioxidanter som är unika för havre. Halten varierar med sort och olika odlingsbetingelser

Havre innehåller stora mängder fibrer, antioxidanter, B-vitaminer, proteiner och mineraler. Havre innehåller dessutom alla essentiella/nödvändiga/livsviktiga aminosyror, det vill säga har en hög kvalitet och bra balans. Aminosyran tryptofan som behövs för att bilda hormonet serotonin är också högt i havren. Havre har också störst andel vattenlösliga fibrer, så kallade betaglukaner. Betaglukaner har den effekten att det kan stabilisera blodsockernivån, det är vattenlösligt och bildar gelé i mag- och tarmkanalen. Det innebär att upptag av näring blir jämnare och havrens betaglukan blir därför också blodsockerreglerande (lågt glykemisk index). Havrekärnan innehåller ca 6-8 % betaglukan.

Havren har ett relativt lågt stärkelseinnehåll, omkring 340-387 g/kg ts och anses också vara en så kallad långsam kolhydrat och ett bra kraftfoder till hästar. Hel havre har dessutom ett bra tuggmotstånd. Kärnan har även ett innehåll av en bra blandning på fibrer, fett, stärkelse och protein.

Det finns nyare amerikansk forskning som har visat att unghästar som utfodras med ett foder av högt Glykemisk Index, d.v.s. mycket lättsmälta kolhydrater som socker och stärkelse, ger en hög blodsockernivå och hög insulinfrisättning. En balanserad foderstat är att rekommendera utan att stärkelsenivån blir för hög. En unghäst bör inte ha mer än 2 gram stärkelse per kilo kroppsvikt och måltid (Cuddeford, 2005).

Havre innehåller

Protein, Kolhydrater, Fett, Fibrer, Folsyra (B9), Tiamin (B1), Riboflavin (B2), Pyridoxin (B6), Vitamin E, Fosfor, Järn, Kalium, Kalcium, Magnesium och Zink.

VAD HÄNDER MED HÄSTEN SOM ÄTER HAVRE OCH BLIR "TOKIG"?

En normalt frisk och relativt hårt arbetande hästs matsmältning processar havren utan problem och utan humörförändring.

Men, om hästen har en störning i matsmältningen så har den också i regel fått en belastning i leverns funktion. Hästens lever är det organ som får kasseras vid slakt för att den är oanvändbar. Nio hästar av tio som vi analyserar och behandlar har nedsatt leverfunktion. Det syns sällan på vanliga blodprover utan hästen har besvären under lång tid och symptom är oftast trötthet samt högersidiga muskelproblem.

Leverns funktion

Organet har flera uppgifter, såsom att rena allt blod från tarmen och samtidigt ta upp och omvandla energin från födan. Här produceras också en mängd äggviteämnen (aminosyror), som till exempel de faktorer som behövs för att levra blodet. Levern bryter också ned slaggprodukter från ämnesomsättning. Man kan på så sätt säga att levern är kroppens fabrik och samtidigt renhållningsstation. Även galla bildas i levern och gallan sipprar hela tiden ut i tolvfingertarmen på grund av att hästen inte har någon gallblåsa. Hästens naturliga födoämnen är inte feta därför ansåg skaparen att den inte behövdes.

Vad orsakar leverbelastning

Leverbelastning orsakas i de flesta fall av läckage från grovtarmen. I hästens grovtarm sker nedbrytningen av de fasta avfallsprodukterna av tarmflorans mikroorganismer. I blindtarmen, som rymmer ca 25-30 liter, jäser fodret med hjälp av nyttiga mikroorganismer och det frigör energi till hästen. Om det av någon orsak blir en obalans i bakteriefloran dör en del nyttiga organismer och de sjukdomsframkallande tar över och de kommer ut i blodomloppet som gift.

Den ökade tillsatsen av bland annat vetefodermjöl, jäst, kokta produkter och socker i kommersiella hästfoder försämrar och förändrar den naturliga grovtarmsjäsningen och genom det skapas en störd tarmflora. Även de så kallade "nyttiga tarmbakterierna på burk" kan orsaka obalans i tarmfloran beroende på om det är den typ som fattas floran som man fyller på med. Detta orsakar en reaktion hos immunförsvaret och de antikroppar som finns i matsmältningens slemhinnor. När tarmens naturliga bakterieflora blir utslagen förändras också pH-värdet som blir surt och det blir ytterligare en grogrund för sjukdomsframkallande mikroorganismer som då kan föröka sig okontrollerat. Tarmen blir en "krigsskådeplats" och läcker ut toxiner vilka följer med blodströmmen till levern för nedbrytning.

De flesta aminosyror som tas upp från tunntarmen processas också i levern. Ju mer aminosyror som hästar tar upp desto mer arbete för levern alltså. Reservkapaciteten är stor i en frisk lever men en tidigare eller nyligen skadad lever kanske redan balanserar på gränsen till sin kapacitet vid normalt proteinintag. Om man då ger ett kraftigt proteinöverskott kanske den inte klarar av det. Om en häst redan har nedsatt leverfunktion är det inte osannolikt att den kan förvärras av alltför mycket protein.

Symtom vid leverbelastning

Då levern inte har några nerver kopplade till sig är den helt okänslig för smärta. Levern omges dock av en hård kapsel som kan reagera på uttänjning, vid sjukdomar som ökar leverns storlek kan detta då kännas som ett obehag eller tryck under höger revbensbåge. Vid påverkan av gallgångarna, till exempel gallgångsinflammation, kan smärta också uppkomma.

Vid en skada på levern brukar man kunna bli trött, ibland kan huden och ögonvitorna gulfärgas eller bli bruna då leverns förmåga att bryta ned slaggprodukter minskar.

Om leverns funktion är svårt nedsatt vid till exempel kronisk leverskada kan hästen utveckla gulsot, vätska kan ansamlas i benen (gallor) och mage, åderbråck kan uppstå i matstrupen och den kan uppvisa en uttalad trötthet, LEVERFÖRVIRRING. Men hästen blir också "hetlevrad", stirrig, nervös och får svårt att samla sig till arbete. Alla organ i kroppen har känslomässiga kopplingar. Om levern hamnar i obalans utvecklas känslor av Ilska, irritation och frustration. Bruna ögonvitor kan signalera en belastad lever.

Urinen kan lukta ammoniak vilket är en signal på att utfodring med protein är onödigt högt och att levern har jobbat mkt hårt för att ta bryta ner proteinet.

När hästen äter havre med en belastad lever - vad händer då?

Det första som i regel händer när man börjar utfodra med havre är vissa att hästar uppfattas som het en del säger då att hästen blivit "tokig". Man har inte vetenskapligt fastställt orsaken till humörförändringarna och det finns flera faktorer som spelar in säger man.

Vår teori är att det är hästar med kraftig leverbelastning som reagerar med humörförändringar. När man tar bort de processade kraftfodren som oftast är orsaken till belastning och utfodrar med en naturprodukt som havre, kan levern börja bearbeta toxinerna som den inte har orkat göra tidigare.

Tittar man på de näringsämnen som finns i havren så har dom naturligtvis betydelse för vad som händer i matsmältningen. Pyridoxin (B6) medverkar vid nybildning av röda blodkroppar och vid järnets inbyggnad i hemoglobin och behövs för upptag av kobalamin (B12). Pyridoxin är naturlig antihistamin och viktig vid bildande av antikroppar. Folsyra (B9) är viktig för bildning av röda och vita blodkroppar. Vitamin E håller dom röda blodkropparna levande längre. Järn transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler.

Så enbart dessa vitaminer och mineraler ökar syresättning och förbränning, alltså syre till den metaboliska elden och eftersom levern är ett förbränningsorgan så behöver den syre för att kunna jobba effektivt.

Tiamin (B1) är viktig för omsättningen av kolhydrater och reglerar blodsockerbalansen. Riboflavin (B2) är ett co-enzym i glukosmetabolismen och deltar vid omvandling av pyridoxin och folsyra till deras co-enzymroller vid omvandling av den viktiga aminosyran tryptofan till niiacin (B3). Riboflavin deltar i ett förbättrat näringsupptag. Magnesium deltar i cirka 300 enzymaktiviteter i kroppen och är viktig för energiomsättningen i cellerna. Zink är viktig för ämnesomsättningen och understödjer enzymreaktioner. De här vitaminerna och mineralerna deltar i leverns ämnesomsättning.

Fosfor är en viktig beståndsdel i den viktiga ATP-molekylen och en viktig energireserv. Fosfor aktiverar enzymer och B-vitaminer. Kalium reglerar insulinfrisättningen och energiupplagring och kalcium ökar energiomsättningen och ämnesomsättningen. Mineralerna är alltså viktig för energiomsättningen.

När en belastad lever börjar få lite energi att jobba med frigörs toxiner och det kan ta några veckor innan det är förbränt.

Att börja utfodra med hel havre

Det är vissa saker i utfodringen som är viktigt att tänka på; börja med att först utfodra med grovfoder och när hästen kommit igång med att äta men fortfarande har grovfoder kvar så ger man havren. På det sättet får hästen utlopp för sitt tuggande och ätande på ett naturligt sätt.

Om hästen får reaktioner på havre eller har bruna vitögon kan det vara en bra ide att detoxa.

Detox 

Läs mer om matsmältningskanalen

Läs mer om havre

Källor

SLU

SLU Fakta Jordbruk 1/2004.

Planck och Rundgren, 2003.

Karolinska Universitetssjukhuset

Hans Söderström

SÅ HÄR FUNGERAR PRODUKTERNA

De här produkterna fungerar till 100%

Såklart så kommer det funderingar om hur våra produkter fungerar. Det är det här med de små doserna som förvirrar har jag märkt. 
Men det är som vanligt, det är inte så många år sedan läkaren inte ens tvättade händerna mellan obduktion och operation för man hade ingen aning om vad bakterier var - kanske för att man inte såg dom - dom är ju rätt små dom med. Så med tiden så kommer nog den stora massan människor att förstå att vi låg lite före i tiden med våra små doser*.

CELLEN

En människas kropp består av ungefär 100 biljoner celler som var och en är en levande enhet.

Med våra produkter så jobbar vi med cellnäring - energimedicin - vibrationsmedicin - nanomedicin eller vad man väljer att kalla det. De olika näringsämnena som är fördelad i små partiklar och som blir elektriskt laddade i tillverkningsprocessen jobbar i cellernas energiförsörjning, i mitrokondrierna. Elektricitet och magnetism är två fundamentala principer som håller cellen levande.

Tittar vi lite närmare på hur cellerna fungerar så är själva cellkärnan omgiven av ett poröst membran (hinna) och genom denna är det ett konstant utbyte av kalium- och natriumjoner mellan vätskan inuti cellen och vätskan utanför cellen. Den här processen är ett viktigt led i ämnesomsättningen och för att tillföra cellerna de näringsämnen dom behöver för att kunna fullgöra sina många viktiga funktioner. Tillförseln av näringsämnen ger energi men även energi till att avlägsna avfallsprodukter. Ju friskare och vitalare en cell är desto bättre kan den motstå angrepp av andra element som t ex virus och bakterier. När en cell eller cellgrupp (organ) kommer i obalans ändras vibrationsfrekvenserna och det uppstår störningar i funktionerna hos det organsystem som drabbats. Detta leder så småningom till mer eller mindre allvarliga sjukdomar.

MJÖLKSOCKRET DÅ, SPELAR DET NÅGON ROLL 

ELLER ÄR DET BARA DYR UTFYLLNAD?

Sockerkristaller

Mjölksockerkristallerna har en central roll i hela tillverkningsprocessen. Mjölksockret består av kristaller och en kristall har många ytor. De verksamma substanserna i produkterna "gnuggas" in mot VARJE sockerkristall. När man gnuggar in de verksamma substanserna i kristallerna så blir det milijontals små elektriskt laddade näringsämnen som täcker en enormt stor yta om vi föreställer oss att varje kristall skulle rätas ut. 

I den här formen så får hästen i sig mer näringsämnen i en skopa pulver än de flesta hästar får på i sig på en vecka med ett vanligt tillskott. Den här typen av näringsämnen behöver inte heller kroppen omvandla till de små partiklarna cellerna kan använda sig av. Det här är av stort värde för en sjuk kropp som inte kan ta upp och assimilera näringsämnen på ett effektivt sätt.

HUR FUNGERAR DÅ EN PRODUKT SOM GASTROFOR 
OCH DE ANDRA PRODUKTERNA?

Cellerna känner igen Gastrofor som sitt eget kamiska budskap

De verksamma beståndsdelarna som finns i Gastrofor är "ingnuggade" på mjölkkristallerna och de är följande: Kalciumkarbonat, magnesiumfosfat, niacin, pyridoxin och askorbinsyra.

Tillsammans fungerar de så här: 
Kalciumkarbonat neutraliserar magens pH och stimulerar aptiten och motverkar magkramper. 

Magnesium fosfat har stimulerande effekt på magens enzymer och underlättar för hästen vid spasmiska kramper, gasbildning och kolik.

Kalcium och magnesium samarbetar och är viktiga för nervernas impulser till musklerna och fosforet är viktigt för cellernas normala funktion. De stimulerar magens tömningshastighet, alltså peristaltiken.

Niacin är viktig för metabolismen av kolhydrater, fett och protein. Viktig för normal funktion av gallflödet och magsafter. Niacin har också en antiinflammatorisk effekt och stärker upptag av näringsämnen i tunntarmen.

Pyridoxin är viktig för cellförnyelse i magen och för produktion av röda blodkroppar. Vitaminet är viktigt för en bra absorption av B12 och även för metabolismen av makronäringsämnena.

Askorbinsyran är viktig för immunsystemet och är en utmärkt och naturlig antihistamin.

Rätt nyckel till rätt lås
Den tecknade bilden visar hur en cell med en mottagare, receptor, känner igen till exempel Gastroformolekylerna och släpper in ämnet i cellen där de kan understödja arbetet. Det fungerar som en nyckel och ett lås, rätt nyckel låser upp rätt lås och molekylerna i Gastrofor släpps in.

...OCH SÅ FORSKNINGSFAKTA DÅ...

Forskning

Vi får naturligtvis frågor om det finns traditionell oberoende forskning bakom våra produkter med de små doserna. Det finns gott om forskning och jag kom i kontakt med Arndt-Schultz lag under min utbildning. Två tyska läkemedelsforskare som verkade på 1800-talet, Rudolf Arndt och Hugo Schultz, har fått en princip uppkallad efter sig: Arndt-Schultz lag, eller lagen om hormesis*. Kort sammanfattat säger den att effekten av ett ämne beror på den koncentration av ämnet som man får i sig. Så kan t.ex. en mycket liten dos stimulera och för stor dos ge svåra biverkningar och till och med död. Denna lag gäller allt från från kost– fodertillskott till mat och foder.

* Hormesis är en term som används för att beskriva en dos-respons fenomen där en låg dos av en terapi framkallar motsatt effekt av samma behandling i en hög dos

LITE MER LÄSNING

SMÅTT HAR ALDRIG VARIT STÖRRE

Man diskuterar om de små mängderna i "vissa fodertillskott" kan ha någon funktion. Jag har skrivit om det i tidigare inlägg och jag känner att det bör upprepas. Det gäller att kunna tänka lite utanför ramarna. Men många är naturligtvis låsta i sitt tänkande och det är svårt att ta in något som kan verka osannolikt. Så naturligtvis är det upp till var och en att skaffa sig upplysning och kunskap själv. Men man behöver inte heller nedvärdera någon annans kunskaper som kanske är annorlunda än sina egna.

Man saknar källhänvisningar, men om man jobbar med alternativa metoder, ja då finns det inte några källhänvisningar eftersom ingen oberoende forskare varit intresserad av att göra några och speciellt inte på hästar.

LITE KURIOSA 

Röda blodkroppar

Allt som kroppen arbetar med är smått och då menar jag smått och inte synligt för blotta ögat. Till exempel det vi äter omvandlas genom matsmältningen till så små partiklar att de i slutändan inte är synliga för blotta ögat utan blir till cellnäringsämnen.

Så jag vill belysa "det lillas" otroliga funktioner: Om vi tittar på blodet. En vuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen. En kubikmillimeter blod innehåller omkring 5 miljoner röda blodkroppar så totalt har en människa ca 25 biljoner röda blodkroppar. De röda blodkropparna innehåller cirka 300 miljoner molekyler hemoglobin och varje hemoglobinmolekyl kan i sin tur binda upp till 4 syremolekyler. En enda röd blodkropp kan alltså transportera ca 1,2 miljarder syremolekyler, och en häst har cirka 40 liter blod i kroppen vilket gör 200 biljoner röda blodkroppar som var och en kan transportera 1,2 miljarder syremolekyler. Så man kan säga att det lilla är otroligt stort. 
Källa: Wikipedia.

OMVANDLING
Så, när man ger hästen foder så omvandlar den det med hjälp av bl a enzymer för att den skall kunna ha någon nytta av innehållet och det blir näring till cellerna. Varje cell i hästen kropp är som ett litet kraftverk och precis som alla kraftkällor är cellen beroende av en väldigt specifik balans av bränsle. Hos hästen är det mineraler (kalium och natrium) som för näringsämnen in och de förbrukade ämnena ut. Kraftverket tankas med kalorier i form av kolhydrater, fett, proteiner och fermenterade ämnen från grovtarmen och använder dessa för att producera det den energi de behöver.

Hästar har förmåga att omvandla fett, kolhydrater och aminosyror till vad den behöver för tillfället. De kan aktivt öka upptaget av mineraler när de behöver och är utrustad med mekanismer för att utsöndra överskott av mineraler om det behövs. Detta påverkas ytterligare av att mineraler kan tävla med varandra om hur de absorberas inuti tarmarna. "Alltså vi har egentligen ingen aning om vad hästkroppen anser att den har för behov av näringsämnen i olika situationer, till exempel, behöver den nåt från jorden så letar den fram det" min kommentar.

Vissa aminosyror och fettsyror kan de inte tillverka själva. Dessa kallas för essentiella därför att det är livsnödvändigt att de finns i fodret. På samma sätt som dom kan inte tillverka näringsämnen av bara luft så finns det ett minimibehov av vad de måste få i sig via fodret. 
Källa: Dr Kellon

BARA FÖR ATT BELYSA LITE VAD KROPPEN KAN GÖRA

År 1799 utförde kemisten Louis Nicolas Vauquelin experiment med hönor. Han matade dem med endast havre. När han jämförde mängderna kalcium och kisel i födan med de mängder som avsöndrades i avföringen och ägg, fann han att kalcium avsöndrades i en mängd som var större än mängden i havren. Med kisel var det precis tvärt om. Kisel omvandlades till kalcium i hönornas metabolism när dom behövde det. 
Liknande experiment gjordes av en fransk forskare vid namn Louis Kervan, också med höns, man gav dem kalium i fodret och inget kalcium och ändå bestod hönsäggens skal av kalcium. Tilläggas bör att hönsens skelett var helt normala, ingen urkalkning. "Kan hönsen omvandla ett grundämne till ett annat så kan naturligtvis även andra djurslag göra detsamma" min kommentar. 
Källa: The secret life of plants.

Jag vill även referera till Richard Feynman och hans tal 1959 som hette "There is plenty of room in the bottom". Den då 41-årige Feynman var en av de ledande teoretiska fysiker i världen och hans arbete med kvantelektrodynamik i början av 1940-talet skulle ge honom en del av Nobelpriset i fysik 1965. Han har skrivit flera böcker och var en mycket framsynt fysiker inom nanovetenskap och teknik. 
Richard Feynman kom på det "lillas" hemlighet, fast egentligen var han inte först för det gjorde Samuel Hahneman mycket tidigare.

MED HOMEOPATI KAN MAN TALA OM NANONÄRINGSÄMNEN PÅ RIKTIGT
I dag använder man så kallade nanomediciner, man använder nanoämnen inom jordbruken och matindustrin, inget ovanligt nu för tiden. Ser att man även till häst har tagit fram vitaminer i nano storlek, Nano E och Nano Q10 är ett par av dem man annonserar om i engelska hästtidningar. De är framtagna med en mycket avancerad teknik säger man.

2007 stod det följande i Läkartidningen

Spår av molekyler*

I slutet av 1980-talet publicerade Nature en artikel av Jacques Benveniste och medarbetare, som antydde – vetenskapliga – bevis för att kraftigt utspädda lösningar skulle kunna ha biologisk effekt på grund av någon ännu oupptäckt mekanism. Artikeln redovisade bevis för att mycket starkt utspädda anti-IgE-lösningar (spädning upp till 10⁻¹²⁰)* gav upphov till ett antal mycket oväntade effekter. I provröret gav vissa extremt utspädda lösningar, där ingen enda molekyl av ämnet fanns kvar, upphov till objektivt påvisbara cykliska mönster. Artikeln framfördes som ett första verkligt bevis för att vatten har en förmåga att »minnas» de molekyler som det en gång varit i kontakt med. 

* Vi är lite före i tiden för vi har använt oss av spädningar och de små doserna sedan -80 talet.

Alla våra produkter för hästar är Svensktillverkade.

Milligram 10⁻³ motsvarar en spädning på 1 000 gånger

Mikrogram 10⁻⁶ motsvarar en spädning på 1 000 000 gånger

Nanogram 10⁻⁹ motsvarar en spädning på 1 000 000 000 gånger

*Attogram 10⁻¹²⁰ motsvarar en spädning på 1 000 000 000 000 000 000 000 000 gånger

Spädningschema

Minesyl

HUDEN

HUDEN

Överhud, underhud och läderhud med blodkärl, hårresarmuskler, svett- och talgkörtlar.

Huden är människans största organ. Breder man ut huden från en vuxen människa täcker den en yta av cirka 2,4 kvadratmeter och väger omkring tio kilo. Hudens tjocklek varierar från 0,4 mm till cirka 3 mm och är tjockast under fotsulorna och tunnast på ögonlocken.

Inom en kvadratcentimeter finns flera meter små blodkärl och nervtrådar och cirka tvåhundra svettkörtlar och lika många talgkörtlar. Ett hårstrå från en människa kan bära 80 gram utan att brista. På huden speglas våra inre organs- och cirkulationssystemets funktioner.  

Långt innan vi drabbas av någon allvarligare sjukdom kommer det tidiga varningstecken från huden i form av hudsjukdomar av olika slag.

Från huden utsöndras svett, fettlösliga toxiner och urinsyra. Huden är kroppens största avgiftningsorgan.

HÄSTENS HUD

Ritu från Finland

Till hästens hud räknas också pälsen. Hårremmen som täcker hela kroppen kallas för täckhår. Man, svans och hovskägg är skyddshår. Ögonfransar och mulens hår kallas känselhår. Huden är också ett sinnesorgan, människan känner när en mygga sticker och hästen känner den redan när den landar. Hästens hud är ett mycket känsligt organ och den är också mycket rik på känselreceptorer.

Huden delas in i tre lager; överhud, underhud och läderhud. Ett sinnrikt system som är helt fantastiskt.

ÖVERHUD

Överhud med hårstrån och gång från svettkörtel.

Överhuden innehåller inga blodkärl, den består av en sorts celler, hornlager, som hela tiden utsätts för påfrestningar och nötning. Hornlagret förtjockas när huden utsätts för mekanisk nötning. Detta hudlager täcks av fett från talgkörtlarna så vatten och vattenlösliga ämnen har svårt att passera denna barriär genom huden. Överhuden skyddar för genomsläpp av kemikalier och andra allergiframkallande ämnen.

Fettlösliga ämnen däremot, som steroidhormoner (cortison) och en del gaser kan framkalla allergiska reaktioner bara genom att komma i kontakt med huden.

Hudytans pH är sur genom svettkörtlarnas funktion. I svetten utsöndras bland annat fettsyror och urinsyror. I den sura miljön dämpas bakteriernas och svamparnas tillväxt.

Trots den sura miljön finns det gott om mikroorganismer och dessa har anpassat sig till hudens sura miljö. Dessa mikroorganismer hjälper till att hålla sjukdomsframkallande mikroorganismer borta.

Allt för mycket tvättande med schampo påverkar hudens pH mot en basisk riktning och då får de sjukdomsalstrande mikroorganismerna en fördelaktig miljö och ett bättre fotfäste.

LÄDERHUD

Läderhuden med hårrötter, blodkärl, nerver, muskler, svettkörtel och talgkörtlar

Läderhuden består huvudsakligen av bindväv med olika elastiska trådar som går i olika riktningar. Här finns det rikt med blodkärl och överhuden försörjs genom diffusion, det vill säga, det sker ett genomsläpp av näringsämnen från cellerna och ut till överhuden

Blodkärlen deltar i kroppens värmereglering och det cirkulerar normalt 5 – 10 gånger mer blod i läderhuden än vad dess försörjning kräver och huden fungerar på så sätt som blodreserv.

Både lungorna, nervsystem och hormoner (t ex adrenalin) reglerar hudens blodcirkulation. Vid chock tas blod från huden till de inre organen.

Hudens talrika känselreceptorer, svettkörtlar och hårsäckar finns också i läderhuden. Håret/pälsen bildas och växer i hårlökarna och en blodrik vävnadspapill skjuter in i och försörjer hårlökarna med näringsämnen. Varje hårstrå får alltså näring via blodet.

UNDERHUDEN

Underhuden med fettceller och blodkärl.

Underhuden består av ännu luckrare vävnad och är olika tjock på olika ställen på kroppen.

Underhudens bindväv bildar mellanväggar, så att fettvävnaden blir fjädrande och stötdämpande.

Fettet utgör en del av hästens energireserver och det har en värmeisolerande funktion.

Fettinlagringen är också beroende av könshormonerna och speciellt viktig är ”hullet” hos stoet, det är av stor betydelse för hennes förmåga att bära fram ett föl.

Genom hudens blodförsörjning sker också avgiftningen, blodet lämnar slaggämnen som utsöndras via huden.

HUDENS VÄRMEREGLERANDE FÖRMÅGA

Hästarna med täcke, de bilderna är lånade från internet, den lille utan täcke är Kotten

En av hudens viktigaste funktioner är dess värmereglerande förmåga genom att den rymmer en blodreserv och att den skyddar underliggande vävnader. Det finns nerver som känner av temperaturen och de informerar värmecentralen i hjärnan om vilken temperatur som bör hållas i kroppen. Är det kallt så sluter sig porerna och blodådrorna drar ihop sig för att spara kroppsvärme.

Vid varmt väder öppnar sig porerna så att svett avdunstar från huden för att kyla ner kroppen och blodådrorna utvidgar sig så huden får en stor genomblödning. Kroppen avger ständigt värme för att undvika överhettning. Om all värme som produceras i kroppen blev kvar skulle kroppstemperaturen stiga med ungefär en grad i timmen vid vila. Vid arbete skulle temperaturen stiga ännu mer.

Därför avges överskottsvärmen på olika sätt. Blodkärlen i huden vidgas och blodet leds till huden som blir röd och varm. Förändring av hudtemperaturen är kroppens viktigaste sätt för att påverka värmeförlusten, så att den inre kroppstemperaturen kan hållas jämn.

Så här fungerar det för både djur och människor.

Tittar vi lite extra på hästarna och deras päls- och hudfunktion så anser jag att de hästar som är friska och har bra hull mår bäst av att låta naturen ha sin gång genom att ha hästarna utan täcke. Är det temperaturen under 15-20 minusgrader ökar man på fodergivan. En viktig funktion är att kroppen framställer vitamin D av vitaminets förstadium när huden utsätts för solbestrålning. Det är något hästar, som av någon orsak, bär täcke på sommaren går miste om.

LUNGORNA OCH HUDEN

Två "damer" som vänder rumpan mot vinden

En annan viktig funktion är att lungorna hjälper till att kontrollera hudens möjlighet att anpassa sig till omgivningens skiftande förhållanden. Lungorna kontrollerar huden och kroppsbehåringen och en av hudens uppgifter är att reglera kroppsvärmen. Det finns flera olika fysiologiska samband för hur hästen reglerar värmen i kroppen. När omgivningens temperatur är lika med kroppstemperaturen så är temperaturskillnaden till omgivningen noll och värme avges då som fukt. Man ser att hästen har ökat antal andetag per minut och svettas. Fukt avges från luftvägarna vid andning samt lite passivt från huden hela tiden. Avdunstningen av fukt från andningsvägarna och från huden är mycket viktiga för att hästen ska kunna reglera sin kroppstemperatur i värme.

Hästar har god förmåga att svettas och det ger en aktiv möjlighet till ökad avkylning genom avdunstning. När det blir varm, ökar hästen i första hand andningsfrekvensen från normalt i vila 8-16 andetag per minut till 30-40 (upp till 60) andetag per minut i vila. När omgivningstemperaturens sjunker, ökar temperaturskillnaden till omgivningen och därmed även den fria värmeavgivningen och hästen kan reglera blodflödet till huden som rymmer en blodreserv och på så sätt håller hästen temperaturskillnaden till omgivningen rätt konstant. 

KLIPPNING AV HÄSTEN

http://nouw.com/theblonderider/hur-klipper-ni-era-hastar-17888204

Klipper man hästen fungerar inte det här otroligt fina samarbetet mellan lunga, cirkulation och hud. Hästens ägare/skötare måste då ta ansvar för och aktiv delta i hästen förutsättningar för att kunna reglera sin värmebalans. Hästens päls är skapad för att fungera som den är, vid klippning rubbas pälsens isoleringsförmåga. För hästen är det naturligt att sätta päls när det blir kallt. Om det är möjligt, av praktiska skäl, är det bättre att låta hästen ha sin päls kvar.

Man bör ju tänka på är att hästen strävar efter att sätta ny päls och att det går åt mycket energi och näringsämnen under den tid det tar för den att göra detta.

Väljer Du att klippa Din häst tänk på att öka fodergivan annars tappar hästen lätt kondition och den kan magra. Du märker om några näringsämnen börjar saknas hos hästen, den blir då oftast orolig och krafsar runt i boxen, det kan även urarta i att den börja äta på inredningen också.

HUDENS SJUKDOMAR

Målad häst

Jag har i tidigare inlägg skrivit om de fyra utsöndringsorganen; lungorna, njurarna, tarmen och huden. För hästen är det viktigt att lungorna fungerar utan problem eftersom den är ett flyktdjur därför tar både njurar och tarm i första hand över och utsöndrar de toxiska ämnena som annars skulle belasta lungorna. Men om det blir belastningar på de inre viktiga organen så får det system som orsakas minst skada ta emot mer toxiner - vilket är huden.

Huden fungerar som avlastning för de övriga tre avgiftningsorganen. Så i de allra flesta fall fungerar de rikliga blodkärlssystemet som finns i underhuden som transportör av toxiska ämnen. Men eftersom toxinerna inte heller kan ligga kvar i blodet på grund av att det i sin tur skall transportera näringsämnen och syre så lämnas de i huden där de orsakar viss symptom.

Bland de vanligaste hudproblemen är mugg, hårsäcksinflammation orsakad av bakterier, svampsjukdomen ringorm, överkänslighet mot insekter, regnskållor, biverkningar av läkemedel, fotskabb, inkar, nässelutslag, vårtor och löss. 

INTOLERANS OCH ALLERGI GER OLIKA REAKTIONER

Hösilageintolerans eller allergi

Vid en intolerans (överkänslighetsreaktion) reagerar kroppen med andra mekanismer än vid allergi. Ett exempel är när man är överkänslig mot något födoämne på grund av att man saknar enzymer som kan bryta ner det aktuella födoämnet. Till överkänslighet räknas också reaktioner mot tillsatser i fodret eller maten som kan innehålla histaminer. Vid en överkänslighetsreaktion kan man tåla mindre mängder av ett födoämne/foder och reaktionen är sällan lika kraftig som vid en allergisk reaktion.

Vid födoämnesallergi reagerar immunförsvaret med att bilda antikroppar mot födoämnet. Symtomen som uppkommer vid en allergisk reaktion kan variera. Det är vanligt med symtom från huden (eksem, nässelutslag, klåda), luftvägarna (astma) eller magtarmkanalen (magont, kolik), eller en kombination av dessa. Symtomen spänner över hela skalan från milda till kraftiga, där vissa allergiska reaktioner kräver läkarvård eller veterinärvård. Reagerar man allergiskt är det viktigt att helt utesluta det födoämne man inte tål.

Allergisk hudsjukdom hos häst kan yttra sig som urticaria, atopi, sommareksem, foderallergi eller kontaktallergi. Det finns många likheter mellan allergiska reaktioner hos häst och hos människa. Reaktionerna kan grovt indelas i två grupper: Antikroppsmedierad reaktion som utlöses av en bindning mellan antikropp och antigen. T-lymfocytmedierad reaktion som är en 2-3 dagars försenad reaktion eftersom den är beroende av vissa effektorceller (makrofager) och signalsubstanser (cytokiner).

MEN vid tät belastning med ett födoämne som ger överkänslighetsreaktioner så reagerar till slut immunförsvaret och överkänsligheten övergår i allergi. Det är min bestämda uppfattning att om man börjar visa överkänslighet mot något i maten så utesluter man det för att undvika allvarliga reaktioner som en allergi kan utlösa. Om hästen inte mår bra av hösilage så ger man inte den typen av foder, eller om inte vi mår bra av vetegluten så bör vi inte äta det.

HÄLSAN KOMMER INIFRÅN

Betterthenchedder, amerikansk hingst som numer står som avelshingst i Australien

För att huden och pälsen skall vara i god kondition är en frisk inre miljö det absolut viktigaste. Det är viktigt att alltid rykta hästen grundligt varje dag för att hålla en bra blodcirkulation (300 gånger på varje sida fick jag lära mig). För att hålla en bra cirkulation i benen är det mycket viktigt att hovarna är rätt verkade och i bra kondition, det är en mycket riklig blodgenomströmning i hovarna och dom fungerar som cirkulationspump. Om hästen är i normalhull och frisk så undvik att använda täcke. Men varje individ måste bedömas utifrån sina förutsättningar huruvida ett täcke är nödvändigt eller inte.

Hur skall hästens intimitetshygien skötas, skall man tvätta? Nej, helst skall man låta det området sköta sig själv. Om man tvättar kan man istället slå ut de goda bakterierna som finns i området och ge plats för skadliga bakterier i stället. Det bildas något som kallas smegma i skapet vilket är en illaluktande svart sörja som helst skall vara kvar. Skulle det mot förmodan bli väldigt mycket så kan man kanske ta bort det som man kommer åt. Ingen tvål och vatten och inget desinfektionsmedel. Det är inte heller speciellt vanligt med att det bildas stenar i fickan i förhuden. Tvätta inte skapet i tid och otid

NÄRINGSÄMNEN SOM ÄR VIKTIG FÖR EN FRISK HUD

https://allmogeliv.wordpress.com/page/30/

Biotin är ett viktigt näringsämnen för huden. Det fungerar som hjälpfaktor till olika enzymer i energimetabolismen hos både växter och djur. Biotinet möjliggör omvandling av ämnen som gör att aminosyrorna fenylalanin och glycin kan användas och båda är viktiga för friskt hår och motverkar håravfall.

Biotin är också viktig för att mjölksyran skall kunna användas som energikälla och håller den även på en normal nivå. Biotin fungerar som ett mycket viktig ämne i leverns avgiftningssystem. Biotin förknippas också med friska hovar. Man har funnit att hovkvalitén förbättrats med tillskott av biotin. Biotin finns i hela sädesprodukter.

Brist på biotin kan orsaka dålig hovkvalitet, håravfall, dermatit, hudutslag, förhöjd utsöndring av talgkörtlarnas mekanism, färgförändringar av hår/päls samt störning i svettkörtlarnas funktion.

Zink är viktig för en frisk hud och motverkar eksem, håravfall, mugg, rasp. Mineralen är viktig för en frisk cirkulation i underhuden genom att hålla kärlen rena från förkalkningsskador och för hudens normala pH. Zink är också viktig för att läka inre skador och sår vilket är viktigt för en häst som utvecklat fång. Zink har också en viktig funktion i det hormonella systemet samt för att understödja ett friskt immunsystem.

Kisel är en mineral som är nödvändig för att hålla en frisk och elastisk underhud samt för elasticiteten och vävnaderna i hoven. Kisel förbättrar kvalitet på päls och horn, stärker organvävnad och gör att den fäster och genom att göra den elastisk. Kisel ger hårdare ben och tänder samt stärker muskler och ledband. Den understödjer utrensning av giftanhopningar, alla anhopningar som luktar illa som vid kroniska varbildningar. Kisel är mycket välgörande vid läkning av hudsjukdomar.

L-metionin är en essentiell aminosyra vilket innebär att den måste tillföras med

fodret. Den är en viktig antioxidant som skyddar kroppen mot strålning, fria radikaler och tung-metaller som till exempel bly och kvicksilver. L-metionin stimulerar njurarna och levern och spelar en viktig roll för kroppens förmåga att tillgodogöra sig selen. Den är väsentlig vid absorption och transport av selen samt påverkar selenets biologiska tillgänglighet.

Brist på metionin orsakar ofta kalkbrist. Ett tillskott förebygger däremot hud- och hovproblem. Även håravfall och dålig pälsväxt kan i många fall motverkas med metionin.L-metionin är viktig som förebyggande mot hud- och hovproblem.

Genom att radioaktivt märka MSM har man sett att det i kroppen övergår i aminosyrorna metionin, taurin, cystin och cystein. Metionin behövs för att kroppen ska kunna producera viktiga signalsubstanser som till exempel serotonin, samt kroppens egen smärtlindrare – endorfin.

PälsoHov innehåller dessa näringsämnen.

Svavel i form av MSM är också ett mycket viktig näringsämne för att bibehålla en frisk hud.Genom att radioaktivt märka MSM har man sett att det i kroppen övergår i aminosyrorna metionin, taurin, cystin och cystein. Metionin behövs för att kroppen ska kunna producera viktiga signalsubstanser som till exempel serotonin, samt kroppens egen smärtlindrare – endorfin.

Läs om MSM

Läs om PälsoHov
Läs om Minesyl

Läs om hästens mage
Läs om hästens tarm

TILL WEBBSHOP

Källa

Människans fysiologi och anatomi

Kerstin Darenius, vet.