HÄSTENS HOVAR

HOVAR

Hoven är stabil, elastisk, synnerligen motståndskraftig och den är för hästen ett mycket viktigt känselorgan. Hovens hornbildning består av tre på varandra placerade lager, glasyrlagret, vägghornet och lamellhornet Dessa tre lager är intimt förknippade med varandra och bildar en helhet.

Under de olika hornlagren finns kötthoven

Hov i genomskärning, strålbensbursan (pil) och hovens rikliga cirkulation

I kötthovens läderhudslager finns det celler som producerar de olika hornlagren. Hoven har ett rikligt cirkulationsnät.

I hovens djupare delar ligger hovbenet och strålbenet, på hovbenets undersida fäster djupa böjsenan. Mellan djupa böjsenan och strålbenet finns strålbensbursan.

Hovens undersida består av sulan och strålen.

Sulan är välvd uppåt mot strålen och består av ett mjukare horn än hovväggen.

Strålen är byggd av ett horn som är mer elastiskt än hovväggen och sulan.

Hovmekanism

Hovmekanism kallas den rörelse som sker i hoven vid belastning. Trycket fördelas mot bland annat den elastiska putan som fungerar som stötdämpare.

Hoven vidgar sig mest i de bakre delarna när den belastas och när hoven avlastas återgår hovväggen hovbrosket och elastiska putan till utgångsläge.

Hoven växer 8 - 10 mm per månad. Mer på sommaren och mindre på vintern. 

HOVMEKANISM

Titta noga på bilden, vad är det du ser? Alldeles riktigt, skon är fastspikad på hoven bak och fram! Och jaa, en vanlig sko som är vänd med öppningen framåt!

Varför? Förmodligen ytterligare ett försök att "hjälpa" utan någon grundläggande förståelse för hur hovens anatomi och biologi verkligen fungerar.

Hästen på bilden är endast sju år men var tvungen behandlas med smärtstillande dagligen för sina smärtor. Just den här hästen är nu barfotaverkad och är på bättringsväg.

De människor som gör detta (och låt oss inte glömma att de är professionella) tror att de förstår anatomi och genom att placera skon i omvänd riktning kommer de att hjälpa den här hästen med hans hovproblem. Det som många inte förstår är att skon inte fixar någonting! I bästa fall är det ett tillfälligt hjälpmedel i ett försök att underlätta vid de problem som hästen har i sina hovar, ben och kropp.

Men skor läker ALDRIG ut något det är helt enkelt inte möjligt. Om hästen har problem med hälta, så kan i stället felverkning och skoning på detta sätt endast orsaka skada genom att låsa fast den naturliga hovmekanismen.

Standardskor, sjukbeslag, kilar, upphöjda skor med flera är alla uppfinningar av människor för att man skall försöka hålla hästen frisk. Men det är inget annat än en tillfällig lösning utan man borde i stället ta itu med det verkliga problemet.

Så vad är det verkliga problemet? Det är vanligtvis människan själv som orsakar problemet genom felaktigt foder, felaktig hantering av hästen, felaktig verkning och en okunnig hovslagare. Genom den typ av skoning som bilden visar orsakas enbart större problem som kanske aldrig går att åtgärda.

 Om man befinner sig i en situation när den yrkesverksamma hovslagaren föreslår att hästen skall ha den eller den skon, sätta dem bakochfram, lägga kilar med mycket mera, tänk två gånger.

Genom rätt verkning, riktiga vinklar, rätt hantering och rätt foder då först kan en läkning av hästens problem börja.

Översatt från Lindsay, Editor, The Barefoot Horse Magazine

HOVTILLVÄXT BASERAD PÅ UTFODRING

En artikel från Foderbladet visar hur hovtillväxten påverkas av foderintaget.

Ja det är väl inga konstigheter med det, men vi kanske inte alltid tänker på vilken stor betydelse rätt utfodring har för alla kroppsfunktioner. Tyvärr står inget om vilken typ av foder hästarna utfodrades med.

"HUR PÅVERKAS HOVENS TILLVÄXT OCH KVALITET AV FODERINTAGET?

Ett par amerikanska forskare försökte få svar på frågan. Fjorton stycken åtta månader gamla shetlandsponnyer delades in i två grupper. Den ena gruppen fodrades med fri tillgång på ett kommersiellt foser (1,5 % av kroppsvikten) under 117 dagar.

TILLVÄXTEN ÖKADE

Studien visade att oberoende av foderintaget så växte framhovarna fortare än bakhovarna. Tillväxten minskade med ökad ålder och tillväxten skilde sig inte mellan hingstar och ston. Som väntat växte den grupp ponnyer som fick fri tillgång mer än den andra gruppen, både med avseende på vikt, mankhöjd och hovar. Sulytan på den grupp som fått fri tillgång blev också större än hos dem som fått begränsad fodergiva.

SPÅRÄMNESINNEHÅLLET PÅVERKADES

Prov från hovarna togs också för analys av fuktighet och kemisk sammansättning. Innehållet av järn och zink var högre hos de hästar som fått en begränsad giva men det var inte någon skillnad i kväve- och vatteninnehållet. Hovproverna testades också för några kvalitetsmått som t ex kompressionsförmåga och elasticitet men dessa egenskaper påverkades inte av utfodringsstrategin. Kvalitetsmåtten verkade inte heller ha någon koppling till hovarnas näringsämnessammansättning (kväve, zink och järn).

Sammanfattningsvis visar studien att hovarnas tillväxthastighet och storlek påverkas av energi- och näringsintag men att kvalitén i övrigt verkade vara opåverkad."

Vikten var 100 kg vid studiens början.

Fodret bestod av smb.rp 16 % /kg.ts.

Tabell.

                                                                 Begränsad giva                  Fri tillgång

Foderintag (kg/dag)                                 1,45                                    4,07

Viktförändring (kg/dag)                            0,08                                    0,44

Mankhöjd (cm)                                         0,01                                    0,04

Hovtillväxt (mm/dag)                                0,25                                    0,38

Förändring i sulytan (cm²)                       2,56                                    4,66

Text: Professor Anna Jansson, SLU.

Från Foderbladet Häst nr 3/15.

VIKTEN AV HOVVÅRD

Som hästägare bör man veta vikten av en regelbunden och noggrann hovvård.

Genom den enorma belastningen som hoven utsätts för när hästen travar eller galopperar bör hovställning och vinklar vara korrekta, rätt hovställning ger bra cirkulation i hovarna.

Om hästen får för lång tå leder det säkert till en hovspricka, därav vikten av regelbunden hovvård.

TÄVLINGSHÄSTAR

När hästen travar i tävlingstempo uppskattas belastningen på hoven uppgå till ca ett och ett halvt ton. Vid tävlingsgalopp sätts också ett ben ner först vilket ger ungefär samma belastning på hoven som vid travtävlingstempo.

HOVENS VINKLAR

När det gäller hopphästen, i upphopp och landning efter ett hinder, fortsätter hästen med det asymmetriska rörelsemönster som den har i galoppen före hindret så blir belastningen på benen olika hög. Det framben som landar först sätts i marken närmast hindret medan det ledande frambenet landar något senare.

När hästen hoppar är belastningen på varje framben motsvarade omkring 1,5 gånger hästens kroppsvikt. Vinkeln i kot- och hovled var mer extrem i det följande frambenet vilket tyder på ökad belastning på senorna. 

Hastigheten vid landning efter hindret är mellan 14 - 25 km/tim, framhovarna hade något lägre hastighet vid landningen än bakhovarna. 

NÅGRA AV HOVENS SJUKDOMAR

Hovböld är en rätt så vanlig åkomma som oftast uppkommer plötsligt och visar sig genom att hästen blir kraftigt halt. Vanligaste stället är höger fram. Se länk.

Det går att förväxla hovböld med hovbensfraktur. Diagnos ställs med röntgen. Hovbroskförbening förekommer mest hos tyngre hästar och uppstår oftast genom felvinkling på hoven. Här är en erfaren hovslagare bästa hjälpen.

Fel verkade och förvuxna hoven där inte strålen når marken kan orsaka cirkulationsstörningar i hovarna och upp i benen. Felvinklade hovar kan orsaka lungblödning genom att nedslagsstöten då tas upp av bogbladets muskler vilka fungerar som stötdämpare för lungorna så den inte skall skadas.

Ofta leder vanvårdade hovar till inflammation i djupa böjsenan och hovbensbursan eller hovbölder och så kallar man alla diverse problem hästen får med hovarna för fång.

Visst, en vanvårdad hov leder till att det utvecklas inflammation, laminitis, men man får skilja på ursprunget till symptomen eftersom det krävs skilda behandlingar för den insulinorsakade inflammationen och den från vanvård eller felutfodring.

FRÅGA OCH SVAR FRÅN TIDNINGEN HIPPSON

Är puls vid kotan alltid tecken på fång?
Så här i fångtider är det väldigt lätt att man blir vettskrämd av alla larmrapporter om fång och man får många "goda" råd av bekantskapskretsen som kanske gör mer skada än nytta. Jag skulle vilja ha utrett en gång för alla: Kan det vara helt normalt att känna pulsen nere vid kotorna?

Några jag känner påstår att det INTE ska kännas någon puls där! Men så läste jag en artikel här på Hippson av Ove Wattle där han säger att de flesta hästar har puls då och då på betet UTAN att det behöver vara farligt!? Är det verkligen så? Och varför får de puls?

Min stallvärd skrämde mig genom att ringa en kväll och berätta att alla tre hästarna i stallet hade puls och att vi kanske borde stänga betet. Men min häst har kännbar puls hela tiden, dock inga andra symtom. Han är pigg och glad, helt oberörd och rör sig lätt och bra som vanligt. Vad ska jag tro?

---

Vet. Maria Wikströms svar:

Hej!
Hästen har blodkärl på in- och utsidan på bakre delen av kotan på alla fyra ben.
Det är helt naturligt att man känner hästens puls där om man känner noga. På de flesta hästar känns den bara svagt och man kan få känna en stund för att uppfatta pulsen.
Pulsslagen känns olika tydligt på olika hästar. Det är därför bra om man vet hur ens egen häst känns för att kunna avgöra om den har ökad puls eller ej.

Om hästen får en inflammation i hovarna, till exempel vid fång eller om den har en hovböld, kan man känna pulsslagen mycket tydligare än vanligt. Blodkärlen blir då ofta något vidgade och pulsen är mer markerad.
Om ett ben avviker mot de andra i pulsstyrka kan man också misstänka att någon process är på gång i hoven.

Pulsstyrkan vid kotan kan också helt normalt variera något på samma häst.
Man kan alltså inte bedöma om hästen har fång enbart med hjälp av pulsslagens styrka utan även väga in andra symtom som till exempel onormalt ökad värme i hovarna, ömhet när hästen går på hårt underlag, hälta vid vändningar, ovillighet att röra sig med mera.

Hälsningar
Maria Svenning

FÅNG – VÅRENS STORA ”EPIDEMI”

men nu för tiden en åretruntepidemi.

Översättning från en artikel skriven av journalisten Linda Chamberlain. Hela artikeln på engelska hittar du under länken här nedan.

Jamie Jackson - hovslagaren som blev hovvårdare – säger; fång är en epidemi av sådana proportioner att det finns en hel industri som drar nytta av hästarnas lidande men som misslyckas med att bota dem. Veterinärer, hovslagare och läkemedelsföretag tjänar stora pengar genom att behandla fångsymptomen utan att ta reda på vad som triggar igång sjukdomen, men man fortsätter att ignorera orsaken, säger Jackson. Under tiden får hästarna fortsätta lida och ägarna fortsätter kämpa och hitta behandlingar bland alla motstridiga råd.

Jamie Jackson som driver hovvårdskliniker i USA lär ut konsten att verka hovar vilket görs med hjälp av hovar från slaktade hästar. Av de hundratals hovar som används varje år är det ytters få som inte visar några tecken på kronisk fång och många hovar visar på otroligt lidande hos hästen.

Kronisk fång är något som ofta går relativt obemärkt förbi tills hästen blir akut sjuk vilket kan leda till döden om den inte hanteras på rätt sätt. Ofta när vi möter en ny kund och pratar om de första tecknen på kronisk fång så visar det sig att ägaren sett symptom under lång tid men förstod inte vad problemet var. Men huruvida fång är en epidemi eller inte så är en sak säker säger Jackson och det är att fång är en framkallad sjukdom och han har heller inte sett fång under sina iakttagelser av vilda hästar.

SYMPTOM PÅ INFLAMMATORISK SJUKDOM
I sin bok ” Laminitis – An Equine Plague of Unconscionable Proportions”, ger han sjukdomen en ny vinkling, han säger att hela hästen har en inflammatorisk sjukdom. Det handlar inte bara om hoven, det börjar i tarmen och kan dyka upp på många ställen i kroppen i form av symtom som artrit, klåda allergi, bölder eller nässelutslag/nässelfeber. Vanliga hovproblem såsom hovröta och hålväggar säger han, är symptom på fång och ändå behandlas de isolerat och utan hänvisning till orsaken.

SÅ VAD ÄR DÅ GRUNDORSAKEN TILL FÅNG? 
SKRÄPFODER - den viktigaste grundorsaken är det skräpfoder vi människor låter hästen tugga i sig och som hamnar i tarmarna och som inte hör hemma där.
GRÄSET - det är för sött, för rikt på sockerarter och han säger "det finns inget säkert bete åt hästar."

VACCINATIONER, ANTIBIOTIKA, STREOIDER.
VACCIN – orsakar låggradig inflammation i kroppen genom sin negativa påverkan på immunsystemet.

KEMIKALIER - såsom ogräsmedel, gödningsmedel och fungicider orsakar fria radikaler som lägger sig i bindväven.
JUNK FOOD - hinkar och säckar med varierande doftande saker som produceras av ”flera miljoner kronor foderindustrin” orsakar oftast en störd tarmflora och kan utveckla hormonella störningar hos disponerade individer.

VAD BÖR DU GÖRA OM DU MISSTÄNKER FÅNG
STOPPA ALLT! Stoppa all medicinering, avmaskning, ta bort allt du har i form av fodermedel, var speciellt försiktig med gräs. Före midsommar är det viktigt att vänja in hästen med gräs någon timme för att sedan fodra med hö. Du bör komma i kontakt med en hovvårdare för att få vägledning i att inrätta en mer naturlig livsstil för din häst, en bättre kost och en helande verkning.

Du bör även kontakta din veterinär naturligtvis för att få en diagnos.

FÅNGPAKETET

Jag har valt dessa tre produkter för att i första hand behandla inflammation och immunsystem. Man bör naturligtvis anpassa fodret. Om det visar sig att hästens fångsymptom är orsakad av hormonell obalans behandlar man senare det systemet.

Glöm inte vikten av för rasen anpassad utfodring.

Men, kom ihåg, inga produkter i världen fungerar om hästens hovar är vanvårdade.

TILL WEBBSHOP

Här kan du läsa om de olika produkterna.

Behandling för hormonellt orsakad laminitis ser du här.

Höger fram drabbas oftast av belastning

Länk till artikeln 

HÄSTENS CIRKULATIONSSYSTEM

CIRKULATIONSSYSTEMET

Hästen föds med en gräns för maximal hjärtfrekvens och den kan inte höjas genom träning. Den normala hjärtfrekvensen är 25-40 slag per minut och den mängd blod som pumpas ut per hjärtslag kallas hjärtats slagvolym. Hjärtfrekvensen kan öka upp till 240 slag per minut i arbete. Hästens blodvolym är 40-50 liter och hjärtat kan pumpa upp till 500 liter per minut. Hjärtat väger upp till 6 kg eller 1 % av kroppsvikten.

Hjärtats vänstra kammare pumpar blodet via aorta, ut i stora kretsloppet som försörjer så gott som alla celler. Hjärtats högra kammare pumpar blodet ut i lilla kretsloppet, via lungpulsådern till lungorna. I lungornas kapillärer syresätts blodet, som sedan transporteras ut i kroppen, samt avger koldioxid till utandningsluften.

Blodet återvänder från lilla kretsloppet via lungvenerna, till vänstra förmaket och vidare till vänster kammare. Innan blodet återvänt till aorta har det alltså passerat hjärtat två gånger. En gång genom den högra och en gång genom den vänstra kammaren.

I det stora kretsloppet finns det syresatt blod i artärerna och syrefattigt i venerna. I lilla kretsloppet är förhållandet precis tvärt om. Det finns ingen direktförbindelse från hjärtats vänstra till dess högra sida. Man får därför betrakta hjärtats halvor som två skilda pumpar, som är kopplade efter varandra, det vill säga, i serie, i blodomloppet. Via elektriska impulser från sinusknutan i hjärtat, genom sympatisk och parasympatisk nervstimulering (från hjärna och hjärnstam), kan hjärtrytmen förändras och ge en ökad respektive minskad hjärtfrekvens.

När hästen tränas blir hjärtat starkare, uthålligare och effektivare på att pumpa ut blodet och ju mer blod som transporteras ut till musklerna ju mer kan förbränningen öka och därmed prestationsförmågan. 

BLODKÄRLEN – ETT SLUTET RÖRSYSTEM

Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Sin rörelseenergi får blodet huvudsakligen från hjärtat. Artärer kallas de blodkärl i vilket blodet strömmar bort från hjärtat. Artärerna delar sig ju längre bort de kommer från hjärtat. Till slut kommer man till hårrörskärlen - kapillärerna.

Kapillärerna bildar ett nät med ytterst täta maskor. De flesta celler i organismen ligger nära (inom 20 μm) någon kapillär. Endast broskvävnad, epitelvävnad inklusive hår och naglar, ögats glaskropp och hornhinna saknar kapillärer. Genom kapillärernas tunna väggar utbyts ämnen som t ex syre, näringsämnen och slaggprodukter mellan blodet och vävnadsvätskan. 

Från kapillärerna återvänder blodet till hjärtat via venerna. Venerna som kapillärerna övergår i är små från början men förenar sig till allt färre men större vener ju närmare hjärtat de kommer.

Blodomloppet är organismens transportsystem. Det sörjer för att vävnaderna får näring av bl a syre, glukos, fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineraler. Det sörjer för att förbränningsprodukter som koldioxid, urinsyra, mjölksyra, kreatinin och oorganiska slaggprodukter transporteras bort. Vidare transporterar blodet kemiska budskap som till exempel hormoner. Blodet jämnar ut temperatur-, surhets- och andra skillnader som förkommer mellan olika kroppsdelar.

Blodcirkulationen regleras från förlängda märgen och bryggans nedre del. Där finns hjärnans vasomotoriska centrum. Order från det vasomotoriska centrumet till hjärtat och blodkärlen går i första hand via det autonoma nervsystemet som delas upp i sympatiska och parasympatiska system.

Lymfcirkulationen

Till skillnad från det cirkulatoriska systemet är lymfsystemet inte ett slutet system och har ingen central pump. Lymfan rör sig långsamt och under lågt tryck, mest beroende på att skelettmusklernas rörelse pressar lymfan framåt i lymfkärlen, alltså till de lymfknutor där lymfan skall passera och bakterier skall förstöras av de vita blodkropparna. 

Den renade lymfan går vidare i lymfsystemet mot den plats i kroppen där den tömmer sig i blodet.

Till de lymfatiska organen räknas bland annat lymfknutor, mjälten och thymus, tonsillerna och benmärgen. Levern är ett av våra viktigaste reningsorgan. Om leverfunktionen är bra så kan den göra ett fantastiskt jobb med att hålla blodet rent från gifter och avfallsprodukter.

Försämrad lymfcirkulation

Om levern är överbelastad så påverkar detta alla kroppens organ negativt. I längden kan det leda till överbelastade lymfknutor vilket då försämrar lymfan- och lymfkörtlarnas funktion. En försämrad lymfcirkulation kan orsaka svullnader genom att överskottsvätskan inte klarar av att rensa bort slaggprodukterna från infektionen, då samlas de upp i bindväven och blir med tiden fibroser. Fibrosen är förtätningar i vävnaderna och vävnaderna växer ihop med hud och bindväv där den stagnerad vätskan stannat.

Ett relativt vanligt symptom på dålig lymfcirkulation är lymfangit. I de flesta fall rör sig om ett småsår på benen som orsakar en infektion. Varför vissa hästar lättare får en infektion i lymfkärlen i benen kan bero på dålig cirkulation i både blod- och lymfkärl och nedsatt immunförsvar.

Långvarig lymfangit orsakar så kallat "elefantben" hos hästen vilket då beror på att den inflammerade vätskan stangerat och det bildas fibroser i vävnaderna.

NÅGRA SYMPTOM PÅ CIRKULATIONSSTÖRNINGAR

Blodcirkulationen ökar i samband med muskelansträngning. Det sympatiska nervsystemet stimulerar hjärtverksamheten och drar samman de små artärerna i huden och inälvorna så att de arbetande musklernas behov av blod tillgodoses.

Är hästen stressad och spänd försämras cirkulationen. Det syresatta blodet kommer inte ut till muskler och bindväv vilket orsakar att mjölksyra och slaggämnen blir kvar och orsakar smärta.

Blodets fördelning i olika organ beror på de små kärlens antal och diameter. Bäst märks förändringen under muskelarbete. I vila går endast 15 % av hjärtats minutvolym till skelettmusklerna men vid hård ansträngning kan det röra sig om 80-90 %. Hudens blodcirkulation ökar samtidigt för att kunna transportera bort den värme som uppstått vid muskelarbetet.

En dålig cirkulation orsakar störningar i hästens vätskehushållning och svettningsprocess.

En foderstat innehållande för mycket fett och protein fodrar mycket syre i förbränningen och en dålig förbränning orsakar att stora mängder slaggämnen blir kvar i systemet. Slaggämnena fraktas runt med blodet och gör det tjockt och trögflytande och dåligt syresatt.

Dålig cirkulation och försämrad syresättning orsakar ofta höftleds- och knäförslitningar vilket är vanligare när genomblödningen är försämrad i de stora gluteusmusklerna och bindvävshinnorna.

Om blodets syrehalt minskar eller koldioxidhalten ökar så höjs blodtrycket och cirkulationen försämras. Njurarna kan producera ämnen som påverkar blodcirkulationen och om de får för lite blod utsöndras renin som bidrar till att höja blodtrycket i de stora artärerna för att därigenom öka blodtillförseln till njurarna.

Vid ansträngning ökar blodtrycket i lungorna dramatiskt hos hästar. Det gör att blod- gasbarriären inte klarar samma påfrestning i kapillärerna och risken att lungkapillärerna sprängs ökar avsevärt.

Om hästen har dålig blodcirkulation i bog- och bakbensmusklerna så påverkar det cirkulationen hela vägen ner till hoven.

Hoven är mycket rik på blodkärl och om cirkulationen inuti hoven är dålig så torkar den inifrån och hästen får hovsprickor. Likaså kan en dålig hovcirkulation orsaka inflammation i den djupa böjsenan och tillhörande bursa. 

CIRKULAFOR

Burk om 1 kg

• Cirkulafor är smärtlindrande och främjar cirkulationen i hela kapillärsystemet
• Cirkulafor är ett vävnads- och cirkulationsstärkande medel som verkar läkande vid skador och inflammationer i mjukdelar, bindväv och skelett genom att tillföra friskt, syresatt blod till det skadade området.
• Cirkulafor främjar framför allt cirkulationen i kapillärerna vid försämrad genomblödning i t ex muskulaturen.
• När hästen har träningsvärk, mjölksyra, korsförlamning eller annan muskelvärk är Cirkulafor verksamt genom att öka transporten av blod till det drabbade området. Det är verksamt vid inflammation i senskidor, benhinnor, nerver, bindväv och hovar.
• Cirkulafor befrämja en god cirkulation ända ner i hoven.
• Cirkulafor understödjer cirkulationen i hela ”bakvagnen”.
• Vid lymfangit, kombinera Cirkulafor och Immufor.

TILL WEBBSHOP

SPRINGMASK

KLIAR DET I STJÄRTEN…?

Tarmparasiten Enterobius vermicularis, i dagligt tal kallad springmask, drabbar allt fler och framför allt barn i olika åldrar. Antalet drabbade har ökat explosionsartat de senaste åren.

Har det kliat lite extra i rumpan? Det kan bero på springmask, för enligt en kartläggning så har springmask ökat med hela 40 procent sedan 2010. Springmaskplågan verkar fortsätta att öka, samtidigt som den receptfria medicinen är slut. Det har varit tomt över hela landet eftersom företaget som levererar medicinen haft produktionsproblem (2018).

Johan Lindh, som är parasitolog på Uppsala Universitet, uppskattar antalet drabbade här i Sverige till omkring 200 000 varje år, mestadels barn. Men allt tyder på att fler och fler drabbas av den ofarliga* men otrevliga lilla masken som kan leda till klåda i anus och sömnbesvär eftersom det är under natten det kliar som värst.

– Jag tror att en del har att göra med ett det är ganska mycket springmask i samhället och att det har ökat sakta år efter år och nu är det som att vi har nått någon kritisk punkt. För ju fler det är som får springmask så är det också fler som kan smitta. Sen är det också barn som oftast får springmask, och ju fler barn det är på förskola eller fritids, desto större är risken eller chansen att få springmask.

*OFARLIG 

Sparsam infektion av springmask behöver inte ge några märkbara symptom men vanligt är nattlig störande klåda från anusområdet. Beroende på mängden mask kan den ge magsmärtor, illamående och kräkningar. Springmask kan också orsaka klåda i slidöppningen hos flickor och kvinnor. Slemhinnan i slidan blir då röd, irriterad och svullen. Vuxna maskar som vandrar in i slidan utanför analregionen kan ge vulvit (klåda i huden ovanför könsorganet hos kvinnor/flickor) och uretrit (inflammation i urinröret).

Klådan runt ändtarmsöppningen kan leda till rivsår med risk för utveckling av svinkoppor.

ENTEROBIASIS

Massiv infektion som främst ses hos barn kan orsaka appendicit, anemi, allergisk dermatit, nässelutslag, andra hudutslag, allergier, dåligt hår, näringsbrister, matsmältningsbesvär, svaghet utan uppenbar anledning på grund av att masken livnär sig på de näringsämnen kroppen själv behöver, viktminskning trots normal aptit, diarrè och humörförändringar.

Giftiga ämnen som utsöndras av springmask orsakar förändringar i blodet som reducerat hemoglobin och ökade nivåer av eosinofiler*. Trots kunskap om sjukdomen och bra svar på terapi så kan en infektion hos en person i dåligt skick orsaka förgiftning av organismen.

*Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som ansamlas i inflammerad och infekterad vävnad och avger giftiga substanser för att oskadliggöra parasiter som är för stora för att fagocyteras (ätas upp). De ökar i antal vid allergiska reaktioner och vid parasitinfektioner.

KAN MAN GÖRA NÅGOT SJÄLV FÖR ATT UNDVIKA SMITTA?

Ja, förutom tvål, vatten, noggrann hygien tvätta händer hålla naglar kort och inte klia sig i stjärten är viktigt att komma ihåg.

Blötlägg all tvätt i hett vatten och låt den ligga cirka 30 minuter innan de tvättas i flytande såpa eller annat tvättmedel vilket är mycket effektivt för att få bort smittan ur kläder och sängkläder.

Vissa människor verkar drabbas lättare och får återkommande maskangrepp. Det är viktigt att den inre miljön och tarmfloran är hälsosam då får inte parasiter så lätt fäste. Viktigt att tänka på att socker och vetegluten orsakar en felaktig tarmflora och maskarna trivs i förorenad miljö. De lever på den ruttna och jästa ”maten” samt även (förorenat)blod.

Naturligtvis bra kost, vitaminer och mineraler en viktig del i att förebygga för maskangrepp. Vikten av ett starkt immunförsvar är extra nödvändigt speciellt för de barn som vistas i den typ av miljö som är mest drabbad av springmasksmitta. Röda livsmedel som rödbetor, morot blåbär och lingon är bra att äta eftersom den röda färgen dödar maskarna.

Man bör också försöka plocka bort de maskar som kommer ut ur ändtarmen och det är ju oftast på kvällen som honorna kommer ut för att lägga ägg.

MSM

MSM ett naturligt kosttillskott

Ett kosttillskott som man har gjort en av de mest fantastiska upptäckterna om gjordes på MSM och dess anti-parasitiska verkan mot bland annat springmask. MSM har förmågan att göra tarmen till en ogästvänlig miljö för parasiter. De får inte fäste på slemhinnorna och kommer inte att kunna lägga ägg heller.

Ett växande antal naturläkare uttrycker bekymmer om parasiter. Det blir allt tydligare att de kan vara en kontinuerlig förgiftningskälla som kan spridas i hela kroppen och påverka immunförsvaret. Det är en spännande tanke att MSM kan vara naturens ursprungliga sätt att skydda oss mot parasiter.

Läs länk om MSM

VITLÖK

Den fantastiska vitlöken

Vitlök har använts som huskur för bland annat parasiter världen över i olika kulturer sedan urminnes tider. Och det är inte en slump att man använt sig av just vitlök då den har stark effekt som svamp- och bakteriedödande. Vitlök är också mycket effektiv mot springmask och tar effektivt död på den. Därför bör man, om man drabbats konsumera vitlök i större mängder. Gärna rå vitlök som pressas men det går också att använda det i matlagning. Vitlök tar springmask, spolmask och hakmask.

Vitlök tar också död på levande maskar som kan finnas längre upp i tarmen. Fortsätt med vitlök regelbundet även några veckor efter smitta. Det är också säkert för barn att äta vitlök

VITLÖKSTABLETTER FÖR SMÅDJUR

Vitlökstabletter (Allium Sativum) finns i tablettform för smådjur. Innehåller 200 tabletter

KOLLOIDALT SILVER OCH SILVERCREME

Antiinflammatorisk och antiseptisk Kolloidalt Silver och Silvercreme

Vuxna springmaskar kan orsaka klåda i slidöppningen hos flickor och kvinnor när masken tar sig in i slidan och orsakar röda och svullna slemhinnhinnor och när de vandrar runt i området kan de orsaka vulvit (klåda i huden ovanför könsorganet hos kvinnor/flickor) och uretrit (inflammation i urinröret).

Klådan runt ändtarmsöppningen kan leda till rivsår med risk för utveckling av svinkoppor.

Allergi och hudproblem av olika typer kan också uppstå som en följd av springmaskangrepp.

För att lindra besvären i underlivet så kan man spruta upp Kolloidalt Silver, KS, i slidan genom att använda en liten spruta som man fyller med rent KS. Kan göras flera gånger om dagen så länge det finns besvär. Det är också antiseptiskt att badda underlivet med KS för att förhindra en bakterieinfektion med svinkoppor som följd.

Silvercremen är mjukgörande och pH reglerande och kan strykas utvändigt kring anus samt regionen omkring slidan och den är antiseptisk.

Det finns naturligtvis många fler naturmedel att tillgå för att få bukt med springmask, här berörs de vanligaste produkterna.

TILL WEBBSHOP

Vikten av näringsriktig mat

Vikten av en frisk tarmflora

Läs om MSM

Sveriges Radio om maskplågan