DJURFODER ELLER AVFALL

DJURFODER ELLER AVFALL

Visst förtjänar dom det bästa...

Nästa gång du köper hundmat och kattmat i din affär, ta ett steg tillbaka och titta! Vad du ser är en oerhört stor marknad där konkurrensen är stenhårt mellan de olika tillverkarna. I den hårda kampen om marknadsandelar får kvalitet och riktig näring ofta stå tillbaka för ekonomiska vinster eftersom man hela tiden letar efter billiga råvaror och efter kemiska tillsatser som gör fodret tilltalande i färg, smak och konsistens. Tillverkare är mycket uppfinningsrika på att "koka ihop" recept med billiga råvaror från utdömda delar av djur som inte får användas till människoföda.

Djurfodren består av animaliska biprodukter som behandlas till "framställda produkter". Vanligtvis kommer biprodukterna högt upp på listen, vilket innebär att dom utgör en stor del av proteininnehållet i produkten. Den här typen av köttbiprodukter ₁hydroliseras för att göra det mer lättsmält. Sedan gör man en produkt som luktar och smakar bra samt ser bra ut, lukt och smak för djuren, lukt och utseendet för ägaren. Tekniken att göra om avfall är mycket avancerad  Slutligen skriver reklamfolk etiketter och broschyrer som döljer mer än de informerar.

Animaliska biprodukter enligt SJV

Animaliska biprodukter är sådant från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till framställda produkter. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda som livsmedel, samt naturgödsel. Av animaliska biprodukter kan utvinnas till exempel kött- och benmjöl, fett och gelatin avsett för foder eller tekniskt bruk. Sällskapsdjursfoder och organiska gödningsmedel tillverkas ofta av animaliska biprodukter, och kosmetika och medicintekniska produkter innehåller också ofta produkter av detta slag.

Framställda produkter
Framställda produkter är produkter som tillverkats genom en eller flera behandlingar, omvandlingar eller steg i bearbetningen av animaliska biprodukter. *Exempel på framställda produkter är bearbetat sällskapsdjursfoder, olika typer av organiska gödningsmedel och garvade hudar.

Anläggning för lagring av framställda produkter

En lagringsanläggning för framställda produkter är en anläggning där till exempel fiskmjöl, köttmjöl eller bearbetad naturgödsel lagras i väntan på slutanvändning. Framställda produkter är produkter som framställts genom en eller flera behandlingar, omvandlingar eller steg i bearbetningen av animaliska biprodukter. Anläggningar som redan är godkända som tillverkare av foder behöver inte något ytterligare godkännande om inte lagret ligger på en helt annan plats än fodertillverkningen.

Anläggning som tillverkar sällskapsdjursfoder 
En anläggning som tillverkar sällskapsdjursfoder av obearbetade animaliska biprodukter som till exempel slaktbiprodukter eller fiskrens. Det finns fem olika typer av anläggningar:

• tillverkning av bearbetat sällskapsdjursfoder
• tillverkning av tuggartiklar
• tillverkning av obearbetat sällskapsdjursfoder
• tillverkning av konserver
• tillverkning av aromatiska inälvsprodukter

ETT KEMISKT KALAS

*Några axplock på framställda produkter som används i sällskapsdjursfoder

Ris, majs, vegetabiliskt protein, betmassa, cellulosa, torkad kyckling i form av mjöl, köttmjöl, torkat fjäderfäprotein, kalkon, torkad lax - i form av köttmjöl, fjäderfäolja, fjäderfäsås, laxolja, ₂torkade hela ägg, animaliskt fett, fiskolja, torkat griskött, grevar (torkade) proteinhaltiga rester av nedsmält djurfett, animaliskt protein (₁hydroliserat), kycklinglever sillprotein, torkad fågel, animaliskt fett, torkat fläskköttsprotein, ₁hydrolyserat animaliskt protein, fiskolja, ₂äggpulver, ₁skaldjurshydrolysat (innehåller glukosamin), taurin, ₁hydrolysat från brosk, fågelmjöl, ₁hydrolyserat fågelprotein, fågelfett, digestive (inälvor), kycklingdigestiv (inälvor), laxolja, fjäderfähydrolysat, jäst, fröoljor, FOS, MOS, alger, citronsyra, äpplen, potatis i olika former, örter, annan frukt, vetegluten, näbbar, klövar, horn och sjuda delar mm.

₁ Hydroliserat protein

Att något är hydrolyserat betyder att det är sönderdelat med hjälp av vatten. Hydrolys är en kemisk process där man använder enzymer, saltsyra, kokning eller jäsning för att på så sätt bryta ner proteinet, som kan vara vad som helst, till mindre beståndsdelar. Proteinet är totalt nedbrutet och man kan säga att det inte innehåller något protein från källan men det är ändå protein; ett billigt sätt att höja proteinvärdet på fodret.

₂Ägg

I de flesta husdjursfoder finns äggpulver. Man har konstaterat att ägg där ruvning påbörjats (kycklingembryon, bakterier, rester av äggskal och hönsgödsel), samt rester av cancermisstänkta meciciner, nämligen sådana som tillhör gruppen Furacolidon (mot coccidios - en hönstarmsjukdom) och Nikarbacingruppen (mot fjäderfäpest), som i massuppfödningen hällts i hönsens foder kan hittas i den slutliga produkten.

*Utvalda, lättsmälta proteiner med högt biologiskt värde i en naturlig och organisk form gör dem mer biologiskt tillgängliga säger fabrikenterna.

Vitamin- och mineralmix.

Tekniska tillsatser:
Antioxidanter, EG-tillsatser, konserveringsmedel, BHA, BHT, Etoxyquin, mm.

Idag behöver fodertillverkare inte ange de kemikalier som råvaruleverantören använt sig av. På förpackningen står det ofta bara om de själva har tillsatt någon substans. Det är tillåtet att tillsätta konserveringsmedel i hund och kattmat som enbart får finnas i ytterst små mängder i människoföda på grund av mycket stora hälsorisker.

Födoämnesallergi

Födoämnesallergi drabbar inte bara oss människor utan även våra husdjur; hästar, hundar och katter. Vi påverkas av marknadsföringen när det gäller djurfoder och djuren blir bara sjukare och sjukare. Om det pelleterade foder vi köper till våra husdjur vore så bra som reklamen säger så kan man undra varför medellivslängden på husdjuren blir kortare och kortare. De drabbas av allehanda välfärdssjukdomar precis som människan.

I dagens högt utvecklade och moderna samhälle borde kunskapen om vad människor och djur skall äta också vara högt utvecklad, i stället låter vi oss lura att köpa produkter som utlovas innehålla ”allt i rätta proportioner”. Man kan ju undra hur vi och våra djur överlevt innan den fabrikstillverkade kokkonsten uppfanns.

Allergihitlistan

• Nötköttbiprodukter och bearbetat nötköttprotein.         
• Mjölk och mejeriprodukter.
• Jäst, foder med jästinnehåll.                                         
• Majs och majsoljor.                                 
• Fläsk i varje form.
• Kyckling och kalkon fodrade med en kemisk mix
• Ägg - hela eller torkade.
• Fiskmjöl, fiskolja.
• Vetegluten, vetebiprodukter, vetegroddsolja.

"Nötkött"

Kött förekommer i många skepnader och former, och det är den värsta av alla produkter, med bred marginal, som ger allergier. Kött är ju kött tror man! Stekar och rostbiff, vad menas med skepnad och former? Förmodligen serverar inte många sina djur prima utskuren biff. Det är mer troligt att du ger dem komersiella skapelser, som innehåller utdömda delar från djuret och biprodukter.  Det är de typiska formerna av kött som används vid tillverkning av torrfoder, halvtorra foder och burkmat, men även belöningsgodis och tuggben i olika former, även köttmjöl och benmjöl kommer från samma källa.  Om din hund är allerigsk mot bearbetat koprotein, är diabetiker och står på insulin som kommer från kor kan det innebära att hunden får en allergisk reaktion från insulinet och samma sak om hunden får sköldkörtelhormon som kommer från kor. Man får även se upp med pälsförbättringsmedel som innehåller produkter från kor.

Några Symptom

• Klåda, eksem, svamp mellan tårna
• Hotspots med rött kött
• Tappar den päls
• Beteendestörningar
• Epilepsi
• Kroniska luftvägsinfektioner
• Förstoppning, diarré, analsäcksinflammation
• Kronisk hepatit, kronisk pankreatit
• Nedsatt leverfunktion
• Diabetes
• Sköldkörtelsjukdomar
• Njur och blåslidande, njursvikt
• Kräks hunden
• Magrar hunden
• Enzymbrist (trypzin) som visar sig i form av att djuret äter sin egen avföring
• Vitamin och mineralbrist
• Sjukdomar i gentialierna
• Ögonsjukdomar
• Ökad risk för parasitangrepp
• Har tiken besvärliga löpningar
• Har hanhunden fertilitetsproblem

Är då svenska hel hund- och kattfoder riskfria?

Ja det vet enbart fodertillverkarna själva. På grund av sekretessen kring djurfoder, (för deras ekonomiska intressen) kan man ju inte få en riktig innehållsförteckning.  Otaliga rapporter angående hundfoder kommer årligen, men ingen verkar bry sig. Man köper oftast det som marknadsförs bäst och är lämpligast att utfodrar med, sedan funderar man på vad det är för fel på djuren som får den ena sjukdomen efter den andra, eller ligger och slickar tassarna oavbrutet. De flesta människor vill ge sina husdjur foder som är lätt att servera. Att ge husdjuren den här typen av foder kan kosta mer i längden i form av dyra veterinärräkningar än att ta det besväret och laga djurens mat själv från tjänliga råvaror.

Studier

Hundar som enbart får fabrikstillverkat foder dör i regel 5 år tidigare än hundar som får hemlagat foder. Det har den australiensiske veterinären Ian Billinghurst konstaterat efter att genom studier kunnat notera en en ökning av sjukdomar hos hundar. Den ökning av svåra sjukdomar som Billinghurst konstaterade är cancer, reumatisk, lever och njussvikt och det hos relativt unga djur. När han rådde hundägaren att överge det fabriikstillverkade fodret och ge hemlagat foder förbättrades deras hälsa dramatiskt.

Studiern om Pottengers katter

                                        https://www.youtube.com/watch?v=wGlSK39ZnCw

 Det är en mycket sevärd studie om hur flera generationer katter förändrades på grund av dåligt foder. I en studie var det en grupp katter som utfodrades med två tredjedelar rått kött, en tredjedel av opastöriserad mjölk och torskleverolja,

Den andra gruppen fodrades med en diet på två tredjedelar kokt kött, en tredjedel opastöriserad mjölk och torskleverolja.

Katterna som matas en rå köttdiet var friska medan katterna matades den kokta köttdiet utvecklat olika hälsoproblem.

I slutet av den första generationen började katterna att utveckla degenerativa sjukdomar och blev ganska lat. I slutet av den andra generationen hade katterna utvecklat degenerativa sjukdomar i mitten av livet och började förlora sin samordning.

I slutet av den tredje generationen katterna hade utvecklat degenerativa sjukdomar mycket tidigt i livet och en del är födda blinda och svag och hade en mycket kortare livslängd. Många av de tredje generationens katter kunde inte ens producera avkomma.

Det fanns ett överflöd av parasiter och ohyra medan hudsjukdomar och allergier ökat från en förekomst av fem procent i normala katter till över 90 procent i den tredje generationen av bristfälliga katter.

Kattungar i den tredje generationen överlevde till sex månader. Skelettet blev mjuk och följsamt och katterna led av negativa personlighetsförändringar. Hanar blev foglig medan honorna blev mer aggressiv. Katterna led från de flesta degenerativa sjukdomar som uppstått inom humanmedicinen och dog ut helt av den fjärde generationen. 

VET DU HUR MYCKET SOCKER DITT FÄRDIGFODER INNEHÅLLER??

Här får du en ide om sockerinnehåll i de färdiga industritillverkade hundfodren och hur du själv kan räkna ut innehåll av socker i det färdigfoder du använder.

NÄRINGSBALANS

Fodertillskott för din hund och katt 500 g

Köp här

ENZYMER

ENZYMER ÄR SUBSTANSER SOM GÖR LIV MÖJLIGT FÖR ALLA LEVANDE VARELSER

60 kapslar - kapseln kan öppnas och innehållet strös på mat eller foder

Födoämnesenzymer - Matsmältningsenzymer

De flesta människor vet egentligen inte vad enzymer är för något. En del vet endast att det är något som omvandlar socker till stärkelse och alkohol i maten som vi fryser.

I förpackad fryst mat förstörs enzymerna genom att den doppas i kokhett vatten, inte så att den kokar, men tillräckligt for att inaktivera enzymerna.

Enzymer är oberoende molekyler som har en speciell roll att fylla. Enzymer är substanser som gör liv möjligt. De är nödvändiga för alla kemiska reaktioner som händer i den mänskliga kroppen. Inget vitamin, mineral eller hormon kan göra något arbete utan enzymer. De är grovarbetare som bygger upp våra kroppar från proteiner, kolhydrater och fett.

Det finns tre sorters basenzymer; de metaboliska-, matsmältnings- och födoämnesenzymer

1.   De metaboliska enzymerna driver kroppens alla funktioner.                            

De metaboliska enzymerna är ingenjörerna som verkar i kroppen, våra lungor kan till exempel inte transportera bort koldioxiden utan hjälp av enzymer. En kvinna kan inte bli gravid utan hjälp av en serie enzymreaktioner. 80 % av vår DNA kod är knyten till enzymer.

2.   Matsmältningsenzymer produceras av pankreas.

Matsmältningsenzymerna spjälkar maten vi äter. Matsmältningen är en systematisk nedmontering av vävnad ända ner till grundbyggstenarna som finns i allt levande. Detta fulländas av enzymerna som binder sig vid matpartiklarna med en exakt placering och öppnar matpartiklarna så de separeras till två delar (man kan likna det vid en nyckel och ett lås). Enzymerna förstörs inte utan kan upprepa detta förfarande om och om igen. Den här processen understödjs av andra enzymer tills processen är fullständig.

Alltså, enzymerna omvandlar maten vi äter till kemiska strukturer som kan passera genom cellens membran i tarmarna och ut i blodet.

Matsmältningsprocessen omfattar engagemang av flera hundra olika enzymer för att kunna slutföra spjälkningen av ett födoämne.

3.   Födoämnesenzymerna finns i rå mat och startar matsmältningen.

Födoämnesenzymer är designade att demontera förstörda celler. Vi kan se hur det fungerar genom att titta på hur en bit äpple blir brunt. Några tusen enzymer har blivit identifierade så här långt.

De spjälkade partiklarna av mat är små nog att kunna passera genom tarmens väggar ut i blodsystemet där kroppen använder de olika ämnena som bränsle, reparationsdelar och för tillväxt.

Enzymerna förstörs vid upphettning vid en så låg temperatur som 40° C (118° F). När vi hela tiden kokar vår mat så berövar vi kroppen på de enzymer från maten som skall delta i spjälkningen av densamma.

Rå Föda

Enzymaktiviteten av rå mat börjar redan i munnen där spjälkning av protein, kolhydrater och fett sker. Efter att man tuggar och svalt maten hamnar den i den del av magsäcken där det sker en enzymaktivitet och stannar där ½ - 1 timme eller så länge det behövs för syrareaktionen att starta. Därefter tar magens enzym pepsin över.

Enzymbrist

Brist på födoämnesenzymer tas om hand av pankreas som har möjlighet att producera matsmältningsenzymer lika väl som att den har andra funktioner som till exempel att producera insulin.

Vår kropp har möjligheter att ta emot stora mängder kokt mat, men när vi kontinuerligt förstör enzymerna genom att koka maten måste pankreas till slut dubbla sin storlek for att kunna möta upp behovet. Till slut blir pankreas totalt utmattad och orkar inte fungera längre.

Pankreas måste skicka ut meddelanden till alla delar av kroppen för att det skall skickas enzymer till matsmältningen. När pankreas hittat dem måste den omvandla dem till matsmältningsenzymer, vilket betyder extra arbete för pankreas.

När pankreas har slutat fungera försöker kroppen göra det bästa den kan med vad den har och öppnar porerna från tarmen och låter ofullständigt smält mat passera ut i blodet.

Två viktiga saker inträffar som ett resultat av detta.  Kroppen bygger celler av den dåligt smälta maten och de fungerar naturligtvis inte heller som de skall. Resultatet kan orsaka cancer genom att immunförsvaret inte förstör de sjuka cellerna.

Kroppen känner inte igen de stora osmälta matpartiklarna som mat utan som invaderade främmande ämnen och skickar antikroppar på den. Kroppen startar ett krig med maten som vi äter. Detta krig kan orsaka många olika sjukdomssymptom som till exempel hjärtproblem, öronljud, klåda, allergier och så vidare. Varje system i kroppen kan påverkas.

Rå mat

Det bästa sättet att hjälpa kroppen och pankreas arbete, att hålla en korrekt enzymnivå, är att äta rå mat baserad på frukt, nötter, frön och grönsaker. För den konstitution som kan äta kött rekommenderas också viss mängd rått kött. För de olika djurarter vi har tagit ansvar för att utfodra med biologisk anpassad föda.

Enzymer kan skydda kroppen från många sjukdomar och understödja ett långt liv och en god hälsa.

Köp här

FÖREBYGGANDE AV KOLIK

KOLIK HOS HÄST

            Kolikum är bra att ha i sitt stallapotek om du har hästar som lätt får kolik känning.

KOLIKUM

Om hästen har en känslig mage och ofta får lättare känningar av kolik är Kolikum bra att ha hemma för att snabbt kunna sättas in vid behov. De verksamma substanserna verkar kramplösande, gasfördelande, lite laxerande och kan förhindra tarmvred. Kolikum är bra att sätta in på ett tidigt stadium när hästen börjar visa symptom.

Kolik

Kolik är ett samlingsnamn för ”ont i magen” hos hästen. Eftersom hästen har liten mage och långa tarmar är dom extra känslig för störningar, och kolik drabbar hästen oftare än andra husdjur.

Vanliga orsaker till kolik

Den vanligaste orsaken till kolik är foderrelaterad. Mögligt foder, foderjäst, jästextrakt, jäst hösilage och dylikt, försämrar den naturliga grovtarmsjäsningen.

En annan orsak kan vara parasiter, det är viktigt att lämna träckprov för att ha god kontroll. Att hästen inte kan tugga ordentligt på grund av tänderna kan orsaka kolik. Om hästen är känslig är det viktigt att vara försiktig vid foderbyten. Magsårsmedicin kan också vara en orsak till kolik.

En annan mycket vanlig orsak till kolik är att hästarna inte har tillgång till vatten. Det sker en märkbar ökning av kolik under vintern när hästarna står ute och äter men inte har tillgång till vatten och hästarna äter snö istället. Hästarna vill ofta heller inte dricka iskallt vatten, så en bra lösning är att anskaffa ett uppvärmt vattenkar eller vattenkoppar.

Symptom på kolik

Symptomen kan variera, vanligt är; aptitlöshet, hästen skrapar med framhovarna, flåsar och svettas, tittar mot magen, försöker sparka på magen och/eller är förstoppad. Om hästen dessutom har hög puls och feber är den mer allmänpåverkad.

Om hästen visar tecken på kraftig smärta eller stark oro, tillkallas alltid veterinär. Detta gäller även när hästen kastar sig omkull, rullar över rygg, svettas eller har en puls som överstiger 70 slag per minut. Om hästen drabbas av upprepade kolikanfall bör en grundlig utredning göras av veterinär.

Vad kan jag göra själv

Om hästen visar lättare koliksmärtor är det bra att ta ut den och gå, eller den kan släppas så att den kan röra sig fritt under tillsyn.

Kan man förebygga kolik

Det grundläggande sättet att förebygga kolik är att hästen fodras med för häst

anpassad foder minst fyra gånger dagligen eller ges fri tillgång. Ge hästen hö av bästa kvalitet, hel havre (1 liter bör väga ca 7 hg) och vatten. Hästen skall motioneras regelbundet.

Köp här

FODERSTAT

FODERSTAT

Torrt grovfoder viktigaste foderkällan

 VAD BEHÖVER HÄSTEN

För att räkna ut det gör så här

1. Gå igenom grovfoderanalysen
2. Räkna ut svavel och proteinkvoten som skall ligga mellan 10-12
3. Se över torrsubstans

• 81-87% räknas som torrt hö
• 55 räknas som hösilage
• 36 räknas som ensilage

HÄSTEN

RÄKNEEXEMPEL

Räkna ut hästens vikt

• Ålder och kön
• Hästens arbetsuppgifter
• Hästens totala behov
• Grovfodrets innehåll
• Jämför med grovfodrets innehåll och hästens behov
• Hur många kg torrsubstans behöver hästen för att täcka behovet
• Tänk på att hästen måste ata större mängder om det är ensilage/hösilage

 SAMMANSTÄLL NU MED HJÄLP AV FODERANALYSEN HÄSTENS BEHOV

• Vilket näringsbehov har exempelvis 500 kilos häst som går i lätt arbete?
• Hur mkt näring får den från högivan?
• Täcker högivan hela näringsbehovet?

Vad behöver just DIN häst?

Först räknar man ut grundbehovet av energi, MJ, och sedan tillägg beroende på hästens egenskaper och grad av arbete.

Så här räknar man ut hästens behov av MJ och här får man då använda matematiska formler.

Grundbehovet av energi till 500 kg häst. I SLUs uträkning tar man 5% (0,5) x 106 för att få fram MJ som hästens grundbehov ligger på.

Ex. hästens vikt är 500 kg. Då upphöjer man hästens vikt, 500 kg x 0,75 = 106 x 0,5 = 53 MJ

53 MJ är hästens grundbehov. 

Ex. hästens vikt är 500 kg. Då upphöjer man 500 kg x 0,75 = 106 x 0,5 = 53 MJ

53 MJ är hästens grundbehov.

Om hästen är normalfödd och arbetas lägger man på 5 % (0,5) och 10 % (0,10) på svårfödd häst.

En svårfödd häst tar man 53 (MJ) x 0.10 (10%) = 5.3.

Lägg på 5,3 till grundbehovet som var 53. Det blir 58,3.

Nu lägger vi till arbete och en normalt arbetande häst lägger man på 25% på. Hårt arbetande hästar lägger man på 50 % - 120 %.

53 (underhållsbehovet) x 0.25 (25%) = ca 13. Då plussar man på 13 på underhållsbehovet 53 som blir ca 66 MJ.

66 MJ är alltså vad man behöver ge hästen i energi för att täcka behovet, när den arbetas. Alla hästar är olika, vissa funkar efter tabellen men andra får man lägga till mer på, eller tvärtom.

Man får hålla koll med ögat och se hur hästen tar sig.

För att få fram dagsbehovet i protein tar man 66 x 6 så får man fram proteinvärdet hästen behöver. 66 x 6 = 396

Hästen behöver 396 g smältbart råprotein (smbrp) dagligen

Dela sedan 396 : 66 för att få fram kvoten som är 6

Ta fram höanalysen och jämför värdena på det hö du har, passar det DIN häst

Exempel på HÖANALYS med torrsubstans (ts) 87 % och hästen får 10 kg dagligen

• 32 g smbrp/kg x 10 = 320 g
• Hästen behöver 396 g smbrp/dag
• 7,2 MJ/kg/kg x 10 = 72
• Hästen behöver 66 MJ/dag
• Kvot 4,44

Kvoten som vore bra för din häst är 6 !

Om du har de här värdena på ditt grovfoder ser du att proteinvärdet blir 75 g för lite men energivärdet kan vara ok. Till hästen bör proteinet kompletteras.  Då får man kolla om t ex lusern är ett bra alternativ.

Så ser vi till mineralerna

Höanalysens mineralinnehåll:

• Ca 2,4 x 10 = 24 gr
• P 1,1 x 10 = 11 gr
• Mg 0.8 x 10 = 8 gr

Hästens behov av mineraler

• Ca 66 x 0,4 = 26,4 gr
• P   66 x 0,25 = 16,5 gr
• Mg 66 x 0,15 = 9,9 gr

För tilläggsfodring 

Näringsvärde i Lusern/kg ts

• Energi ME      8,5 MJ
• Smbrp              105 g
• Kalcium          13 g
• Fosfor              3 g
• Magnesium    2 g

Betfor näringsinnehåll, per kg

• Torrsubstans 91%
• Energi 11,3 MJ/kg ts
• Råprotein 66 g/kg ts
• Ca 7 g/kg ts
• P 0,1 g/kg ts
• Mg 1,1 g/kg ts

Havre/kg ts

• Energi 9,7 MJ/kg
• Protein 75 g smbRP/kg
• Kalcium 0,7 g/kg
• Fosfor 3,3 g/kg
• Magnesium 1,1 g/kg

 

Energi behöver hästen för att kunna springa och protein för uppbyggnad

   Tävlingshästen

Protein byggs upp av ett antal aminosyror och ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. Proteiner ansvarar också för organismens försvar mot främmande bakterier och virus.

Kväve i fodret  (Nitrogen i fodret)

Kväve bildas under nedbrytning av protein. Det utsöndras via urin i form av urea (amoniak omvandlas till urea i levern och transporteras till njurarna). Amoniak och kreatinin är slaggämnen från njurarna. För hög proteingiva (kväve) kan bli toxisk.

Hästen dricker mer vatten för att möta upp behovet av extra urinproduktion.

Om proteingivan är hög är det extra viktigt med mycket vatten. Det är nödvändigt för borttransport av kväve (kissa ut).

GROVFODRETS INNEHÅLL

För att beräkna det totala proteinbehovet hos hästar undersöker man först vilket underhållsbehov den har och sedan eventuella tillägg för tillväxt, dräktighet, digivning eller arbete.

De hästkategorier som har största proteinbehovet är växande unghästar samt dräktiga och digivande ston. Unghästen har ett högt proteinbehov på grund av den snabba tillväxten och att de måste ansätta muskler och stödjevävnader. Proteinbehovet är störst under den första tiden av hästens liv och minskar sedan i takt med ökande ålder och avtagande tillväxt.

Den vuxna hästens underhållsbehov av protein definieras som mängden protein som behövs för att hästens grundläggande kroppsfunktioner ska kunna verka.

PROTEIN

Grovfoderanalys

Grovfodrets proteinhalt och proteinkvalitet påverkas av vilken art av växtslag som ingår, vilken mognadsgrad växtslagen har vid skördetidpunkten och var i landet det odlas. De växtslag som vanligen används i grovfoder till hästar är gräs och baljväxter, skillnaden mellan dessa är att proteinhalten generellt är högre i baljväxter än i gräs. Vanliga grässorter som ingår i grovfoder till hästar är timotej och hundäxing och de baljväxter som vanligen ingår är lusern och klöver.

För att ta reda på grovfodrets näringsmässiga sammansättning och för att kunna göra en lämplig foderstat behöver grovfodret analyseras. I analysen är just innehållet av protein en av de viktigaste komponenterna. Genom en analys framkommer det om foderstaten bör kompletteras med något annat foder för att uppfylla hästens näringsbehov och därmed även proteinbehovet.

Om grovfodret inte innehåller vad som krävs för att täcka hästens proteinbehov kan i första hand ett mer proteinrikt grovfoder, som till exempel lucern, tillsättas för att öka proteininnehållet i foderstaten. Andra proteinkällor är aspbark som innehåller 13 g rp/kg och asplöv 94 g rp/kg.

PROTEIN ÄR SAMMANSATTA AMINOSYROR

Hästen har inte metabolisk kapacitet att syntetisera alla aminosyror. De aminosyror som måste tillföras med fodret kallas för essentiella. Aminosyrorna behövs för att uppnå behoven för vävnadstillväxt, mjölksekretion och underhåll.

Lysin är den första begränsade aminosyran för hästar och underhållsbehovet är beräknat till 4,3 % av råproteinbehovet. Den andra begränsande aminosyran är treonin.

För unghästarna är lysininnehållet i fodret en avgörande faktor för tillväxten. De föl som fått för liten mängd protein, eller om proteinet varit undermåligt under sitt första år så får de en minskad koncentration av plasmaalbumin vilket är ett av kroppens viktigaste proteiner som bildas i levern och en minskad plasmakoncentration av flera essentiella aminosyror.

ESSENTIELLA AMINOSYROR (EEA)

Isoleucin, Leucin, Lysin, Metionin, Fenylalanin, Treonin, Tryptofan, Valin

OMSÄTTNINGSBAR ENERGI (OE)

Innehållet av omsättbar energi i fodret anges i enheten megajoule (MJ), det är ungefär som kalorier. Energiinnehållet i grovfodret räknas fram från en analys av fodrets smältbarhet. Med smältbarhet menas förenklat hur mycket av fodret som hästen kan bryta ned (smälta) i tarmen. Smältbarheten och energiinnehållet i grovfoder beror i huvudsak på hur stort fiberinnehållet (NDF) är i fodret. Sent skördat grovfoder har lägre smältbarhet och energiinnehåll än tidigt skördat grovfoder. Innehållet av omsättbar energi i grovfoder brukar variera mellan ca 6 till 12,5 MJ/kg ts. Energiinnehållet i halm är ca 6 - 6,5 MJ/kg ts, aspbark 3 MJ/kg och asplöv 6 MJ/kg

NDF är mått på fiberinnehållet. Ju senare skörd desto högre NDF som kan variera mellan 300 - 700 g/kg ts. Ett högt NDF ger bättre mättnad och ponnyn räknas som fiberjäsare och mår bra av ett högre NDF värde. För hög NDF kan medföra att hästen inte orkar äta tillräckligt mycket grovfoder för att klara behovet.

Det finns inga officiella rekommendationer för NDF nivåer i hästfoder är ca 550 g/kg ts till dräktiga ston och unghästar, 600 g/kg ts till tävlingshästar och 650 g/kg ts till fritidshästar kan vara ett riktmärke.

Energi och arbete

Avgörande för hur mycket energi en häst behöver för arbete är arbetets intensitet och omfattning. Tillägg för hög ålder, tillägg/avdrag för vikten. För att minska risken för utvecklandet av metaboliska svältsymptom och beteendestörningar bör viktreduceringen ske under en längre period (> 1 månad). Magra hästar kan ges fri tillgång till energirikt grovfoder alternativt att foderstaten kompletteras med lämpligt kraftfoder. Tillägg för mycket hagvistelse och hållning av hästar på lösdrift i grupp på stora ytor kan öka energibehovet eftersom hästarna rör sig mer. Hur mycket energibehovet påverkas av hagvistelse och grupphållning är inte undersökt och varierar förmodligen mellan individer och förhållanden. Regelbunden hull- bedömning är därför nödvändigt.

Tillägg för kyla bör göras då det vid fodersmältningen bildas värme som, beroende på omgivningens temperatur, både kan vara en tillgång eller en belastning för djuret. Ju mer hästen äter desto mer värme producerar den och förutsättningarna för att klara kalla klimat blir bättre. En del hästar, framförallt hästar på underhållsfoderstat (eller i lågt hull), kan behöva extra foder för att klara en kall, regnig, fuktig eller blåsig väderlek. Det är också viktigt att komma ihåg under pälsfällning- och pälssättningsperioderna kräver hästen en ökad fodergiva.

Räkna ut kvoten – Smbrp/MJ

Ett enkelt och snabbt sätt att kontrollera om det grovfoder man har passar till den hästkategori man skall utfodra, är att dividera innehållet av smältbart råprotein/kg ts med innehållet av omsättningsbar energi/kg ts.

Om kvoten blir runt 5,5 - 6,5 passar fodret till vuxna hästar, om kvoten blir runt 8 - 9 passar fodret bättre till avelshästarna. Om kvoten blir lägre än 5,5 kommer man att behöva lägga till ett proteinfodermedel i foderstaten till alla hästar.

Skulle man ha vuxna hästar som inte används i avel, och ett grovfoder med kvoten 8 - 9 g smb rp/MJ går det utmärkt att använda ändå – det man får se upp med är att hästarna inte blir överviktiga, eftersom grovfodret egentligen innehåller lite för mycket näring i förhållande till dessa hästars behov. Man kan minska högivan och fodra med havrehalm.

Ett proteinfattigt hö med bra energivärde ger en låg kvot. Ett högt proteinvärden men lågt energivärde ger en hög kvot.

http://www.freefarm.se/djur/nyhast.htm

 MINERALER

Kalcium (Ca)

För normala kroppsfunktioner fodras en relativt konstant kalciumkoncentration i blodet. Nivåregleringen sker med hjälp av hormoner från parathyroidea och D-vitamin. Samma system reglerar även fosfor. D-vitaminet måste byggas om i levern innan det kan delta i regleringen. Hög halt av kalium och stress kan störa den regleringen.

En vuxen häst har ett underhållsbehov av ca 4 g/100 kg dagligen. 

I allt grovfoder kan mängden kalcium variera rätt mycket, ofta mellan 1,5 - 4 gr/kg ts. Aspbark innehåller 6 g/kg och asplöv 12 g/kg och är bra kalciumkällor. Ett kalciuminnehåll på 1,2 % motsvarar 12 gr/kg ts.

Fosfor (P)

En vuxen häst har ett underhållsbehov av ca 2,5 g/100 kg dagligen.

En lämplig relation mellan kalcium och fosfor är 1,2:1 till 1,8:1. Detta är extra viktigt för yngre och växande djur som håller på att utveckla och etablera sitt skelett. 

Är kvoten mellan kalcium och fosfor ur balans och hästen äter mer fosfor än kalcium börjar hästen ta från sina mineraldepåer. Den största depån är skelettet och vid ett överskott av fosfor är risken att skelettet urlakas.

Magnesium (Mg)
Magnesium är en viktig makromineral för häst och brukar ingå i grovfoderanalysen. Hästen förlorar ca 0,6 g mg/100 kg kroppsvikt via träck och urin dagligen men ännu viktigare så förlorar hästen magnesium via svett. Därför är det viktigt att komma ihåg att ersätta magnesium efter hästen har svettats.

Kalium (K)

Grovfoder innehåller ofta stora mängder kalium medan spannmål har lägre innehåll. Om K är 10 g bör Mg vara 2 g och Ca 4 g.

Om K är 10 g/kg ts bör Mg vara 2 g och Ca 4 g

 Natrium (Na)

Hästen förlorar ca 1,5 g Na/100 kg kroppsvikt och dag via svettning och underhållsbehovet kan ligga på 3 - 4 g natriumklorid dagligen. 

 

HUR MYCKET SALT SKALL EN HÄST HA?

Läs mer om Himalyasalt, persilja och nässla. 3 kg här

Om hästen har ett onormalt saltbegär så finns det obalanser som bör rättas till.

Som med allt får man titta efter hästens behov eftersom hästen kan förlora ca 30 g natrium under hårt fysiskt arbete och då är det viktigt att hästen har fri tillgång till saltsten eller att man ger en elektrolytblandning. Man har sett att hästen återhämtar sig snabbast när dom druckit fysiologisk saltlösning (9 g koksalt/1 liter vatten). För lågt natrium kan naturligtvis leda till andra symptom och då kan det vara svårt för hästen att kompensera förlusten av natrium med enbart grovfoder.

DOSERING av ÖrtoSalt

• Häst 500 kg
• Underhållsdos: 2 msk (ca 26 g)
• Lätt arbete: 3 msk (ca 40 g)
• Medelhårt arbete: 4 msk (ca 53g)
• Hårt arbete: 9-10 msk (120-130 g)
• Örtsaltet kan blandas I kraftfodret eller blandas ut I ljummet vatten
• Bör förvaras torrt och svalt

Salt = natriumklorid, 1 g natrium motsvarar 2,5 g natriumklorid

TORRSUBSTANS (ts)

Torrsubstanshalten (ts-halten) beskriver helt enkelt hur mycket av fodret som består av vatten och hur mycket som är torr substans. Det är i den torra substansen som all näring och energi finns.

 Om ett foder har 60 % ts-halt, så innehåller det alltså 40 % vatten, eftersom summan av ts och vatten alltid är 100.

Man behöver känna till torrsubstanshalten för att kunna räkna ut hur mycket grovfoder som hästen behöver äta varje dag i kg.

Utfodringsregeln lyder: minst 1,5 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn.

Utfodringsregler med silage

Ensilagebalar

Ensilage innehåller mer vatten och mindre näringsrik torrsubstans per kg än vad torrt grovfoder gör. Ensilage är alltså mer "utspätt" med vatten än det torra grovfodret (ts-torrsubstans per kilo foder).

En tumregel är att ALDRIG ge mindre än 1 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Om man räknar att hästen väger ca 500 kg är absoluta minimum ts grovfoder per dag 5 kg.

Hö har en ts-halt på 84 %. Hästen måste alltså äta 6 kg hö för att få i sig 5 kg torrsubstans (5/0,84= 5,95).

Om ensilaget har en ts-halt på 55 % måste hästen äta ca 9 kg ensilage för att få i sig ca 5 kg torrsubstans 5/0,55=9,9).

OBS! Helst bör hästen äta 1,5 - 2 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag. Alltså mellan 9 - 12 kg hö per dag eller 13,5 - 18 kg ensilage (om ts-halten är 55 %).

 

Svavel - ännu ett naturligt bristämne

MSM 1,5 kg

Framför allt har man inom hästsporten sett en rad tydliga indikationer på svavelbrist, men tillskott av svavel blir också allt mer uppskattat för positiva effekter av idrottare, motionärer och inom friskvården.

Svavel är en av kroppens fem viktigaste mineraler och ingår i bildandet av alla celler. En viktig källa är växande gröda som i kretsloppet tar upp svavel från regnvatten i formen MSM.

Betande djur ska alltså normalt ha mycket god tillgång till svavel.

Svenska företag som arbetar med foder och tillskott för framför allt hästar, ser tidigt förändringar av tillgång på näringsämnen i naturen, jordbruket eller p.g.a förändrad utfodring. Hästsporten har utvecklats mot en elitidrott där hästens träning och vård är helt avgörande för resultat och hållbarhet. Indikationer på brister av näringsämne syns då tydligt, är relativt enkla att härleda och kan ofta bekräftas utan placeboeffekter.

Inom hästsporten såg man redan i början av 2000-talet förbättrad rörelsefunktion på hästar som fick tillskott av svavel. Initialt förmodades det bero på en antiinflammatorisk och smärtstillande verkan på ledmekanismen, vilket vi idag vet beror på brist och inte någon ”medicinsk” verkan av mineralen.

Stela muskler och lång uppvärmningstid är en tydlig indikation på svavelbrist, som under senare år också kunnat bekräftas av lägre svavelhalter i analyser av grovfoder.

Importerade islandshästar får allt mer problem med eksem. I många fall har dessa blivit symtomfria efter tillskott av svavel. Man kan förmoda att rasen är extra känslig för svavelbrist eftersom den utvecklats i svavelrika förhållanden.

Svavel behövs i kroppen för bindväv, ledfunktion, enzymer, hormoner och immunförsvar. Det gör cellernas membran elastiska och medverkar i cellens utbyte av näringsämnen och slaggprodukter.

I formen MSM levereras viktiga svavelbyggstenar för bildandet av aminosyran Metionin som behövs för signalsubstanser som Dopamin och Endorfiner. Metionin medverkar också bl.a i aminosyrorna Cystein (en stark antioxidant), Taurin (som binder gifter), Cystin och Kreatin.

Mineralet svavel är även del av immunoglobiner (insulin som reglerar upptaget av glukos hos cellerna), vitamin B1 och Biotin (reglerar metabolismen av kolhydrater) samt flera aminosyror. Det hjälper även till att syresätta kroppen och öka energinivån.

Förutom att svaveltillgången minskar i jordbruksprodukter, kan brister hos människan härledas till värmebehandling av livsmedel, förändrade kostvanor och aktivare livsstil. Internationellt forskning kring svavels funktioner hos människan, fokuserar allt mer på dess betydelse för näringsutbyte och utrensning i cellerna, kring hypotesen att svavelbrist kan vara en orsak till ökande mängd inflammatoriska sjukdomar.

Är kväve/svavel-kvoten i vallfodret högre än 14 är troligen svavel skördebegränsat i vallen.

Under 10 är svavelgödsling troligtvis gjord i vallen för att få större tillväxt.

Räkneexempel svavel/kväve: 60 g råprotein x 0,16 = 96 och svavelhalten i grovfodret är 1,1 g. Tag 96 : 1,1 = 8,72.

Det betyder att det är obalans i kväve (det som bildas av nedbrytning av proteiner). I sånt här fall när svavel/kväve är i obalans får man kolla balansen på aminosyror.

SPÅRÄMNEN

Järn (Fe)

För att täcka behovet av järn räcker 20 – 50 mg/kg ts.

Fe/Cu bör vara mindre än 20:1

En häst 500-900 mg järn om dagen. Den högsta rekommendationen är för dräktiga och digivande ston. Enligt fodertabellerna innehåller finskt hö 150 mg järn och betesgräs 180 mg järn per kilo torrsubstans. Järnhalten i lucern (alfalfa) anges vara 190 mg per kg torrsubstans. En normal grovfodergiva täcker därför vanligen dagsbehovet. Högt Fe kan orsaka Cu brist

Zink (Zn)

Omkring 40 – 60 mg/kg ts är en lämplig nivå, grovfoder är ofta zinkfattigt.

Koppar (Cu)

Upptag av koppar kan motverkas av molybden. Med molybdenhalter under 2 mg/kg ts räcker det med 10 – 12 mg/kg ts av koppar.

Om kvoten Cu:Mo ligger under 3 mg/kg ts kan det leda till kopparbrist även vid höga halter cu i foderstaten.

Cu:Mo över 20 mg/kg ts kan leda till kopparförgiftning.

Höga halter av S, Zn och Ca kan försvåra upptaget av koppar.

Kvoten Zn:Cu bör vara 4:1 i foderstaten.

Mangan (Mn)

Omkring 20 mg/kg ts räcker för att täcka normalbehovet.

Svavel (S)

Vomens mikrober kan bilda högvärdigt protein av ammoniumkväve och nedbrutet protein. För att detta protein skall kunna utnyttjas väl fodras att balansen mellan kväve och svavel (N:S) i foderstaten ligger mellan 10:1 och 13:1.

Ofta ligger värdet på över 15:1 vilket tyder på svavelbrist.

2 – 2,5 g/kg ts är en lämplig nivå i foderstaten. Brist på svavel visar sig ofta som proteinbrist

Selen (Se) 

Selen är ett viktigt spårämne som ingår i ett enzym som skyddar kroppens celler genom att bryta ned så kallade fria radikaler. Rekommenderad mängd per dag är 0,2 mg per 100 kg kroppsvikt.

Selenhalt i soja eller lusern är beroende på om det är selen i jorden där det växer. Selen 1 mcg kan vara ett värde.

 

MINESYL

bra att kombinera med Kalfosmin

Fodertillskott 4 kg

Köp här

 Fett i Havre

Till häst används som fettillskott olika vegetabiliska oljor eller fettrika fodermedel. I den senare kategorin hamnar havre som normalt innehåller mellan 50-60 g fett/kg ts.

Det finns dock en betydande variation mellan sorter. Den fettrikaste sorten som odlas i Sverige är Matilda som innehåller ca 87 g/kg ts medan sorten Petra innehåller hälften ca 42g/kg ts.

Att utfodra med en fetare havre är ett enkelt sätt att tillföra fett i foderstaten och därmed kan högpresterande hästar, som så behöver, få god energiförsörjning.

Hästens frånvaro av gallblåsa ställer krav på att fettet skall vara väl fördelat i fodret så att inte fett passerar tunntarmen till grovtarmen. Fett i grovtarmen orsakar försämrad grovtarmsjäsning.

Fetthalt i havre lämplig för högpresterande Hästar kg ts

• Fullblod som galopptävlas: Havre innehållande 58-60 g fett/kg
• Havresort: Freja, SW 92194, Adamo

• Varmblod som travtävlas: Havre innehållande ca 55-58 g fett/kg
• Havresort: Adamo, SW 92194, Silvano 

• Halvblod/dressyr: Havre innehållande ca 51-54g fett/kg
• Havresort: Ebene (Svart),Veli, Sang

• Halvblod/hopp: Havre innehållande ca 51-55g fett/kg
• Havresort: Silvano, Ebene (Svart),Veli, Sang

• Nordsvensk travtävlas: Havre innehållande ca 42-43g fett/kg ts
• Havresort: Gigant, Vital, Valiant, Doris

• Ponny tävlas: Havre innehållande ca 40-43g fett/kg  
• Havresort: Vital, Valiant, Doris, Petra, Hirondel (Svart)

 Fetthalt i havre

•  Havre innehållande 58-60 g fett/kg ts. 
• Havresort: Freja, SW 92194, Adamo

• Havre innehållande ca 55-58 g fett/kg ts 
• Havresort: Adamo, SW 92194, Silvano 

• Havre innehållande ca 51-54g fett/kg ts 
• Havresort: Ebene (Svart),Veli, Sang

• Havre innehållande ca 51-55g fett/kg ts 
• Havresort: Silvano, Ebene (Svart),Veli, Sang

• Havre innehållande ca 42-43g fett/kg ts 
• Havresort: Gigant, Vital, Valiant, Doris

• Havre innehållande ca 40-43g fett/kg ts 
• Havresort: Vital, Valiant, Doris, Petra, Hirondel (Svart)

 

KALFOSMIN

är ett utmärkt komplement till Minesyl

Köp här

Näringsämnena i Kalfosmin är essentiella för växande hästar eftersom de är viktiga näringstillsatser för starka ben och leder.

Kalfosmin är näringstillsatser som förebygger påfrestningsskador, ledinflammationer och benskador, speciellt hos trav- och galopphästar. Medlen kan även ges till andra tävlande djur som lider av problem med benbyggnad, leder och metabolism.

Det är ett välkänt faktum att kanske endast 20-25% av fölen i ett travstall någonsin har en chans att tävla på travbanorna. Resten lider av tillväxtstörningar, ämnesomsättnings-störningar samt skador, fastän de i övrigt skulle vara i stånd att göra tillfredsställande resultat.

Veka kotor, felaktig benställning, grova utvecklingsstörningar i den nedre delen av benen, degenerativ artrit, lösa benbitar och ojämn bentillväxt är inte så ovanligt hos fölen. Det är viktigt för fölets hållbarhet att minska frekvensen av felaktiga benställningar under de första månaderna.

Regelbunden hovvård är viktig för att understödja en korrekt benställning. Men för att utveckla ben, senor och ledbrosk är stoets utfodring och sedan fölets utfodring i samband med att det får fast föda av största betydelse. En frisk mage och de rätta tillskotten är a och o för att fölet skall kunna utveckla starka ben, leder, brosk och vävnader.

Kalfosmin ges till det dräktiga stoet ca 1 mån före fölning. Till fölet direkt om benställningen inte är normal, eller stoet har fodrats med undermåligt foder. Ges när unghästen börjar tränas. 

Här kan du läsa mer om Kalfosmin

Här kan du läsa om senskador

Här kan du läsa om sesamoiditis

Här kan du läsa om den växande unghästen

 _________________________________